M

"Bär varandras bördor så uppfyller ni Kristi lag" [Gal 6:2].

Kristet liv och kristen människosyn

Enligt kristen uppfattning söker Gud på olika sätt kontakt med människan, kallar henne. Upplevelsen av att på något sätt ha mött Gud har omvittnats av många kristna genom tiderna. Ibland säger sig människor plötsligt av något speciellt skäl eller i samband med någon händelse ha upptäckt Gud. Andra har under en längre tid bearbetat frågan om Gud och om sitt förhållande till Gud.

Gudstjänsten

Den kristna kyrkan består idag av många olika samfund. Åsikter och bibeltolkningar skiftar liksom gudstjänstbruk och moraliska värderingar. Men gemensamt för alla är tron på Jesus Kristus som den korsfäste och uppståndne. Att förmedla detta budskap är kyrkornas främsta uppgift.

Enligt kristen uppfattning söker Gud på olika sätt kontakt med människan, kallar henne. Upplevelsen av att på något sätt ha mött Gud har omvittnats av många kristna genom tiderna. Ibland säger sig människor plötsligt av något speciellt skäl eller i samband med någon händelse ha upptäckt Gud. Andra har under en längre tid bearbetat frågan om Gud och om sitt förhållande till Gud.

Gudstjänsten

Den kristna kyrkan består idag av många olika samfund. Åsikter och bibeltolkningar skiftar liksom gudstjänstbruk och moraliska värderingar. Men gemensamt för alla är tron på Jesus Kristus som den korsfäste och uppståndne. Att förmedla detta budskap är kyrkornas främsta uppgift.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Frälsning betyder räddning eller befrielse från synden, det onda. I förlängningen betyder det också befrielse från döden. Frälsning sker endast genom att tro och lita på Jesus Kristus.

Förlåtelse: Guds förlåtelse är gränslös för den som ångrar sig och syftar till att återställa ett gott förhållande mellan Gud och människan. Genom förlåtelsen utplånas det onda människan gjort [Matt 6:12 och 18:21].

Guds rike är inte någon bestämd plats utan helt enkelt den plats där Guds vilja sker. Ett annat ord för Guds rike är himmelriket, som är symbol för människans vila hos Gud [Luk 17:21, Joh 18:36, Matt 13:31-32].

Nåd betyder att få något för inget, dvs gratis. I Gamla testamentet står nåd för de välgärningar Gud gjort mot sitt folk Israel. I Nya testamentet betyder nåd att Gud erbjuder människan att få del av Guds förlåtande kärlek och frälsning från det onda. I kyrkorna sker det främst genom sakramenten.

Sakrament: Heliga handlingar instiftade av Gud. T.ex. den katolska kyrkan har sju sådana heliga ritualer (sakrament) och dessa är: dopet, konfirmationen, boten (även kallad bikten), äktenskapet, de sjukas smörjelse (sista smörjelsen), prästvigningen och nattvarden.

I kyrkornas gudstjänster erbjuds människan att söka Gud och att utveckla och fördjupa sin tro. Många anser att tron på Gud är deras privatangelägenhet och har därför inte behov av att tillsammans med andra delta i regelbundna kultiska handlingar. Andra däremot vill delta i den gemenskap som kyrkorna erbjuder.

Sakrament - ett möte mellan himmel och jord

I de kristna samfunden spelar vissa heliga handlingar, sakrament, en mycket stor roll. Sakramenten aktualiserar Jesu liv, främst påskens händelser. De grundar sig på uttalanden och handlingar av Jesus och ses som Guds sätt att kalla, möta och påverka människan.

Både den katolska och den ortodoxa kyrkan räknar med sju sakrament: dopet, konfirmationen, boten (där bikten ingår), nattvarden, prästvigningen, äktenskapet och de sjukas smörjelse (sker främst när någon ligger for döden).

De protestantiska kyrkorna räknar endast med två sakrament: dopet och nattvarden.

LÄS MER: Kristendomens riter

Älska sina ovänner

Gud vill människan väl. Det är det viktigaste i Guds handlande. Jesus visar detta när han säger:

Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva.
[Matt5:23-24]

Att tjäna Gud handlar inte främst om ord. Jesus kräver handling. Det är först genom handling som hjärtat verkligen har talat. Det är i kärleken till sin nästa som människan visar hur mycket hon älskar Gud. Och din nästa (medmänniskor) är var och en som behöver dig just nu.

Jesu går egentligen ett steg till. Han uppmanar till att älska sina ovänner: "Älska era fiender och be för dem som förföljer er" [Matt 5:44]. Människan ska på det sättet försöka efterlikna Gud, som inte gör någon åtskillnad mellan människor. Alla - vänner, utstötta, fattiga - omfattas av Guds kärlek. Den sanna kärleken är spontan och spekulerar inte i prestation och motprestation eller i egen vinning och förlust.

Kärlek är förlåtelse

Hat föder hat. Våld trappar upp våld. Fiendskap måste därför enligt Jesus mötas med kärlek, även om det tydligt och tillfälligt leder till förlust eller förnedring.

Ju mer människan lär känna sig själv, sin svaghet, sin egoism, desto mer ökar behovet av förlåtelse inför Gud och inför medmänniskan. Det är först när människan kan bekänna sina misstag som hon kan verka kärleksfullt mot andra. Att kunna ta emot förlåtelse skapar samtidigt en förmåga att kunna ge förlåtelse.

För Jesus var förlåtelsen gränslös. Den kunde utsträckas hur långt som helst. Man ska vara beredd att förlåta "inte sju gånger, utan sjuttiosju gånger" [Matt 18:22].

Att bikta sig betyder att ångra och bekänna en dålig handling samt få förlåtelse från Gud förmedlad av en präst. Syftet med bikten är att människan både ska känna sig och bli fri från dåliga handlingar som förstör relationerna till andra människor och därmed till Gud. Den kristna synen på människan utgår från att ingen är ofelbar. Alla begår synder medvetet eller omedvetet och behöver därför förlåtelse. Bikten som försoningshandling brukas inom alla kristna samfund. I den katolska kyrkan räknas bikten som ett sakrament som alla katoliker regelbundet bör utföra. Målning av Giuseppe Molteni (1800-1867).

Kärlek är att tjäna

Jesus tog avstånd från högfärd (skryt) och självhävdelse (att framhålla sig själv och sina intressen). Istället betonade han det ömsesidiga tjänandets roll. Den högste ska vara allas tjänare, sa han. Men det var inte fråga om att bryta sönder samhällsorganisationen genom att protestera mot systemet med över- och underordnad, utan om att förhindra att någon på grund av sin ställning förtryckte någon annan.

Ett av de första framträdandena Jesus gjorde var i synagogan i sin hemstad Nasaret. Där slog han enligt Lukas upp en profetbok och läste:

Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet...
[Luk 4: 17-18]

Detta brukar kallas Nasaretproklamationen (proklamera = att högtidligt låta meddela något). Jesu visade i denna programförklaring vilka människor han i första hand solidariserade sig med (solidaritet = lojalitet). Det var de svaga, sjuka och utstötta.

ANNONS

ANNONS

Jesus kritiserade de rika för att de dyrkade sina pengar och inte såg nöden hos andra och för att de använde sina rikedomar som ett maktmedel för att förtrycka de fattiga. "Ni kan inte tjäna både Gud och mammon" [Lukas 16:13] (mammon = materiellt välstånd och girighet). Däremot kan man, enligt Jesus, tjäna Gud med hjälp av pengarna.

Jesus propagerade inte för någon statlig indragning av de rikas egendomar och inte heller för något särskilt samhällssystem. Han ville få Guds kärlek att leva i människorna så att de kände solidaritet med varandra och spontant gav till dem som behövde. "Hur svårt blir det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!" [Mark 10:23]. I nästa mening skärpte Jesus tonen ytterligare: "Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike" [Mark 10:25].

Benådad

Jesus avvisade social utstötning av minoriteter, brottslingar och andra som hamnat på samhällets skuggsida. Han levde med dem och försökte hjälpa dem att förändra sina liv. Härigenom kom han i konflikt med många av de människor som upplevde sig själva som ärliga och rättvisa.

I liknelsen om den förlorade sonen håller fadern fest för den son som hade förslösat sitt arv och sina ägodelar på all tänkbar lyx och överflöd. Hemmasonen, som plikttroget arbetat och fört ett skötsamt liv, får inga förmåner eller premier. När denne reagerar på faderns orättvisa behandling får han svaret:

Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt. Men nu måste vi hålla fest och vara glada, för din bror var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.
[Luk 15:31-32]

Jesus kritiserade inte någon för det förflutna och påbjöd (bestämde) inte heller olika former av straff. Den som ändrade sig blev villkorslöst accepterad och kunde därmed känna sig fri. Det är detta som i kristendomen kallas nåd. Guds nåd innebär en chans till ett nytt liv.

Lagen

Ett samhälles lagar reglerar förhållandet mellan medborgarna. Utan lagar skulle egoismen få fritt spelrum och därmed leda till ett nedbrytande av det goda. Med hjälp av lagar vet människan hur hon ska leva.

I Gamla testamentet finns Guds lag, de tio budorden, som reglerar människans förhållande till Gud och till medmänniskan. Jesus sammanfattar hela lagen utifrån människans kärlek till Gud, medmänniskan och sig själv i ett enda budord:

Du ska älska Herren, din Gud med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd... Du ska älska din nästa som dig själv.
[Matt 22:37-39]

Det är framförallt medmänniskans behov av hjälp som, enligt Jesus, avgör människans handlingsmönster. Lagar måste, enligt Jesus, alltid förändras i enlighet med hur människors behov av hjälp ändras. När Jesus mötte människor i nöd upptäckte han hur stelbent det gammaltestamentliga lagsystemet fungerade. De som behövde hjälp kanske inte fick någon, därför att lagen inte kunde reglera alla tänkbara situationer. De som följde lagen till punkt och pricka begick kanske ändå onda handlingar mot medmänniskan. De kunde bortse från medmänniskans behov av hjälp och ändå inte bryta mot lagen.

ANNONS

ANNONS

Ibland motverkade lagen sitt eget syfte. När Jesus bröt mot sabbatsbudet genom att bota en sjuk och be honom bära bort sin säng, så ville han visa att lagen är till för människan och inte människan för lagen. Den lagfromhet som fariséerna praktiserade kunde lätt, menade Jesus, resultera i att vissa kategorier människor utestängdes från gemenskapen. Det kunde leda till ett klasstänkande i fromhet. De som blev utestängda och därmed föraktade hade stort behov av gemenskap. Jesus uppsökte därför de utstötta och även dem som i lagens mening var brottslingar. För att motivera detta sa han bl.a.: "Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka" [Matt 9:12].

Lagens uppgift är, enligt kristen uppfattning, att skydda människor för olika slags övergrepp och att tvinga dem att handla som annars inte skulle handla.

Evangelium

Det glada budskap, evangelium, som Jesus förmedlade var Guds kärlek till människan. Den kärleken styrs inte av något lagsystem utan frammanar ett spontant sätt att handla gott mot medmänniskan.

Jesus menade att det inte bara är onda handlingar som förstör relationerna mellan människor och därmed också till Gud. I lika hög grad gäller detta onda tankar, även om de inte leder till handling. När därför Guds kärlek blivit verksam i en människa, så att hon handlar spontant gott mot medmänniskan, då har den kristne blivit fri från lagen. Istället verkar evangeliet i henne, dvs Guds kärlek till människan.

Jesus förväntar sig av en människa att hon i och med sin omvändelse radikalt förändrar sig själv. Men hon ställs inte under något tryck från lagar och paragrafer eller inför ett prestationskrav. Omvändelsen inriktar sig på att bryta fasthållandet vid det egna jaget (jmf buddhismen).

För en människa som står under syndens, destruktionens, inflytande innebär kravet stora svårigheter. I kampen mot det egna jaget inträffar många situationer då människan upplever att "det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag" [Rom 7:19].

Människan känner ett ständigt behov av att bli fri från skuld och få förlåtelse. Evangeliet erbjuder detta. Omvändelsen innebär att människan får leva av förlåtelse. Detta blir vägen till försoning med Gud.

Guds rike

Målet för Guds skapande är att återupprätta den goda skapelsen. I Nya testamentet kallas denna Guds rike. Gud har genom Jesus gett människan hoppet om Guds framtida rike. Jesus tillhör genom sin uppståndelse denna framtid.

Guds rike kan inte beskrivas med vanliga ord. Det finns inget att jämföra med. Jesus har antytt att i Guds rike kommer all skuld att vara förlåten och all ondska att vara övervunnen. Där ska den fattige, förtryckte och nödställde få sin chans och där ska smärta, sjukdom, lidande och död inte finnas.

Guds rike är emellertid inte bara ett tröstrikt löfte för framtiden. Det har genom Jesus påbörjats redan nu. Det ska också genom Jesus fullbordas i framtiden. Människan erbjuds delaktighet genom omvändelse, dvs genom ett liv i tro på Gud som skaparen och på Jesus som Guds son.

ANNONS

ANNONS

Kristen människosyn

Förvaltare
Enligt Bibeln är människan en del av Guds skapelse. Men hon har fatt en speciell ställning som förvaltare av skapelsen jorden. Till sin hjälp i förvaltarrollen har människan jordens naturresurser och sin egen förmåga att tänka och handla.

Utgångspunkten för människans förvaltarroll är skyldigheten att använda resurserna för det helas nytta. Uppgiften för människan är alltså att vara maximalt osjälvisk. Ju större personliga resurser människan fatt, desto större blir hennes ansvar.

Fri vilja
Människan skapades till Guds avbild och skulle genom sitt handlande visa vem Gud är. Hon skulle vara Guds medhjälpare på jorden i den fortgående skapelseprocessen. Samtidigt har människan utrustats med en fri vilja som innebär att hon kan välja hur hon ska handla. Genom den fria viljan har människan fått ett moraliskt ansvar för sina handlingar. Hon kan klandras när hon gör fel och berömmas när hon gör rätt.

Men Bibeln berättar att människan missbrukade sin frihet. Hon tog upp konkurrensen med Gud om att vara den som bestämde över tillvaron. Människan övergav därmed sin ursprungliga bestämmelse att vara Guds avbild. Hon försökte istället bli Guds jämlike och därmed göra Gud överflödig. Härigenom förstörde hon sitt förvaltaruppdrag och vände det till egen vinning. Egoismen blev därför gisslet (plågoanden) människor emellan. Genom detta själviska sätt att handla kom människan i ett skuldförhållande till Gud.

Beroende av det onda
Enligt kristen uppfattning finns det onda i världen som en destruktiv kraft, som ständigt förstör det goda i skapelsen. Människan föds in i detta förhållande. I henne finns det onda i form av en vilja att handla ensidigt egoistiskt. Människan står i ett slags beroendeförhållande till det onda. Detta brukar kallas arvsynd. Egoismen som driver människan till onda, destruktiva handlingar, är således ett uttryck för arvsynden. Människan har därför ett ansvar för att hos sig själv ständigt bearbeta det onda för att söka försona sig med Gud och bli skuldfri.

Otillräcklig
Alla människor hamnar i situationer då de känner ångest och skuld. Anledningarna kan vara många, t.ex. orätta handlingar, uteblivna handlingar, upplevelser av otillräcklighet eller att inte alltid klara av att göra rätt. Därmed drar människan ibland, enligt kristen uppfattning, på sig skuld utan att rå för det. I och med detta uppstår ett ständigt behov av att bli fri från skuld - att bli försonad med Gud. Ingen kan bli fri genom att förtränga skuldkänslan. Endast genom att bearbeta skulden genom ånger och söka förlåtelse kan människan bli fri.

LÄS MER: Kristendomens riter

LÄS MER: Kristen etik

LÄS MER: Kristendomens grunder

LÄS MER: Kristna traditioner och högtider

LÄS MER: Den kristna läran

De tio budorden (förenklade)
  1. Du ska inte ha några andra andra gudar än Gud.
     
  2. Du ska inte missbruka Guds namn.
     
  3. Tänk på att hålla vilodagen (söndagen) helig.
     
  4. Visa aktning (respekt) för din far och din mor.
     
  5. Du ska inte dräpa (döda någon).
     
  6. Du ska inte begå äktenskapsbrott (vara otrogen).
     
  7. Du ska inte stjäla.
     
  8. Du ska inte vittna falskt mot din nästa (du ska inte ljuga och smutskasta andra).
     
  9. Du ska inte ha begär till din nästas hus (respektera andras äganderätt och välstånd).
     
  10. Du ska inte ha begär till din nästas hustru, eller heller hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa (du ska inte vara avundsjuk på andra).

Kärlekens lov

Om jag talar både människors och änglars språk men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den...
[1 Kor 13] Kärlekens lov ingår i svenska kyrkans vigselritual.

Utdrag ur Jesu bergspredikan

Den gyllene regeln
Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.
[Matt 7:12]

Dråp
Ni har hört att det blev sagt till fäderna: "Du ska inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som blir arg på sin broder (här: medmänniska) undgår inte sin dom, och den som kränker sin broder undgår inte att ställas inför rådet..."
[Matt 5:21-22]

Äktenskap
Ni har hört att det blev sagt: "Du ska inte bryta ett äktenskap. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap."
[Matt 5:27-28]

Bön
När ni ber, ska ni inte göra som hycklarna. De älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att människorna ska se dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. Nej, när du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din foder som är i det fördolda. Då ska din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.
[Matt 6:5-6]

Döm inte
Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med ska ni dömas, och med det mått som ni mäter med ska det mätas upp åt er. Varför ser du flisan i din broders öga, när du inte märker bjälken i ditt eget. Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga - du som har en bjälke i ditt öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.
[Matt 7:1-5]
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilket huvudsyfte har de kristna kyrkorna med gudstjänsten?
     
  2. Varför upplevs sakramenten som speciellt heliga handlingar?
     
  3. Ge exempel på sann kärlek enligt kristen uppfattning.
     
  4. Varför var Jesus kritisk till att äga pengar och rikedomar?
     
  5. Vad menas med Guds nåd?
     
  6. Vad menade Jesus med att lagen är till för människan och inte människan for lagen?
     
  7. Vad innebär det att ha en fri vilja?
     
  8. Förklara begreppet arvsynd.
     
  9. Människan är otillräcklig. Hur?

Ta reda på:

  1. Vilka är de tio budorden?

Diskutera:

  1. Diskutera den eventuella skillnaden mellan följande påståenden:  a) att handla gott b) att spontant handla gott.

 

Text: Lennart Koskinen, Sören Levén, Börje Andersson och Åke Magnusson.
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"
 

Sidan uppdaterad: 21 september 2020
Ursprungligen publicerad: 13 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kristet liv och människosyn

Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor

av: Mångkulturellt centrum
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.

+ Läs mer

Artiklar om Kristet liv och människosyn

L

Världsreligionernas syn på döden och begravning

av: Carl-Henrik Larsson
2018-04-13

Inom judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen förekommer olika sätt att se på döden samt vilka begravningsritualer som ska tillämpas. I den här artikeln presenteras några enkla fakta om världsreligionernas syn på vad som händer efter livet och hur de döda ska hanteras.

+ Läs mer

L

Lätta fakta om världsreligionernas matregler

av: Carsten Ryytty
2016-02-07

Matreglerna varierar inom de fem världsreligionerna. Kristendomen och buddhismen saknar i stort sett matregler. Flest bestämmelser gällande matvanor finns inom judendomen och islam...

+ Läs mer

Länkar om Kristet liv och människosyn

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Etik och moral

Etik (morallära) innehåller värderingar och normer för hur man bör vara som människa. Moral kan ses som en värdemätare...

Kristendomen

Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet...

Kristendomens grunder

Kristendomens huvudlinjer. Här hittar du fakta om kristendomens troslära, seder och utövande i stora drag.

Katolicismen

Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har...

Ortodoxa kyrkan

Den ortodoxa kyrkan består av flera nationella kyrkor i öst som har sina ursprung i den tidiga kyrkan från östra...

Protestantismen

Protestantismen grundar sig på de tolkningar av kristendomen och de protester mot kyrkan som utformades under...

Helgon

Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...

Bibeln

Bibeln är kristendomens heliga skrift och består av två huvuddelar, gamla och nya testamentet.

Kristendomens riter

Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.

Andra kyrkor och samfund

Andra kyrkor och kristna samfund som inte tillhör Svenska kyrkan.

Relaterade taggar

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Jesus

Jesus är kristendomens centralgestalt och upphovsman (grundare). Kristendomen som religion uppstod...

Kristen etik

Förenklat kan man säga att det kristna livet ska präglas av att den kristne lever i Jesu efterföljd...

Gudssyn eller gudsbild

En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...