M
Kategori
Folkliv på en gata i 1890-talets Paris.

På 1800-talet ökade städerna i storlek då människor flyttade från landsbygden till tätorterna. Målning av Jean Béraud.

Livet på landet och i staden 1776-1914

klocka
Lästid 7 minuter

Stora ekonomiska och politiska förändringar

Under det långa 1800-talet genomgick samhället enorma förändringar, både ekonomiskt och politiskt. Vid periodens början hade den industriella revolutionen tagit fart i Storbritannien samtidigt som de två politiska revolutionerna, först i Amerika och därefter i Frankrike, lade grunden till stora ideologiska (idémässiga) förändringar i det europeiska samhället.

Jordbruket blev mer effektivt

Människans levnadsvillkor förändrades grundligt i samband med den industriella revolutionen. Ända fram till 1800-talet var böndernas jordar vanligtvis uppdelade i smala tegar (åkerlappar) som var utspridda runt byn. Men genom de stora skiftesreformerna förändrades systemet runt om i Europa och tegarna slogs istället ihop till större sammansatta jordstycken. Jordbruket blev på så vis långt mer effektivt än tidigare och kunde försörja fler människor.

Stora ekonomiska och politiska förändringar

Under det långa 1800-talet genomgick samhället enorma förändringar, både ekonomiskt och politiskt. Vid periodens början hade den industriella revolutionen tagit fart i Storbritannien samtidigt som de två politiska revolutionerna, först i Amerika och därefter i Frankrike, lade grunden till stora ideologiska (idémässiga) förändringar i det europeiska samhället.

Jordbruket blev mer effektivt

Människans levnadsvillkor förändrades grundligt i samband med den industriella revolutionen. Ända fram till 1800-talet var böndernas jordar vanligtvis uppdelade i smala tegar (åkerlappar) som var utspridda runt byn. Men genom de stora skiftesreformerna förändrades systemet runt om i Europa och tegarna slogs istället ihop till större sammansatta jordstycken. Jordbruket blev på så vis långt mer effektivt än tidigare och kunde försörja fler människor.

ANNONS

ANNONS

Städerna blev fler och större

Då tegarna slogs ihop till större jordstycken var bönderna tvungna att flytta ut till sina nya jordar. I samband med det splittrades många byar och den gamla bygemenskapen gick förlorad. En annan följd blev att många bönder blev arbetslösa efter att ha sålt sin jord. En stor del av bondebefolkningen lämnade då landsbygden och flyttade till tätorter där de kunde arbeta vid stora maskiner inom industrin eller med andra nya yrken som uppkommit. Städerna blev därför fler och växte kraftigt under hela perioden.

Snötckta takåsar i 1800-talets Paris.
Bild: Google Art Project
Snötäckta takåsar i 1800-talets Paris. Idag är tre av fyra européer stadsbor. I Sverige steg stadsbefolkningens andel från 10 procent vid mitten av 1800-talet till 80 procent år 1970.

 

I Sverige inträffade flera svåra stadsbränder under 1800-talet: Växjö 1843, Karlstad 1865 och Umeå 1888. Värst var ändå branden i Sundsvall 1888 då staden totalförstördes. Orsaken kan ha varit en gnista från en ångbåt. Med stormvindar spreds elden snabbt över stadens många trähus. Ungefär 9 000 människor blev hemlösa.
 

Under 1800-talet sökte sig många från landsbygden till städerna som växte kraftigt under perioden. Samtidigt medförde den ökade befolkningstillväxten att det blev svårare att hitta försörjning.

Klassamhället förändras

Samhället förändrades också politiskt och socialt. Kungamakten minskades successivt genom hela perioden, samtidigt som adeln och prästerna, som tidigare utgjort den gamla överklassen, förlorade alla sina privilegier (förmåner). Industrisamhällets nya maktelit utgjordes istället av förmögna företagare och handelsmän.

Under 1800-talet växte också en borgerlig medelklass fram i Europa och USA vars kultur och bildningsideal satte sin prägel på samhället.

Samtidigt medförde industrialiseringen att en arbetarklass uppstod som ökade i storlek i takt med att folk flyttade från landsbygden till industrierna i städerna. Arbetarklassens levnadsförhållanden var ofta eländiga och präglades av fattigdom, trångboddhet, dålig arbetsmiljö, långa arbetstider och barnarbete. Arbetarna kände sig därför utnyttjade vilket ledde till klassmotsättningar där arbetarna ställdes mot fabriksägarna.

Arbetarnas livsvillkor förbättrades först under andra halvan av 1800-talet i samband med arbetarrörelsens och fackföreningarnas tillkomst. Arbetarna blev då bättre organiserade och fick mer att säga till om.

ANNONS

ANNONS

Långa arbetsdagar

Mot 1800-talets senare del ersattes jordbrukssamhällets uppgiftsstyrda arbetstid alltmer med industrins tidsstyrda arbete; fabriksvisslan tog över rollen som arbetssignal från kornas råmanden.

Arbetsdagarna var överlag långa. Inom jordbruket arbetade man under högsäsong så länge dagsljuset tillät, 14-16 timmar per dag, inom industrin i allmänhet 12-14 timmar per dag, förutom söndagar och helgdagar.
 

Industrialiseringen höjde folks levnadsstandard

Industrialiseringen av samhället ledde också till att samhällets ekonomiska uppbyggnad förändrades. I det gamla bondesamhället hade folk livnärt sig på att själva framställa det mesta av vad som behövdes för att överleva. Men i takt med industrins utveckling övergick samhällsekonomin i allt större omfattning från naturahushållning till lönearbete och penningekonomi (som vi har idag).

Fashionabel dam på färd genom Paris tillsammans med sin lilla knähund i en s.k. landå - motsvarighet till dagens limousin. Landån var en vagnstyp som gav maximal synlighet åt sina passagerare och likaså av passagerarna och deras kläder. Damen i landån har ingen känd identitet utan symboliserar hos konstnären "en typ" eller företeelse i stadens gatubild snarare än en individ - en modern, rik och moderiktigt klädd person ur borgarklassen som vill synas. Målning gjord av Georg Pauli (1855-1935), Nationalmuseum.

Masstillverkningen inom industrin gjorde så att varorna blev billigare och lättare att tillgå än tidigare. Folk kunde nu köpa mer och bättre kläder vilket med tiden bidrog till att minska de synliga skillnaderna mellan samhällsklasserna.

Bättre hygien bidrog till kraftig befolkningsökning

Jordbrukets förbättring och industrialismen gjorde så att Europa genomgick en väldig befolkningstillväxt under 1800-talet. Andra bidragande orsaker till folkökningen var förbättrad hygien och sjukvård. Tvålen slog igenom under perioden och inom textilindustrin tillverkades kläder av bomull som var lätta att tvätta. Bomullskläderna var dessutom billiga att köpa vilket ledde till att folk kunde byta kläder oftare än tidigare. Därtill blev det vanligt i städerna att bygga med tegel och lägga tak av skiffer som minskade ohyran och spridandet av sjukdomar.

Förbättringar inom sjukvård, vatten, avlopp och annan infrastruktur bidrog också till att öka folkhälsan under periodens senare del.

ANNONS

ANNONS

Ökad statlig kontroll

Under 1800-talet ökade statens makt och kontroll i samhället. Det tidigare ståndssamhället hade baserats på folklig lydnad inför kungen, adeln och kyrkan vars vilja var lag. Men industrialismen och nya liberala politiska idéer hade förändrat samhället i grunden och minskat de gamla myndigheternas inflytande och tillsyn av folket. Dessutom hade industrialiseringen gjort att skillnaderna mellan fattiga och rika hade ökat.

Interiör från en textilindustri i slutet av 1800-talet.

Den växande fattigdomen skapade ökad oro och kriminalitet i samhället. Under 1800-talet infördes därför många nya lagar och förordningar som gjorde det lättare för makthavarna att kontrollera medborgarna. Det var nu som det moderna polisväsendet växte fram. Folket kunde också fostras via utbildning vilket ledde till att det blev vanligt att gå i skola.

Staten började ta ansvar för befolkningen

Med den ökade kontrollen följde också ett större statligt ansvar. Runt om i Europa diskuterades hur de sociala problemen i samhället skulle lösas och hur klassmotsättningarna skulle kunna minskas. Under slutet av perioden gjorde staten till sin plikt genom att förbättra samhället. Därigenom knöts också arbetarklassen närmare den bestående samhällsordningen. Men det var först en bit in på 1900-talet, då allmän rösträtt infördes runt om i Europa, som de stora sociala förändringarna i samhället ägde rum.

ANNONS

ANNONS

Ord och begrepp

Arbetarrörelsen: En samling organisationer som kämpade för bättre villkor för arbetare, till exempel högre löner, kortare arbetsdagar och bättre arbetsmiljö. Arbetarrörelsen var den folkrörelse som företrädde arbetarklassen och samlade denna politiskt och fackligt. Arbetarrörelsen har främst uppkommit efter den industriella revolutionen, vilket gjorde att den spreds geografiskt i takt med att industrialiseringen utvidgades.

Barnarbete: När barn tvingas arbeta, ofta under dåliga förhållanden och med låg lön, istället för att gå i skolan.

Borgerlig medelklass: En samhällsgrupp som består av exempelvis tjänstemän, företagare och akademiker - ofta med utbildning och stabil inkomst.

Fackförening: En arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår eller arbetsplats för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta kan bland annat innebära förhandling om löner, arbetsmiljö och arbetsförhållanden.

Hygien: Rengöring av kroppen eller människans omgivning.

Industrialisering: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Infrastruktur:  Anläggningar/system som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Framförallt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur brukar man bl.a. räkna vägar och järnvägar, vatten- och avloppsnät.

Klassmotsättning: Konflikter mellan olika samhällsgrupper, till exempel mellan arbetare och rika fabriksägare.

Levnadsstandard: Hur bra människor har det i sitt dagliga liv, till exempel när det gäller bostad, mat, kläder och sjukvård.

Lönearbete: När människor arbetar i utbyte mot lön istället för att producera mat eller varor för eget bruk.

Naturahushållning: Ett ekonomiskt system där man själv producerar det mesta man behöver, till exempel mat och kläder, utan att använda pengar.

Skiftesreformer: Förändringar inom jordbruket där små uppdelade åkerlappar slogs ihop 

Skiftesreformerna: Jordbruksreformer som genomfördes under 1700-talet och 1800-talet. Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter skulle slås ihop till större fält för att göra jordbruket effektivare.

Ståndssamhälle: Ett gammalt samhällssystem där människor var indelade i grupper (stånd) med olika rättigheter, till exempel adel, präster, borgare och bönder.

Textilindustri: En industri där man tillverkar tyger, kläder och andra produkter av textilmaterial som bomull och ull.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Överklass: Den rikaste och mäktigaste delen av samhället, som ofta har mycket pengar, makt och inflytande.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur påverkade skiftesreformerna jordbrukets förbättring?
     
  2. Ange några orsaker till varför städernas befolkning ökade under 1800-talet?
     
  3. Förklara hur klassamhället uppstod.
     
  4. På vilka positiva sätt påverkade industrialiseringen folkets levnadsstandard?
     
  5. Hur och varför ökade statens kontroll under 1800-talet?
     
  6. 1800-talets bönder kunde delas in i två huvudgrupper - de besuttna (de som ägde jord) och de obesuttna (de som inte ägde jord). Berätta kortfattat om de olika typerna av obesuttna som fanns i Sverige.
     
  7. Förklara vad som menas med en socken och berätta kortfattat om invånarna och den rådande sociala ordningen (samhällsklasser).

Ta reda på:

  1. Sök reda på en karta som visar Sveriges eller Europas städer under 1700-talet och jämför med en karta som visar städerna inom samma område i slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet. Kan du se några nya städer och finns det skillnad i deras placering? De flesta av de äldre städerna ligger intill olika typer av vatten (hav, floder etc), medan många av de nya städerna ligger inåt land utan vattenförbindelse. Vad kan det bero på?

Diskutera:

  1. Jämför livet på landet och i städerna under 1800-talet med livet i vårt samhälle idag. Finns det några likheter? Vilka är de största skillnaderna tycker du?
     

Obs! I avsnittet Sverige under 1800-talet hittar du mer fakta och fler frågor som berör perioden.
 

M  LÄS MER: Sverige under 1800-talet

M  LÄS MER: Industriella revolutionen

M  LÄS MER: Jordbruket förändras - bakgrund till den industriella revolutionen

M  LÄS MER: Industriella revolutionens baksida

M  LÄS MER: Politiska ideologier

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner 1750-1815, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Lars-Arne Norborg, Bra Böckers världshistoria, del 11 – Det starka Europa 1815-1870, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 – Väst erövrar världen 1870-1914, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, 2009
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
 

Kartor

Sidan uppdaterad: 7 augusti 2025
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden 1776-1914

Maja och Annas förbjudna kärlek

av: Västerbottens museum
Högstadiet

Vad hände om två kvinnor blev kära i varandra i början av 1900-talet?

+ Läs mer

Artiklar om Livet på landet och i staden 1776-1914

M

Porträttfotografering var trendigt i början av 1900-talet

av: Jane Fredlund
2025-10-30
klocka Lästid 8 minuter

Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...

+ Läs mer

M
Tv¨å kvinnor som sitter i en soffa i ett vardagsrum. Det är en bonad på väggen och flera fotografier.

Bilder i hemmet förr

av: Jane Fredlund
2025-10-29
klocka Lästid 15 minuter

Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...

+ Läs mer

M
Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.

Och julen varar än till påska!

av: Jane Fredlund
2025-04-24
klocka Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

+ Läs mer

M
 Nordiska museet

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

av: Jane Fredlund
2025-03-03
klocka Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

M
Utvandrare tar farväl av släktingar.

När den svenska emigrationen till USA tog fart

av: Magnus Västerbro
2025-01-19
klocka Lästid 8 minuter

År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...

+ Läs mer

M
Kvinnlig potatisplockare

Freden, vaccinet och potatisen

av: Herman Lindqvist
2025-01-13
klocka Lästid 5 minuter

Efter freden i Kiel 1814 inledde Sverige en lång fredsperiod vilket tillsammans med jordbruksreformer, teknikutveckling inom jordbruket och potatisens spridning ledde till ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt förbättrades sjukvården genom nya metoder, teknik och införandet av vaccin, vilket minskade dödligheten bland befolkningen. Dessa faktorer bidrog till en betydande befolkningsökning under 1800-talets första hälft...

+ Läs mer

L
Tåg på väg till Stockholm

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2025-01-07
klocka Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

M
Barn som leker i snö.

Barndom och leksaker i början av 1900-talet

av: Jane Fredlund
2024-10-26
klocka Lästid 21 minuter

I den här artikeln berättar kulturhistorikern Jane Fredlund om leksaker och hur det var att vara barn i början av 1900-talet. Det var en tid då barndomen ofta var kort och fylld av arbete. Men det fanns också tid för lek. Barn från välbärgade familjer kunde ha riktiga leksaker, medan fattigare barn skapade leksaker av hushållsprylar och enkla naturmaterial. Med tiden blev leksakerna mer avancerade och massproducerade, med klassiker som Märklintåget, gunghästar, teddybjörnar och senare Barbie. Barns lek har förändrats, men behovet av att leka har förblivit detsamma...

+ Läs mer

M
Rökande adelsdam

Tobakens historia i Sverige

av: Jane Fredlund
2024-10-22
klocka Lästid 7 minuter

Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den lanserades under 1600-talet och började användas av både män och kvinnor. Rökvanorna har genomgått olika trender genom åren - från de första lerpiporna till de mer utsmyckade sjöskumspiporna och senare till dagens många pipmodeller, cigaretter, cigariller och cigarrer (och nu även e-cigaretter). Men vi har också snusat. Först togs snuset (som då var en "snustorr" variant) genom näsan, och senare utvecklades våra snusvanor till det typiskt svenska "läppsnuset" (en fuktigare snusvariant)...

+ Läs mer

M
Fylla på en krog under sent 1800-tal.

Brännvinets historia i Sverige

av: Jane Fredlund
2024-10-21
klocka Lästid 9 minuter

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av medeltiden men blev snart en naturlig del av både fest och vardag. Under 1700- och 1800-talen ökade brännvinsdrickandet kraftigt och nådde extrema nivåer. Brännvinets historia är därmed en berättelse om både njutning och en kamp mot alkoholmissbruk, särskilt under nykterhetsrörelsens framväxt på 1800-talet...

+ Läs mer

M
Matbespisning för fattiga barn.

Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

av: Jan-Olof Fallström
2024-05-20
klocka Lästid 15 minuter

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs naturligt och nödvändigt att barnen deltog i arbetet. I praktiken kom det här synsättet främst att gälla barn till bönder, torpare, hantverkare, smeder och andra rörelseidkare inom underklassen. Redan vid 7-8 års ålder måste både pojkar och flickor hjälpa till med enklare sysslor, anpassade efter kön. Det fanns två syften: för det första att minska behovet av lejd arbetskraft; för det andra att länka in barnen i hushållens gemenskap för att de som vuxna skulle kunna utföra alla arbetsuppgifter som krävdes av en bonde eller bondmora eller i en hantverkarfamilj.

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Pridetåg

De osynliga träder fram

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-04
klocka Lästid 5 minuter

Via folkrörelserna och Sveriges demokratisering steg många grupper fram ur historiens dunkel: egendomslösa, kvinnor, arbetare, barn, sjuka, etniska minoriteter och många andra hade tidigare varit närmast osynliga. De saknade rättigheter och makt. Ingen förde deras talan...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Demonstrationståg

Folkrörelsernas framväxt

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-03
klocka Lästid 7 minuter

Folkrörelserna växte fram i en tid av stora förändringar. Ståndssamhället var på väg att lösas upp. Industrialisering och urbanisering förde med sig nya sociala och ekonomiska levnadsmönster. Ökad läskunnighet, en växande dagspress, järnvägar och telegrafer medförde revolutionerande möjligheter att nå ut till folkmassorna.

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Handelsgille

Innan folkrörelserna

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-03
klocka Lästid 5 minuter

Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang...

+ Läs mer

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

av: Jane Fredlund
2023-11-16
klocka Lästid 31 minuter

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...

+ Läs mer

M
Hårt bröd

Historia om några svenska matvanor

av: Jan-Öjvind Swahn
2023-09-26
klocka Lästid 12 minuter

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips för att bli insläppta på "finare" ställen var lika beryktat som kravet att äta en viss mängd lagad mat för att bli serverad öl och snaps. När Sverige började bli målet för invandring från t.ex. Sydeuropa med dess ledigare umgängessätt uppstod därför en del kulturkrockar. Men nu har folk från dessa länder själva etablerat sig på denna marknad och berikat svenskarnas vanor i fråga om mat, dryck och relaterade umgängesformer...

+ Läs mer

M
nattfrieri

Fritidsnöjen och frieri förr i tiden

av: Jane Fredlund
2023-09-18
klocka Lästid 14 minuter

En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga tecken. Vi svenskar har väl aldrig haft lätt att formulera våra innersta tankar i ord. Det var lättare att visa sina känslor med en gåva. Männen lade ner stor möda på utsirade och bemålade mangelbräden, skäktknivar, linfästen och andra kvinnliga redskap som de gav sin käresta. "Ju vackrare utrustat, desto kärare fästman", sades det...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Choklad

Chokladens historia

av: Lars Hildingson
2023-09-05
klocka Lästid 5 minuter

En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin trädgård. När han sedan åt kakaobönorna fick han kunskap om allt i världen, ett slags universellt vetande. Chokladälskaren, som idag lägger en pralin på tungan och pressar den mot gommen, kan gott tänka sig att chokladen har himmelskt ursprung. Men om man en gång i aztekernas rike också blev klokare av att äta den, så har tyvärr den effekten försvunnit. Den skulle annars ha varit den perfekta ursäkten för att sätta i sig en halv chokladask av bästa och dyraste märke...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Potatis

Potatisens historia

av: Lars Hildingson
2023-08-31
klocka Lästid 5 minuter

Potatisens hemland är bergstrakterna i Peru. Inkafolket åt potatis tillsammans med tomater, avocados, jordnötter, bönor och squash. I stort sett var kött överflödigt och faktiskt något som man kunde klara sig utan. Så väl varierad var den föda som kom från växtriket. Från bönor, jordnötter och avocado fick man protein. Vitamin A fick man genom att äta squash, tomater och avocado. Jordnötter och avocado innehåller också vitamin B. Vitamin C finns i tomater, peppar och potatis...

+ Läs mer

M
Kräftfiske

I kräftkalasens tid

av: Jane Fredlund
2023-08-27
klocka Lästid 6 minuter

I fullmånens sken med kulörta lyktor, dilldoft, kalla nubben och uppsluppen stämning framstår kräftskivan som en urgammal svensk, traditionsrik ritual. Men inget kunde vara felaktigare. Visserligen har kräftor ätits åtminstone sedan 1500-talet i förnäma kretsar i vårt land, men den festliga, lössläppta kräftskivan föddes först för hundra år sedan...

+ Läs mer

S
Kvinnohistoria

Kvinnan som huvudperson

av: Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg
2023-08-26
klocka Lästid 13 minuter

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och haft ansvaret för barnens omvårdnad. När männen drog ut i krig övertog kvinnorna dessutom mycket av deras arbete. I den här artikeln står kvinnors arbete i fokus...

+ Läs mer

M

Bröllop förr och idag

av: Jane Fredlund
2023-07-03
klocka Lästid 13 minuter

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på kyrktrappan. Brudgummen bär frack och kanske hög hatt, bruden har säkert något gammalt och något nytt, något lånat och något blått. Kanske får hon en morgongåva, det låter ju gammaldags. Men vad är nytt och vad är gammalt i våra bröllopsseder?

+ Läs mer

M

Kaffets, teets och kakaons historia i Sverige

av: Jane Fredlund
2023-06-18
klocka Lästid 18 minuter

Förr var livet fyllt av mycket mer slitsamt arbete än det är för de flesta idag, men det bjöd förstås också på ljusa och lyckliga stunder. Man samlades till en kaffestund i gröngräset, kanske stod kaffekopparna framdukade på vit duk under körsbärsträdet. För ofta var det just kaffestunden med familj och släkt som förgyllde tillvaron, då som nu...

+ Läs mer

M

Arbetet förr med att karda ull och spinna lin

av: Jane Fredlund
2023-06-13
klocka Lästid 12 minuter

Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta lite närmare på de nötta gamla redskapen för ull- och linberedning, redskap som förr var en viktig del av kvinnornas vardag och som berättar om det ständiga slitet med att skaffa kläder och textilier för gårdens behov...

+ Läs mer

M

Fängelse som straff - från kroppsstraff till isolering i cell

av: Malin Wahl
2023-01-18
klocka Lästid 10 minuter

Om du begår ett brott riskerar du att bli dömd till fängelse. Men staten har inte alltid använt sig av samma frihetsberövande fängelsestraff som vi har idag. Fram till en bit in på 1800-talet användes istället offentliga kropps- och skamstraff som verkställdes inför publik i syfte att avskräcka. I samband med samhällets modernisering under 1800-talet ansågs dessa offentliga straff alltmer otidsenliga. Riksdagen beslutade därför 1840-1841 att reformera det svenska straffsystemet i grunden. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på allt detta och mycket annat som berör äldre tiders straffsystem...

+ Läs mer

Podcast om Livet på landet och i staden 1776-1914

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Läs mer

Länkar om Livet på landet och i staden 1776-1914

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi
En flerhövdad antik gatulyckta som lyser upp omgivningen i staden.

Upplysningen

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...

Hi
Frihetsgudinnan som håller upp Trikoloren och går i täten för en grupp revolutionärer,

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Hi
1800-talets samhällsklasser staplade på varandra i en pyramid. Arbetarna längst ner som bär upp de andra klasserna. Kapitalet - en säck pengar högst upp, ovanför kungahuset.

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Hi
Porträtt på Gustav III som sitter rakryggad med blicken snett åt höger.

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Hi
Industriarbetare som går iväg från en fabrik i ett dystert och rökigt industrilandskap.

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi
Europeiska emigranter som väntar på kajen. de ska snart stiga ombord på atlantångaren som ligger förtöjd intill kajen.

Emigrationen

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner...

Hi
Interiör i en bokhandel, tidigt 1800-tal. En herre med hatt står vid disken och pratar med två försäljare.

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Hi
Folk trängs på plattformen vid sidan av ett inkommet ånglok. Röken ligger tät under taket på vänthallen.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Hi
Louis Pasteur i kosntym, håller upp ett provrör som han tycks granska noga. Interiören föreställer hans labb.

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

Hi
Bild saknas

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Hi
Smed

Hantverk

Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Karta

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Hi
Kurort

Turism

Människor har rest som turister i alla tider. Men turism var inte lika vanligt förr som idag....

Hi
Stadsliv

Urbanisering

Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...

Hi
Demonstration 1890

Arbetarklass

Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...

Hi
Textilindustri

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Hi
skifte karta

Skiftesreformer

Skiftesreformerna var några svenska jordbruksreformer som genomfördes i omgångar - enskiftet,...

Hi
Första majdemonstration

Fackföreningarnas framväxt

Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...

Hi
Klassrum

Folkskolan

Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan...

Re
Symbol

Frälsningsarmén

Frälsningsarmén var från början en väckelserörelse med social verksamhet på programmet som efter...

Hi
Rallare

Rallare

Rallare var anläggningsarbetare vid de svenska järnvägarna från 1800-talets senare del till 1930-...

Hi
Porträtt

Rutger Macklean

Rutger Macklean (1742-1816) var ämbetsman, militär och pionjär inom skiftesrörelsen på godset...

Hi
Barnarbete i fabrik

Barnarbete

Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder,...

Hi
Skolklass

Flickskolor

Flickskolor var på privat initiativ grundade skolor utanför det allmänna undervisningsväsendet....

Hi
Flygfoto

Folkhögskolor

Folkhögskolor var i början internatskolor för bondeungdomen. En av de första var Önnestad i Skåne (...

Hi
klassrum

Läroverk

Läroverken var universitetsförberedande skolor och  dominerades av klassiska ämnen som latin,...

Hi
Universitetsbibliotek

Universitet

Universitetens tidiga historia i Sverige präglas av de två lärosätena i Uppsala och Lund vars syfte...

Hi
bönder

Industriella revolutionens orsaker

Den industriella revolutionen började i Storbritannien. Under 1700-talet växte folkmängden,...

Hi
Industrialism

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...

Hi
Fabriksarbetare

Industriella revolutionens sociala följder

Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...

Hi
Skolmaterial i historia

Skolmaterial om historia

Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....