På 1800-talet ökade städerna i storlek då människor flyttade från landsbygden till tätorterna. Målning av Camille Pissarro (1830-1903).
M

Livet på landet och i staden 1776-1914

Stora ekonomiska och politiska förändringar

Under det långa 1800-talet genomgick samhället enorma förändringar, både ekonomiskt och politiskt. Vid periodens början hade den industriella revolutionen tagit fart i Storbritannien samtidigt som de två politiska revolutionerna, först i Amerika och därefter i Frankrike, lade grunden till stora ideologiska (idémässiga) förändringar i det europeiska samhället.

Jordbruket blev mer effektivt

Människans levnadsvillkor förändrades grundligt i samband med den industriella revolutionen. Ända fram till 1800-talet var böndernas jordar vanligtvis uppdelade i smala tegar (åkerlappar) som var utspridda runt byn. Men genom de stora skiftesreformerna förändrades systemet runt om i Europa och tegarna slogs istället ihop till större sammansatta jordstycken. Jordbruket blev på så vis långt mer effektivt än tidigare och kunde försörja fler människor.

Städerna blev fler och större

Då tegarna slogs ihop till större jordstycken var bönderna tvungna att flytta ut till sina nya jordar. I samband med det splittrades många byar och den gamla bygemenskapen gick förlorad. En annan följd blev att många bönder blev arbetslösa efter att ha sålt sin jord. En stor del av bondebefolkningen lämnade då landsbygden och flyttade till tätorter där de kunde arbeta vid stora maskiner inom industrin eller med andra nya yrken som uppkommit. Städerna blev därför fler och växte kraftigt under hela perioden.

Under 1800-talet sökte sig många från landsbygden till städerna som växte kraftigt under perioden. Samtidigt medförde den ökade befolkningstillväxten att det blev svårare att hitta försörjning.

Klassamhällets uppkomst

Samhället förändrades också politiskt och socialt. Kungamakten minskades successivt genom hela perioden, samtidigt som adeln och prästerna, som tidigare utgjort den gamla överklassen, förlorade alla sina privilegier (förmåner). Industrisamhällets nya maktelit utgjordes istället av förmögna företagare och handelsmän.

Under 1800-talet växte också en borglig medelklass fram i Europa och USA vars kultur och bildningsideal satte sin prägel på samhället.

Samtidigt medförde industrialiseringen att en arbetarklass uppstod som ökade i storlek i takt med att folk flyttade från landsbygden till industrierna i städerna. Arbetarklassens levnadsförhållanden var ofta eländiga och präglades av fattigdom, trångboddhet, dålig arbetsmiljö, långa arbetstider och barnarbete. Arbetarna kände sig därför utnyttjade vilket ledde till klassmotsättningar där arbetarna ställdes mot fabriksägarna.

Arbetarnas livsvillkor förbättrades först under andra halvan av 1800-talet i samband med arbetarrörelsens och fackföreningarnas tillkomst. Arbetarna blev då bättre organiserade och fick mer att säga till om.

Bild:
Fashionabel dam på färd genom Paris tillsammans med sin lilla knähund i en s.k. landå - motsvarighet till dagens limousin. Landån var en vagnstyp som gav maximal synlighet åt sina passagerare och likaså av passagerarna och deras kläder. Damen i landån har ingen känd identitet utan symboliserar hos konstnären "en typ" eller företeelse i stadens gatubild snarare än en individ - en modern, rik och moderiktigt klädd person ur borgarklassen som vill synas. Målning gjord av Georg Pauli (1855-1935), Nationalmuseum.

Användbara begrepp

Skiftesreformerna: Jordbruksreformer som genomfördes under 1700-talet och 1800-talet. Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter skulle slås samman för att göra jordbruket effektivare.

Industrialisering: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Fackförening: En arbetstagar-organisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår eller arbetsplats för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta kan bland annat innebära förhandling om löner, arbetsmiljö och arbetsförhållanden.

Arbetarrörelsen: Ett samlingsnamn för den folkrörelse som företräder arbetarklassen och samlar denna politiskt och fackligt. Arbetarrörelsen har främst uppkommit efter den industriella revolutionen, vilket gjorde att den spreds geografiskt i takt med att industrialiseringen utvidgades.

Hygien: Rengöring av kroppen eller människans omgivning.

Infrastruktur:  Anläggningar/system som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Framförallt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur brukar man bl.a. räkna vägar och järnvägar, vatten- och avloppsnät.

Industrialiseringen höjde folks levnadsstandard

Industrialiseringen av samhället ledde också till att samhällets ekonomiska uppbyggnad förändrades. I det gamla bondesamhället hade folk livnärt sig på att själva framställa det mesta av vad som behövdes för att överleva. Men i takt med industrins utveckling övergick samhällsekonomin i allt större omfattning från naturahushållning till lönearbete och penningekonomi (som vi har idag).

Masstillverkningen inom industrin gjorde så att varorna blev billigare och lättare att tillgå än tidigare. Folk kunde nu köpa mer och bättre kläder vilket med tiden bidrog till att minska de synliga skillnaderna mellan samhällsklasserna.

Bättre hygien bidrog till kraftig befolkningsökning

Jordbrukets förbättring och industrialismen gjorde så att Europa genomgick en väldig befolkningstillväxt under 1800-talet. Andra bidragande orsaker till folkökningen var förbättrad hygien och sjukvård. Tvålen slog igenom under perioden och inom textilindustrin tillverkades kläder av bomull som var lätta tvätta. Bomullskläderna var dessutom billiga att köpa vilket ledde till att folk kunde byta kläder oftare än tidigare. Därtill blev det vanligt i städerna att bygga med tegel och lägga tak av skiffer som minskade ohyran och spridandet av sjukdomar.

Förbättringar inom sjukvård, vatten, avlopp och annan infrastruktur bidrog också till att öka folkhälsan under periodens senare del.

Ökad statlig kontroll

Under 1800-talet ökade statens makt och kontroll i samhället. Det tidigare ståndssamhället hade baserats på folklig lydnad inför kungen, adeln och kyrkan vars vilja var lag. Men industrialismen och nya liberala politiska idéer hade förändrat samhället i grunden och minskat de gamla myndigheternas inflytande och tillsyn av folket. Dessutom hade industrialiseringen gjort att skillnaderna mellan fattiga och rika hade ökat.

Bild:
Interiör från en textilindustri i slutet av 1800-talet.

Den växande fattigdomen skapade ökad oro och kriminalitet i samhället. Under 1800-talet infördes därför många nya lagar och förordningar som gjorde det lättare för makthavarna att kontrollera medborgarna. Det var nu som det moderna polisväsendet växte fram. Folket kunde också fostras via utbildning vilket ledde till att det blev vanligt att gå i skola.

Staten började ta ansvar för befolkningen

Med den ökade kontrollen följde också ett större statligt ansvar. Runt om i Europa diskuterades hur de sociala problemen i samhället skulle lösas och hur klassmotsättningarna skulle kunna minskas. Under slutet av perioden gjorde staten till sin plikt genom att förbättra samhället. Därigenom knöts också arbetarklassen närmare den bestående samhällsordningen. Men det var först en bit in på 1900-talet, då allmän rösträtt infördes runt om i Europa, som de stora sociala förändringarna i samhället ägde rum.
 

Att leva på landsbygden i Sverige under 1800-talet

Sverige var i början av 1800-talet ett jordbruksland. Industrialiseringen hade ännu inte kommit igång. Folk bodde till största delen på landet och försörjde sig på jordbruk. Man framställde själva inom familjen det mesta som behövdes, såsom mat, kläder och redskap.

På landsbygden låg stora delar av gårdarna samlade i små byar med åkrarna runt omkring. I varje by fanns ett byalag som fattade beslut som rörde jordbruket. Det var bara de som ägde jord som fick vara med där. Alla ägde nämligen inte jord. De besuttna (de jordägande) bönderna gjorde det, men det fanns även de obesuttna (jordlösa) som inte ägde någon jord själva, utan istället fick jobba åt de besuttna bönderna. Denna grupp växte kraftigt under 1800-talet i samband med den stora befolkningsökningen som då ägde rum i Sverige.

Det fanns olika typer av obesuttna:

Torpare fick bo i ett enkelt litet torp med lite jord som ägdes av en bonde eller godsägare. De betalade hyra genom att göra dagsverke hos ägaren. Med dagsverke menas att man då och då, enligt överenskommelse, var skyldig att utföra arbete för jordägaren.

Backstugesittare bodde i s.k. backstugor som var enklare hus utan någon jord, ofta inte mer än en koja. Det var ofta änkor, sjuka och andra fattiga som bodde så här. De betalade sin hyra genom att arbeta för bonden eller godsägaren.

Tjänstehjon var pigor och drängar som bodde hos bönderna eller godsägarna. De fick lön i form av mat, husrum, kläder och lite pengar. De arbetade på gården.

Statare bodde och arbetade på de stora godsen. De hade ingen egen jord att bruka eller torp att bo i, utan bodde istället i långa hus med flera små lägenheter på godsägarens mark. Oftast bodde en hel familj i bara ett rum. Dessa hus kallades statarlängor och var i regel usla bostäder. Godsägaren kunde ibland anställa ett gift par som statare, som inte hade råd att bilda familj och försörja sig själva. Mannen arbetade ofta på åkern i jordbruket, medan kvinnan kunde arbeta som mjölkerska. Statarna fick betalt i natura (bostad, mat, kläder), men kunde också få betalt i pengar. Statarsystemet avskaffades inte förrän 1945.

Flera byar ingick i en socken som hade en egen styrelse - en sockenstämma. Varje socken hade sin kyrka. Kyrkan och prästen hade en viktig roll i socknen. Kyrkans syn på hur man skulle leva präglade hela livet. Alla gick till kyrkan på söndagarna. Prästen höll långa predikningar och man lyssnade alltid till vad han sa. Prästen berättade även om nyheter och saker som hänt runt om i landet. Kyrkan var också en social träffpunkt där man träffade vänner, grannar och andra bekanta på söndagarna.

Varje socken och by hade en egen klassindelning av folket. I toppen av hierarkin fanns godsägaren, prästen och de rikaste bönderna. Sedan kom läraren, skomakaren, skräddaren, smeden, mjölnaren, vanliga bönder m.fl. Längre ner fanns torparna. I botten fanns de fattiga, de som inte kunde klara sig själva. Det kunde vara gamlingar utan familj, föräldralösa barn, alkoholister, sjuka och så vidare.

De riktigt fattiga som inte hade någon bostad, s.k. "fattighjon", fick bo i fattigstugan. Enligt en lag från 1837 var varje socken skyldig att ta hand om sina fattiga. Det inrättades därför fattigstugor runt om i landet dit andra skänkte mat, kläder och annat. Sockenborna kände ett visst ansvar för de fattiga. Samtidigt föraktades ofta människor som måste ta emot hjälp.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur påverkade skiftesreformerna jordbrukets förbättring?
     
  2. Ange några orsaker till varför städernas befolkning ökade under 1800-talet?
     
  3. Förklara hur klassamhället uppstod.
     
  4. På vilka positiva sätt påverkade industrialiseringen folkets levnadsstandard?
     
  5. Hur och varför ökade statens kontroll under 1800-talet?
     
  6. 1800-talets bönder kunde delas in i två huvudgrupper - de besuttna (de som ägde jord) och de obesuttna (de som inte ägde jord). Berätta kortfattat om de olika typerna av obesuttna som fanns i Sverige.
     
  7. Förklara vad som menas med en socken och berätta kortfattat om invånarna och den rådande sociala ordningen (samhällsklasser).

Ta reda på:

  1. Sök reda på en karta som visar Sveriges eller Europas städer under 1700-talet och jämför med en karta som visar städerna inom samma område i slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet. Kan du se några nya städer och finns det skillnad i deras placering? De flesta av de äldre städerna ligger intill olika typer av vatten (hav, floder etc), medan många av de nya städerna ligger inåt land utan vattenförbindelse. Vad kan det bero på?

Diskutera:

  1. Jämför livet på landet och i städerna under 1800-talet med livet i vårt samhälle idag. Finns det några likheter? Vilka är de största skillnaderna tycker du?
     

Obs! I avsnittet Sverige under 1800-talet hittar du mer fakta och fler frågor som berör perioden.

 

Litteratur:
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner 1750-1815, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Lars-Arne Norborg, Bra Böckers världshistoria, del 11 – Det starka Europa 1815-1870,
Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 – Väst erövrar världen 1870-1914,
Bokförlaget Bra Böcker, 1986
 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Stora ekonomiska och politiska förändringar

Under det långa 1800-talet genomgick samhället enorma förändringar, både ekonomiskt och politiskt. Vid periodens början hade den industriella revolutionen tagit fart i Storbritannien samtidigt som de två politiska revolutionerna, först i Amerika och därefter i Frankrike, lade grunden till stora ideologiska (idémässiga) förändringar i det europeiska samhället.

Jordbruket blev mer effektivt

Människans levnadsvillkor förändrades grundligt i samband med den industriella revolutionen. Ända fram till 1800-talet var böndernas jordar vanligtvis uppdelade i smala tegar (åkerlappar) som var utspridda runt byn. Men genom de stora skiftesreformerna förändrades systemet runt om i Europa och tegarna slogs istället ihop till större sammansatta jordstycken. Jordbruket blev på så vis långt mer effektivt än tidigare och kunde försörja fler människor.

Uppdaterad: 16 mars 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden 1776-1914

av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Mellanstadiet
Dela er lokalhistoria och bli en del av framtidens historia. Välkommen till min plats utgår från bekanta platser i skolans närområde.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Vägen till ett bättre arbetsliv är en skrift utgiven av Union to Union om den svenska fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen.
av:
Riksarkivet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

Artiklar om Livet på landet och i staden 1776-1914

M
Martin Nyblom
2018-08-06
Fram till 1965 fanns det en lag mot lösdriveri i Sverige. Den som var arbetslös eller saknade bostad kunde bli gripen och dömd för lösdriveri. Lösdrivarna fick tvångsarbeta på arbetsinrättningar...
M
Martin Nyblom
2018-08-06
Frans Pettersson och Lars Johansson dömdes till fängelse för att ha legat med varandra 1897. Homosexualitet var förbjudet i Sverige fram till 1944. 1979 slutade Socialstyrelsen att räkna...
L
Carsten Ryytty
2018-02-03
Industriella revolutionen i Storbritannien skapade välstånd och rikedom för en del. Men det var många som hade det svårt. I Liverpool bodde 20 000 människor i källare, och golven kunde vara så...
M
Natur & Kultur
2018-01-26
I många tusen år var jordbruket grunden för människans tillvaro. Livet kretsade kring hemmet, byn och åkrarna. Den industriella revolutionen förändrade både jordbruket och världen. Det skedde...
M
Herman Lindqvist
2017-09-09
Under senare delen av 1800-talet växte ett järnvägsnät fram i Sverige. Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde...
M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
M
Berndt Tallerud
2016-05-19
Tuberkulos uppträdde i Sverige på 1100-talet men fick större omfattning först med de stora städernas tillkomst på 1600-talet. När farsoten vid 1800-talets mitt för andra gången var som värst i...
M
Gudrun Winfridsson
2016-05-12
Nya smittsamma sjukdomar har kommit och gått under historiens gång. Den senaste är zika, ett virus som sprids genom myggor i tropiska länder. På 1980-talet var det aids och på 1800-talet var det...
M
Sara Medberg
2015-10-21
Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även...
M
Sara Medberg
2015-10-20
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite. Men...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
Låt oss besöka Wien under sekelskiftet 1900. Det är en stad som vi bara inte kan undvika. Wien är sekelskiftets stad - Wien under fin-de-siècle. Sekelskiftet är början på det nya - den moderna...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-24
Vad vi kallar den viktorianska tidsåldern är perioden från 1830 fram till sekelskiftet 1900. England stod på höjden av ekonomisk och politisk makt. Men mot slutet av perioden kom dock farliga...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-27
Under 1800-talet flyttade många svenskar in till tätorterna medan andra emigrerade. Den som brutit upp från sitt hem och flyttat in till staden eller utomlands, ser annorlunda på tillvaron än...

Podcast om Livet på landet och i staden 1776-1914

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

Länkar om Livet på landet och i staden 1776-1914

Sortera efter:
          

Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om duellernas historia. Dödliga sabelhugg, stick med värjor och kulor från pistoler. Under trehundra år utkämpade ärekränkta europeiska adelsmän och officerare våldsamma dueller för att få upprättelse. Många fick betala högsta tänkbara pris...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Therese Säfström berättar om skiftesreformerna. Med skiftena inleddes en ny landsbygdsepok i Sverige. Reformerna innebar ett kraftigt uppsving för jordbruket, men något annat gick förlorat – storbyn och den sociala gemenskapen försvann...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Anna Larsdotter berättar om fattiga i 1800-talets Sverige. För den som var sjuk eller utan arbete var livet hårt i 1800-talets Sverige. Socknarna hade plikt att ta hand om sina utslagna, men det skedde högst motvilligt, och kostnaderna bokfördes noga.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Inga-Carin Enström berättar om kolera. I augusti 1834 rullade liktransporter genom Stockholms gator. Koleran, denna fruktade farsot, hade slagit till och under de varma sensommarnätterna hördes vagnar passera genom staden till i hast grävda massgravar. De fattiga drabbades hårdast...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om prästens roll i trakten förr i tiden. Prästen mötte människor i glädje och sorg, i fest och armod, i helg och söcken. Men samtidigt som han inpräntade Guds ord var han också statens yttersta utpost och kontrollinstans i byn...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Jan Garnet berättar om hur vi lyste upp våra hem förr i tiden. Fram till senare halvan av 1800-talet präglades de svenska hemmen av ett kompakt mörker vintertid, med inslag av svaga ljus­källor. Med fotogen­lampan och den elektriska glöd­lampan skulle allt förändras...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Håkan Strömberg berättar om julfirande förr. Den svenska jultomten sägs vara en blandning av Santa Claus och den gamla grå gårdstomten. Men egentligen är julbocken hans närmaste släkting...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Lars Ericson Wolke berättar om hur vi har flyttat inom Norden genom historien. Krig och nya gränser, men också flyttströmmar av vitt skilda slag. Så här gick det till när banden mellan de nordiska länderna knöts...
 

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjörn Wester berättar om 1700-talets rättsväsende. Hur gick en rättsprocess till förr i tiden? Följ med till 1700-talets Västergötland och rättegången mot pigan Maria som anklagades för barnamord.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Dick Harrison berättar om stadsbränder förr. Fram till 1900-talet var stadsbränder ett återkommande gissel. Tättbebyggda städer med trähus och öppen eld överallt gjorda att bränderna spreds snabbt, alltför ofta med tusentals hemlösa som följd.
 

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjörn Wester berättar om skamstraff förr i tiden. Trähästen, spanska fiolen eller stocken. Uppfinningsrikedomen var stor när man förr använde skam för att straffa förbrytare och avskräcka allmänheten från att begå brott...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om smittkopporna - 1700-talets stora skräck. Bara under andra halvan av seklet tog den livet av 300 000 människor, nästan alla barn under tio år. 1816 blev vaccination mot sjukdomen obligatorisk.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Ulla M Andersson berättar om livet förr. Livet i det gamla bondesamhället var slitsamt men erbjöd också många tillfällen till uppsluppen avkoppling från vardagen. Här presenterar Släkthistoria en översikt över hur, var och när man festade på svensk landsbygd i äldre tider...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Peter K Andersson berättar om cykelns historia. För hundra år sedan kunde en cykel kosta mer än en årslön. Många mindre bemedlade köpte på avbetalning, andra byggde sin egen. Allt för att få njuta av cykelns frihet och praktiska fördelar. Plötsligt var det närmare till jobbet, släkten – och kärleken...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Karl-Olof Andersson berättar om när lanthandeln slog igenom i Sverige under 1800-talet. Under andra halvan av 1800-talet blev lanthandlarna vanligare. Här fanns det mesta som erbjöds på den tidens svenska varu­marknad – från kryddor till redskap.

Spara som favorit
          

En film (7:49 min) av läraren Anders Blidberg som berättar om hur de svenska byarna på 1800-talet skiftades. Bönderna bytte marker med varandra och husen flyttade ut vilket skapade vår svenska landsbygd där gårdarna ligger utspridda istället för i samlade byar.

Spara som favorit
          

Folk i rörelse lyfter fram arkivdokument ur föreningsarkiven, dokument som på olika vis speglar demokratins framväxt i Sverige fram till det demokratiska genombrottet runt 1920. Webbplatsen är ett läromedel som lyfter fram vissa dokument ur föreningsarkiven, dokument som på olika vis skildrar demokratins framväxt i Sverige. Olika teman är politiska rörelser, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och arbetarrörelsen. Ett exempel är propagandeskrifter från den första folkomröstningen i Sverige.

1850 kunde man bli landsförvisad för sina åsikter. 1922 genomfördes den första folkomröstningen.

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om djuromsorg och djurmisshandel 1860–1925: synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mellan bonde- och industrisamhälle...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om några äldre yrken. När tekniken har gått framåt har många yrken blivit överflödiga. Vem vill betala för en väckare när väckarklockorna kommit? Men det finns fler skäl till att arbeten blivit överflödiga. Här berättas om åtta yrken som försvunnit: mjökbud, bödel, flottare, växeltelefonist, väckare, råttfångare, arbetsplatslektör och munskänk.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Historia om olika städer i Sverige från medeltiden och framåt.