Järnvägen revolutionerade det landbaserade resandet.
Resor och transporter
Lästid 9 minuter
Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens tekniska utveckling som har gjort det enkelt, snabbt, billigt, säkert och bekvämt att resa.
Vägarna förr
Än idag ligger många vägar kvar uppe på åsryggarna där de följer samma sträckning som forntidens och medeltidens enkla ridstigar. Från 1600- och 1700-talens vägbyggande har vi övertagit en rad vägar. Dessa kantas av de milstolpar som alltsedan 1649 finns efter vägarna.
ANNONS
Sträckningen av sommar- och vintervägarna skilde sig åt. Sommarvägarna följde på många ställen höjdsträckningar och rullstensåsar. De var därför oftast backiga. Vintervägarna däremot gick i stor utsträckning över vattendragens isar, över frusna myrar och i dalsänkor. Backar saknades därför i stor utsträckning. Vägarna blev rakare och avstånden krympte.
Efter järnvägarnas tillkomst under 1800-talet minskade den genomgående trafiken på våra landsvägar. Detta satte sin prägel på vägarna ända till bilismens genombrott. Då återfick de en stor del av sin forna betydelse. Sedan dess har motortrafiken ställt allt större krav på vägnätet. Vägarna har breddats och kurvorna har rätats.
Den gamla vägen har en smidig inpassning i landskapet. Vägens naturliga sätt att vika undan för hinder i terrängen och att följa minsta motståndets lag, gör att den verkar så självklar och samhörig med omgivningen. Vägen utgjorde också ryggraden i bygdens utveckling och liv. Gårdar och bebyggelse grupperades kring vägen, där den drog fram från kyrka till kyrka. Väg, landskap och bygd hörde samman i en harmonisk enhet. I våra dagar har vi oftast tappat kontakten och samhörigheten med bygden då de större vägarna i hög grad dras utanför samhällena.
Från medeltiden finns en rad skriftliga källor som berättar om vägar och vägunderhåll. Skyldigheten att underhålla vägarna vilade under medeltiden - och i princip ända fram till vägväsendets förstatligande 1944 - på bönderna (jordägarna).
Årligen kontrollerades väghållningen genom speciella väg- och brosyner. Denna medeltida väghållningsorganisation - kanske med rötter i vikingatiden - levde kvar på sina håll ända in på 1920-talet.
Vasakungarna uträttade åtskilligt för vägarnas förbättring, inte minst Gustav Vasa. Han gav också ut en instruktion om var ”De rätta landswägarna” skulle ligga.
Drottning Kristina utfärdade 1649 en ny gästgivareordning. Landshövdingarna fick till uppgift att bevaka att vägunderhållsskyldigheten fullgjordes.
Vidare skulle vägarna mätas så att alla mil blev lika långa. Milstolpar skulle sättas upp vid varje mil.
Huvudparten av de långa och tunga transporterna skedde sedan gammalt framförallt på vinterföret och särskilt på vintervägarna över isarna. Efterhand blev det nödvändigt att kunna utföra alla slag av transporter under hela året. Därmed ökade kraven på de allmänna vägarnas framkomlighet. Under 1800-talet påbörjades många vägbyggen, vilket gjorde att staten mer aktivt kom att engagera sig i vägbyggnadsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Skjutsväsende och gästgiverier
Böndernas skjutsplikt för kungen och hans sändebud fastställdes första gången i Alsnö stadga 1280. Bönderna var länge ganska rättslösa inför krav på skjutsplikt. Allt fler resande försökte kräva rätt till friskjuts.
Gästgiveri var ursprungligen en lokal vid allmän landsväg i stad eller på landet. Där skulle enligt myndigheternas anvisning hus- och stallrum, servering samt skjuts erbjudas de resande mot fastställd taxa. Att organisera härbärgering och skjuts av resande har alltid setts som ett statligt ansvar.
Många förordningar om gästgiveri har utfärdats, den första 1442. Ordnat gästgiveri tillkom dock först 1649 genom Kungl. Maj:ts Krögare och Gästgivareordning. Gästgivare skulle nu finnas på varannan mil. Denne skulle ha ett visst antal hästar för skjutsning. Om dessa inte räckte till, fick de närmast boende bönderna bistå med reservskjuts. En dagligen kringsänd skjutsklubba visade vem som stod i tur. Ofta kördes skjutsen av ett barn.
Då antalet resande ökade prövade man - särskilt i Mellansverige - hållskjuts, som innebar att kringboende bönder dygnsvis efter en viss turordning höll en häst hos gästgivaren.
År 1762 kom början till ett entreprenadsystem. Gästgivaren kunde nu mot bidrag åta sig all skjutsning.
År 1878 befriades bönderna från skjutstvånget. Entreprenaden bortauktionerades till den som betalade lägst för att bedriva gästgiveri och skjutsning. Innehavaren var skyldig att erbjuda gäst- och stallrum. Taxa och maximilast var fastställda.
Vid varje gästgiveri och skjutsstation skulle från 1762 finnas speciella dagböcker. Där skulle alla resande antecknas, varifrån de kom och vart de skulle resa. De resande hade också möjlighet att anteckna kritik mot gästgiveriet och skjutsningen.
Skjutsväsendet kulminerade på 1850-talet. År 1855 fanns det 1 473 gästgiverier i landet och 1,37 miljoner skjutsresor förrättades (under året). Vid denna tid började dock de nya järnvägslinjerna konkurrera med de hästdragna skjutsarna.
Gästgiveriorganisationen och skjutsväsendet levde officiellt kvar till 1933 då skjutsstadgan upphävdes. Men då hade den sedan länge spelat ut sin roll. Nya kommunikationsmedel, tåg och senare bilen, hade tagit över resandet.
ANNONS
ANNONS
Reshastigheten varierade
Reshastigheten varierade högst avsevärt. Ett kungligt ekipage reste betydligt snabbare än de vanliga gästgiveriskjutsarna. Väder, årstid och kärrans/vagnens kvalitet påverkade restiden. Det stora bekymret var bytet av häst vid gästgiverierna och hur snabbt detta gick. Det hände ganska ofta att man fick vänta länge innan en bonde kom med sin häst. Många resenärer klagade också på detta, vilket framgår i många reseberättelser.
En lång resa krävde många hästbyten. På sträckan mellan Stockholm och Göteborg fanns det på 1800-talet 32 skjutshåll där man kunde byta hästar.
Reshastigheten var bestämd av myndigheterna. Mellan 1809 och 1911 skulle den vara 1 ½ timme på milen, dvs. ungefär 7 km/tim.
På vintern med gott slädföre var hastigheten en annan. Från Norrlands kustland finns uppgifter från 1600-talet. Hastigheten anges då vara 7-9 mil per dag, dvs. c:a 10 km/tim. I lappmarken med dess sämre vägar hann man 4-6 mil.
Sommartid var hastigheten lägre men dagarna ju i gengäld längre. Många gick. För en pilgrim under medeltiden har man uppskattat en dagsetapp till drygt tre mil.
En vandrare går med en hastighet av 5-7 km/tim, dvs. c:a en mil på två timmar, inkl. rast. En normal dagsetapp blir 3-4 mil med lätt packning. En här (militära trupper) på marsch klarade 2-3 mil om dagen. En ryttare skrittar c:a 10 km/tim. En ryttare i galopp har en hastighet av ca 40 km/tim.
Bild: Minneapolis Institute of Art Att resa med diligens (en täckt hästdragen vagn) var vanligt på 1800-talet. Diligensen delades med andra personer och var en skumpig obekväm upplevelse på grund av de dåliga vägarna. Att resa till lands före järnvägens tid gick långsamt, var obekvämt, tröttande och skakigt.
ANNONS
Visste du att:
Fram till 1860 behövde man ha pass för resor både inom och utom landet. Inom landet krävdes ett pass för varje län som passerades. När passtvånget, med vissa inskränkningar, avskaffades blev också invandringen i praktiken fri. Därmed hade liberalismens krav på fri rörlighet uppfyllts. Judar tilläts nu också bo och äga fast egendom överallt i landet. År 1917 återinfördes det utrikes passtvånget.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur: Christina Almkvist och Mariann Syllner-Gustafsson, Vägen i kulturlandskapet. En beskrivning av de mindre vägarnas kultur- och naturvärden samt exempel på värn-värda vägmiljöer. Vägverket, 1994 Mia Andersson, Vägars kulturvärden. Riksantikvarieämbetet. 1997 Bebyggelsehistorisk tidskrift. nr 39, 2000. Vägar och vägmiljöer. Gösta Berg, ”Hur klövjestigen blev landsväg”, Svenska kulturbilder band 2, del III-IV. Stockholm. 1935 Karl Enghoff, De allmänna vägarna i Malmöhus län. Historisk översikt över vägväsendets utveckling från äldsta tider intill år 1937. Lund. 1938 Gunnar Hoppe, Vägarna inom Norrbottens län. Studier över den trafikgeografiska utvecklingen från 1500-talet till våra dagar. Uppsala. 1945 Jan-Olof Montelius, Svensk vägadministration. En historisk översikt. Vägverkets publikation 2007:139 Jan-Olof Montelius, Vägen i kulturlandskapet. Vägar och trafik före bilismen. Vägverkets publikation 2004:99 Jan-Olof Montelius, Vägunderhåll och vägbygge vid 1800-talets mitt. Ett bidrag till väghållningens historia. Dædalus 59. Tekniska museets årsbok, 1991 Vägar - Dåtid, nutid, framtid. Vägverket. 1991
FÖRFATTARE
Text: Jan-Olof Montelius, f.d. chef för Trafikverkets museum
Vikingarnas resor handlade inte bara om plundring och krig, utan också om handel, bosättningar och upptäckter. De var skickliga sjöfarare som vågade ge sig ut på öppet hav, långt bort från sina hem. De reste både österut och västerut, grundade riken, byggde samhällen och spred sina traditioner och sin kultur till många delar av världen. Ibland sökte de rikedomar, ibland nya platser att leva på. Deras färder kom att påverka historien i både Europa och Mellanöstern - och till och med i Nordamerika.
Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.
Det handelsvälde Portugal skapade i Indiska oceanen vilade ytterst på vapenmakt. Men det var inte stora styrkor som sattes in - till sjöss är inte antalet avgörande. Den portugisiske vicekungen Francisco d'Almeida, som under åren 1505-1508 lade grunden till det portugisiska herraväldet, hade en flotta på 22 fartyg och 2 500 man till sitt förfogande...
Portugal härskade över ett stort sjö- och handelsvälde i Asien. Erövringarna hade börjat i och med att Vasco da Gama 1497-1499 seglade runt Afrika och fann sjövägen till Indien. Under de följande hundra åren seglade otaliga skepp iväg från Lissabon mot de rika handelsstäderna i den asiatiska övärlden. De skepp som återvände var betydligt färre än de som for ut. Under åren 1500-1510 avseglade 132 segelfartyg från Portugal till Indien. En femtedel av dem förolyckades. "Santiagos" förlisning år 1585 skildras av en av de överlevande, förmodligen av Manoel Godinho Cardoso, som med knapp nöd lyckades ta sig i land...
Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra grannländer: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark. Vägarna från Östersjön ut mot världshaven går mellan de danska öarna Fyn och Själland och genom Öresund - vattnet mellan Sverige och Danmark. Under 1900-talets sista år byggdes en bro över Öresund. En motorväg och en järnväg korsar nu den urgamla vattenvägen. Rullande hjul konkurrerar med vattenfarkosterna...
Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...
När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur...
Ibn Battuta var en muslimsk resenär som under sitt liv anses ha besökt stora delar av den värld som var känd i hans livstid. Han föddes i Nordafrika år 1304 och brukar beskrivas just som en muslimsk resenär som färdades från sitt födelseland, dagens Marocko, till Mindanao, en av de öar som tillhör den nutida staten Filippinerna. Han är känd för sin dokumentation av det han såg under sina resor, det vill säga han har beskrivit miljöer, religiös praktik och det vardagsliv som han stötte på bland andra muslimer. En poäng är att han har uttryckt en samhörighet med de människor som han beskrivit i deras egenskap av att vara muslimer. Detta sagt även om de inte praktiserade islam på ett sätt som överensstämde med hur Ibn Battuta praktiserade sin religion. Det framstår följaktligen med all tydlighet redan från Ibn Battutas reseberättelser att islam har utifrån en gemensam grund tagit olika former på skilda platser...
1492 landsteg Christofer Columbus på en ö i Västindien. Han hade just placerat en ny kontinent (Amerika) på kartorna. Columbus resa skulle förändra världen och påverka miljoner människor på gott och ont. Men själv trodde Columbus att han nått ett helt annat mål - ett mål som tagit åratal att uppnå - och skulle aldrig erkänna vad han verkligen gjort...
Kinesiska djonker som kunde rymma tusen personer och hade egna trädgårdar och byteshandel söder om Sahara med guld mot salt där deltagarna aldrig såg varandra. Det är bara några av de märkvärdigheter som Ibn Battuta (1304-1369) beskrev efter 25 års resor. Han föddes i Tanger i Nordafrika och under sina resor besökte han bland annat Timbuktu, Mogadishu, Mecka, Indien, Kina och Sri Lanka, gifte och skilde sig minst nio gånger, och färdades över 12 000 mil...
Den giraff som fördes till Kina år 1414 fick även de kräsna kinesiska hovmännen att falla i beundran. Annars tyckte de sig ha det mesta, men detta djur med sin smidighet och graciösa form liknade något från sagans värld. Inget liknande hade setts i Kina. Giraffen var en gåva från härskaren över Bengalen, som i sin tur fått den från Afrika. Giraffen hälsades som ett tecken från gudarna och sågs som ett levande bevis på att Kina var på väg att bli en stormakt till sjöss. De största och viktigaste havsexpeditionerna leddes av Zheng He, kallad "eunucken med tre juveler"...
"Jag ska bevisa för er att maskinen inte ens gör nio kilometer, att den påverkas av varje väder - kort och gott att den inte på något sätt kan tävla med kanalen." Detta häftiga utfall gjorde den brittiske parlamentsledamoten Harrison en vårdag år 1825. Debatten gällde huruvida en järnväg skulle byggas mellan Manchester och Liverpool, och motståndaren, ingenjören George Stephenson, visste vad det gällde. En seger för honom skulle betyda ett genombrott för järnvägen. Men järnvägarna hotade mäktiga ekonomiska intressen och redan utstakningen av banan hade lett till slagsmål och skottlossningar...
När ”Fultons dårskap” visades upp i USA för första gången 1807 var många övertygade om att ångbåten skulle sjunka inom fem minuter. Bakom premiärturen låg över tjugo års arbete, sönderslagna karriärer, självmord och en mängd andra bakslag. Bland annat hade Napoleon avvisat konstruktören John Fulton och undrat om han verkligen tänkte driva ett fartyg med cigarrök. Men den första turen med Clermont, som fartyget egentligen hette, blev en succé. Några år senare trafikerade 50 ångbåtar floderna i USA och efterhand konkurrerade ångdrivna fartyg bort de stora segelfartygen från världshaven...
Än idag vågar ingen skeppsbyggare med självbevarelsedrift kalla sitt nya fartyg osänkbart. Inte efter den ödesdigra natten 1912 när världens praktfullaste osänkbara skepp försvann i Atlantens djup.
Under senare delen av 1800-talet växte ett järnvägsnät fram i Sverige. Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde möblera om hela landskapet, flytta samhällen, föra bränsle och energi dit det behövdes...
Klockan 21.17 svensk tid den 20 juli 1969 tog den amerikanska månlandaren Örnen mark på månen. Nästa dag klockan 03.56 landsteg astronauten Neil Armstrong som den första människan på månen.” Ett litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten”. Det var Armstrongs första ord när han hade tagit de första stegen i gruset på månen.
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under uppfinningarnas århundrade rullade cykeln, tåget och bilen ut på räls och vägar och gjorde att människan kunde färdas fortare än hästen...
Genom sitt förbund med Frankrike i samband med det trettioåriga kriget kom Sverige att dras in i storpolitiken. För adeln började nu en gyllene tid. Från adeln kom officerare, diplomater och de höga ämbetsmännen. Runt om i riket byggdes nya vägar och många praktfulla slott. Utbildningen förbättrades och domstolarna moderniserades...
Uttrycket ”Alla vägar bär till Rom” kan förändras en aning till ”Alla vägar bär från Rom”. Då betonar vi det militära syftet med vägarna. Censorn Claudius Appius byggde Via Appia för att göra transporterna lättare från vapensmedjorna i Capua. Ut genom Roms 14 portar gick med tiden 29 vägar...
Suezkanalen är en av världens viktigaste vattenvägar. Kanalen, som går från Port Said vid Medelhavet till Port Tewfik vid Röda havet, är 171 kilometer lång, 14 meter djup och ca 120 meter bred vid ytan...
1881 började fransmännen bygga Panamakanalen mellan Stilla havet och Atlanten. Men det misslyckades på grund av klimatet och arbetet avbröts. 20 000 människor omkom vid detta arbete. Först 1914 blev kanalen färdig när amerikanerna tog över arbetet...
Under 1800-talet förändrade innovationer inom transport och kommunikation fundamentalt koloniernas roll och värde för sina europeiska härskare. Övergången från segel- till ångfartyg minskade både resans längd och dess kostnad betydligt. De nya tekniska landvinningarna stärkte även infrastrukturen i kolonierna genom utbyggnaden av järnvägar och telegraflinjer. Allt detta bidrog till att öka lönsamheten och stärka kontrollen över de avlägsna territorierna...
Genomgång (10:33 min) via YouTubekanalen Snabb fakta som i den här videon handlar om luftskeppet Hindenburg och olyckan 1937. Hindenburg var världens största luftskepp. Skeppet exploderade en dag när den skulle anlända till New Jersey, USA. Hur gick detta till? Vad var Hindenburg för slags luftskepp?
Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om bönder och deras resvanor under medeltiden. I de flesta historieverk beskrivs medeltidsmänniskornas värld som geografiskt väldigt trång. Få bybor reste längre än till marknaden i grannstaden. Denna uppfattning håller nu på att omvärderas av modern forskning. Vyerna var betydligt vidare än så. Men hur får man kunskap om resandet på medeltiden? Historikern Dick Harrison har i sin forskning närmat sig problemet, och med exempel från Andorra, Sverige och England vidgar han det medeltida rummet.
Kort artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om respassens historia i Sverige. Varför var man tvungen att ha ett så kallat respass när man färdades i Sverige förr? När infördes de? Och när togs de bort?
Genomgång (6:35 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om fyra olika typer av transporter. Presentationen omnämner flygtransporter, järnväg, vägtransporter och båttransporter. Presentationen berör även olika fördelar och nackdelar kring de olika transporterna. Klippet riktar sig mot elever i grundskolans senare år.
Genomgång (11:54 min) via YouTubekanalen Snabb fakta som i den här videon berättar om Britannic. Britannic var Titanics systerfartyg. Oturligt nog så sjönk det också (1916).
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om bygget av Autobahn i Nazityskland. Adolf Hitler och hans nazistiska hantlangare gjorde sig skyldiga till otaliga brott mot mänskligheten. Men en sak gjorde de i alla fall bra, de tog initiativet till att bygga Autobahn. Ja, Hitler var faktiskt först i världen med att bygga motorvägar...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gustav III:s italienska resa. När kungen och hans följe lämnade Sverige 1783 var det officiellt för en rekreations- och kulturresa. I Italien kunde Gustav III förvisso både vila en bruten arm och beskåda antik konst och arkitektur. Men det bakomliggande syftet med resan var att knyta krigsallianser...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om eriksgator genom tiderna. Den första eriksgatan där vi känner till kungen i fråga genomfördes av Magnus Eriksson 1335. Den ungefärliga rutten på turen, där kungen skulle visas upp och godkännas är känd, även om många av de faktiska omständigheterna kring färden som sådan är höljda i dunkel...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om pionjärtiden i svensk bilism. Några få biltillverkare i Europa hade omkring 1900 fått igång en liten produktion. Tekniskt intresserade gjorde studieresor för att hämta inspiration, importera eller för att starta upp svenska fabriker. Pionjärtiden i svensk bilism präglas av tveksamhet till de glada försök som ändå gjordes. Först efter 1918 började vägtransporterna motoriseras i större omfattning...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om bilsamhället. Internet, flyg och tv i all ära: bilen är den teknik som mer än någon annan sammanfattar det senaste århundradet. Bilsamhället präglar vår vardag, det styr våra rörelsemönster, formar våra städer och landskap. Vi är utan tvekan bilberoende...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om taxins historia i Sverige. Det började med skraltiga hästskjutsar på medeltiden. Idag får du GPS-pejlad skjuts med ett knapptryck på mobilen. Men ett är sig likt – taxibranschen har i alla tider kämpat mot regleringar, konkurrens och dålig lönsamhet...