St Lucias ursprungsinvånare var arawakindianer, men när européerna nådde ön på 1500-talet befolkades den av karibindianer, vilka var kända för sin krigiskhet. De lyckades länge hålla stånd mot europeiska kolonisatörer. Först 1660 slöt kariberna fred med en grupp fransmän som upprättade en permanent bosättning på ön. Någon varaktig fred uppstod dock inte för fransmännens del. Öns strategiska läge med flera naturliga hamnar och sockerrörsodlingar ledde till ständiga strider med engelsmännen.
Herraväldet över St Lucia växlade fjorton gånger fram till 1814, då ön slutligen blev en brittisk kronkoloni. Slavar hämtades från Afrika för att arbeta på plantagerna, men 1834 avskaffades slaveriet (läs om Slavhandeln).
