Den medeltida staden

Medeltidens svenska städer var små, gatorna krokiga och köpmännen ofta från Tyskland, hitkallade för att forma våra första städer. Då vi går in i medeltiden har vi en enda stad, då vi lämnar den finns omkring 45 städer.

Bild: SO-rummet.se

Vy över en del av Stockholm i början av 1500-talet. Många av de äldre trähusen var då ersatta med större stenhus.

Tyska influenser

De största handelsstäderna i Sverige anlades efter tyska förebilder.

Man placerade torget i mitten, vid sidorna låg kyrkan, rådhuset och de finare bodarna (butikerna) och köpmanshusen.

Periodvis dominerade invandrade tyskar all viktig kommersiell verksamhet i de svenska städerna. Det var tyskar från Hansastäderna som skötte exporten, och under långa tider var mer än 40 procent av dem som ägde stenhus i Stockholm tyskar. Det fanns tider då svenskarna i våra städer nästan var en skyddad minoritet. En lag i Stockholm bestämde att bara hälften av antalet borgmästare och bara hälften av antalet rådsherrar fick vara tyskar (se faktarutan nedan). Svenskarna måste också få vara med och bestämma!

ANNONS

Vi tog efter tyskarna i allt, även i språket. Därför använder vi än i dag tyska ord som stad, borgmästare och rådhus. Men också hundratals andra som visar vad tyskarna sysslade med: köpman, slaktare, skräddare, kosta, mynt, socker och fängelse. Stadsbefolkningen lade sig till med ett eget språk, stockholmskan börjar från och med nu utvecklas för sig.

I kyrkböckerna kommer nya namn i svenska familjer: Herman, Henrik, Konrad och Gertrud.

Städerna hade lantlig karaktär

Låt oss besöka en svensk stad under medeltiden.

Bild: SO-rummet.se

Folkvimmel på en gata i Stockholm under senmedeltiden. Detalj från en målning av Carl Gustaf Hellqvist.

De flesta husen var små och byggda i trä.

Bostadshusen var låga och liknade dem på landet. De hade stall och ladugård, många höll sig med egen ko, verkstäder och kanske en salubod ut mot gatan. En hel del stadsbor hade åkrar nära stadsporten. Getter kunde beta på de gräsbevuxna taken.

De enda sten- eller tegelhusen var länge kyrkan och borgen, kanske fanns också ett kloster.

Det luktade illa i gränderna, för avfall kastades direkt ut från husen. I sörjan kunde grisar böka. Finare gator belades med plankor, senare med stenar.

Fungerade som handelsplatser

Till staden måste bönderna ta sig för att köpa och sälja. Nästan all handel var förbjuden på landet. I staden fanns kronans (kungamaktens) representanter på gott och ont. Om det fanns ett kloster, fanns det säkert också en sjukstuga. Munkarna och nunnorna kunde ibland vara fransmän eller tyskar.

Bönderna trängdes i de smala gränderna med stadsborna. Finländare, som ju inte var utlänningar eftersom Stockholm även var deras huvudstad, började komma redan nu med fisk och andra varor. Många slog sig ner i Stockholm.

I staden kunde bönderna sälja sina egna produkter och köpa nya verktyg eller köpa salt, kryddor, utländskt tyg och kanske dricka importerat öl. Mer än sex olika sorter fanns på krogen. Man kunde också gå till badhuset, ett sådant fanns i varje stad liksom det måste finnas ett värdshus för resande.

I hamnstäderna kunde man se koggarna (medeltida handelsfartyg) från Lübeck, Rostock eller Holland lossas och lastas. Eller man kunde se järnvågen kontrollera vikten på järnet som producerats i Bergslagen och nu skulle skeppas till kontinenten.

Ingen utländsk köpman fick passera stadsportarna eller hamnen utan att betala tull för sina varor. Det kunde finnas olika mått och vikter i varje stad och landskap. Därför vägdes och mättes allt med stadens egna måttsatser.

På natten stängdes portarna. Ingen släpptes vare sig ut eller in.

Vid medeltidens början hade Sverige en enda stad, och vid periodens slut fanns det 45 städer. I de landskap som då ännu var norska och danska hade det byggts ytterligare 25 städer.

Medeltidens städer gav kungamakten kontroll över handeln

Både städer och borgar fungerade som viktiga stödjepunkter för kungamakten. Städerna gav kungamakten kontroll över handeln, medan de olika borgarna fungerade som en ett centrum för administration, militär och försvar. Det var t.ex. viktigt att ha en permanent väpnad styrka vid en handelsplats - dels för att hålla ordning men också som försvar mot yttre fiender. Då det fanns stora rikedomar i städerna hamnade de ofta i brännpunkten i tider av krig.

Eftersom medeltidens samhälle baserades på jordbruk, var handeln och livet i städerna beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket.

Under senare delen av medeltiden började städerna växa i större omfattning än tidigare. Därmed ökade också städernas betydelse för handeln som koncentrerades inom deras stadsmurar.

Innan köpmän och bönder släpptes in i staden var de tvungna att betala tull för sina varor vid någon av stadsportarna. De som kontrollerade staden - vanligtvis kungamakten - tjänade stora pengar på detta. Läs mer >

LÄS MER: Livet på landet och i staden under medeltiden

LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

LÄS MER: Sveriges medeltid

LÄS MER: Medeltidens skrån och gillen

LÄS MER: Städernas historia

ANNONS

Användbara begrepp

Borgmästare och rådsmän i Stockholm: På medeltiden föreskrevs att Stockholm skulle ha ett visst antal borgmästare och rådmän. Enligt Magnus Erikssons stadslag som utarbetades i mitten av 1300-talet var det sex borgmästare och trettio rådmän som omfattade stadens styrande organ. I en nyare version från 1470-talet förskrevs fyra respektive tjugofyra. Men i praktiken var det normalt med två borgmästare och åtta rådmän.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Hansan var ett mäktigt tyskt handelsförbund som skötte merparten av handeln i Östersjöområdet under medeltiden. Läs mer >

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Producera: Tillverka. Produktion = tillverkning

Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur många städer fanns det i Sverige i början av medeltiden och i slutet av perioden?
Beskriv kortfattat hur en typisk svensk medeltida stad kunde se ut.
Ge exempel på hur tyskarna har påverkat många av våra svenska städer, t.ex. Stockholm.
Varför tror du att kungamakten hade bestämt att nästan all handel var förbjuden på landsbygden och att bönder och köpmän istället måste ta sig till städerna för att köpa och sälja varor?

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se