Gustav Vasa, född 1496, var Sveriges kung från 1523 fram till sin död 1560. Under sin tid som regent arbetade han oavbrutet med att stärka den svenska kungamakten och centralisera rikets förvaltning. Som kung regerade han därför med hårda nypor och gick ofta hårt fram mot både inre och yttre fiender.
Som ett led i centraliseringen av den svenska staten lät Gustav Vasa reformera kyrkan och införa protestantismen i Sverige. Detta gjordes både för att stärka kungamakten och förbättra rikets ekonomi. Vid Västerås riksdag 1527 fick kronan, alltså kungamakten, rätt att förfoga över kyrkans egendom, och stora delar drogs efter hand in. Kyrkan kom stegvis under kungens kontroll, men övergången från katolicism till luthersk protestantism tog lång tid och fortsatte efter hans död.
Gustav Vasa moderniserade också det svenska militärväsendet och lät öka skattetrycket på Sveriges befolkning. Detta ledde till flera stora bondeuppror som slogs ner med järnhand. Det största och absolut mest allvarliga var Dackefejden 1542-1543.
Under sin långa regeringstid fram till 1560 byggde Gustav Vasa – trots motstånd från både bönder och adeln – upp en stark statsmakt. Han lyckades samla makten hos en enda person på ett sätt som aldrig skett tidigare i Sverige.
Vid Västerås riksdag 1544 blev Sverige ett arvrike. Kronan skulle först gå till Gustav Vasas äldste son Erik och därefter ärvas av hans manliga ättlingar. Tidigare var kungamakten formellt inte ärftlig.
I drygt 130 år (från 1523 till 1654) härskade Gustav Vasas ätt över Sverige. Under den här tiden förvandlades Sverige från ett litet och splittrat land till en stormakt. Av många inom svensk historieskrivning beskrivs Gustav Vasa därför i första hand som en landsfader och skaparen av den svenska nationalstaten – ett fast sammanhållet Sverige med ett effektivt styre. Andra ser honom som en tyrann.
Vasaloppet går åt motsatt håll mot Gustav Vasas flyktVasaloppet bygger på berättelsen om Gustav Erikssons äventyr i Dalarna vintern 1520-1521. Enligt traditionen flydde han på skidor från Mora västerut mot Norge efter att dalkarlarna först hade sagt nej till att stödja hans uppror. De ångrade sig och skickade två skidåkare som hann upp honom i närheten av Sälen. Dagens Vasalopp går därför åt motsatt håll: från Sälen till Mora. Historiker är dock osäkra på hur mycket av den dramatiska skidberättelsen som verkligen har hänt. Även namnet Gustav Vasa tillkom senare – under sin livstid kallades han Gustav Eriksson eller konung Göstaff.
|
Medeltidens VasaättVasaätten var en frälseätt, alltså en släkt som tillhörde den skattebefriade samhällsgrupp som gjorde militärtjänst åt kungen. Ätten är känd sedan 1350-talet. Från 1400-talet kom medlemmar av ätten Vasa att spela en allt viktigare roll i den svenska politiken. Vasaätten, Oxenstiernaätten och Axelssönerna hörde till de mäktigaste släktgrupperna inom den unionsvänliga delen av den svenska adeln. Krister Nilsson (Vasa) (död 1442) var riksråd och innehavare av Viborgs slottslän från 1417. Han arbetade målmedvetet för att koncentrera all handel i Finska viken på Viborg. Krister höll sig utanför upproret mot Erik av Pommern 1434 och utsågs 1435 till drots (ansvarig för rikets rättsväsen). Hans rival som den ledande inom rådet, riksföreståndaren Karl Knutsson, lät dock fängsla och avsätta honom 1439. Efter frigivningen återtog han Viborgs län och anslöt sig 1441 till Kristoffer av Bayern. Krister Nilssons sonson Kettil Karlsson (Vasa) (död 1465) var riksföreståndare och biskop i Linköping. Efter att Kristian I fängslat hans kusin, ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna, ledde Kettil det uppror som fördrev unionskungen. Sedan han tvingat även den återvände Karl Knutsson att abdikera 1465 utsågs han tillsammans med sin kusin ärkebiskopen till riksföreståndare (tillfällig ledare av landet då en myndig kung saknades) och innehade ämbetet fram till sin död. Kettil Karlssons kusin Erik Johansson (Vasa) (död 1520) var hövitsman på Kastellholm på Åland och Stureanhängare. Han avrättades på grund av detta vid Stockholms blodbad 1520. Erik var far till Gustav Eriksson (Vasa).
|
M LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611
M LÄS MER: Gustav Vasa – tyrann eller landsfader? (artikelserie)
M LÄS MER: Gustav Vasa – frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)
S LÄS MER: Reformationen i Sverige
S LÄS MER: Sverige under Gustav Vasa
M LÄS MER: Kalmarunionen
S LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia
L PODCAST: Vasatiden
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Den svenska historien (Bonnier Lexikon), del 4 – Gustav Vasa. Riket reformeras, Bonniers, 1994
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen (inkl. faktarutan) är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
