Bild:
Ett brott är när man gör något som är straffbart enligt lag. Vilka handlingar som är straffbara och vilka straff som ska utdelas beslutas av den lagstiftande politiska makten - i vårt samhälle av riksdagen.
M

Lag och rätt

Vad är ett brott?

För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol att man begått brottet.

Vad som ses som ett brott växlar. Det beror på att människors syn och attityder till olika brott förändras över tiden. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Ett annat exempel är användning av narkotika, som blev brottsligt först under 1980-talet. Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas.

Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. Till exempel fanns av naturliga skäl inte bilstöld förrän bilarna uppfanns.

Man kan dömas för brott när man fyllt 15

Innan man är 15 år kan man inte dömas för brott. Men även om man är under 15 år kan man begå brott och polisen kan ingripa. Om polisen upptäcker att någon som är under 15 år begått ett brott kontaktar man föräldrarna och socialtjänsten.

Socialtjänsten kan utreda om det finns behov av att sätta in någon typ av stöd åt den unge eller dennes familj. Det kan till exempel vara samtal, kontaktperson eller ett program som är inriktat på att lösa den typen av problem som man anser att den unge har.

Riksdagen bestämmer vilka lagar vi ska ha

Det är riksdagen som stiftar Sveriges lagar. De finns nedskrivna i lagboken. Eftersom människors – och även lagstiftarnas – syn på vad som är brottsligt skiftar över tid så förändras lagarna. Vissa lagar är likadana en lång tid, medan andra skrivs om och förbättras. Det tillkommer även hela tiden nya lagar och därmed nya brott. Då säger man att en handling kriminaliseras, det vill säga att den blir ett brott. Det händer också att en handling som varit ett brott inte längre anses vara det.

Rättsväsendet

Rättsväsendet ansvarar för att förebygga och utreda brott, pröva brottsliga handlingar i domstol, se till att utdömda straff verkställs samt bevaka brottsoffers rättigheter.

Med rättsväsendet menar man Polisen, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Det är Justitiedepartementet som ansvarar för rättsväsendets myndigheter. Chef för Justitiedepartementet är justitieministern.

Rättegång

En rättegång är ett sammanträde i en domstol, till exempel i tingsrätten, och kallas för huvudförhandling. Vid rättegången avgör domarna om det finns tillräckliga bevis för att den som är misstänkt för ett brott ska dömas för det. När förhandlingen sker i domstol kallas det att domstolen prövar åtalet. I Sverige får ingen person anklagas och dömas om inte fallet prövats i en domstol.

Om domarna anser att den som är misstänkt för ett brott är skyldig ska domarna bestämma vilket straff den skyldige ska få. Domstolen ska dessutom ta ställning till om den som utsatts för brott ska få skadestånd och besluta om ersättning för personer som är med på rättegången (till exempel vittnen som ska få sina resekostnader betalda).

Rättegången är muntlig. Det innebär att olika personer kallas till tingsrätten för att berätta om den händelse som åtalet handlar om.

En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Det finns flera olika sorters straff. Vilket straff man döms till beror främst på vilken typ av brott man begått, på hur gammal man är och om man dömts för brott tidigare. Lär dig mer om hur en rättegång går till i Rättegångsskolan

Straff

Det är först när man har fyllt 15 år som man kan åtalas och dömas i domstol. Man ska alltså ha begått brottet efter att man fyllt 15 år. En person som är under 15 år överlämnas till socialtjänsten. Men polisen kan fortfarande utreda händelsen och sedan lämna ärendet vidare.

Om man är under 15 år kan man bli skadeståndsskyldig för brottsliga handlingar, även om man inte kan åtalas och dömas.

Polisens register

Om man blir dömd för ett brott hamnar man i polisens belastningsregister. När man finns i belastningsregistret kan det bli svårare att få vissa jobb, att få körkort och att studera utomlands. Hur länge ett brott finns kvar i registret beror på vilket straff man får (påföljden) och hur gammal man var när brottet begicks.


Text: Brottsförebyggande rådet (Brå)
Hemsida: Brottsförebyggande rådet
Skolingång: Rättegångsskolan


Intressanta fakta om lag och rätt

Visste du att:

  • Personer under 15 år kan inte dömas för brott och ungdomar mellan 15 och 17 år är ovanliga i kriminalvården. De döms i första hand till sluten ungdomsvård och blir då intagna på ungdomshem som drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS).
  • Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas av en domstol i väntan på att brottet utreds. Den 1 oktober 2012 fanns 1 767 personer i häkte.
  • Ett fängelsestraff kan variera från 14 dagar till livstid. Den som dömts till livstid kan tidigast efter tio år få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Det sker i en domstolsprocess vid Örebro tingsrätt.
  • Kriminalvårdens 49 fängelser har olika säkerhetsklassificering, från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta.
  • 23 procent av de intagna som satt i fängelse den 1 oktober 2012 hade begått ett narkotikabrott.
  • Den 10 september 2013 var det 147 intagna på svenska fängelser som avtjänade livstidsstraff, varav 5 var kvinnor. Den yngste var 26 och den äldste 85 år. Alla avtjänar straff för mord (inklusive medhjälp, försök och anstiftan till mord).
  • Fotboja kallas i vanligt tal det som i lagen heter Intensivövervakning med elektronisk kontroll. Intensivövervakning är ett alternativt sätt att avtjäna sitt fängelsestraff, som innebär att straffet avtjänas i hemmet. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning.

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Vad är ett brott?

För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol att man begått brottet.

Vad som ses som ett brott växlar. Det beror på att människors syn och attityder till olika brott förändras över tiden. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Ett annat exempel är användning av narkotika, som blev brottsligt först under 1980-talet. Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas.

Uppdaterad: 10 april 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Lag och rätt

av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
I den här skriften kan eleverna läsa om fackliga hjältar i världen och om de svenska fackens internationella arbete.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Utan kontakter med ett lands fackliga organisationer är det svårt att förstå vad som sker i arbetslivet. Kort broschyr för utskrift om fackföreningsrörelsen på olika kontinenter och i olika länder.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Det är en mänsklig rättighet att organisera sig och vara med i facket. Samtidigt är det i många länder ingen självklarhet, och till och med förknippat med livsfara...
av:
Brottsoffermyndigheten
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Barn och unga har rätt att få information om vad som är ett brott.
av:
Brottsoffermyndigheten
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Med hjälp av detta material kan du ge en koncentrerad, informativ och realistisk bild av hur en svensk rättegång kan gå till. Målgruppen är i första hand ungdomar i åldern 15–20 år.
av:
Film- & TV-branschens Samarbetskommitté
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett skolmaterial för högstadiet och gymnasiet om upphovsrätten och om möjligheten att leva på sitt skapande.
av:
Kronofogden
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
I Kronofogdens lärarrum hittar du filmer, lektioner och fallbeskrivningar som på olika sätt tar upp ämnet privatekonomi. Du kombinerar själv hur du vill använda materialet utifrån vad som passar dig och dina elever.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Den här uppgiften kan utgöra ett längre tema i undervisningen kring lag och rätt där eleverna får insyn i det svenska rättssystemet, hur det är uppbyggt samt vilka lagar och straff vi har i Sverige. Detta kommer sedan att ställas i ett omvärldsperspektiv för att ge eleverna en helhetssyn på hur rättssystem, straffrätt och mänskliga rättigheter hänger ihop.

Artiklar om Lag och rätt

M
Nina Dahlman
2017-11-13
Det finns både lagliga och olagliga droger. En drog är ett preparat som är sinnesförändrande och/eller beroendeframkallande. Helt enkelt ett preparat som påverkar oss och som kan framkalla ett...
S
Robert de Vries
2017-07-09
Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) togs i bruk 2002 och fungerar som ett komplement till den Internationella domstolen i Haag som är ett av FN:s sex huvudorgan. ICC skapades för att...
M
Carsten Ryytty
2016-01-23
Del 3 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s högsta domstol (Supreme Court) har stor politisk makt i USA. Domstolen har nio ledamöter som sitter där på livstid...
S
Jacob Ingelgren, Svenska Röda Korset
2014-03-02
Folkrätt är en del av s.k. internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom...
S
Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28
Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar...

Podcast om Lag och rätt

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad som händer när ett brott begås - från gripande till dom.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-19

Julia, Kristoffer och Mattias går igenom hur det går till när vi får nya lagar i Sverige.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar konsumenträtt. Begrepp som nämns är bl.a. öppet köp, garanti, bytesrätt, reklamationsrätt och ångerrätt.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-07

Mattias, Julia och Kristoffer går igenom hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Vi pratar om kollektivavtal och lagar.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-09

Apropå att prins Oscar fötts pratar Mattias, Kristoffer och Julia om successionsordningen i Sverige - alltså vem som ärver tronen och hur det går till.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-09

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an demokrati och de demokratiska principerna. Det pratas om demokratisk pluralism, yttrandefrihet, valhemlighet och en hel del annat. Vad krävs för att ett land ska kallas för en “demokrati”?

Länkar om Lag och rätt

Sortera efter:
          

Här får du lära dig mer om hur en rättegång i tingsrätten går till. Webbplatsen drivs av Sveriges Domstolar som är samlingsnamnet för domstolarnas verksamhet. Webbplatsen domstol.se innehåller information som är generell för alla domstolar.

Kategorier:
Spara som favorit
          

På den här sidan ges du en enkel översikt över Sveriges olika domstolar. Här berättas kortfattat om högsta domstolen, hovrätten, tingsrätten och så vidare. Webbplatsen drivs av Sveriges Domstolar som är samlingsnamnet för domstolarnas verksamhet. Webbplatsen domstol.se innehåller information som är generell för alla domstolar.

Kategorier:
Spara som favorit
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du historiska originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, protokoll och så vidare om brott och straff.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:29 min) där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om de viktiga personerna i en rättegång: målsägande, åklagare, försvarsadvokat, domare och nämndemän.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:28 min) för där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om Sveriges fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Spara som favorit
          

Att känna den egna historien gör det lättare att förstå vad som händer i världen idag. Kolla in @Uniontounion:s crashcourse i sveriges fackliga historia och hur den hör samman med globalt fackligt arbete idag.

Spara som favorit
          

Visste du att du som medlem i ett svenskt fackförbund är del av världens största demokratiprojekt? Ditt förbunds engagemang för schysta arbetsvillkor slutar inte vid Sveriges gränser. Du är även del av en global rörelse som jobbar tillsammans med andra fackförbund i hela världen för goda arbetsvillkor, demokrati, en rättvis fördelning av makt och resurser och en hållbar utveckling. Totalt är det 181 miljoner medlemmar som är med i den demokratiska fackliga rörelsen. Materialet presenteras av Union to Union.

Spara som favorit
          

Lättförståelig pedagogisk genomgång (2:46 min) där läraren Andreas Fjäll berättar kortfattat om lagar och regler.

Spara som favorit
          

Barn och unga som har varit med om brott har rätt att få information. På den här webbplatsen från Brottsoffermyndigheten finns skolanpassad information om vad som är brottsligt, hur man kan känna om man varit med om brott och var man kan få hjälp. Här finns också information om vad som händer om man anmäler eller om det blir rättegång.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (7:18 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om folkrätt. Här förklarars även hur FN:s säkerhetsråd fungerar.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (3:06 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om vilka lagar och regler som gäller inom massmedia.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (2:50 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander ger en beskrivning av den svenska lagstiftningsprocessen - hur det går till när en lag skapas.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:37 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson förklarar hur en lag blir till.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:57 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om samboskap, äktenskap och skilsmässa.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:57 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson förklarar vägen genom rättssystemet. Här får du följa Nisses väg från brott till straff.

Spara som favorit
          

Rättegångsskolan är ett interaktivt läromedel från Brottsoffermyndigheten där du får lära dig hur en rättegång går till. Om du har utsatts för brott står du troligen inför en ovan situation som kan göra dig orolig och osäker. Det kan vara svårt att veta vart du ska vända dig för att få stöd och för att få svar på dina frågor. På den här sidan finner du förhoppningsvis svaren.Obs! Här hittar du även en lärarhandledning till materialet >
 

Kategorier:
Spara som favorit
          

Genomgång (5:18 min) där SO-läraren Mikael Larsson beskriver begreppet folkmord, olika typer av folkmord och några exempel på folkmord under 1900 - talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:03 min) där SO-läraren Mikael Larsson går igenom begreppen rättsstat, polisstat och rättsäkerthet. Genomgången startar med att ta upp demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:55 min) där SO-läraren Mikael Larsson redogör för några begrepp inom arbetsområdet lag och rätt.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:38 min) där SO-läraren Mikael Larsson redogör för några begrepp inom arbetsområdet lag och rätt.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Mediekunskap handlar om massmedierna och deras funktion i samhället.

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Här presenteras även de politiska partierna i Sveriges riksdag.

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur...

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av...

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt...