Enligt kristen uppfattning söker Gud på olika sätt kontakt med människan – kallar henne. Upplevelsen av att på något sätt ha mött Gud har omvittnats av många kristna genom tiderna. Ibland säger sig människor plötsligt av något speciellt skäl eller i samband med någon händelse ha upptäckt Gud. Andra har under en längre tid bearbetat frågan om Gud och om sitt förhållande till Gud.
© 2026 SO-rummet.se
Kristet liv och kristen människosyn
-
Lär dig med hjälp av quiz och flashcards. Övningarna presenteras med facit och är anpassade efter skolans kursplaner.
Quizen har olika svårighetsgrad men kompletterar varandra.
Tips! Gör alla och bli expert! -
MAllmänt om: Kristet liv och människosyn
ANNONS
ANNONS
Gudstjänsten
Den kristna kyrkan består idag av många olika samfund. Åsikter och bibeltolkningar skiftar liksom gudstjänstbruk och moraliska värderingar. Men gemensamt för alla är tron på Jesus Kristus som den korsfäste och uppståndne. Att förmedla detta budskap är kyrkornas främsta uppgift.
I kyrkornas gudstjänster erbjuds människan att söka Gud och att utveckla och fördjupa sin tro. Många anser att tron på Gud är en privatangelägenhet och har därför inte behov av att tillsammans med andra delta i regelbundna kultiska handlingar. Andra däremot vill delta i den gemenskap som kyrkorna erbjuder.
Sakrament – ett möte mellan himmel och jord
I de kristna samfunden spelar vissa heliga handlingar, sakrament, en mycket stor roll. Sakramenten aktualiserar Jesus liv, främst påskens händelser. De grundar sig på uttalanden och handlingar av Jesus och ses som Guds sätt att kalla, möta och påverka människan.
Både den katolska och den ortodoxa kyrkan räknar med sju sakrament: dopet, konfirmationen, boten (där bikten ingår), nattvarden, prästvigningen, äktenskapet och de sjukas smörjelse (sker främst när någon ligger för döden).
De protestantiska kyrkorna räknar endast med två sakrament: dopet och nattvarden.
Älska sina ovänner
Gud vill människan väl. Det är det viktigaste i Guds handlande. Jesus visar detta när han säger:
Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva. [Matt 5:23-24]
Att tjäna Gud handlar inte främst om ord. Jesus kräver handling. Det är först genom handling som hjärtat verkligen har talat. Det är i kärleken till sin nästa som människan visar hur mycket hon älskar Gud. Din nästa (din medmänniska) är var och en som behöver dig just nu.
Jesus går egentligen ett steg till. Han uppmanar till att älska sina ovänner: "Älska era fiender och be för dem som förföljer er" [Matt 5:44]. Människan ska på det sättet försöka efterlikna Gud, som inte gör någon åtskillnad mellan människor. Alla – vänner, utstötta, fattiga – omfattas av Guds kärlek. Den sanna kärleken är spontan och spekulerar inte i prestation och motprestation eller i egen vinning och förlust.
Kärlek är förlåtelse
Hat föder hat. Våld trappar upp våld. Fiendskap måste därför enligt Jesus mötas med kärlek, även om det tydligt och tillfälligt leder till förlust eller förnedring.
Ju mer människan lär känna sig själv, sin svaghet, sin egoism, desto mer ökar behovet av förlåtelse inför Gud och inför medmänniskan. Det är först när människan kan bekänna sina misstag som hon kan verka kärleksfullt mot andra. Att kunna ta emot förlåtelse skapar samtidigt en förmåga att kunna ge förlåtelse.
För Jesus var förlåtelsen gränslös. Den kunde utsträckas hur långt som helst. Man ska vara beredd att förlåta "inte sju gånger, utan sjuttiosju gånger". [Matt 18:22]
Att bikta sig betyder att ångra och bekänna en dålig handling samt få förlåtelse från Gud, förmedlad av en präst. Syftet med bikten är att människan både ska känna sig och bli fri från dåliga handlingar som förstör relationerna till andra människor och därmed till Gud. Den kristna synen på människan utgår från att ingen är ofelbar. Alla begår synder medvetet eller omedvetet och behöver därför förlåtelse. Bikten som försoningshandling brukas inom alla kristna samfund. I den katolska kyrkan räknas bikten som ett sakrament som alla katoliker regelbundet bör utföra. Målning av Giuseppe Molteni (1800-1867).
Kärlek är att tjäna
Jesus tog avstånd från högfärd (skryt) och självhävdelse (att framhålla sig själv och sina intressen). Istället betonade han det ömsesidiga tjänandets roll. Den högste ska vara allas tjänare, sa han. Men det var inte fråga om att bryta sönder samhällsorganisationen genom att protestera mot systemet med över- och underordning, utan om att förhindra att någon på grund av sin ställning förtryckte någon annan.
ANNONS
ANNONS
Ett av de första framträdanden som Jesus gjorde var i synagogan i sin hemstad Nasaret. Där slog han enligt Lukas upp en profetbok och läste:
Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet... [Luk 4:17-18]
Jesus visade i denna programförklaring vilka människor han i första hand solidariserade sig med (solidaritet = lojalitet). Det var de svaga, sjuka och utstötta.
Jesus kritiserade de rika för att de dyrkade sina pengar och inte såg nöden hos andra och för att de använde sina rikedomar som ett maktmedel för att förtrycka de fattiga. "Ni kan inte tjäna både Gud och mammon" [Lukas 16:13] (mammon = materiellt välstånd och girighet). Däremot kan man, enligt Jesus, tjäna Gud med hjälp av pengarna.
Jesus propagerade inte för någon statlig indragning av de rikas egendomar och inte heller för något särskilt samhällssystem. Han ville få Guds kärlek att leva i människorna så att de kände solidaritet med varandra och spontant gav till dem som behövde. "Hur svårt blir det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!" [Mark 10:23]. I nästa mening skärpte Jesus tonen ytterligare:
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike. [Mark 10:25]
Benådad
Jesus avvisade social utstötning av minoriteter, brottslingar och andra som hamnat på samhällets skuggsida. Han levde med dem och försökte hjälpa dem att förändra sina liv. Härigenom kom han i konflikt med många av de människor som upplevde sig själva som ärliga och rättvisa.
I liknelsen om den förlorade sonen håller fadern fest för den son som hade förslösat sitt arv och sina ägodelar på all tänkbar lyx och överflöd. Hemmasonen, som plikttroget arbetat och fört ett skötsamt liv, får inga förmåner eller premier. När denne reagerar på faderns orättvisa behandling får han svaret:
Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt. Men nu måste vi hålla fest och vara glada, för din bror var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen. [Luk 15:31-32]
Jesus kritiserade inte någon för det förflutna och påbjöd (bestämde) inte heller olika former av straff. Den som ändrade sig blev villkorslöst accepterad och kunde därmed känna sig fri. Det är detta som i kristendomen kallas nåd. Guds nåd innebär en chans till ett nytt liv.
Lagen
Ett samhälles lagar reglerar förhållandet mellan medborgarna. Utan lagar skulle egoismen få fritt spelrum och därmed leda till ett nedbrytande av det goda. Med hjälp av lagar vet människan hur hon ska leva.
I Gamla testamentet finns Guds lag, de tio budorden, som reglerar människans förhållande till Gud och till medmänniskan. Jesus sammanfattar hela lagen utifrån människans kärlek till Gud, medmänniskan och sig själv i ett enda budord:
Du ska älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd... Du ska älska din nästa som dig själv. [Matt 22:37-39]
Det är framförallt medmänniskans behov av hjälp som, enligt Jesus, avgör människans handlingsmönster. Lagar måste, enligt Jesus, alltid förändras i enlighet med hur människors behov av hjälp ändras. När Jesus mötte människor i nöd upptäckte han hur stelbent det gammaltestamentliga lagsystemet fungerade. De som behövde hjälp kanske inte fick någon, därför att lagen inte kunde reglera alla tänkbara situationer. De som följde lagen till punkt och pricka begick kanske ändå onda handlingar mot medmänniskan. De kunde bortse från medmänniskans behov av hjälp och ändå inte bryta mot lagen.
Ibland motverkade lagen sitt eget syfte. När Jesus bröt mot sabbatsbudet genom att bota en sjuk och be honom bära bort sin säng, så ville han visa att lagen är till för människan och inte människan för lagen. Den lagfromhet som fariséerna praktiserade kunde lätt, menade Jesus, resultera i att vissa kategorier människor utestängdes från gemenskapen. Det kunde leda till ett klasstänkande i fromhet. De som blev utestängda och därmed föraktade hade stort behov av gemenskap. Jesus uppsökte därför de utstötta och även dem som i lagens mening var brottslingar. För att motivera detta sa han bl.a.:
Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. [Matt 9:12]
Lagens uppgift är, enligt kristen uppfattning, att skydda människor mot olika slags övergrepp och att tvinga dem att handla på ett sätt som de annars inte skulle göra.
Evangelium
Det glada budskapet, evangelium, som Jesus förmedlade var Guds kärlek till människan. Den kärleken styrs inte av något lagsystem utan frammanar ett spontant sätt att handla gott mot medmänniskan.
Jesus menade att det inte bara är onda handlingar som förstör relationerna mellan människor och därmed också till Gud. I lika hög grad gäller detta onda tankar, även om de inte leder till handling. När därför Guds kärlek blivit verksam i en människa, så att hon handlar spontant gott mot medmänniskan, då har den kristne blivit fri från lagen. Istället verkar evangeliet i henne, dvs Guds kärlek till människan.
Jesus förväntar sig av en människa att hon i och med sin omvändelse radikalt förändrar sig själv. Men hon ställs inte under något tryck från lagar och paragrafer eller inför ett prestationskrav. Omvändelsen inriktar sig på att bryta fasthållandet vid det egna jaget (jfr buddhismen).
För en människa som står under syndens inflytande innebär kravet stora svårigheter. I kampen mot det egna jaget inträffar många situationer då människan upplever att "det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag" [Rom 7:19].
Människan känner ett ständigt behov av att bli fri från skuld och få förlåtelse. Evangeliet erbjuder detta. Omvändelsen innebär att människan får leva av förlåtelse. Detta blir vägen till försoning med Gud.
Guds rike
Målet för Guds skapande är att återupprätta den goda skapelsen. I Nya testamentet kallas denna Guds rike. Gud har genom Jesus gett människan hoppet om Guds framtida rike. Jesus tillhör genom sin uppståndelse denna framtid.
Guds rike kan inte beskrivas med vanliga ord. Det finns inget att jämföra med. Jesus har antytt att i Guds rike kommer all skuld att vara förlåten och all ondska att vara övervunnen. Där ska den fattige, förtryckte och nödställde få sin chans och där ska smärta, sjukdom, lidande och död inte finnas.
Guds rike är emellertid inte bara ett tröstrikt löfte för framtiden. Det har genom Jesus påbörjats redan nu. Det ska också genom Jesus fullbordas i framtiden. Människan erbjuds delaktighet genom omvändelse, dvs genom ett liv i tro på Gud som skaparen och på Jesus som Guds son.
De tio budorden (förenklade)
|
Kristen människosyn
Förvaltare
Enligt Bibeln är människan en del av Guds skapelse. Men hon har fått en speciell ställning som förvaltare av skapelsen på jorden. Till sin hjälp i förvaltarrollen har människan jordens naturresurser och sin egen förmåga att tänka och handla.
Utgångspunkten för människans förvaltarroll är skyldigheten att använda resurserna för det helas nytta. Uppgiften för människan är alltså att vara maximalt osjälvisk. Ju större personliga resurser människan fått, desto större blir hennes ansvar.
Fri vilja
Människan skapades till Guds avbild och skulle genom sitt handlande visa vem Gud är. Hon skulle vara Guds medhjälpare på jorden i den fortgående skapelseprocessen. Samtidigt har människan utrustats med en fri vilja som innebär att hon kan välja hur hon ska handla. Genom den fria viljan har människan fått ett moraliskt ansvar för sina handlingar. Hon kan klandras när hon gör fel och berömmas när hon gör rätt.
Men Bibeln berättar att människan missbrukade sin frihet. Hon tog upp konkurrensen med Gud om att vara den som bestämde över tillvaron. Människan övergav därmed sin ursprungliga bestämmelse att vara Guds avbild. Hon försökte istället bli Guds jämlike och därmed göra Gud överflödig. Härigenom förstörde hon sitt förvaltaruppdrag och vände det till egen vinning. Egoismen blev därför gisslet (plågoanden) människor emellan. Genom detta själviska sätt att handla kom människan i ett skuldförhållande till Gud.
Beroende av det onda
Enligt kristen uppfattning finns det onda i världen som en destruktiv kraft, som ständigt förstör det goda i skapelsen. Människan föds in i detta förhållande. I henne finns det onda i form av en vilja att handla ensidigt egoistiskt. Människan står i ett slags beroendeförhållande till det onda. Detta brukar kallas arvsynd. Egoismen som driver människan till onda, destruktiva handlingar, är således ett uttryck för arvsynden. Människan har därför ett ansvar för att hos sig själv ständigt bearbeta det onda för att söka försona sig med Gud och bli skuldfri.
Otillräcklig
Alla människor hamnar i situationer då de känner ångest och skuld. Anledningarna kan vara många, t.ex. orätta handlingar, uteblivna handlingar, upplevelser av otillräcklighet eller att inte alltid klara av att göra rätt. Därmed drar människan ibland, enligt kristen uppfattning, på sig skuld utan att rå för det. I och med detta uppstår ett ständigt behov av att bli fri från skuld – att bli försonad med Gud. Ingen kan bli fri genom att förtränga skuldkänslan. Endast genom att bearbeta skulden genom ånger och söka förlåtelse kan människan bli fri.
Arvsynd: Tanken att alla människor föds med en slags medfödd benägenhet att göra fel. Arvsynden kommer från Adam och Evas handlingar när de åt av den förbjudna frukten. Arvsynden är ett tillstånd som varje människa föds in i och därför inte en personlig synd. Dopet utplånar arvsynden.
Bikt: Att erkänna sina synder inför en präst och få förlåtelse.
Celibat: Att välja att inte gifta sig eller ha sexuella relationer.
Domkyrka: En stor och viktig kyrka där en biskop har sitt säte.
Evangelium: Betyder "glatt budskap" och syftar på det kristna budskapet om Jesus och Guds kärlek.
Frälsning: Betyder räddning eller befrielse från synden, det onda. I förlängningen betyder det också befrielse från döden. Frälsning sker endast genom att tro och lita på Jesus Kristus.
Förlåtelse: Guds förlåtelse är gränslös för den som ångrar sig och syftar till att återställa ett gott förhållande mellan Gud och människan. Genom förlåtelsen utplånas det onda människan gjort [Matt 6:12 och 18:21].
Guds nåd: Guds kärlek och förlåtelse, som ges utan att man behöver förtjäna den.
Guds rike: Ett framtida tillstånd där det goda segrar och allt ont är borta, enligt kristen tro. Ett annat ord för Guds rike är himmelriket, som är symbol för människans vila hos Gud [Luk 17:21, Joh 18:36, Matt 13:31-32].
Gudstjänst: En samling i kyrkan där man ber, sjunger och lyssnar på prästen.
Moral: Regler eller tankar om vad som är rätt och fel.
Omvändelse: Att man vänder om i livet och börjar följa Gud.
Sakrament: En helig handling där Gud är särskilt närvarande, t.ex. dopet och nattvarden.
Samfund: En grupp inom en religion, t.ex. en viss kyrka eller riktning inom kristendomen.
Solidaritet: Att känna medkänsla med andra och vilja hjälpa till.
Treenigheten: Tanken att Gud är en, men visar sig som Fadern, Sonen (Jesus) och den helige Anden.
Övergångsritual: En religiös handling som markerar att en person går från ett livssteg till ett annat, t.ex. dop eller konfirmation.
Kärlekens lov
Utdrag ur Jesus bergspredikanDen gyllene regeln
Dråp
Äktenskap
Bön
Döm inte
|
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vilket huvudsyfte har de kristna kyrkorna med gudstjänsten?
- Varför upplevs sakramenten som speciellt heliga handlingar?
- Ge exempel på sann kärlek enligt kristen uppfattning.
- Varför var Jesus kritisk till att äga pengar och rikedomar?
- Vad menas med Guds nåd?
- Vad menade Jesus med att lagen är till för människan och inte människan för lagen?
- Vad innebär det att ha en fri vilja?
- Förklara begreppet arvsynd.
- Människan är otillräcklig. Hur?
Ta reda på:
- Vilka är de tio budorden?
Diskutera:
- Diskutera den eventuella skillnaden mellan följande påståenden: a) att handla gott b) att spontant handla gott.
M LÄS MER: Kristendomens riter
M LÄS MER: Kristen etik
L LÄS MER: Kristendomens grunder
S LÄS MER: Kristna traditioner och högtider
S LÄS MER: Den kristna läran
S LÄS MER: Yttersta tiden och domedagen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) och Åke Magnusson (läromedelsförfattare)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).
© 2026 SO-rummet.se