Migration, urbanisering och städer

Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt under ht 2018.

Texten kommer bl.a. handla om:

  • Migration och orsaker till och konsekvenser av detta.
  • Betydelsen av migration, utbildning, miljöförändring, försörjningsstrategier, reproduktiv hälsa och familjeplanering sett ur olika perspektiv, till exempel kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomiska förhållanden.
  • Urbanisering samt städers framväxt, funktion, struktur och miljöpåverkan.
  • Stadsplanering och frågan om hållbara städer.
  • Städernas snabba tillväxt i relation till miljöproblem, segregering och behov av planering, till exempel lokalisering av bostadsområden, energianvändning och infrastruktur.
  • Urbana ekosystemtjänster.

Migration, urbanisering och städer
I detta avsnitt kommer vi bland annat att titta närmare på vad migration innebär samt dess bakomliggande orsaker. Vi kommer också att lyfta fram orsakerna bakom urbanisering samt på vilka sätt denna förflyttning av människor från landsbygd till städer har fått för konsekvenser både vad gäller miljön samt människornas hälsa och livsbetingelser.
Vi ska avslutningsvis ge exempel på stadsplanering ur ett hållbarhetsperspektiv och att det finns exempel på städer i världen, även i utvecklingsländer, där hållbar utveckling varit utgångspunkt när infrastruktur och människornas boendemiljö förändrats till det bättre.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
 

Migration och dess orsaker

Migration, det vill säga att människor förflyttar sig mellan olika platser i olika syften och på grund av olika bakomliggande orsaker, har skett sedan årtusenden tillbaka i tiden. Inom forskningen kring migration delar man in migrationens historia i olika faser.

Under det första årtusendet f.Kr. kom fenicierna, ett sjöfarande folk med ursprung i dagens Libanon, att grundlägga kolonier runt stora delar av Medelhavet. De dominerade handeln i detta område under århundraden samtidigt som de byggde städer på tidigare obruten mark. Även de antika grekiska stadsstaterna uppförde bosättningar och bedrev handel över stora områden. Dessa förflyttningar av människor räknas till den första fasen. Orsaken till den första fasens migration var främst handel och kolonisation.

Den andra fasens migration inleddes i samband med att det romerska riket föll samman under slutet av 300-talet e.Kr., och de tidigare romerska besittningarna invaderades av olika germanska och slaviska stammar. Folkvandringstiden (ca 375-600 e.Kr.) är en historisk epok då det skedde en enorm förflyttning av olika stammar och grupper av människor på den europeiska kontinenten. Till den andra fasens migration räknas också mongolernas utbredning med början under 1200-talet. Fram till mitten av 1300-talet erövrade Mongolerna merparten av mellersta Asien samt delar av östra Europa. De bakomliggande faktorerna till den andra fasens migration var främst ekonomiska.

Under slutet av 1400-talet (1492) upptäckte Christofer Columbus, född i Italien men i spansk tjänst, den amerikanska kontinenten. (Vikingarna under Leif Erikssons ledning hade dock redan besökt den amerikanska kontinenten 500 år tidigare). Columbus upptäckt lade grunden till den europeiska kolonisationen av Sydamerika och senare Nordamerika, samt indiankulturernas undergång. Under århundraden kom européerna att tömma Sydamerika på dess naturresurser. Längre fram i tiden, mellan 1820-talet till 1930-talet kom miljoner européer att utvandra (emigrera) till Amerika. Totalt utvandrade mer än en miljon svenskar till Amerika mellan 1850-1930. Denna stora förflyttning av människor räknas som den tredje migrations-fasen. Orsakerna till den tredje fasens migration var ekonomiska samt att befolkningen ökade i Europa och människor sökte sig till nya och oexploaterade landområden där det gick att odla och bygga nytt.

Den fjärde fasens migration kan kopplas till krig och konflikter. Andra världskriget 1939-1945, vilket var det största och mest fruktansvärda krig i mänsklighetens historia, bidrog till att miljoner människor drevs på flykt, den europeiska kartan ritades om och människor tvingades flytta. Även idag är konflikter och krig den främsta orsaken till varför miljoner människor runt om i världen är på flykt. De senaste årens stora flyktingströmmar som nått Europa och Sverige, har sin bakomliggande orsak i krig och konflikter i bland annat Syrien, Irak och Afghanistan.

Vad är urbanisering?
Begreppet urbanisering förekommer ofta i olika sammanhang inom både samhällskunskap, geografi och historia. Enkelt förklarat så betyder urbanisering en förflyttning av människor från landsbygd till städer och det förekom långt tillbaka i tiden. Redan under forntiden, då de första städerna växte fram, flyttade människor från jordbruksbygd in till städerna.

Den industriella revolutionen, med start i Storbritannien under 1700-talet, medförde efterhand en ökad urbanisering då människorna lämnade landsbygden för att flytta till städerna där industrier och företag erbjöd arbetsmöjligheter, samtidigt som människor blev överflödiga inom jordbruket på grund av den tekniska utvecklingen.

I Sverige bodde en majoritet av befolkningen på landsbygden och det var först under 1930-talet som lika många svenskar bodde i städer som på landet. Idag genomgår flera utvecklingsländer runt om i världen en omfattande urbanisering. Längre fram i texten ska vi titta närmare på vilka de ekonomiska, sociala och miljömässiga följderna är av denna urbanisering.
    
Varför flyttar människor in till städerna?
Först och främst måste vi ställa frågan varför människor väljer att lämna landsbygden och flytta till städerna? Det finns många svar på denna fråga och orsakerna kan vara mycket varierande. Forskningen inom detta område lyfter exempelvis fram ekonomiska orsaker som en viktig anledning. Människor väljer helt enkelt att lämna landsbygden på grund av att de ekonomiska förutsättningarna är mer gynnsamma i städerna än på landsbygden.

Många fattiga människor söker sig till städerna i hopp om att finna jobb, men möjligheten för människor utan högre utbildning att få jobb och skaffa ett boende är på många platser runt om i världen minimala. Detta medför att en stor andel av människorna i utvecklingsländer som flyttar från landsbygden tvingas bosätta sig i de kåkstäder som omger de större städerna. Att flytta tillbaka till landsbygden är inte heller ett alternativ eftersom de sålt vad de ägt för att flytta till staden. Även städernas storlek anges som en orsak till urbanisering. Ju större städerna är desto större är  nämligen dragningskraften för människor att flytta dit.  

Tre olika nivåer till varför människor flyttar från landsbygden
Samhällsgeografen Mike Parnwell (f. 1953) har tagit fram tre olika orsaker (nivåer) till varför människor flyttar från landsbygden. Parnwells indelning, som han kallar för macro- meso- och micronivå, är intressant att titta närmare på eftersom den tydligt visar att det finns olika orsaker bakom urbaniseringen i världen.

Macronivån handlar om att människor flyttar från landsbygden på grund av en ojämn och orättvis ekonomisk politik där städerna har gynnats ekonomiskt av staten på landsbygdens bekostnad.

Mesonivån innebär enligt Parnwell att människor lämnar landsbygden för att jordbruket genomgått stora förändringar i form av omställningar från småskaligt jordbruk till större enheter. Människor blir övertaliga i jordbruket och tvingas in i urbaniseringsprocessen.

Micronivån däremot är en nivå som är kollektivt förknippad, det vill säga att den utgår ifrån att människor väljer att flytta till staden på grund av familjens behov eller för att familjemedlemmar eller vänner redan har flyttat. Man flyttar till staden och oftast får man då inget jobb utan får bo i enkla skjul, och på så vis växer kåkstäderna i städernas utkanter. Många väljer också att i jakten på jobb bo i staden i månader medan familjen bor kvar på landsbygden. Detta har blivit en allt vanligare trend i utvecklingsländer. En orsak till denna urbanisering är de allt mer utvecklade kommunikationsmedlen i utvecklingsländerna. Människor kan mycket lättare och billigare än tidigare transportera sig över större områden.

Negativa följder av urbaniseringen och överbefolkningen
Överbefolkningen i utvecklingsländernas städer är ett stort problem som medför många negativa aspekter både för människor och miljö. De överbefolkade städerna i utvecklingsländerna lider svårt av olika miljöproblem.

Mexico city (Mexicos huvudstad) som är en av världens största städer har enorma miljöproblem. Utsläppen som sker i staden skapar en nästan outhärdlig miljö och bidrar till hög dödlighet och sjukdomar. Orsaken till att dessa miljöproblem fortskrider i fattiga städer är många. En av de  främsta orsakerna är att ekonomisk tillväxt går före hållbar utveckling.

Levnadsbetingelserna i utvecklingsländernas städer försämras inte bara av miljöproblem vad gäller utsläpp. Det handlar om allt ifrån arbetsmarknadens utformning till bristen på mat och vatten och alla sjukdomar som bryter ut. Arbetsmarknadens utformning skiljer sig markant åt mellan städerna i utvecklingsländer och städerna i industriländer. Det är inte bara barnen som utnyttjas på olika sätt i utvecklingsländernas städer.  I många fall är kvinnornas löner minimala och de kvinnor och män som sökt sig till städerna tvingas ta ytters lågbetalda jobb med extremt långa arbetsdagar.

Fackföreningarna, om det nu finns sådana, har obefintligt inflytande på arbetsmarknaden. Den kontroll som finns över arbetsmarknaden och företagen i industriländerna är mycket lägre i utvecklingsländerna. Detta har bidragit att det har vuxit fram en informell arbetsmarknad, som är svårkontrollerad och svårbeskattad. Bristen på jobb i städerna gör att människor söker sig till den informella sektorn, som omfattar allt från sexhandel till gatuförsäljning. Anställningsvillkoren och de sociala försäkringarna inom denna sektor är obefintliga!

Människors hälsa är eftersatt i utvecklingsländernas städer, beroende på avsaknaden av sanitära möjligheter, mat, vatten, bra bostäder och sjukvård för de fattiga människorna. Ett sätt för människorna i dessa städer att skaffa mat har blivit att bedriva urbant jordbruk, d.v.s. att människorna har små odlingar inne i städerna.

Den stora bristen på rent vatten är ett enormt problem i fattiga städer och kanske den viktigaste orsaken till sjukdomar. Avloppssystem och reningsverk är eftersatta och det är inte sällan som dricksvatten och avloppsvatten blandas. Det hela handlar om att de styrande investerar pengarna i projekt som inte kommer de fattiga till del, i många fall storskaliga byggnadsprojekt i städernas centrum med avsikt att imponera på utländska investerare och turister.


Städer med hållbar utveckling i fokus
Enligt Förenta Nationernas globala mål för hållbar utveckling så ska världens städer fram till 2030 bli betydligt mer hållbara. Det är naturligtvis en större utmaning för städerna som ligger i utvecklingsländer där resurserna är betydligt mindre än i städerna i rika länder. Enligt FN kommer dessutom 70% av världens befolkning att bo i städer 2050!

FN lägger fokus på att en hållbar stadsutveckling ska omfatta hur och på vilka sätt hus byggs, hur återvinning och sophantering sker, hur infrastrukturen planeras och att alla människor, även de svaga och utsatta (ofta barn och kvinnor i utvecklingsländer) inkluderas. Ett viktigt och centralt mål är att slumområden och kåkstäder ersätts med funktionsdugliga och trygga boenden. Den negativa miljöpåverkan i världens fattiga storstäder måste minska genom en mer miljömässig sophantering. Rent vatten och rening av avloppsvatten är en viktig framgångsfaktor för att når en hållbar utveckling.

Det finns ett antal bra exempel på städer i utvecklingsländer där man har arbetat hårt och målmedvetet för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. En förutsättning är att övertyga innevånarna om hur viktigt det är att förbättra miljön, inte bara för de nu levande generationerna utan även för de kommande generationerna.

I staden Bafut i det afrikanska landet Kamerun har man under en längre period arbetat för att förbättra miljön och livsvillkoren för innevånarna på många olika sätt. I detta arbeta har flera västerländska hjälporganisationer varit delaktiga i och i staden hoppas man uppnå status som ”Eco-city” 2020. Även i Sydafrikas huvudstad Kapstaden har man kommit långt med att betecknas som en Eco-city. Vindkraftverk har ersatt mycket av den ändliga energikraften och ett väl utbyggt nät av cykelbanor har minskat bilkörningen och förbättrat miljön i denna miljonstad.

Begreppet Eco-City (på svenska Eko-stad) uppstod under 1970-talet i USA och syftar på en stad uppbyggd på ett ekologiskt sätt, med förnybara energikällor, miljömässigt byggda hus, grönområden samt en infrastruktur där människor i högre utsträckning cyklar och åker kollektivt än själva kör bil.


 

Relevanta begrepp

Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.

Befolkningstäthet: Hur många människor det bor på en specifik yta, t.ex. invånare per kvadratkilometer.

Tätbefolkat: När människor bor nära varandra på ett område är det tätbefolkat.

Glesbefolkat: Område där få människor bor - det är långt till närmaste granne.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.

Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring

Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring

Integration: Att mötas, anpassa och påverkas av varandra för att fungera och leva tillsammans.

Assimilering: En grupp överger sin gamla kultur för att fullt ut bli en del av den nya.

Segregation: När olika folkgrupper lever skilda från varandra inom samma område.

Födelsetal: Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.

Dödstal: Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.

Familjeplanering: Att styra hur många barn man ska få. kan baseras på politiska beslut, som t.ex. i Kina där det sedan 1979 tillämpas en "ettbarnspolitik" vilket innebär att familjer som skaffar mer än ett barn får böta.

Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.

VIKTIGA BEGREPP
Migration: Det innebär att människor förflyttar sig från en plats till en annan beroende på olika bakomliggande orsaker, exempelvis på grund av krig och konflikter eller bristen på arbetstillfällen.

Stadsplanering: Att det finns en tanke och en plan bakom hur en stad förändras eller växer fram. Dagens stadsplanering tar hänsyn till hållbar utveckling och hur människor och miljö ska vävas samman.

Urbanisering: Den process när människor lämnar landsbygden och flyttar till städerna.

Utvecklingsland: Tidigare kallat u-land. Ett fattigt land med låg ekonomisk tillväxt. Många utvecklingsländer i världen har varit kolonier till europeiska länder.

Fackföreningar: Organisationer som sluter samman arbetare inom olika områden och företräder deras talan inför arbetsgivaren.

Kåkstad:  Enkel bebyggelse som saknar både vatten och el och utgör de fattiga städernas slumområden.

Eko-stad (Engelska Eco-city): En stad som är uppbyggd på ett ekologiskt och miljömässigt sätt med förnybara energikällor och grönområden.

FRÅGOR TILL TEXTEN:

1: Förklara vad begreppet migration innebär?
2: Under vilka tidsperioder skedde de fyra olika faserna av migration som omnämns i texten?
3: Vilka är de viktigaste orsakerna till den migration som sker i världen nu?
4: Vad innebär urbanisering?
5: Vilka är de främsta orsakerna som nämns i texten till varför människor flyttar till städerna?
6: Under vilken tidpunkt bodde det lika många människor på landsbygden som i städerna i Sverige?
7: Vilka negativa miljöeffekter har urbaniseringen?
8: Hur ser arbetsmarknaden ut i de överbefolkade storstäderna i många utvecklingsländer?
9: På vilka sätt påverkas människornas hälsa negativt i de stora städerna?
10: Förklara begreppet Eco-City.

DISKUSIONSFRÅGOR:

-Diskutera i grupp om vilka ni tror är de största utmaningarna när det gäller att uppnå en hållbar utveckling i de stora städerna i fattiga länder. Vad krävs för att en hållbar utveckling ska uppnås på dessa platser tror ni?

- Sätt er in i följande scenario: Ni är stadsplanerare och har fått i uppdrag att grundlägga och planera en stad som ska byggas upp från grunden. Enligt uppdragsbeskrivningen ska ni planera en stad där miljön ska vara er utgångspunkt. Samtidigt ska staden erbjuda innevånarna alla tänkbara bekvämligheter och kommunikationsmedel som bussar eller tunnelbana. Beskriv hur ni tänker planera en sådan stad och vad som är viktigt att tänka på så att miljö och hållbar utveckling genomsyrar er planering.



 

Litteratur:

David Drakakis-Smith, Third world cities, Routledge, 1993.
Kristian Lasslett, Uncovering the crimes off urbanisation, Routledge, 2017.
Mike Parnwell, Population Movements and the Third World, Routledge, 1993.
Per-Olof Hallin, Martin Gren, Kulturgeografi -En ämnesteoretisk introduktion, Liber, 2003.
Riyadh Al-Baldawi, Migration och anpassning: den okända resan, Studentlitteratur AB, 2014.
Sara Brorström, Anders Parment, Attraktiva platser bortom urbanisering och tillväxt: en studie av  
     hållbar utveckling, Studentlitteratur AB, 2017.
Stephen Castles m.fl., The age of migration, Palgrave Macmillan, 2013.
 

Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt under ht 2018.

Texten kommer bl.a. handla om:

Uppdaterad: 11 november 2018
Publicerad: 11 september 2018

Annons

Lärarmaterial om Migration, urbanisering och städer

av:
Swedfund
Målgrupp:
Gymnasiet
Den afrikanska kontinenten rymmer idag världens snabbast växande ekonomier och vi ser nu möjlighet att framgångsrikt bekämpa den extrema fattigdomen. Bilden som framträder är ett Afrika som väcker hopp men där det självklart även finns rejäla utmaningar. Syftet med läromedlet Det Nya Afrika är att utmana den traditionella bilden som många i skolan har om Afrika.
av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Skolmaterial från UNICEF Sverige där du och dina elever i tio fristående lektioner kan arbeta med frågor kring de globala målen och vad de betyder för oss i Sverige.
av:
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.
av:
Svenska FN-förbundet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Att ha koll på läget i världen handlar inte om att kunna rabbla statistik. Det handlar om att förstå hur utvecklingen har sett ut över tid och varför, vilket nuläget är och vad vi ska uppnå härnäst.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Här ska eleverna arbeta med uppgifter kopplade till överbefolkningens orsaker och konsekvenser. Syftet är att tydliggöra hur befolkningssituationen ser ut i världen, varför den ser ut som den gör, hur den kommer att se ut i framtiden, samt vilka konsekvenserna blir. Även urbaniseringen och dess konsekvenser lyfts fram.

Artiklar om Migration, urbanisering och städer

S
Studentlitteratur
2017-05-23
För att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor som globalisering i kurserna samhällskunskap 2 och 3, behöver de en modell som visar olika geografiska nivåer. Detta blir ett verktyg...
M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
S
Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
2014-03-01
Den orättvisa uppdelningen av jordens resurser har lett till fattigdom, överbefolkning och elände i många av världens u-länder. Men det har blivit bättre och utvecklingen går numera åt rätt håll...

Podcast om Migration, urbanisering och städer

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-16

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-19

Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Länkar om Migration, urbanisering och städer

Sortera efter:
          

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:53 min) där du kan lära dig en del om vad som kännetecknar en hållbar stad.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:46 min) där du kan lära dig en del om demografi. Här berörs bl.a. push- och pullfaktorer, urbanisering, industrialiseringen, nativitet, mortalitet, migration, emigration, immigration, befolkningspyramider, osv...

Spara som favorit
          

Film (1:46 min) från Clio Online där du ges en kort presentation av den demografiska transitionen.

Spara som favorit
          

Genomgång (24:07 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om push och pull-faktorer och en massa annat som har med migration att göra.

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

I det här materialet (PDF, 20 sid) från Migrationsverket får du möta ett antal personer som har kommit till Sverige av olika skäl. Genom deras berättelser ges en möjlighet att bättre förstå regelverket och varför migration är en naturlig del i ett samhälle.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (5:31 min) om demografi. Demografi är läran om befolkningar och de metoder vi använder för att studera en befolkning, hur den växer, förändras och påverkar ett land. I den här filmen får du möta Susanne, som använder demografi för att göra en prognos om befolkningen i sin stad. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Globalis är en interaktiv världskarta i FN-förbundets regi. Globalis har gjort en mängd statistik och information från FN och andra internationella organisationer tillgänglig på ett enklare och mer visuellt sätt. Verktyget innehåller en stor databas, där det finns förklaringar och ny FN-statistik sorterat efter teman.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:38 min) som handlar om urbanisering. Varför flyttar folk till städer? Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:45 min) där läraren Anna Brovell berättar om demografi. Varför är vissa platser på jorden mer lockande att bo på än andra?

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (6:53 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om Europas befolkning. Varför bor människor där de bor i Europa?

Spara som favorit
          

Genomgång (16:52 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om urbanisering och migration samt sambandet däremellan.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:29 min) där SO-läraren My Ekander går igenom en geografisk modell - olika sätt att se på geografi som du kan använda dig av när du t.ex. gör ett eget arbete i skolan. Här behandlas begrepp med anknytning till kulturgeografi såsom: jordbruk, ekonomi, industri, befolkning, sociala förhållanden, historia, politik, infrastruktur och kommunikationer.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:34 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "befolkning och resurser" (geografi och samhällskunskap). Här förklaras följande begrepp: tätbefolkat, glesbefolkat, befolkning, storstad, tjänst, råvara, förädla, industri, turism, bördig jord samt skörd.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:19 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet "befolkningen i världen" i geografi. Här förklaras: urbanisering, kåkstad, försörjning, infrastruktur, befolkningstäthet, tätbygd, glesbygd, delta, flodmynning, migration, emigration, immigration, integration, assimilering, segregation, födelsetal, dödstal, befolkningspyramid, familjeplanering samt befolkningsklockan och dess fem skeden.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (17:41 min) av läraren Anders Brogren. Bildspelet har sin utgångspunkt från en lärobok i samhällskunskap och tar (utan manus...) upp tre teorier som som ger olika förklaringar till varför vissa länder är så kallade u-länder. De tre teorierna är katastrofteorin, konfliktteorin och harmoniteorin. Nämner också malthusianism, beroendeteori och satellit-metropolteorin.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:04 min) om begreppet urbanisering och olika för - och nackdelar kring att många bor i städer. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:58 min) med fokus på hur jordens befolkning är fördelad och vad som får människor att slå sig ned där de just gör. Förtydling av begrepp befolkningstäthet och befolkningsfördelning. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:17 min) kring orsaker till migration, förtydligar begreppen migration, immigration och emigration. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Historia om olika städer i Sverige från medeltiden och framåt.

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en hållbar utveckling kan vi...

Om BNP, skillnaden mellan u-länder och i-länder, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra...

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika stater och andra internationella...

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på migration från och till...

Under uppbyggnad...

Under uppbyggnad...

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan förebygga naturgivna risker och...