S

Kategori

Många svenskar vill se skärpta lagar och strängare straff för vissa typer av brott. Men det finns också en del som ifrågasätter om det skulle minska kriminaliteten.

Brottslighet och kriminalvård

Lästid 15 minuter

I det här avsnittet presenteras några teorier som förklarar varför människor begår brott. Vi ska också titta på olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd i Sverige samt om det är etiskt rätt att införa hårdare straff. Även brottsoffrens situation lyfts fram.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Varför begår vissa människor brott?

Kriminologi är ett ämne inom vilket brottsligheten i samhället studeras och förklaras ur olika perspektiv. En viktig fråga inom kriminologin är varför vissa människor blir brottslingar. Det finns många olika teorier och förklaringsmodeller till varför människor begår brott, och vissa av dessa har varit hett omdebatterade och ifrågasatta. Dagens kriminologer (personer som arbetar med kriminologi) menar att det inte finns något enkelt svar på frågan. I flertalet fall handlar det om många faktorer som bara kan förklaras med flera överlappande teorier.

I det här avsnittet presenteras några teorier som förklarar varför människor begår brott. Vi ska också titta på olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd i Sverige samt om det är etiskt rätt att införa hårdare straff. Även brottsoffrens situation lyfts fram.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Varför begår vissa människor brott?

Kriminologi är ett ämne inom vilket brottsligheten i samhället studeras och förklaras ur olika perspektiv. En viktig fråga inom kriminologin är varför vissa människor blir brottslingar. Det finns många olika teorier och förklaringsmodeller till varför människor begår brott, och vissa av dessa har varit hett omdebatterade och ifrågasatta. Dagens kriminologer (personer som arbetar med kriminologi) menar att det inte finns något enkelt svar på frågan. I flertalet fall handlar det om många faktorer som bara kan förklaras med flera överlappande teorier.

ANNONS

Vi ska här titta närmare på de vanligaste teorierna om varför människor begår brott.

Teorier om varför människor begår brott

Det finns flera olika teorier (antaganden och vetenskapligt underbyggda påståenden) om varför människor begår brott. Vissa av dessa teorier är mer ifrågasatta än andra.

Det går inte – ens i enskilda fall – att fokusera på bara en av dessa teorier eftersom kriminologerna menar att det i regel är flera olika faktorer som samverkar.

Den evolutionskriminologiska teorin

En ifrågasatt men ändå vanligt förekommande förklaringsmodell är den evolutionskriminologiska teorin. Den poängterar att människors egenskaper har utvecklats genom hundratusentals år av evolution. Våldsamt beteende har varit en naturlig del av Homo sapiens utveckling och nödvändigt för att vi ska ha kunnat överleva hot och faror. Det aggressiva beteendet ska då särskilt ha gällt det manliga könet. Detta förklarar bland annat varför betydligt fler män än kvinnor begår våldsbrott.

Selektivitetsteorierna

Hit räknas "teorin om självkontroll", "de biosociala teorierna" samt "beteendegenetiken". Selektivitetsteorierna utgår ifrån att det är de individuella egenskaperna (särskilda personliga egenskaper) som är avgörande för om en person begår brott.

Teorin om självkontroll bygger på att vissa människor har dålig självkontroll och därför har svårt att kontrollera sina impulser i vissa specifika situationer. Detta medför att de begår fler brott än andra.

De biosociala teorierna fokuserar på att individuella egenskaper kan kopplas samman med omgivningen, särskilt den sociala miljön. En person med en individuell egenskap som till exempel ett aggressivt beteende, blir troligtvis inte brottsling om uppväxten är trygg och omgivningen inte påverkar personen negativt. Är däremot uppväxten och omgivningen otrygg och osäker kan det skapa ett brottsligt beteende.

Beteendegenetiken inriktar sig på att det är genetiska anlag (ärftliga faktorer) som är avgörande om en person begår brott.

Teorin om socialt tryck

Teorin om socialt tryck kan sammanfattas med att människor begår brott beroende på hur den tongivande livsstilen i samhället ser ut. De flesta människor vill känna ekonomisk trygghet, och många människor strävar dessutom efter materiell rikedom. Det kan till exempel handla om att få råd att köpa den senaste smartphonen eller en ny bil. Enligt den här teorin är människor som växer upp i fattigdom eller saknar ekonomiska förutsättningar mer benägna än andra att begå brott för att kunna leva på en materiellt högre nivå.

Inlärningsteorin

Enligt inlärningsteorin formas det brottsliga beteendet genom de sociala sammanhang som individen är en del av. Dessa utgörs bland annat av familj, vänner och olika sociala grupper som personen tillhör och som kan ha negativ inverkan. Hit hör till exempel grupptryck – att utsätta någon för social press i syfte att utföra en handling som hen troligtvis inte skulle ha gjort annars. Om ens vänner begår ett brott så ökar risken att man själv gör likadant.

Stämplingsteorin

Stämplingsteorin pekar på att en person som har begått ett brott blir ”stämplad” som kriminell i omgivningens ögon. Detta gäller även efter ett avtjänat fängelsestraff. Den här teorin försöker förklara varför många brottslingar blir återfallsförbrytare och fortsätter att begå brott efter att de har kommit ut från fängelset.

ANNONS

Synlig och dold brottslighet

Varje dag anmäls en mängd brott till polisen i Sverige, men det är viktigt att komma ihåg att långt ifrån alla brott som begås anmäls.

Den synliga brottsligheten är den brottslighet som anmäls och som kan utläsas i statistiken över begångna brott.

Den dolda brottsligheten är alla de brott som inte anmäls och som därmed inte blir en del av brottsstatistiken. Brottsligheten i Sverige är därför mer omfattande än vad statistiken säger. Men varför anmäls inte alla begångna brott till polisen?

Den dolda brottsligheten har många olika orsaker och bakomliggande faktorer. En vanlig orsak är att gärningspersonen och brottsoffret känner varandra och har en nära relation. Brott i nära relationer – där närstående utsätts för misshandel, tvång och sexuella övergrepp – är en del av den dolda brottsligheten. Det är inte ovanligt att en kvinna avstår från att anmäla sin sambo efter att ha blivit misshandlad. Det handlar ofta om skam eller rädsla för att familjen som helhet ska bli lidande om det hela synliggörs genom en polisanmälan. En annan orsak till dold brottslighet kan vara om brottsoffret är rädd för att en anmälan kan leda till en förvärrad situation. Den eller de som har utfört gärningen kan hota offret med upprepat våld eller med att någon närstående ska råka illa ut om offret gör en polisanmälan. Brott som sker mellan kriminella anmäls också mycket sällan.

Brottsoffer – att bli utsatt för ett brott

De människor som drabbas av ett brott, oavsett hur allvarligt brottet är, brukar må väldigt dåligt. Människor som råkar ut för exempelvis rån, misshandel eller våldtäkt får oftast fysiska skador genom den brottsliga handlingen, men den psykiska delen av att bli utsatt för ett sådant brott kan vara precis lika allvarlig. När de yttre skadorna har läkt kommer ofta tankarna och de starka känslorna som är förknippade med att bli utsatt för ett brott.

Som brottsoffer räknas även familjemedlemmar, släktingar och andra närstående som drabbas direkt eller indirekt av brottet. Det kan handla om en kvinna vars man blir mördad eller svårt skadad vid ett rån, eller föräldrar vars barn omkommer eller skadas vid en bilolycka där har föraren varit påverkad av alkohol eller droger.

Det är viktigt att alla människor som har blivit utsatta för en brottslig handling har någon att prata med. Ibland är andra familjemedlemmar inte så lämpade att ventilera känslor med eftersom de själva kan må dåligt i den nya situationen som har uppstått. Som brottsoffer kan man därför vända sig till någon av de brottsofferjourer som finns i Sverige och som på olika sätt erbjuder stöd till den som drabbats av ett brott. Det kan handla om stödjande samtal eller stöd till brottsoffret under rättegången eftersom den kan riva upp psykiska sår när brottsoffret tvingas möta gärningspersonen i rättssalen.

I Sverige finns också en statlig myndighet, Brottsoffermyndigheten, som bland annat har som uppgift att betala ersättning till de brottsoffer vars gärningsperson inte själv har ekonomiska möjligheter att betala skadestånd. Brottsoffermyndigheten finansierar även forskning och driver projekt riktade mot brottsoffers situation.

Kriminalvårdens uppgifter

Kriminalvården är den statliga myndighet som ansvarar för häkten (lokaler för tillfälligt frihetsberövande), anstalter (fängelser) och frivård (straff som avtjänas i samhället, exempelvis med fotboja).

Den som är misstänkt för ett brott kan begäras häktad (tillfälligt frihetsberövas) av en domstol så att den misstänkte inte förstör bevis eller avviker (smiter iväg) under tiden fram till rättegången. Det finns 32 häkten i Sverige och dessa ligger i anslutning till polishus. Men det är inte polisen som ansvarar för landets häkten, det gör istället Kriminalvården.

ANNONS

Om den häktade efter rättegång döms till ett fängelsestraff ska detta avtjänas vid någon av Kriminalvårdens anstalter. Ett fängelsestraff i Sverige kan vara från 14 dagar till livstid (det strängaste straffet som finns i Sverige). Med livstids fängelse menas att straffet inte är tidsbestämt. Efter att ha avtjänat tio års livstids fängelsestraff kan den dömde ansöka om att straffet ska tidsbestämmas. Om straffet tidsbestäms (vilket inte alltid är fallet) är den maximala strafftiden 18 år. Exempel på brott som ofta leder till livstidsstraff är mord, grov mordbrand och människorov.

Villkorlig frigivning innebär att den dömde – efter att ha avtjänat två tredjedelar av fängelsestraffet – får komma ut från fängelset, men måste följa vissa regler. Under den villkorliga frigivningen är personen noggrant övervakad, och om personen missköter sig återupptas fängelsestraffet.

Om det är yngre personer (15-17 år) som döms till straff (tvångsvård) hamnar de på ett ungdomshem istället för på en anstalt (personer under 18 år sätts inte i fängelse i Sverige). Det finns också anpassade ungdomsavdelningar (för intagna ungdomar mellan 18-21 år) på flera anstalter runt om i Sverige.

Kriminalvården har också en uppdelning när det gäller placering av män och kvinnor som döms till fängelsestraff och ska placeras på anstalt. Jämfört med män är det bara ett fåtal kvinnor som avtjänar fängelsestraff. Av samtliga intagna på svenska anstalter är 5 procent kvinnor. Kvinnor som döms till fängelse placeras på särskilda anstalter.

Det finns 45 anstalter i Sverige och dessa har olika säkerhetsklassificeringar från 1 till 3. Med detta menas att fängelser med siffran 1 har den högsta säkerhetsklassen. Där sitter interner (fångar) som anses rymningsbenägna eller extremt farliga. Fängelser i säkerhetsklass 3 räknas som lägre säkerhetsklassade.

Kriminalvården övervakar också frivården, som innebär att straffet är skyddstillsyn, samhällstjänst eller fotboja. Det finns 34 frivårdskontor runt om i Sverige varifrån Kriminalvården övervakar alla som dömts till frivård.

En annan viktig uppgift för Kriminalvården är att arbeta för att de som avtjänar sina straff inte återfaller i brottslighet efter att de har blivit frisläppta. I detta arbete – som sker på anstalterna - får de intagna arbeta och utbilda sig (många som sitter i fängelse saknar t.ex. fullständiga gymnasiebetyg). Många intagna genomgår också olika behandlingsprogram, exempelvis för att ändra sin livsstil eller sitt beteende. Enligt Kriminalvårdens egna siffror återkom 30 procent av de intagna som släpptes fria 2014 till Kriminalvården fram till 2017 (Kriminalvården).

Ska vi ha hårdare straff i samhället?

Den sista avrättningen i Sverige ägde rum 1910, och 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid. Idag anser de flesta av världens demokratiska länder att dödsstraff är förlegat (otidsenligt) och inhumant (omänskligt).

Förespråkarna för dödsstraff menar att det fungerar avskräckande och på så vis minskar den grova brottsligheten i samhället.

De som argumenterar mot dödsstraff pekar på att oskyldiga kan dömas till döden och att det är oetiskt att människor avrättas i en modern rättsstat. Inget av de politiska partierna i Sveriges riksdag argumenterar för att dödsstraffet ska återinföras och i en Sifo-undersökning från 2017 svarade endast 18 procent av de tillfrågade att det finns brott som skulle kunna bestraffas med dödsstraff.

Däremot finns det en stark politisk vilja att skärpa straffen i Sverige, och i samma Sifo-undersökning ansåg 70 procent av de svarande att de ville se hårdare straff.

Men bidrar verkligen hårdare straff till minskad brottslighet? Svaret på frågan är inte enkelt att besvara. En sammanfattning av forskningen inom detta område skulle kunna ge följande svar:

Hårdare straff verkar avskräcka människor från att begå brott upp till en viss nivå. Men en del forskning pekar dessutom på att hårdare straff har liten effekt och att de höga kostnader för skattebetalarna som uppstår när Kriminalvården måste utöka antalet platser på sina anstalter, eller när polisen måste omhänderta fler människor, inte står i relation till vinsten av att höja straffen. Däremot signalerar strängare straff att samhället inte accepterar att människor begår brott. Strängare straff kan även ha en positiv psykologisk inverkan på de invånare som likställer hårdare straff med ett tryggt samhälle.

En annan mer förebyggande åtgärd som har visat sig sänka brottsligheten är att ha många patrullerande poliser ute i samhället.

Ord och begrepp

Brottslighet eller kriminalitet: Ett samlingsbegrepp för begångna straffbelagda handlingar.

Brottsoffer: En person som har blivit utsatt för en brottslig handling, till exempel misshandel, stöld eller hot.

Brottsoffermyndigheten: En statlig myndighet som bland annat har som uppgift att betala ersättning till de brottsoffer vars gärningsperson inte själv har ekonomiska möjligheter att betala skadestånd. Brottsoffermyndigheten finansierar även forskning och driver projekt riktade mot brottsoffers situation.

Brottsofferjour: Det finns flera brottsofferjourer runt om i Sverige. Det är ideella organisationer (människor som ställer upp frivilligt och gratis) dit man kan vända sig om man blivit utsatt för brott. Jourerna erbjuder stödjande samtal och rådgivning.

Dold brottslighet: Brottslighet som inte anmäls till polisen och som därmed inte går att utläsa i statistiken över begångna brott.

Frivård: Ett straff som avtjänas utanför fängelset, till exempel med fotboja eller samhällstjänst.

Förundersökning: En utredning som polisen gör för att ta reda på vad som har hänt vid ett misstänkt brott.

Gärningsperson: Den person som har begått en brottslig handling.

Inlärningsteorin: En teori som säger att människor lär sig brottsligt beteende från sin omgivning, till exempel från vänner eller familj.

Kriminalvården: Den statliga myndighet som ansvarar för häkten (lokaler för tillfälligt frihetsberövande), anstalter (fängelser) och frivård (straff som avtjänas i samhället, exempelvis med fotboja).

Kriminologi: Ett ämne som handlar om att förstå och förklara varför brott sker i samhället.

Rättssäkerhet: Att alla behandlas lika inför lagen och att ingen döms utan tydliga bevis och en rättvis rättegång.

Selektivitetsteorier: Teorier som förklarar brott med personliga egenskaper som till exempel dålig självkontroll eller genetiska anlag.

Stämplingsteorin: En teori som menar att personer som kallas kriminella har svårare att sluta begå brott.

Synlig brottslighet: Brottslighet som anmäls till polisen och som är synlig i statistiken över begångna brott.

Teorier: Antaganden och vetenskapligt underbyggda påståenden som förklarar ett problem.

Villkorlig frigivning: När en person får lämna fängelset i förtid men måste följa vissa regler under övervakning.

Ärftliga faktorer: Egenskaper eller beteenden som man kan ärva från sina biologiska föräldrar.

ANNONS

Vanliga typer av brott

Det finns många olika typer av brott som man kan bli utsatt för. Vissa räknas som mindre grova medan andra brott räknas som grova, vilket ger strängare påföljd (straff).

Här är en lista med de vanligaste brotten som förekommer i Sverige. Statistik hittar du hos Brottsförebyggande rådet.

Barnmisshandel: Barn i åldrarna 0-17 år som utsätts för våld av olika slag.

Bedrägeri och ekobrott: De vanligaste brotten inom denna kategori är skatte- och bokföringsbrott.

Bilbrott: Inbrott i bilar och bilstölder.

Bostadsinbrott: Inbrott i människors lägenheter och hus.

Cykelstölder: Stölder av cyklar.

Hot och påverkan mot samhället: När någon eller några med våld, hot eller andra medel försöker påverka myndighetsutövning. Många som är förtroendevalda politiker eller arbetar inom myndigheter utsätts för hot eller försök till mutor.

Hot och trakasserier: Att bli utsatt för hot och trakasserier kan handla om att få oönskade telefonsamtal eller besök av människor mot ens vilja eller om att någon hotar en.

Klotter och skadegörelse: Detta är en vanlig typ av brott i det svenska samhället. Det är inte lätt för polisen att ta reda på vem eller vilka som ligger bakom klotter och skadegörelse eftersom merparten av fallen sker nattetid eller på platser som ligger i skymundan.

Miljöbrott: Ett exempel på miljöbrott är om privatpersoner eller företag dumpar otillåtna eller miljöfarliga ämnen i skogen, i havet eller i sjöar.

Mord och dråp: Mord innebär att någon dödar en person med uppsåt. Även vid dråp finns uppsåt men det finns omständigheter som gör att brottet räknas som lindrigare än mord. Ett exempel på dråp kan vara om en man dödar sin svårt cancersjuka fru i barmhärtighet.

Narkotikabrott: Till denna brottskategori räknas langning och försäljning av droger men även innehav av narkotikaklassade preparat.

Organiserad brottslighet: Den organiserade brottsligheten i Sverige bedrivs i ekonomiskt syfte, där brottslingarna vill tjäna pengar på att sälja narkotika och alkohol samt ägna sig åt smuggling och människohandel (trafficking). Den organiserade brottsligheten är omfattande eftersom den finns spridd i samhället och agerar i nätverk.

Rattfylleri: Innebär att en person framför ett motorfordon påverkad av alkohol.

Rån: Denna brottskategori omfattar personrån (när en eller flera gärningspersoner olovligen tar pengar eller ägodelar från en privatperson) och butiksrån.

Butiksstöld och ringa stöld: Butiksstöld innebär att man olovligen tar varor från en butik. Ringa stöld innebär samma sak men värdet på det som stjäls är lägre än vid butiksstöld.

Vapenbrott: Innebär att man olovligen innehar ett skjutvapen som kräver licens eller att man bär kniv på allmän plats utan tillstånd.

Våld i nära relationer: När en person misshandlas av en närstående, vanligen den partner man lever ihop med.

Våldtäkt och sexualbrott: Innebär att någon blir utsatt för sexuella handlingar utan samtycke.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad studeras inom ämnet kriminologi?
Vilka teorier finns om varför människor begår brott?
Vilka är de största skillnaderna mellan de olika teorierna om varför människor begår brott?
Vad kallas den typ av brottslighet som inte anmäls till polisen?
Vad innebär det för en individ att bli utsatt för ett brott?
Vilka uppgifter har Brottsoffermyndigheten?
Hur arbetar Kriminalvården för att dömda brottslingar inte ska återfalla i brottslighet efter avtjänat straff?
Vad innebär villkorlig frigivning?
När avrättades den sista personen i Sverige?

Diskutera:

Läs igenom de olika teorierna om varför människor begår brott. Vilken eller vilka av teorierna tycker du besvarar frågan bäst om varför människor begår brott?Motivera ditt svar.
Vilka orsaker tror du är de vanligaste till varför människor inte anmäler brott till polisen? Motivera varför du tror att det är just de orsakerna.
Anser du att straffen i Sverige är för milda och att de borde skärpas? Vilka fördelar respektive nackdelar kan du se om straffen blir strängare?
Hur tror du brottsligheten skulle påverkas i Sverige om dödsstraff återinfördes? Motivera ditt svar.

M LÄS MER: Lag och rätt

S LÄS MER: Regler och lagar

S LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna

S LÄS MER: Rättegång – från brott till straff

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.

Litteratur:
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups Utbildning AB, 2011.
Henrik Andershed m.fl. Kriminalvård i praktiken: strategier för att minska återfall i brott och missbruk, Studentlitteratur AB, 2010.
Jerzy Sarnecki, Introduktion till Kriminologi. 1, Brottslighetens omfattning och orsaker, Studentlitteratur AB, 2014.
Jerzy Sarnecki, Introduktion till kriminologi. 2, Straff och prevention, Studentlitteratur AB, 2015.
Mattias Nilsson, Juridiken – En introduktion till rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011.
Niklas Eklund, Polisen – verksamhet och arbete, Liber, 2018.
Stefan Melin, Juridikens begrepp, Lustus, 2012
https://www.kriminalvarden.se/forskning-och-statistik/
https://www.bra.se/statistik.html

FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplan för Privatjuridik.

Sidan uppdaterad: 12 maj 2026

Ursprungligen publicerad: 8 maj 2018

Spara som favorit

ANNONS

+ Läs mer

M

Droger, missbruk och beroende

av: Nina Dahlman

2017-11-13

Lästid 4 minuter

Droger och beroende är komplexa ämnen som berör både individer och samhället i stort. Beroende kan vara psykiskt och knyta an till allt från alkohol och narkotika till spel och mat. Det finns kriterier som hjälper läkare att förstå om någon har ett missbruk eller är beroende. Familjer där missbruk finns påverkas också starkt, och det är viktigt att veta att det finns hjälp att få...

+ Läs mer

Länkar om Brottslighet och kriminalvård

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

Koll på lagen junior – om lagar och rättigheter för barn

Koll på lagen junior innehåller filmer, loppor, kortspel, fall och övningar för skolor och fritidsverksamheter. Genom materialet får barn lära sig att tillämpa lagen på olika scenarion utifrån situationer de kan möta i sin vardag. Det kan handla om lagar i skolan, i hemmet, på nätet och på fritiden. Med kunskap om vad som står i lagen och vilka rättigheter en har blir det lättare att identifiera när lagar potentiellt bryts eller rättigheter tas ifrån en. Materialet är producerat av Byrån mot diskriminering i Östergötland.

Kategorier:

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Brottslighet och kriminalvård

Varför begår vissa människor brott?

Varför begår vissa människor brott?

ANNONS

ANNONS

Teorier om varför människor begår brott

Den evolutionskriminologiska teorin

Selektivitetsteorierna

Teorin om socialt tryck

Inlärningsteorin

Stämplingsteorin

ANNONS

ANNONS

Synlig och dold brottslighet

Brottsoffer – att bli utsatt för ett brott

Kriminalvårdens uppgifter

ANNONS

ANNONS

Ska vi ha hårdare straff i samhället?

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Vanliga typer av brott

Uppgifter och frågor

Koppling till skolans styrdokument

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Brottslighet och kriminalvård

Artiklar om Brottslighet och kriminalvård

Länkar om Brottslighet och kriminalvård

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Relaterade taggar