M

Kategori

Balansvågen har sedan forntiden symboliserat rättvisa, juridik och domstolsväsen. Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi, avbildas oftast med en balansvåg i ena handen och svärd i den andra.

Lag och rätt

Lästid 7 minuter

Introduktion till ämnesområdet Lag och rätt. Avsnittet innehåller också fyra underkategorier: Regler och lagar | Rättssystemet och domstolarna | Rättegång – från brott till straff | Brottslighet och kriminalvård.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är ett brott?

För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol att man har begått brottet. Vad som ses som ett brott växlar. Det beror på att människors syn och attityder till olika brott förändras över tid. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Ett annat exempel är användning av narkotika, som blev brottsligt först under 1980-talet. Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas.

Introduktion till ämnesområdet Lag och rätt. Avsnittet innehåller också fyra underkategorier: Regler och lagar | Rättssystemet och domstolarna | Rättegång – från brott till straff | Brottslighet och kriminalvård.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Vad är ett brott?

För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol att man har begått brottet. Vad som ses som ett brott växlar. Det beror på att människors syn och attityder till olika brott förändras över tid. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Ett annat exempel är användning av narkotika, som blev brottsligt först under 1980-talet. Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas.

ANNONS

Personer under 15 år som begår brott

Innan man är 15 år kan man inte dömas för brott. Men även om man är under 15 år kan man begå brott och polisen kan ingripa. Om polisen upptäcker att någon som är under 15 år har begått ett brott kontaktas föräldrarna och socialtjänsten.

Socialtjänsten utreder om det finns behov av att sätta in någon typ av stöd till barnet eller dennes familj. Det kan till exempel vara samtal, kontaktperson eller ett program som är inriktat på att lösa den typ av problem som man anser att den unge har.Riksdagen bestämmer vilka lagar vi ska ha

Det är riksdagen som stiftar Sveriges lagar. De finns nedskrivna i lagboken. Eftersom människors – och även lagstiftarnas – syn på vad som är brottsligt skiftar över tid så förändras lagarna. Vissa lagar är likadana under lång tid, medan andra skrivs om och förbättras. Dessutom tillkommer ständigt nya lagar, och därmed nya brott. Då säger man att en handling kriminaliseras, det vill säga att den blir ett brott. Det händer också att en handling som tidigare varit ett brott, inte längre anses vara det.

Det uppkommer också nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. Till exempel fanns av naturliga skäl inte bilstöld förrän bilarna uppfanns.

Rättsväsendet

Rättsväsendet ansvarar för att förebygga och utreda brott, pröva brottsliga handlingar i domstol, se till att utdömda straff verkställs samt bevaka brottsoffers rättigheter.

Med rättsväsendet menar man Polisen, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Det är Justitiedepartementet som ansvarar för rättsväsendets myndigheter. Chef för Justitiedepartementet är justitieministern.

Rättegång

En rättegång är ett sammanträde i en domstol, till exempel i tingsrätten, och kallas för huvudförhandling. Vid rättegången avgör domstolen om det finns tillräckliga bevis för att den som är misstänkt för ett brott ska dömas för det. När förhandlingen sker i domstol kallas det att domstolen prövar åtalet. I Sverige får ingen person anklagas och dömas om inte fallet har prövats i en domstol.

Om domstolen anser att den misstänkte är skyldig, ska den också bestämma påföljd (straff). Därtill ska domstolen ta ställning till om den som har utsatts för brott ska få skadestånd. Domstolen ska också besluta om ersättning för personer som är med på rättegången, till exempel vittnen som ska få sina resekostnader betalda.

Rättegången är muntlig. Det innebär att olika personer kallas till tingsrätten för att berätta om den händelse som åtalet handlar om.

En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Det finns olika sorters straff. Vilket straff man döms till beror främst på vilken typ av brott som begåtts, på hur gammal man är och om man har dömts för brott tidigare.

Man kan dömas för brott när man fyllt 15

Det är först när man har fyllt 15 år som man kan åtalas och dömas i domstol. Man ska alltså ha begått brottet efter att man fyllt 15 år. En person som är under 15 år överlämnas till socialtjänsten. Men polisen kan fortfarande utreda händelsen och sedan lämna ärendet vidare.

Om man är under 15 år kan man bli skadeståndsskyldig för brottsliga handlingar, även om man inte kan åtalas och dömas.

Sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott?

Under 2026 utreds på regeringens begäran om straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott med minimistraff om minst fyra års fängelse. Det gäller till exempel mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott. Förslaget innebär att barn som fyllt 13 år kan dömas till en påföljd för brott. Den sänkta straffbarhetsåldern ska gälla under en period om fem år och därefter utvärderas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 augusti 2026.

Polisens register

Personer som döms för ett brott hamnar i polisens belastningsregister. När man finns i belastningsregistret kan det bli svårare att få vissa arbeten, att få körkort och att studera utomlands. Hur länge ett brott finns kvar i registret beror på vilket straff man får (påföljden) och hur gammal man var när brottet begicks.

ANNONS

Ord och begrepp

Belastningsregister: Ett register som polisen har, där det står vilka personer som har blivit dömda för brott.

Domstol: En plats där det avgörs om någon är skyldig till ett brott och vilket straff personen ska få.

Huvudförhandling: Ett annat ord för rättegång, alltså när ett brott prövas i domstol.

Justitieminister: Den minister i regeringen som ansvarar för lagar, domstolar och rättsväsendet.

Kriminalisering: När något som tidigare inte var ett brott blir förbjudet genom en ny lag.

Kriminalvården: En myndighet som ansvarar för fängelser, frivård och att verkställa straff.

Lag: En regel som alla i ett land måste följa och som är bestämd av riksdagen.

Lagboken: En bok där alla Sveriges lagar finns samlade.

Påföljd: Ett annat ord för straff, alltså det man får om man döms för ett brott.

Riksdagen: Sveriges folkvalda parlament som bland annat stiftar lagar.

Rättegång: När domstolen prövar ett brott och avgör om en person ska dömas och vilket straff som ska utdömas.

Rättsväsendet: Ett samlingsbegrepp för alla myndigheter som arbetar med lagar, domstolar, brottsutredningar och straff.

Skadestånd: Pengar som den som döms för ett brott kan behöva betala till brottsoffret, alltså den som har blivit utsatt för brottet.

Socialtjänsten: En kommunal myndighet som hjälper människor i svåra situationer, till exempel unga som begår brott.

Åtal: När en åklagare beslutar att ett brott ska prövas i domstol.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad är ett brott?
Varför ändras lagar ibland?
Vad gör polisen med personer under 15 år som begår brott?
Vad kan hända om personen är 15 år när brottet begås och därefter omhändertas av polisen?
Vilka bestämmer Sveriges lagar?
Vad ingår i Sveriges rättsväsen?
Förklara kortfattat vad en rättegång är.
Vilka hamnar i polisens belastningsregister? Vilka problem kan det föra med sig om man hamnar i belastningsregistret?

Diskutera:

Är 15 år en rimlig gräns för att kunna dömas för brott? Motivera.
Är det bra eller dåligt att polisen har ett offentligt belastningsregister? Motivera.

S LÄS MER: Regler och lagar

S LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna

S LÄS MER: Rättegång – från brott till straff

S LÄS MER: Brottslighet och kriminalvård

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du fler kategorier inom ämnet.

FÖRFATTARE

Text: Brottsförebyggande rådet (Brå)
Webbplats: Brottsförebyggande rådet

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplan för Privatjuridik.

Sidan uppdaterad: 12 maj 2026

Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Underkategorier till Lag och rätt

Regler och lagar

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt lagstiftningsprocessen samt Sveriges grundlagar.

+ Läs mer

Staty på Justitia med vågskål och svärd. Svenska flaggan i bakgrunden.

Rättssystemet och domstolarna

Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som räknas som brottsliga samt vilka straff man kan dömas till i Sverige. Här berörs även det svenska domstolssystemet samt polisens roll i rättssystemet.

+ Läs mer

Rättegång - från brott till straff

Om hur förloppet ser ut - från att ett brott polisanmälts, tills att en påföljd utdöms vid en tingsrätt. Här förklaras steg för steg hur rättsprocessen vid en tingsrätt går till. Vid sidan av brottmål berörs även tvistemål - när två parter inte kan komma överens i en fråga.

+ Läs mer

Brottslighet och kriminalvård

Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd i Sverige, brottsoffrens situation samt om det är etiskt rätt att införa hårdare straff i Sverige.

+ Läs mer