Kristoffer av Bayern (cirka 1416-1448) var kung i Danmark 1440-1448, Sverige 1441-1448 och Norge 1442-1448. Därmed blev han kung över alla tre rikena i Kalmarunionen.
Kristoffer av Bayern var systerson till Erik av Pommern och fördes fram som kandidat till unionstronen av det danska riksrådet sedan hans morbror störtats. Det svenska riksrådet satt dock i en förmånlig förhandlingsposition genom att det förutom Kristoffer även kunde peka på den avsatte Erik och riksföreståndaren Karl Knutsson som tronkandidater.
Kalmarunionen hade sedan 1397 förenat Danmark, Norge och Sverige under en gemensam kung. Men varje rike hade egna lagar och ett eget riksråd som bestod av mäktiga personer ur framförallt adeln och kyrkan. Konflikterna mellan kungen och riksråden hade varit en viktig orsak till att Erik av Pommern förlorat makten.
För att väljas tvingades därför Kristoffer gå med på ganska långt gående eftergifter, där riksrådet fick stort inflytande över bland annat förläningar, finanser och lagstiftning. Kristoffers regeringstid innebar därför att adeln och kyrkan kunde stärka sin ställning efter konflikterna under Erik av Pommerns tid.
Kristoffer hade mindre utrymme att styra på egen hand än sin företrädare, men var inte politiskt betydelselös. Ett återkommande problem under hans regeringstid var morbrodern Erik av Pommern, som efter sin avsättning hade slagit sig ner på Gotland. Därifrån bedrev Erik kaparverksamhet på Östersjön och fortsatte att vara ett hot mot Kristoffers ställning. År 1446 reste Kristoffer själv till Gotland för att förhandla med honom, men konflikten löstes inte.
Riksrådets starka ställning under Kristoffers regeringstid märktes också i lagstiftningen.
Kristoffers landslag var en reviderad version av Magnus Erikssons landslag, som hade tillkommit kring mitten av 1300-talet. Lagen visar tydligt hur stark ställning adeln och riksrådet hade fått. Kungen skulle styra tillsammans med rådet och omge sig med män från det egna riket. Lagen innehöll också regler för landbor, det vill säga bönder som brukade jord som ägdes av någon annan.
Kristoffers tid som unionskung blev kort. I början av 1448 dog han plötsligt på Helsingborgs slott, drygt 30 år gammal, utan att lämna några barn efter sig. Hans död ledde snabbt till en ny kamp om de nordiska kronorna. I Sverige valdes Karl Knutsson till kung, medan Danmark valde Kristian I. Den politiska enighet mellan de tre rikena som Kristoffer hade lyckats återställa bröts därmed på nytt.
Bark i brödet under Kristoffers tidKristoffer av Bayern fick i Sverige det märkliga öknamnet ”Barkekungen”. Bakgrunden var svåra missväxtår under hans regeringstid. När skördarna slog fel och säden inte räckte till drabbades människor av hunger. I nödsituationer kunde bark från framförallt tall malas och blandas med det lilla mjöl som fanns kvar. På så sätt kunde man baka nödbröd som hjälpte människor att överleva. Att äta bark låter kanske märkligt idag, men bark användes som nödmat i Sverige under flera perioder då skördarna misslyckades. Det var inte träets hårda ytterbark som maldes ner. Man använde istället delar av den näringsrikare innerbarken, som torkades och maldes till mjöl. Barkmjölet kunde sedan blandas med vanligt mjöl. Brödet var långt ifrån någon lyxmat och blev en tydlig symbol för svält och fattigdom. Kristoffer hade förstås inte orsakat de dåliga skördarna, men under medeltiden förknippades både framgångar och katastrofer ofta med den regerande kungen. Öknamnet Barkekungen fastnade därför på honom. Det säger kanske mer om hur svårt livet kunde bli efter några misslyckade skördar än om Kristoffer själv. I ett samhälle där nästan alla var beroende av årets skörd kunde dåligt väder på kort tid förvandla matbrist till svält.
|
M LÄS MER: Kalmarunionen
S LÄS MER: Karl Knutsson
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Faktarutan är skriven av Robert de Vries (red.)
Källa till faktarutan:
Janken Myrdal, Jordbruket under feodalismen: 1000-1700, Natur och Kultur/LT i samarbete med Nordiska museet, 1999
