S

Migration, urbanisering och städer

Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt i februari 2019.

Texten kommer bl.a. handla om:

Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt i februari 2019.

Texten kommer bl.a. handla om:

  • Migration och orsaker till och konsekvenser av detta.
  • Betydelsen av migration, utbildning, miljöförändring, försörjningsstrategier, reproduktiv hälsa och familjeplanering sett ur olika perspektiv, till exempel kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomiska förhållanden.
  • Urbanisering samt städers framväxt, funktion, struktur och miljöpåverkan.
  • Stadsplanering och frågan om hållbara städer.
  • Städernas snabba tillväxt i relation till miljöproblem, segregering och behov av planering, till exempel lokalisering av bostadsområden, energianvändning och infrastruktur.
  • Urbana ekosystemtjänster.

ANNONS

ANNONS

ANNONS

I det här avsnittet kommer vi titta närmare på vad migration innebär samt dess bakomliggande orsaker. Vi kommer också att lyfta fram orsakerna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen av människor från landsbygd till städer har fått för miljön och människors livsvillkor. Vi ska avslutningsvis ge exempel på stadsplanering ur ett hållbarhetsperspektiv och ge exempel på städer i världen där hållbar utveckling varit utgångspunkt när infrastruktur och människornas boendemiljö förändrats till det bättre.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är migration?

Ordet migration är samlingsnamn för emigration (utvandring) och immigration (invandring) och är en av vår tids stora politiska frågor.

Migrations- och asylpolitik är till sin natur geografiskt gränsöverskridande. Människor rör sig mellan olika länder i världen. En del tvingas fly undan förföljelse men de flesta flyttar av andra skäl. Det kan handla om att bilda familj, arbeta eller studera i ett annat land. Migration har ofta stor betydelse för utvecklingen i såväl ursprungsländer som mottagarländer.

Vad är urbanisering?

Begreppet urbanisering förekommer ofta i olika sammanhang inom samhällskunskap, geografi och historia. Med urbanisering menas att människor förflyttas från landsbygd till städer. Fenomenet har pågått sedan tusentals år tillbaka i tiden. Redan under forntiden, då de första städerna växte fram, flyttade människor på vissa ställen från jordbruksbygder in till städer.

Den industriella revolutionen, som påbörjades i Storbritannien under mitten av 1700-talet, medförde efterhand en ökad urbanisering då människorna lämnade landsbygden för att flytta till tätorter där industrier och företag erbjöd nya arbetsmöjligheter. Samtidigt blev alltfler människor överflödiga inom jordbruket på grund av den tekniska utvecklingen.

I Sverige bodde en majoritet av befolkningen på landsbygden och det var först under 1930-talet som lika många svenskar bodde i städer som på landet. Idag genomgår flera utvecklingsländer runt om i världen en omfattande urbanisering. Längre ner i texten ska vi titta närmare på vilka de ekonomiska, sociala och miljömässiga följderna är av denna urbanisering.

Varför flyttar människor in till städer?

Först och främst måste vi ställa frågan varför människor väljer att lämna landsbygden och flytta in till tätorter? Forskningen inom området lyfter fram ekonomiska orsaker som en viktig anledning. Människor väljer helt enkelt ofta att lämna landsbygden på grund av att de ekonomiska förutsättningarna är mer gynnsamma i städerna än på landsbygden.

Många människor söker sig till städer i hopp om att finna jobb, men möjligheten för en person utan högre utbildning att få jobb och skaffa ett boende är på många platser i världen minimala. Detta medför att en stor andel av folk i utvecklingsländer som flyttar från landsbygden tvingas bosätta sig i de kåkstäder som omger de större städerna. Att flytta tillbaka till landsbygden är inte heller ett alternativ eftersom de sålt vad de ägt för att flytta till staden.

Städernas storlek är en annan orsak till urbanisering. Ju större städerna är desto mer dragningskraft har de hos folk.

Tre nivåer som visar varför människor flyttar från landsbygden

Samhällsgeografen Mike Parnwell (f. 1953) pekar på tre orsaker (nivåer) som förklarar varför människor flyttar från landsbygden. Parnwell nämner tre nivåer: macro- meso- och micronivå - som tydligt visar att det finns olika orsaker bakom urbaniseringen i världen.

Macronivån handlar om att människor flyttar från landsbygden på grund av en ojämn och orättvis ekonomisk politik där städerna har gynnats ekonomiskt av staten på landsbygdens bekostnad.

Mesonivån innebär enligt Parnwell att människor lämnar landsbygden för att jordbruket genomgått stora förändringar i form av omställningar från småskaligt jordbruk till större enheter. Människor blir övertaliga i jordbruket och tvingas in i urbaniseringsprocessen.

Micronivån utgår ifrån att människor väljer att flytta till staden på grund av familjens behov eller för att familjemedlemmar eller vänner redan har flyttat. Detta leder ofta till arbetslöshet och bristfälliga boenden. I många utvecklingsländer växer t.ex. kåkstäderna i städernas utkanter. Många väljer också att i jakten på jobb bo i staden i månader medan familjen bor kvar på landsbygden. Detta har blivit en allt vanligare trend i utvecklingsländer. En orsak till detta är de alltmer utvecklade kommunikationsmedlen även i de fattiga länderna. Människor kan mycket lättare och billigare än tidigare transportera sig över större områden.

Negativa följder av urbanisering och överbefolkning i fattiga länder

Överbefolkningen i många av världens städer - främst i utvecklingsländer - är ett stort problem som medför många negativa aspekter för både människor och miljön. De flesta av dessa överbefolkade städer lider svårt av olika miljöproblem.

Mexico city (Mexikos huvudstad) som är en av världens största städer har enorma miljöproblem. Utsläppen som sker i staden skapar en nästan outhärdlig miljö och bidrar till hög dödlighet och sjukdomar. Orsaken till att dessa miljöproblem fortskrider i fattiga städer är många. En av de  främsta orsakerna är att ekonomisk tillväxt går före hållbar utveckling.

Levnadsvillkoren i utvecklingsländernas städer försämras inte bara av miljöproblem i form av utsläpp. Det handlar om allt ifrån arbetsmarknadens utformning, till bristen på mat och vatten och alla sjukdomar som bryter ut. Arbetsmarknadens utformning skiljer sig markant åt mellan städerna i utvecklingsländer och städerna i industriländer. Det är inte bara barnen som utnyttjas på olika sätt i utvecklingsländernas städer. I många fall är kvinnornas löner minimala och de kvinnor och män som sökt sig till städerna tvingas ofta ta ytters lågbetalda jobb med extremt långa arbetsdagar.

Fackföreningarna, om det nu finns sådana, har obefintligt inflytande på arbetsmarknaden. De regler och lagar som vanligtvis gäller i industriländer för arbetsmarknaden och företagen är mycket färre och mindre utformade i utvecklingsländerna. Detta har bidragit till att arbetsmarknaden där är mer svårkontrollerad och svårbeskattad. Bristen på jobb i städerna gör också att många människor söker sig till en okontrollerad inofficiell sektor, som omfattar allt från sexhandel till gatuförsäljning. Anställningsvillkoren och de sociala försäkringarna inom denna sektor är obefintliga.

Människors hälsa är eftersatt i utvecklingsländernas städer eftersom det råder brist på sanitära möjligheter, mat, vatten, bra bostäder och sjukvård för fattiga människor. Ett allt mer vanligt sätt för invånarna i dessa städer att skaffa mat har blivit att bedriva urbant jordbruk i form av små odlingar inne i städerna.

Världens fattiga städer saknar ofta väl fungerande infrastruktur. Avloppssystem, reningsverk och vattenverk är eftersatta. Bristen på rent vatten utgör det största problemet och är den viktigaste orsaken till många sjukdomar.

En viktig orsak till allt detta är att de styrande investerar en stor del av ländernas pengar i projekt som inte kommer de fattiga till del, till exempel storskaliga byggnadsprojekt i städernas centrum med avsikt att imponera på utländska investerare och turister.

Städer med hållbar utveckling i fokus

Enligt FN:s globala mål för hållbar utveckling så ska världens städer fram till 2030 bli betydligt mer hållbara. Det är naturligtvis en större utmaning för städerna som ligger i utvecklingsländer där resurserna är betydligt mindre än i de rika länderna. Enligt FN kommer dessutom 70 procent av världens befolkning att bo i städer 2050.

FN lägger fokus på att en hållbar stadsutveckling ska omfatta hur och på vilka sätt hus byggs, hur återvinning och sophantering sker, hur infrastrukturen planeras och att alla människor - även de svaga och utsatta (ofta barn och kvinnor i utvecklingsländer) - inkluderas. Ett viktigt och centralt mål är att slumområden och kåkstäder ersätts med funktionsdugliga och trygga boenden. Den negativa miljöpåverkan i världens fattiga storstäder måste minska genom en mer miljömässig sophantering. Rent vatten och rening av avloppsvatten är en viktig framgångsfaktor för att når en hållbar utveckling.

Det finns ett antal bra exempel på städer i utvecklingsländer där man har arbetat hårt och målmedvetet för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. En grundläggande förutsättning är att övertyga innevånarna om hur viktigt det är att förbättra miljön, inte bara för de nu levande generationerna utan även för de kommande generationerna.

I den afrikanska staden Bafut i Kamerun har man under en längre period arbetat för att förbättra miljön och livsvillkoren för innevånarna. I detta arbete har flera västerländska hjälporganisationer varit delaktiga och i staden hoppas man uppnå status som ”Eco-city” 2020 eller senare. Även i Sydafrikas huvudstad Kapstaden har man kommit långt med att betecknas som en Eco-city. Vindkraftverk har ersatt mycket av den fossila energikraften och ett väl utbyggt nät av cykelbanor har minskat bilkörningen och förbättrat miljön i staden.

Begreppet Eco-City (på svenska Eko-stad) uppstod under 1970-talet i USA och syftar på en stad uppbyggd på ett ekologiskt sätt, med förnybara energikällor, miljömässigt byggda hus, rikliga grönområden samt en infrastruktur där människor i högre utsträckning cyklar och åker kollektivt än själva kör bil.

Relevanta begrepp

Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.

Befolkningstäthet: Hur många människor det bor på en specifik yta, t.ex. invånare per kvadratkilometer.

Tätbefolkat: När människor bor nära varandra på ett område är det tätbefolkat.

Glesbefolkat: Område där få människor bor - det är långt till närmaste granne.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.

Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring

Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring

Integration: Att mötas, anpassa och påverkas av varandra för att fungera och leva tillsammans.

Assimilering: En grupp överger sin gamla kultur för att fullt ut bli en del av den nya.

Segregation: När olika folkgrupper lever skilda från varandra inom samma område.

Födelsetal: Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.

Dödstal: Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.

Familjeplanering: Att styra hur många barn man ska få. kan baseras på politiska beslut, som t.ex. i Kina där det sedan 1979 tillämpas en "ettbarnspolitik" vilket innebär att familjer som skaffar mer än ett barn får böta.

Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.

Migration - att människor flyttar mellan olika länder (och platser) - har pågått under tusentals år. Inom forskningen delar man in migrationens historia i olika faser.

Under det första årtusendet f.Kr kom fenicierna, ett sjöfarande folk med ursprung i dagens Libanon, att grundlägga kolonier runt stora delar av Medelhavet (se karta). Fenicierna dominerade handeln i detta område under århundraden samtidigt som de byggde städer på obruten mark. Även många av stadsstaterna i antikens Grekland uppförde bosättningar och bedrev handel över stora områden utanför den grekiska övärlden. Dessa förflyttningar av människor räknas till den första fasens migration. Orsakerna var främst överbefolkning i hemländerna och handel.

Den andra fasens migration inleddes i samband med att det västromerska riket började falla samman under slutet av 300-talet e.Kr och de romerska besittningarna invaderades av olika germanska och slaviska stammar. Detta utgjorde början på den s.k. folkvandringstiden (ca 350-600 e.Kr) då många folkgrupper och stammar förflyttade sig över stora områden på den europeiska kontinenten. Till den andra fasens migration räknas också mongolernas utbredning med början under 1200-talet. Fram till mitten av 1300-talet erövrade mongolerna merparten av mellersta Asien samt delar av östra Europa. De bakomliggande faktorerna till den andra fasens migration var främst ekonomiska.

Under slutet av 1400-talet (1492) upptäckte Christofer Columbus, född i Italien men i spansk tjänst, den amerikanska kontinenten. (Vikingarna under Leif Erikssons ledning hade dock redan besökt den amerikanska kontinenten 500 år tidigare). Columbus upptäckt lade grunden till den europeiska kolonisationen av Sydamerika och senare Nordamerika, samt indiankulturernas undergång. Under århundraden kom européerna att tömma Sydamerika på dess naturresurser. Längre fram i tiden, mellan 1820-talet till 1930-talet kom miljoner européer att utvandra (emigrera) till Amerika. Totalt utvandrade mer än en miljon svenskar till Amerika mellan 1850-1930. Denna stora förflyttning av människor räknas som den tredje migrations-fasen. Orsakerna till den tredje fasens migration var ekonomiska samt att befolkningen ökade i Europa och människor sökte sig till nya och oexploaterade landområden där det gick att odla och bygga nytt.

Den fjärde fasens migration kan kopplas till krig och konflikter. Andra världskriget 1939-1945, vilket var det största och mest fruktansvärda krig i mänsklighetens historia, bidrog till att miljoner människor drevs på flykt, den europeiska kartan ritades om och människor tvingades flytta. Även idag är konflikter och krig den främsta orsaken till varför miljoner människor runt om i världen är på flykt. De senaste årens stora flyktingströmmar som nått Europa och Sverige, har sin bakomliggande orsak i krig och konflikter i bland annat Syrien, Irak och Afghanistan.

 

 

 

 

 

VIKTIGA BEGREPP
Migration: Det innebär att människor förflyttar sig från en plats till en annan beroende på olika bakomliggande orsaker, exempelvis på grund av krig och konflikter eller bristen på arbetstillfällen.

Stadsplanering: Att det finns en tanke och en plan bakom hur en stad förändras eller växer fram. Dagens stadsplanering tar hänsyn till hållbar utveckling och hur människor och miljö ska vävas samman.

Urbanisering: Den process när människor lämnar landsbygden och flyttar till städerna.

Utvecklingsland: Tidigare kallat u-land. Ett fattigt land med låg ekonomisk tillväxt. Många utvecklingsländer i världen har varit kolonier till europeiska länder.

Fackföreningar: Organisationer som sluter samman arbetare inom olika områden och företräder deras talan inför arbetsgivaren.

Kåkstad:  Enkel bebyggelse som saknar både vatten och el och utgör de fattiga städernas slumområden.

Eko-stad (Engelska Eco-city): En stad som är uppbyggd på ett ekologiskt och miljömässigt sätt med förnybara energikällor och grönområden.

FRÅGOR TILL TEXTEN:

1: Förklara vad begreppet migration innebär?
2: Under vilka tidsperioder skedde de fyra olika faserna av migration som omnämns i texten?
3: Vilka är de viktigaste orsakerna till den migration som sker i världen nu?
4: Vad innebär urbanisering?
5: Vilka är de främsta orsakerna som nämns i texten till varför människor flyttar till städerna?
6: Under vilken tidpunkt bodde det lika många människor på landsbygden som i städerna i Sverige?
7: Vilka negativa miljöeffekter har urbaniseringen?
8: Hur ser arbetsmarknaden ut i de överbefolkade storstäderna i många utvecklingsländer?
9: På vilka sätt påverkas människornas hälsa negativt i de stora städerna?
10: Förklara begreppet Eco-City.

DISKUSIONSFRÅGOR:

-Diskutera i grupp om vilka ni tror är de största utmaningarna när det gäller att uppnå en hållbar utveckling i de stora städerna i fattiga länder. Vad krävs för att en hållbar utveckling ska uppnås på dessa platser tror ni?

- Sätt er in i följande scenario: Ni är stadsplanerare och har fått i uppdrag att grundlägga och planera en stad som ska byggas upp från grunden. Enligt uppdragsbeskrivningen ska ni planera en stad där miljön ska vara er utgångspunkt. Samtidigt ska staden erbjuda innevånarna alla tänkbara bekvämligheter och kommunikationsmedel som bussar eller tunnelbana. Beskriv hur ni tänker planera en sådan stad och vad som är viktigt att tänka på så att miljö och hållbar utveckling genomsyrar er planering.

 

Litteratur:

David Drakakis-Smith, Third world cities, Routledge, 1993.
Kristian Lasslett, Uncovering the crimes off urbanisation, Routledge, 2017.
Mike Parnwell, Population Movements and the Third World, Routledge, 1993.
Per-Olof Hallin, Martin Gren, Kulturgeografi -En ämnesteoretisk introduktion, Liber, 2003.
Riyadh Al-Baldawi, Migration och anpassning: den okända resan, Studentlitteratur AB, 2014.
Sara Brorström, Anders Parment, Attraktiva platser bortom urbanisering och tillväxt: en studie av  
     hållbar utveckling, Studentlitteratur AB, 2017.
Stephen Castles m.fl., The age of migration, Palgrave Macmillan, 2013.
 

Uppdaterad: 15 februari 2019
Publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Migration, urbanisering och städer

Stadsliv

Världsnaturfonden WWF
Högstadiet, Gymnasiet

Stadsliv beskriver åtta olika städer, deras befolkning och utmaningar.

+ Läs mer

Hållbara städer - Vår stad 2030

Världsnaturfonden WWF
Högstadiet, Gymnasiet

Vår stad 2030 är en del i Världsnaturfonden WWFs arbete för minskade ekologiska fotavtryck, hållbara städer, lärande och delaktighet.

+ Läs mer

Det nya Afrika

Swedfund
Gymnasiet

Den afrikanska kontinenten rymmer idag världens snabbast växande ekonomier och vi ser nu möjlighet att framgångsrikt bekämpa den extrema fattigdomen. Bilden som framträder är ett Afrika som väcker hopp men där det självklart även finns rejäla utmaningar. Syftet med läromedlet Det Nya Afrika är att utmana den traditionella bilden som många i skolan har om Afrika.

+ Läs mer

Tio lektioner om globala målen

UNICEF Sverige
Mellanstadiet, Högstadiet

Skolmaterial från UNICEF Sverige där du och dina elever i tio fristående lektioner kan arbeta med frågor kring de globala målen och vad de betyder för oss i Sverige.

+ Läs mer

Globala målen i skolan

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.

+ Läs mer

Världskoll - har du koll på läget i världen?

Svenska FN-förbundet
Högstadiet, Gymnasiet

Att ha koll på läget i världen handlar inte om att kunna rabbla statistik. Det handlar om att förstå hur utvecklingen har sett ut över tid och varför, vilket nuläget är och vad vi ska uppnå härnäst.

+ Läs mer

Befolkningsexplosionen - vad beror den på?

Factlab och SO-rummet
Högstadiet, Gymnasiet

Här ska eleverna arbeta med uppgifter kopplade till överbefolkningens orsaker och konsekvenser. Syftet är att tydliggöra hur befolkningssituationen ser ut i världen, varför den ser ut som den gör, hur den kommer att se ut i framtiden, samt vilka konsekvenserna blir. Även urbaniseringen och dess konsekvenser lyfts fram.

+ Läs mer

Artiklar om Migration, urbanisering och städer

S

En händelse inom världspolitiken - med effekter på olika geografiska nivåer

Studentlitteratur
2017-05-23

För att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor som globalisering i kurserna samhällskunskap 2 och 3, behöver de en modell som visar olika geografiska nivåer. Detta blir ett verktyg för mer nyanserade diskussioner om samhällsfrågor i en alltmer global värld...

+ Läs mer

M

Cykelns och cyklingens historia

Cecile Everett
2016-09-06

Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under uppfinningarnas århundrade rullade cykeln, tåget och bilen ut på räls och vägar och gjorde att människan kunde färdas fortare än hästen...

+ Läs mer

S

Fattigdom och överbefolkning

Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
2014-03-01

Den orättvisa uppdelningen av jordens resurser har lett till fattigdom, överbefolkning och elände i många av världens u-länder. Men det har blivit bättre och utvecklingen går numera åt rätt håll. Den accelererande urbaniseringen i fattiga länder är idag en nyckelfråga i kampen mot fattigdom...

+ Läs mer

Podcast om Migration, urbanisering och städer

SO-rummet podcast icon
M

Klimatflyktingar

Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-16

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Segregation

Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-19

Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

+ Läs mer

Länkar om Migration, urbanisering och städer

Sortera efter:
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

Relaterade ämneskategorier

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Miljö och hållbarhetsfrågor

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan u-länder och i-länder, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete...

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Världsdelar och länder - geografi

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Sveriges befolkning, migration och integration

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...

Arbete och boende

Under uppbyggnad...

Världens befolkning

Under uppbyggnad...

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Relaterade taggar

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Befolkningsfrågor

De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer. Demografi eller befolkningslära som det...

Orsaker till fattigdom

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...

Urbanisering

Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...

Flyktingar

Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...

Kulturgeografi

Kulturgeografi - eller samhällsgeografi - är den ena av geografins båda huvudgrenar (den andra är...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...