Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr.
S

Flickor och pojkar sittande i skolbänkar i Rantorpsskolan i Lindome. Fröken stående vid katedern. Bilden är tagen kring förra sekelskiftet.

Kyrkan kontrollerade folkets läskunnighet

Skolor har det funnits i Sverige (inkl. Skåne) sedan tidig medeltid. Bland de första var katedralskolorna i Lund (1085), Uppsala (1246) och Linköping (1230). Dessa skolor var en del av kyrkans organisation och hade som huvudsaklig uppgift att utbilda pojkar som skulle bli präster. Undervisningen i katedralskolorna, eller domkyrkoskolorna som de också kallades, var anpassad till vad en präst behövde kunna. Man följde också traditioner från antikens Rom vilket gjorde att mycket tid lades på att lära sig latin, biblisk historia och retorik. Men eleverna fick också lära sig att räkna. Längre fram under medeltiden grundades också särskilda stadsskolor som gav undervisning för köpmännens söner, men det var bara en mycket liten del av städernas pojkar som gick i dessa skolor.

ANNONS

En viktig förändring med betydelse för den svenska skolan var reformationen och att Sverige blev protestantiskt. Därmed översattes Bibeln till svenska eftersom den protestantiska kyrkan ansåg att det var viktigt att människor själva skulle kunna möta och förstå Guds ord. År 1686 blev det till och med lag på att föräldrarna måste lära sina barn kristendom och att läsa. Till sin hjälp hade de en särskild Abc-bok med religiösa texter, eller katekesen som innehöll viktiga delar ur Bibeln och förklaringar till hur man skulle förstå det som stod i Bibeln. De allra flesta fick med hjälp av denna typ av böcker lära sig läsa hemma.

Kristendomskunskaperna kontrollerades sedan av prästen i församlingen genom s.k. husförhör. På så sätt spred sig läskunnigheten i Sverige, och i slutet av 1700-talet kunde merparten av alla svenskar åtminstone läsa texter som de läst tidigare.

Även om de allra flesta under 1700-talet inte gick i skolan så fanns det andra sätt att lära sig saker. Vid sidan av lästräning i hemmet lärde man sig också arbeta genom att delta i föräldrarnas sysslor. I 1700-talets Sverige bodde nästan alla på landet och levde på jordbruk. Barnen fick redan när de var små lära sig hur man odlar och tar hand om djuren. När de sedan kom upp i tonåren var det vanligt att barnen flyttade hemifrån för att arbeta som piga eller dräng på en annan gård.

I städerna fanns det också en del som ägnade sig åt hantverk. Dessa yrken var enligt skråväsendet regler främst reserverade för män (änkor kunde dock ibland få tillstånd att fortsätta bedriva den avlidne makens verksamhet). Pojkar som skulle bli hantverkare - exempelvis skräddare eller smed - var först tvungna att arbeta som lärling under ett antal år. Som lärling fick man lära sig yrket samtidigt som man arbetade och utförde enklare sysslor. När lärlingsperioden var över fick lärlingen utföra ett gesällprov innan han kunde få tillstånd att arbeta som hantverkare.

Inom adeln hade man egna uppfostringstraditioner. Redan i mycket unga år påbörjades undervisning i hemmet genom att föräldrarna anlitade privatlärare. De privatlärare som undervisade pojkar kallades för informatorer medan flickornas lärare kallades för guvernant. Av dessa fick barnen lära sig vad en adlig person behövde kunna. För flickornas del handlade det exempelvis om att lära sig tala franska, medan pojkarna också undervisades i bland annat politik.

Under 1700-talet ökade antalet skolor något då särskilda fattigskolor uppkom vid sidan om de redan etablerade skolorna som främst utbildade blivande präster. Fattigskolorna var till för de barn som inte hade möjlighet att lära sig läsa hemma. På landsbygden kallades de för sockenskolor. I vissa städer skilde man dock inte på de olika skolorna, utan pojkar som läste till präst kunde gå i samma slags skolor som fattiga pojkar. Dessa skolor kallades från 1600-talet och framåt för trivialskolor.

Folkskolan ledde till ökad skolgång

Under 1800-talet förändrades skolan dramatiskt. Det skedde dels genom att antalet barn som gick i skolan ökade kraftigt, dels genom att det uppstod nya skolformer.

Den största av dessa förändringar var tillkomsten av folkskolan. Detta var en skolform som utvecklades ur de fattigskolor och sockenskolor som startats under slutet av 1700-talet och 1800-talet och som 1842 beskrevs i en särskild folkskolestadga som beslutades av riksdagen.

ANNONS

ANNONS

Enligt folkskolestadgan skulle alla församlingar i Sverige ha en lärare och egen skola där barnen skulle få lära sig läsa, skriva och räkna samt få grundläggande kunskaper i kristendom och kyrkosång.

Trots att folkskolestadgan var viktig för att fler skulle gå i skolan innebar den inga större förändringar för skolgången precis när den infördes. År 1842 gick redan ungefär hälften av alla barn i skolan, och det skulle dröja till slutet av 1800-talet innan mer än 90 procent av barnen gick i skolan. Folkskolestadgan var dock viktig för att fler församlingar skulle inrätta skolor, och runt 1850 hade de flesta församlingar åtminstone en skola.

Samtidigt som folkskolan kom till och alltfler barn började gå i dessa skolor så förändrades också de lärda skolor som sedan medeltiden varit inriktade på att utbilda blivande präster.

Parallella skolsystem

År 1849 slogs apologistskolan, lärdomsskolan och gymnasiet ihop till en skolform. Efter olika förändringar och namnbyten så bestämdes genom 1878 års skollag att dessa skolor skulle kallas allmänna läroverk. Förändringen gjorde också att de här skolorna fick en annan form av undervisning och andra elever. Istället för att som i början av 1800-talet främst erbjuda en undervisning som passade blivande präster, blev de allmänna läroverken en skola som var anpassad för pojkar som kom från rikare familjer. Det gjorde att exempelvis adeln och delar av borgerskapet som tidigare ordnat privatundervisning hemma, började skicka sina söner till läroverken. Istället för att främst undervisa i latin blev nu också naturvetenskapliga ämnen och moderna språk som tyska och franska viktiga skolämnen.

Vid sidan av läroverken startades också särskilda flickskolor från mitten av 1800-talet och framåt. I dessa skolor gick flickor från välbärgade familjer. Liksom pojkarna från dessa familjer fick de mer och bredare undervisning än vad barn i folkskolan fick. Deras undervisning var dock anpassad till vad man ansåg att kvinnor behövde vid den tiden.

I slutet av 1800-talet gick de flesta barnen i skolan. Men vilken utbildning de fick berodde till stor del på vilken bakgrund de hade och vilken samhällsklass de tillhörde. De allra flesta barnen - vilka kom från arbetarklassfamiljer eller tillhörde allmogen på landsbygden - gick i folkskolan, och slutade ofta skolan innan de nådde tonåren.

Barn från medel- och överklassen gick istället på läroverk eller i flickskola och slutade skolan i övre tonåren varefter de kunde gå vidare till andra utbildningar.

Detta skapade vad man brukar kalla för ett parallellskolesystem, d.v.s. parallella skolformer för barn i samma ålder där barn med olika bakgrund gick i egna skolor och undervisades på skilda sätt.

Parallellskolesystemet förändras

Under 1900-talet kom parallellskolesystemet (som skapades under 1800-talet) att förändras.

Den första större förändringen kom 1905 då läroverket återigen delades upp i två delar: gymnasiet och realskolan. Denna förändring gjorde att man redan efter sex år i läroverket kunde lämna skolan med en realexamen istället för att studera vidare på gymnasienivå i ytterligare tre år för att ta studentexamen. Efter hand skapades också andra skolformer där eleverna kunde läsa för att ta realexamen, av vilka en del utbildningar också var öppna för flickor.

ANNONS

För folkskolans del brukar 1919 års undervisningsplan pekas ut som en viktig förändring då kristendomsundervisningen förändrades samtidigt som undervisningen i övrigt blev mer standardiserad. Denna utveckling hade dock påbörjats redan under slutet av 1800-talet, vilket gjorde att de flesta som gick i folkskolan nu fick lära sig mer än bara kristendom och att läsa, skriva och räkna.
 

De praktiska yrkesutbildningarnas historia

Praktiska yrkesutbildningar är något som funnits vid sidan om skolan sedan 1800-talet då skråväsendet försvann. När Sverige industrialiserades ersattes lärlingsutbildningarna efterhand med tekniska skolor, men det tog lång tid innan all lärlingsutbildning försvann. I början av 1900-talet ökade också tjänstesektorn vilket gjorde att det även uppstod handelsutbildningar.

Till skillnad från skolan där staten tog ansvar för utvecklingen, var de praktiska yrkesutbildningarna länge något som reglerades på arbetsmarknaden, i uppgörelser mellan arbetsgivarna och fackföreningarna. Efter andra världskriget tog staten dock ett större ansvar också för yrkesutbildningen. Samtidigt blev yrkesutbildningarna mer skollika och man brukar säga att yrkesutbildningarna flyttade från fabriksgolvet till skolsalen under efterkrigstiden.

När man 1970 gjorde om gymnasiet blev de praktiska yrkesutbildningarna en del av gymnasieskolan som praktiska gymnasielinjer.
 

Gemensam skolgång de första fyra skolåren

Att fattiga och rika, samt i vissa fall också pojkar och flickor gick i olika skolor var något som hade debatterats sedan mitten av 1800-talet.

I början av 1900-talet ökade stödet för att införa en gemensam grund för alla elever. Detta resulterade i en ny skolreform 1927 som gjorde att folkskolans första fyra år skulle vara gemensam för alla elever. Därefter kunde man välja om man skulle gå kvar två år i folkskolan eller om man skulle byta till realskolan.

Som det skulle visa sig innebar det inte någon större förändring för olika barns skolgång. De flesta gick kvar i folkskolan, medan barn till rikare föräldrar bytte till realskolan efter fjärde klass.

En annan förändring var att flickor nu också skulle få läsa vid läroverken. Flickor från rikare familjer hade ju tidigare gått i särskilda flickskolor och en del av dessa skolor blev faktiskt kvar efter 1927, trots att flickor nu fick gå i samma skolor som pojkarna.

Trots att alla elever nu hade en gemensam grund - eller bottenskola som man också kallade det -  var många inte nöjda med skolsystemet.

I och med att Sverige sedan 1919 var en demokrati var det många som tyckte att en skola med olika skolformer för olika samhällsklasser inte var bra. Samtidigt var det alltfler som ville att deras barn skulle få en bättre utbildning. De förändringar som gjorts inom skolsystemet (med flera olika skolformer) gjorde det dessutom svårt att organisera skolundervisningen och skapade därför en del praktiska problem.

Införandet av den nioåriga grundskolan och gymnasieskolan

Denna utveckling ledde till att man under 1940-talet började utreda hur den svenska skolan skulle kunna omorganiseras.

Resultatet blev att folkskolan skulle avskaffas och ersättas av en enhetsskola som alla barn skulle gå i. Till skillnad från folkskolan som 1936 hade utökats till sju år skulle den nya skolan vara nio år.

1950 infördes en enhetsskola på försök på olika ställen i landet. Försöksverksamheten resulterade 1962 i att Sverige fick en nioårig grundskola som ersatte folkskolan och realskolan.

Kort därefter gjorde man även om gymnasierna och 1970 slogs de ihop med olika praktiska utbildningar till gymnasieskolan.

ANNONS

Genom införandet av grundskolan fick Sverige en nioårig skolplikt. Tanken var från början att det för många elever skulle räcka med att gå i grundskolan. Redan under 1970-talet ökade dock andelen som gick vidare till gymnasiet, och alltsedan mitten av 1990-talet är det över 90 procent som fortsätter utbilda sig efter grundskolan.

År 1998 blev också förskolan en del av utbildningssystemet genom att man fick en egen läroplan. Samtidigt blev också den skolförberedande verksamhet som kallades för sexårsverksamhet en egen skolform med namnet förskoleklass. Sedan 2018 är förskoleklassen obligatorisk och 2026 ska den bli årskurs 1 när grundskolan blir tioårig.
 

Läraryrkets historia

Länge var lärare inget eget yrke utan det var nära kopplat till kyrkan och prästerskapet. De som undervisade i katedralskolorna hade ofta en liknande utbildning som prästerna och för en del var undervisning något man ägnade sig åt innan man fick möjlighet att bli präst. Många stannade dock kvar som lärare under hela sitt yrkesliv.

De som undervisade i fattigskolorna och sockenskolorna hade i regel mycket mindre utbildning, och i vissa fattigskolor i städerna kunde också kvinnor få arbeta som lärare. I sockenskolorna på landsbygden kunde kyrkans klockare fungera som lärare och i andra fall kunde det vara någon annan person som var tillräckligt duktig på att läsa för att själv kunna lära andra läsa.

När skolan reformerades under 1800-talet förändrades också läraryrket. Eftersom läroverken inte längre bara förberedde blivande präster så minskade också kopplingen mellan dess lärare och kyrkan. Detta blev särskilt tydligt efter 1849 då förbindelsen till kyrkan blev mindre samtidigt som undervisning inte automatiskt sågs som en merit för att bli präst. Kravet på att alla församlingar skulle ha en folkskola medförde också att det startades en rad särskilda lärarutbildningar för folkskollärare - s.k. folkskollärarseminarier.

Genom 1842 års folkskolestadga blev det krav på att lärarna i folkskolan skulle ha folkskollärarexamen. När det beslutades om att inrätta särskilda folkskollärarseminarier tänkte man sig att det bara skulle vara män som undervisade i folkskolan, vilket gjorde att det uppstod problem för de kvinnor som tidigare undervisat i fattigskolor eller åkt runt i byarna på landet och lärt barn att läsa.

Men från och med 1858 då småskolan infördes fick också kvinnorna möjlighet till lärarutbildning genom inrättandet av småskoleseminarier, och 1860 öppnades även särskilda folkskoleseminarier för kvinnor.

Denna uppdelning gjorde att det blev kvinnor som undervisade de yngsta barnen, medan män framförallt undervisade de äldre barnen.

I början av 1860-talet grundades även statliga lärarinneseminarier som utbildade lärare för flickskolorna, och runt sekelskiftet 1900 öppnades särskilda seminarier för barnträdgårdarna, vilket var ett slags föregångare till dagens förskolor.

De olika slags läraryrken som uppstod under 1800-talet skilde sig precis som de olika skolformerna tydligt från varandra. Lärarna vid läroverken var utbildade vid universitetet och räknades till överklassen eller högre medelklass, medan folkskollärarna ofta inte hade mer utbildning än folkskola samt folkskoleseminariet och därför räknades till den lägre medelklassen.

I och med att skolan efter andra världskriget utvecklades från olika skolformer för olika barn, mot en gemensam skola för alla barn, kom också läraryrkena att förändras. År 1956 skapades särskilda lärarhögskolor.

När grundskolan infördes 1962 började många folkskollärare undervisa i låg- och mellanstadiet. På högstadiet undervisade både tidigare folkskollärare och de som undervisat i realskolan.

Från och med 1977 överfördes all lärarutbildning till universiteten.
 

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Medeltidens universitet

LÄS MER: Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

LÄS MER: Uppsala universitet

LÄS MER: Lunds universitet

LÄS MER: Centraliseringen av staten under 1600-talet

LÄS MER: Universitetet i Dorpat och försvenskningen av Baltikum under 1600-talet

LÄS MER: Framväxten av flickors utbildning under 1700-talet

LÄS MER: Innehållet i flickors utbildning på 1700-talet

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Folkskolan

LÄS MER: Läroverk

LÄS MER: Folkhögskolor

LÄS MER: Flickskolor

LÄS MER: Universitet

LÄS MER: Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

LÄS MER: Sverige under 1900-talet

Användbara begrepp

Apologistskolan var en skolform som fanns mellan 1820 och 1849. I den gavs en undervisning som liknade den i lärdomsskolan (se nedan), men utan undervisning i latin. Istället lades större vikt vid räkning. Före 1820 fanns det särskilda apologistklasser i trivalskolorna (se nedan) för de elever som inte läste latin. Apologist är detsamma som räknemästare.

Folkskolan blev den vanligaste skolformen i Sverige under 1800-talet. Genom 1842 års folkskolestadga bestämdes det att alla församlingar skulle ha minst en lärare och en folkskola. Målet var att alla barn som gick i skolan åtminstone skulle lära sig läsa, skriva, räkna och sjunga i kyrkan samt ha grundläggande kunskaper i kristendomskunskap. De som gick i folkskolan under 1800-talet var oftast barn till bönder eller arbetare, och de kunde vara mellan sju och fjorton år.

Gymnasium var en fortsättningsskola som fanns i olika former i Sverige från 1600-talets början och fram till 1971. Under 1960-talet och början av 1970-talet reformerades gymnasiet till det vi idag kallar gymnasieskolan genom att gymnasiet slogs samman med praktiska utbildningar i fackskolor och yrkesskolor. Studier vid ett gymnasium förberedde för universitetsstudier.

Katedralskola, domkyrkoskola, stiftskola, var en skolform som uppkom under medeltiden. De användes främst till att utbilda präster, men senare även för andra som behövde mer utbildning. De var knutna till stiftens domkyrkor i biskopsstäderna. Flertalet katedralskolor utvecklades senare till gymnasium (se ovan).

Lärdomsskolan var en skolform som 1820 ersatte trivialskolan (se nedan) och som fanns fram till 1849. I lärdomsskolan hade man stort fokus på latin och andra skolämnen som förberedde för studier i teologi. Lärdomsskolan fungerade även som en förberedelse för gymnasium.

Läroverk var en skolform som växte fram i Sverige under andra hälften av 1800-talet. Genom 1878 års skolstadga ändrades benämningen till Högre allmänna läroverk. I läroverken ingick de skolformer som tidigare hade kallats lärdomsskola, apologistskola och gymnasium. Detta gjorde att läroverken var en skolform som både gav vissa grundläggande kunskaper och fungerade som en fortsättningsskola. Fram till 1927 fick bara pojkar läsa vid läroverken och långt in på 1900-talet kom de flesta eleverna från rika och välutbildade familjer.

Realskolan var en skolform som uppstod genom 1905 års skolstadga som delade upp läroverken i två delar - realskolan och gymnasiet. Realskolan utgjorde de fem första åren i hela läroverket, men den som ville ta examen från realskolan läste ett år till (sex år). Realskolan fanns kvar fram till grundskolans tillkomst.

Trivialskolan var en skolform från 1600-talet som fanns i Sverige fram till 1820, då den ersattes av lärdomsskolan (se ovan). Den utgjorde den första skolgången för den som skulle läsa vidare vid gymnasium och sedan universitetet. Sitt namn fick den av det latinska "trivium", som här innebär en undervisning som bygger på tre olika ämnen: grammatik, retorik och dialektik (logik).
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur skilde sig skolgången och utbildningsmöjligheterna för pojkar och flickor i Sverige under 1600-talet?
     
  2. Vilken roll spelade kyrkan i den svenska utbildningens tidiga historia?
     
  3. Hur påverkade reformationen läskunnigheten i landet?
     
  4. Hur utbildades barn från olika samhällsklasser under 1800-talet, och vilka var de huvudsakliga skolformerna vid den tiden?
     
  5. Vad var folkskolestadgan från 1842 och vilken inverkan hade den på utbildningen i Sverige?
     
  6. På vilka sätt skilde sig undervisningen mellan folkskolor, allmänna läroverk, och särskilda flickskolor under 1800-talet?
     
  7. Hur förändrades det svenska utbildningssystemet under 1900-talet, särskilt i förhållande till det parallella skolsystemet skapat under 1800-talet?
     
  8. Beskriv kortfattat hur praktiska yrkesutbildningar har förändrats sedan skråväsendets upphörande på 1800-talet fram till dagens gymnasieskola.
     
  9. Vad var målet och följderna gällande 1927 års skolreform som introducerade gemensam skolgång för de första fyra skolåren?
     
  10. Hur påverkade införandet av den nioåriga grundskolan skolgången i Sverige?
     
  11. Beskriv kortfattat hur läraryrkets roll och utbildning har förändrats genom tiderna.
     
  12. Nämn några skillnader mellan lärare som undervisade på olika skolnivåer under 1800-talet.
     


VILL DU VETA MER? Läs En resa genom skolans historia av Esbjörn Larsson. red (2021)
Ladda ner som PDF


bokText: Esbjörn Larsson, professor i utbildningshistoria och docent i historia
Webbplats: Uppsala universitets publikationer: En resa genom skolans historia

 

Senast uppdaterad: 27 oktober 2023
Publicerad: 13 juni 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...

L
Slavskepp

Ombord på slavskeppet Sweriges Wapen

År 1795 köpte några svenska handelsmän ett holländskt slavskepp. Allt fler länder hade dragits in i...

L
1500-talets Stockholm

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt...

M
massaker

Jacquerie - medeltidens största bondeuppror i Frankrike

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget....

SO-rummet bok
M
Selma Lagerlöf

Nils Holgerssons resa

Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Den lilla flickan hade en höftskada som...

M
Föräldralöst barn

Medeltidens hittebarn

Det har alltid funnits barn som föräldrarna inte velat veta av. Under långa tider satte man på...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Hi

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Hi

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Hi
Klassrum

Folkskolan

Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan...

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Hi
Skolklass

Flickskolor

Flickskolor var på privat initiativ grundade skolor utanför det allmänna undervisningsväsendet....

Hi
Flygfoto

Folkhögskolor

Folkhögskolor var i början internatskolor för bondeungdomen. En av de första var Önnestad i Skåne (...

Hi
klassrum

Läroverk

Läroverken var universitetsförberedande skolor och  dominerades av klassiska ämnen som latin,...

Hi
Universitetsbibliotek

Universitet

Universitetens tidiga historia i Sverige präglas av de två lärosätena i Uppsala och Lund vars syfte...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna