M

Kategori

Balansvågen har sedan forntiden symboliserat rättvisa, juridik och domstolsväsen. Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi, avbildas oftast med en balansvåg i ena handen och svärd i den andra.

Lag och rätt

Lästid 5 minuter

Introduktion till ämnesområdet Lag och rätt. Avsnittet innehåller också fyra underkategorier: Regler och lagar | Rättssystemet och domstolarna | Rättegång - från brott till straff | Brottslighet och kriminalvård.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är ett brott?

För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol att man begått brottet.Vad som ses som ett brott växlar. Det beror på att människors syn och attityder till olika brott förändras över tiden. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Ett annat exempel är användning av narkotika, som blev brottsligt först under 1980-talet. Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas.

Introduktion till ämnesområdet Lag och rätt. Avsnittet innehåller också fyra underkategorier: Regler och lagar | Rättssystemet och domstolarna | Rättegång - från brott till straff | Brottslighet och kriminalvård.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är ett brott?

För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol att man begått brottet.Vad som ses som ett brott växlar. Det beror på att människors syn och attityder till olika brott förändras över tiden. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Ett annat exempel är användning av narkotika, som blev brottsligt först under 1980-talet. Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas.

ANNONS

Personer under 15 år som begår brott

Innan man är 15 år kan man inte dömas för brott. Men även om man är under 15 år kan man begå brott och polisen kan ingripa. Om polisen upptäcker att någon som är under 15 år begått ett brott kontaktar man föräldrarna och socialtjänsten.

Socialtjänsten kan utreda om det finns behov av att sätta in någon typ av stöd åt den unge eller dennes familj. Det kan till exempel vara samtal, kontaktperson eller ett program som är inriktat på att lösa den typen av problem som man anser att den unge har.

Riksdagen bestämmer vilka lagar vi ska ha

Det är riksdagen som stiftar Sveriges lagar. De finns nedskrivna i lagboken. Eftersom människors – och även lagstiftarnas – syn på vad som är brottsligt skiftar över tid så förändras lagarna. Vissa lagar är likadana en lång tid, medan andra skrivs om och förbättras. Det tillkommer även hela tiden nya lagar och därmed nya brott. Då säger man att en handling kriminaliseras, det vill säga att den blir ett brott. Det händer också att en handling som varit ett brott inte längre anses vara det.

Det uppkommer också nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. Till exempel fanns av naturliga skäl inte bilstöld förrän bilarna uppfanns.

Rättsväsendet

Rättsväsendet ansvarar för att förebygga och utreda brott, pröva brottsliga handlingar i domstol, se till att utdömda straff verkställs samt bevaka brottsoffers rättigheter.

Med rättsväsendet menar man Polisen, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Det är Justitiedepartementet som ansvarar för rättsväsendets myndigheter. Chef för Justitiedepartementet är justitieministern.

ANNONS

Rättegång

En rättegång är ett sammanträde i en domstol, till exempel i tingsrätten, och kallas för huvudförhandling. Vid rättegången avgör domarna om det finns tillräckliga bevis för att den som är misstänkt för ett brott ska dömas för det. När förhandlingen sker i domstol kallas det att domstolen prövar åtalet. I Sverige får ingen person anklagas och dömas om inte fallet prövats i en domstol.

Om domarna anser att den som är misstänkt för ett brott är skyldig ska domarna bestämma vilket straff den skyldige ska få. Domstolen ska dessutom ta ställning till om den som utsatts för brott ska få skadestånd och besluta om ersättning för personer som är med på rättegången (till exempel vittnen som ska få sina resekostnader betalda).

Rättegången är muntlig. Det innebär att olika personer kallas till tingsrätten för att berätta om den händelse som åtalet handlar om.

En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Det finns flera olika sorters straff. Vilket straff man döms till beror främst på vilken typ av brott man begått, på hur gammal man är och om man dömts för brott tidigare.

Man kan dömas för brott när man fyllt 15

Det är först när man har fyllt 15 år som man kan åtalas och dömas i domstol. Man ska alltså ha begått brottet efter att man fyllt 15 år. En person som är under 15 år överlämnas till socialtjänsten. Men polisen kan fortfarande utreda händelsen och sedan lämna ärendet vidare.

Om man är under 15 år kan man bli skadeståndsskyldig för brottsliga handlingar, även om man inte kan åtalas och dömas.

Polisens register

Om man blir dömd för ett brott hamnar man i polisens belastningsregister. När man finns i belastningsregistret kan det bli svårare att få vissa jobb, att få körkort och att studera utomlands. Hur länge ett brott finns kvar i registret beror på vilket straff man får (påföljden) och hur gammal man var när brottet begicks.

LÄS MER: Regler och lagar

LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna

LÄS MER: Rättegång - från brott till straff

LÄS MER: Brottslighet och kriminalvård

ANNONS

Ord och begrepp

Belastningsregister: Ett register som polisen har där det står vilka personer som har blivit dömda för brott.

Domstol: En plats där det avgörs om någon är skyldig till ett brott och vilket straff personen ska få.

Huvudförhandling: Ett annat ord för rättegång, alltså när ett brott prövas i domstol.

Justitieminister: Den minister i regeringen som ansvarar för lagar, domstolar och rättsväsendet.

Kriminalisering: När något som tidigare inte var ett brott blir förbjudet genom en ny lag.

Kriminalvården: En myndighet som ansvarar för fängelser, frivård och att verkställa straff.

Lag: En regel som alla i ett land måste följa och som är bestämd av riksdagen.

Lagboken: En bok där alla Sveriges lagar finns samlade.

Påföljd: Ett annat ord för straff, det man får om man döms för ett brott.

Riksdagen: Sveriges folkvalda parlament som bland annat stiftar (bestämmer) lagar.

Rättegång: När domstolen prövar ett brott och avgör om en person ska dömas och vilket straff som ska ges.

Rättsväsendet: Samlingsbegrepp för alla myndigheter som arbetar med lagar, domstolar, brottsutredningar och straff.

Skadestånd: Pengar som den som döms för ett brott kan behöva betala till den (brottsoffret) som har blivit utsatt för brottet.

Socialtjänsten: En kommunal myndighet som hjälper människor i svåra situationer, till exempel unga som begår brott.

Åtal: När en åklagare beslutar att ett brott ska prövas i domstol.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad är ett brott?
Varför ändras lagar ibland?
Vad gör polisen med personer under 15 år som begår brott?
Vad kan hända om personen är 15 år när brottet begås och därefter tas om hand av polisen?
Vilka bestämmer Sveriges lagar?
Vad ingår i Sveriges rättsväsen?
Förklara kortfattat vad en rättegång är.
Vilka hamnar i polisens belastningsregister? Vilka problem kan det föra med sig om man hamnar i belastningsregistret?

Diskutera:

Är 15 år en rimlig gräns för att kunna dömas för brott? Motivera.
Är det bra eller dåligt att polisen har ett offentligt belastningsregister? Motivera.

FÖRFATTARE

Text: Brottsförebyggande rådet (Brå)
Webbplats: Brottsförebyggande rådet

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplan för Privatjuridik.

Sidan uppdaterad: 19 maj 2025

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Underkategorier till Lag och rätt

Regler och lagar

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt lagstiftningsprocessen samt Sveriges grundlagar.

+ Läs mer

Rättssystemet och domstolarna

Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som räknas som brottsliga samt vilka straff man kan dömas till i Sverige. Här berörs även det svenska domstolssystemet samt polisens roll i rättssystemet.

+ Läs mer

Rättegång - från brott till straff

Om hur förloppet ser ut - från att ett brott polisanmälts, tills att en påföljd utdöms vid en tingsrätt. Här förklaras steg för steg hur rättsprocessen vid en tingsrätt går till. Vid sidan av brottmål berörs även tvistemål - när två parter inte kan komma överens i en fråga.

+ Läs mer

Brottslighet och kriminalvård

Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd i Sverige, brottsoffrens situation samt om det är etiskt rätt att införa hårdare straff i Sverige.

+ Läs mer