M

På 1800-talet ökade städerna i storlek då människor flyttade från landsbygden till tätorterna. Målning av Camille Pissarro (1830-1903).

Livet på landet och i staden 1776-1914

Stora ekonomiska och politiska förändringar

Under det långa 1800-talet genomgick samhället enorma förändringar, både ekonomiskt och politiskt. Vid periodens början hade den industriella revolutionen tagit fart i Storbritannien samtidigt som de två politiska revolutionerna, först i Amerika och därefter i Frankrike, lade grunden till stora ideologiska (idémässiga) förändringar i det europeiska samhället.

Jordbruket blev mer effektivt

Människans levnadsvillkor förändrades grundligt i samband med den industriella revolutionen. Ända fram till 1800-talet var böndernas jordar vanligtvis uppdelade i smala tegar (åkerlappar) som var utspridda runt byn. Men genom de stora skiftesreformerna förändrades systemet runt om i Europa och tegarna slogs istället ihop till större sammansatta jordstycken. Jordbruket blev på så vis långt mer effektivt än tidigare och kunde försörja fler människor.

Stora ekonomiska och politiska förändringar

Under det långa 1800-talet genomgick samhället enorma förändringar, både ekonomiskt och politiskt. Vid periodens början hade den industriella revolutionen tagit fart i Storbritannien samtidigt som de två politiska revolutionerna, först i Amerika och därefter i Frankrike, lade grunden till stora ideologiska (idémässiga) förändringar i det europeiska samhället.

Jordbruket blev mer effektivt

Människans levnadsvillkor förändrades grundligt i samband med den industriella revolutionen. Ända fram till 1800-talet var böndernas jordar vanligtvis uppdelade i smala tegar (åkerlappar) som var utspridda runt byn. Men genom de stora skiftesreformerna förändrades systemet runt om i Europa och tegarna slogs istället ihop till större sammansatta jordstycken. Jordbruket blev på så vis långt mer effektivt än tidigare och kunde försörja fler människor.

ANNONS

ANNONS

Städerna blev fler och större

Då tegarna slogs ihop till större jordstycken var bönderna tvungna att flytta ut till sina nya jordar. I samband med det splittrades många byar och den gamla bygemenskapen gick förlorad. En annan följd blev att många bönder blev arbetslösa efter att ha sålt sin jord. En stor del av bondebefolkningen lämnade då landsbygden och flyttade till tätorter där de kunde arbeta vid stora maskiner inom industrin eller med andra nya yrken som uppkommit. Städerna blev därför fler och växte kraftigt under hela perioden.
 

I Sverige inträffade flera svåra stadsbränder under 1800-talet: Växjö 1843, Karlstad 1865 och Umeå 1888. Värst var ändå branden i Sundsvall 1888 då staden totalförstördes. Orsaken kan ha varit en gnista från en ångbåt. Med stormvindar spreds elden snabbt över stadens många trähus. Ungefär 9 000 människor blev hemlösa.
 

Under 1800-talet sökte sig många från landsbygden till städerna som växte kraftigt under perioden. Samtidigt medförde den ökade befolkningstillväxten att det blev svårare att hitta försörjning.

Klassamhällets uppkomst

Samhället förändrades också politiskt och socialt. Kungamakten minskades successivt genom hela perioden, samtidigt som adeln och prästerna, som tidigare utgjort den gamla överklassen, förlorade alla sina privilegier (förmåner). Industrisamhällets nya maktelit utgjordes istället av förmögna företagare och handelsmän.

Under 1800-talet växte också en borglig medelklass fram i Europa och USA vars kultur och bildningsideal satte sin prägel på samhället.

Samtidigt medförde industrialiseringen att en arbetarklass uppstod som ökade i storlek i takt med att folk flyttade från landsbygden till industrierna i städerna. Arbetarklassens levnadsförhållanden var ofta eländiga och präglades av fattigdom, trångboddhet, dålig arbetsmiljö, långa arbetstider och barnarbete. Arbetarna kände sig därför utnyttjade vilket ledde till klassmotsättningar där arbetarna ställdes mot fabriksägarna.

Arbetarnas livsvillkor förbättrades först under andra halvan av 1800-talet i samband med arbetarrörelsens och fackföreningarnas tillkomst. Arbetarna blev då bättre organiserade och fick mer att säga till om.

ANNONS

ANNONS

Industrialiseringen höjde folks levnadsstandard

Industrialiseringen av samhället ledde också till att samhällets ekonomiska uppbyggnad förändrades. I det gamla bondesamhället hade folk livnärt sig på att själva framställa det mesta av vad som behövdes för att överleva. Men i takt med industrins utveckling övergick samhällsekonomin i allt större omfattning från naturahushållning till lönearbete och penningekonomi (som vi har idag).

Fashionabel dam på färd genom Paris tillsammans med sin lilla knähund i en s.k. landå - motsvarighet till dagens limousin. Landån var en vagnstyp som gav maximal synlighet åt sina passagerare och likaså av passagerarna och deras kläder. Damen i landån har ingen känd identitet utan symboliserar hos konstnären "en typ" eller företeelse i stadens gatubild snarare än en individ - en modern, rik och moderiktigt klädd person ur borgarklassen som vill synas. Målning gjord av Georg Pauli (1855-1935), Nationalmuseum.

Masstillverkningen inom industrin gjorde så att varorna blev billigare och lättare att tillgå än tidigare. Folk kunde nu köpa mer och bättre kläder vilket med tiden bidrog till att minska de synliga skillnaderna mellan samhällsklasserna.

Bättre hygien bidrog till kraftig befolkningsökning

Jordbrukets förbättring och industrialismen gjorde så att Europa genomgick en väldig befolkningstillväxt under 1800-talet. Andra bidragande orsaker till folkökningen var förbättrad hygien och sjukvård. Tvålen slog igenom under perioden och inom textilindustrin tillverkades kläder av bomull som var lätta att tvätta. Bomullskläderna var dessutom billiga att köpa vilket ledde till att folk kunde byta kläder oftare än tidigare. Därtill blev det vanligt i städerna att bygga med tegel och lägga tak av skiffer som minskade ohyran och spridandet av sjukdomar.

Förbättringar inom sjukvård, vatten, avlopp och annan infrastruktur bidrog också till att öka folkhälsan under periodens senare del.

ANNONS

ANNONS

Ökad statlig kontroll

Under 1800-talet ökade statens makt och kontroll i samhället. Det tidigare ståndssamhället hade baserats på folklig lydnad inför kungen, adeln och kyrkan vars vilja var lag. Men industrialismen och nya liberala politiska idéer hade förändrat samhället i grunden och minskat de gamla myndigheternas inflytande och tillsyn av folket. Dessutom hade industrialiseringen gjort att skillnaderna mellan fattiga och rika hade ökat.

Interiör från en textilindustri i slutet av 1800-talet.

Den växande fattigdomen skapade ökad oro och kriminalitet i samhället. Under 1800-talet infördes därför många nya lagar och förordningar som gjorde det lättare för makthavarna att kontrollera medborgarna. Det var nu som det moderna polisväsendet växte fram. Folket kunde också fostras via utbildning vilket ledde till att det blev vanligt att gå i skola.

Staten började ta ansvar för befolkningen

Med den ökade kontrollen följde också ett större statligt ansvar. Runt om i Europa diskuterades hur de sociala problemen i samhället skulle lösas och hur klassmotsättningarna skulle kunna minskas. Under slutet av perioden gjorde staten till sin plikt genom att förbättra samhället. Därigenom knöts också arbetarklassen närmare den bestående samhällsordningen. Men det var först en bit in på 1900-talet, då allmän rösträtt infördes runt om i Europa, som de stora sociala förändringarna i samhället ägde rum.

LÄS MER: Industriella revolutionen

LÄS MER: Jordbruket förändras - bakgrund till den industriella revolutionen

LÄS MER: Industriella revolutionens baksida

LÄS MER: Politiska ideologier

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Arbetarrörelsen: Ett samlingsnamn för den folkrörelse som företräder arbetarklassen och samlar denna politiskt och fackligt. Arbetarrörelsen har främst uppkommit efter den industriella revolutionen, vilket gjorde att den spreds geografiskt i takt med att industrialiseringen utvidgades.

Fackförening: En arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår eller arbetsplats för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta kan bland annat innebära förhandling om löner, arbetsmiljö och arbetsförhållanden.

Hygien: Rengöring av kroppen eller människans omgivning.

Industrialisering: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Infrastruktur:  Anläggningar/system som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Framförallt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur brukar man bl.a. räkna vägar och järnvägar, vatten- och avloppsnät.

Skiftesreformerna: Jordbruksreformer som genomfördes under 1700-talet och 1800-talet. Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter skulle slås samman för att göra jordbruket effektivare.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
 

ANNONS

ANNONS

Att leva på landsbygden i Sverige under 1800-talet

Sverige var i början av 1800-talet ett jordbruksland. Industrialiseringen hade ännu inte kommit igång. Folk bodde till största delen på landet och försörjde sig på jordbruk. Man framställde själva inom familjen det mesta som behövdes, såsom mat, kläder och redskap.

På landsbygden låg stora delar av gårdarna samlade i små byar med åkrarna runt omkring. I varje by fanns ett byalag som fattade beslut som rörde jordbruket. Det var bara de som ägde jord som fick vara med där. Alla ägde nämligen inte jord. De besuttna (de jordägande) bönderna gjorde det, men det fanns även de obesuttna (jordlösa) som inte ägde någon jord själva, utan istället fick jobba åt de besuttna bönderna. Denna grupp växte kraftigt under 1800-talet i samband med den stora befolkningsökningen som då ägde rum i Sverige.

Det fanns olika typer av obesuttna:

Torpare fick bo i ett enkelt litet torp med lite jord som ägdes av en bonde eller godsägare. De betalade hyra genom att göra dagsverke hos ägaren. Med dagsverke menas att man då och då, enligt överenskommelse, var skyldig att utföra arbete för jordägaren.

Backstugusittare bodde i s.k. backstugor som var enklare hus utan någon jord, ofta inte mer än en koja. Det var ofta änkor, sjuka och andra fattiga som bodde så här. De betalade sin hyra genom att arbeta för bonden eller godsägaren.

Tjänstehjon var pigor och drängar som bodde hos bönderna eller godsägarna. De fick lön i form av mat, husrum, kläder och lite pengar. De arbetade på gården.

Statare bodde och arbetade på de stora godsen. De hade ingen egen jord att bruka eller torp att bo i, utan bodde istället i långa hus med flera små lägenheter på godsägarens mark. Oftast bodde en hel familj i bara ett rum. Dessa hus kallades statarlängor och var i regel usla bostäder. Godsägaren kunde ibland anställa ett gift par som statare, som inte hade råd att bilda familj och försörja sig själva. Mannen arbetade ofta på åkern i jordbruket, medan kvinnan kunde arbeta som mjölkerska. Statarna fick betalt i natura (bostad, mat, kläder), men kunde också få betalt i pengar. Statarsystemet avskaffades inte förrän 1945.

Flera byar ingick i en socken som hade en egen styrelse - en sockenstämma. Varje socken hade sin kyrka. Kyrkan och prästen hade en viktig roll i socknen. Kyrkans syn på hur man skulle leva präglade hela livet. Alla gick till kyrkan på söndagarna. Prästen höll långa predikningar och man lyssnade alltid till vad han sa. Prästen berättade även om nyheter och saker som hänt runt om i landet. Kyrkan var också en social träffpunkt där man träffade vänner, grannar och andra bekanta på söndagarna.

Varje socken och by hade en egen klassindelning av folket. I toppen av hierarkin fanns godsägaren, prästen och de rikaste bönderna. Sedan kom läraren, skomakaren, skräddaren, smeden, mjölnaren, vanliga bönder m.fl. Längre ner fanns torparna. I botten fanns de fattiga, de som inte kunde klara sig själva. Det kunde vara gamlingar utan familj, föräldralösa barn, alkoholister, sjuka och så vidare.

De riktigt fattiga som inte hade någon bostad, s.k. "fattighjon", fick bo i fattigstugan. Enligt en lag från 1837 var varje socken skyldig att ta hand om sina fattiga. Det inrättades därför fattigstugor runt om i landet dit andra skänkte mat, kläder och annat. Sockenborna kände ett visst ansvar för de fattiga. Samtidigt föraktades ofta människor som måste ta emot hjälp.

LÄS MER: Sverige under 1800-talet
 

Långa arbetsdagar

Mot 1800-talets senare del ersattes jordbrukssamhällets uppgiftsstyrda arbetstid alltmer med industrins tidsstyrda arbete; fabriksvisslan tog över rollen som arbetssignal från kornas råmanden.

Arbetsdagarna var överlag långa. Inom jordbruket arbetade man under högsäsong så länge dagsljuset tillät, 14-16 timmar per dag, inom industrin i allmänhet 12-14 timmar per dag, förutom söndagar och helgdagar.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur påverkade skiftesreformerna jordbrukets förbättring?
     
  2. Ange några orsaker till varför städernas befolkning ökade under 1800-talet?
     
  3. Förklara hur klassamhället uppstod.
     
  4. På vilka positiva sätt påverkade industrialiseringen folkets levnadsstandard?
     
  5. Hur och varför ökade statens kontroll under 1800-talet?
     
  6. 1800-talets bönder kunde delas in i två huvudgrupper - de besuttna (de som ägde jord) och de obesuttna (de som inte ägde jord). Berätta kortfattat om de olika typerna av obesuttna som fanns i Sverige.
     
  7. Förklara vad som menas med en socken och berätta kortfattat om invånarna och den rådande sociala ordningen (samhällsklasser).

Ta reda på:

  1. Sök reda på en karta som visar Sveriges eller Europas städer under 1700-talet och jämför med en karta som visar städerna inom samma område i slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet. Kan du se några nya städer och finns det skillnad i deras placering? De flesta av de äldre städerna ligger intill olika typer av vatten (hav, floder etc), medan många av de nya städerna ligger inåt land utan vattenförbindelse. Vad kan det bero på?

Diskutera:

  1. Jämför livet på landet och i städerna under 1800-talet med livet i vårt samhälle idag. Finns det några likheter? Vilka är de största skillnaderna tycker du?
     

Obs! I avsnittet Sverige under 1800-talet hittar du mer fakta och fler frågor som berör perioden.
 

 

Litteratur:
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner 1750-1815, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Lars-Arne Norborg, Bra Böckers världshistoria, del 11 – Det starka Europa 1815-1870,
Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 – Väst erövrar världen 1870-1914,
Bokförlaget Bra Böcker, 1986
 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 21 februari 2023
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden 1776-1914

Möt källorna - historia i original

av: Riksarkivet
Högstadiet, Gymnasiet

"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Maja och Annas förbjudna kärlek

av: Västerbottens museum
Högstadiet

Vad hände om två kvinnor blev kära i varandra i början av 1900-talet?

+ Läs mer

Artiklar om Livet på landet och i staden 1776-1914

M

Fängelse som straff - från kroppsstraff till isolering i cell

av: Malin Wahl
2023-01-18

Om du begår ett brott riskerar du att bli dömd till fängelse. Men staten har inte alltid använt sig av samma frihetsberövande fängelsestraff som vi har idag. Fram till en bit in på 1800-talet användes istället offentliga kropps- och skamstraff som verkställdes inför publik i syfte att avskräcka. I samband med samhällets modernisering under 1800-talet ansågs dessa offentliga straff alltmer otidsenliga. Riksdagen beslutade därför 1840-1841 att reformera det svenska straffsystemet i grunden. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på allt detta och mycket annat som berör äldre tiders straffsystem...

+ Läs mer

M

Livets växter - om olika växters användningsområden förr

av: Jan-Olof Fallström
2022-11-15

Vi kan lära oss mycket om äldre tiders användning av växter i vardagslivet. Idag köper vi färdiga kläder i alla möjliga färger. Många köper nytt flera gånger om året för att följa med i modet. Sjukvård finns över hela landet liksom apotek med vetenskapligt utprovade mediciner. Tandläkare botar snabbt den svåraste tandvärk, ingen behöver svälta, och i butikerna finns färsk frukt och grönsaker året om. Mycket som nu är lätt fixat kunde förr i tiden vara stora och ibland tidskrävande vardagsproblem, som måste lösas med det naturen gav. Växter användes inte bara till mat, utan också som läkemedel, till textilfärgning och mot ohyra...

+ Läs mer

M

Att mäta och styra tiden

av: Peter Fowelin
2022-10-27

Vad är tid? En osynlig linje som ritats upp under årmiljonerna - där händelser trätts upp på rad, som smultronen på ett grässtrå om sommaren? Riken har uppstått och fallit. Kungar och drottningar har visat sin styrka och dödlighet. Miljoner och åter miljoner människor har fötts: arbetat, ätit och älskat för att sedan förvandlas till mull och falla i glömska. Långt fram på denna oändliga tidslinje har du själv fötts, för att leva din tid. Du räknar din tid i år. Och du bryter ner åren i smådelar: månader, dagar, timmar, minuter och sekunder. Om någon frågar dig när du är född, vet du genast besked: år, månad, dag och kanske till och med klockslag. Och du vet att det en gång kommer att finnas ett datum för när din tid på jorden är över. Men själva tiden fortsätter ändå längs en linje som aldrig tar slut...

+ Läs mer

L

Bödeln och bödelyrkets historia

av: Jan-Olof Fallström
2022-09-16

Så långt tillbaka som samhällslivet i olika kulturer kan följas finner forskarna konflikter och regelbrott av olika slag. Lika länge har frågan funnits om vad man ska göra med dem som bryter mot givna regler. Att komma överens om en lämplig påföljd gick väl an, men vem skulle se till att eventuella straff verkställdes? I den här artikeln kan du läsa om om bödens historia - från föraktad och utstött yrkesman, till rumsren hantverkare.

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Personlig hygien förr - en smutsig historia

av: Jane Fredlund
2022-07-14

Historien om vår hygien är ett ganska sorgligt kapitel, om man inte föredrar att skratta åt eländet. Både 1700- och 1800-talen var på det hela taget snuskiga århundraden. Dels berodde det på att det var ont om vatten, vattnet måste bäras lång väg och det gällde att spara på dropparna. Dels berodde det på okunnighet; bakterier och smitta var okända begrepp. Dessutom var det farligt att tvätta sig i onödan, ansågs det. Utan ett skyddande smuts- och fettlager blev huden känsligare både för hetta och kyla...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Städningens historia i Sverige

av: Jane Fredlund
2022-07-14

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en fruktlös kamp som kostade mycken möda. Städningens historia genom tiderna rör sig framförallt om hur de på olika sätt försökte hålla golven rena. Det var inte lätt för brädgolven var ojämna med springor emellan. Vad bestod då smutsen på golven av? Jo, i gamla tiders torp- eller bondstuga kunde det vara spottloskor, snor, pipaska, vedspill, döda flugor, råttlort, urin, ulltussar, hyvelspån, diverse matrester, blod. Höns och andra mindre husdjur, som tidvis vistades inomhus, bidrog till nedsmutsningen...

+ Läs mer

Podcast om Livet på landet och i staden 1776-1914

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Läs mer

Länkar om Livet på landet och i staden 1776-1914

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Emigrationen

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner...

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Hantverk

Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Turism

Människor har rest som turister i alla tider. Men turism var inte lika vanligt förr som idag....

Urbanisering

Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...

Arbetarklass

Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Skiftesreformer

Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet,...

Fackföreningarnas framväxt

Arbetarna organiserar sig Sveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...

Folkskolan

Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan...

Frälsningsarmén

Frälsningsarmén var från början en väckelserörelse med social verksamhet på programmet som efter...

Rallare

Rallare var anläggningsarbetare vid de svenska järnvägarna från 1800-talets senare del till 1930-...

Rutger Macklean

Rutger Macklean (1742-1816) var ämbetsman, militär och pionjär inom skiftesrörelsen på godset...

Barnarbete

Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder,...