M

1915 började de stridande att använda stridsgas för att bryta dödläget och få till ett avgörande genombrott på västfronten. Målning av John Singer Sargent, 1919.

Första världskriget

Första världskriget varade från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918 och var den dittills största världsomfattande konflikten. I kriget mobiliserade de industrialiserade länderna sina resurser och utrustade stora delar av sin befolkning med moderna vapen. Resultatet blev katastrofalt. Omkring 10 miljoner soldater och 7 miljoner civila miste livet, och miljontals sårades.

Tyskland - en industrijätte med få kolonier

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland utvecklats till ett ledande industriland med omfattande naturresurser och Europas största befolkning. Men landet hade få kolonier jämfört med några av de andra europeiska stormakterna. Att äga kolonier var bra för det egna landets industri som därigenom kunde förses med billiga råvaror och därtill fick en större marknad för försäljning av slutprodukterna.

Första världskriget varade från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918 och var den dittills största världsomfattande konflikten. I kriget mobiliserade de industrialiserade länderna sina resurser och utrustade stora delar av sin befolkning med moderna vapen. Resultatet blev katastrofalt. Omkring 10 miljoner soldater och 7 miljoner civila miste livet, och miljontals sårades.

Tyskland - en industrijätte med få kolonier

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland utvecklats till ett ledande industriland med omfattande naturresurser och Europas största befolkning. Men landet hade få kolonier jämfört med några av de andra europeiska stormakterna. Att äga kolonier var bra för det egna landets industri som därigenom kunde förses med billiga råvaror och därtill fick en större marknad för försäljning av slutprodukterna.

ANNONS

De västerländska kolonialmakterna ökade också sin inbördes status genom att lägga under sig fler kolonier. Tysklands ynkliga tillgång på kolonier var därför en nagel i ögat på den stora industrijätten och något som tyskarna ville ändra på.

Storbritannien hade å andra sidan många kolonier men såg ett hot i Tysklands ökande styrka. Det samma gällde Frankrike som dessutom inte hade glömt det förnedrande nederlaget mot Tyskland under kriget 1870-1871 och därför gärna ville få en chans till revansch.

Europas kolonier 1914 — Bild: SO-rummet.se
Förenklad karta som visar några europeiska länders kolonier i världen innan första världskrigets utbrott 1914.

Ett nytt slags krig

Första världskriget var helt annorlunda än tidigare konflikter. I många länder påverkades hela den vuxna befolkningen direkt. Miljontals män kallades in under fanorna, medan kvinnorna övertog arbetarnas platser i fabrikerna. På slagfälten användes giftgas och stridsvagnar för första gången och även flygplan sattes in i striderna.

Nationalismen ökade osämjan bland Europas stater

Vid sidan av den rubbade maktbalansen i Europa, hade motsättningarna mellan de europeiska stormakterna under lång tid också förvärrats genom en växande nationalism. I Ryssland drömde man om att förena alla Europas slaver i ett rike. Ryssland hade därför ingått allianser med flera av de slaviska länderna, däribland Serbien (se nedan). Något liknande gällde även för tyskarna som ville skapa gemenskap för alla germaner (tysktalande), som till viss del fanns utspridda i Tysklands grannländer.

En annan bidragande orsak till den flammande nationalismen i Europas länder var hotet från socialismen. Socialismen i sin mest radikala (extrema) form hade som mål att förena arbetarna i alla länder varefter produktionsmedlen (industrin, jordbruket etc) skulle övertas av folket (arbetarna) genom revolution. Många regeringar runt om i Europa var livrädda för att detta skulle hända i deras länder. Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet arbetade därför Europas regeringar hårt med att stärka folkets identitet med den egna nationen. För att minska hotet utnyttjade många regeringar nationalismen som ett motmedel mot den växande socialismen. I och med det stärktes nationalismen inom landet samtidigt som idén om den egna nationens storhet inpräntades i folket.

Kapprustning och allianser

Den växande rivaliteten mellan Europas stormakter ledde i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet till en uppkommen rädsla för angrepp och krig. Länderna kunde nu utnyttja sina nya industrier till att mobilisera enorma arméer. Många av Europas stater passade också på att ingå försvarsallianser med andra stater.

De europeiska staternas säkerhetspolitiska åtgärder resulterade i att Europa vid 1900-talets början var uppdelat i två stormaktsförbund - centralmakterna (trippelalliansen) och ententen. Centralmakterna utgjordes främst av Tyskland och Österrike-Ungern. Medan ententen framförallt bestod av Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Båda maktblocken var dessutom knutna till Balkanländerna som de skrivit avtal med.

Bild: historicair

Den växande rivaliteten mellan Europas stormakter ledde i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet till en uppkommen rädsla för angrepp och krig. Många av Europas stater ingick därför försvarsallianser med varandra. Europa var vid 1900-talets början uppdelat i två stormaktförbund - centralmakterna (trippelalliansen) och ententen.

En bit in på 1900-talet hade de olika allianserna och de europeiska staternas misstänksamhet mot varandra gjort Europa till en krutdurk. Det dröjde därefter inte länge förrän hela världen stod i brand.

Gnistan som tände en världsbrand

När den österrikisk-ungerske ärkehertigen och tronföljaren Franz Ferdinand och hans maka mördades av en serb i den bosniska staden Sarajevo i juni 1914, sattes alla allianser i spel. Händelsen blev en gnista som tände en världsbrand.

Efter att Serbien hotats av Österrike-Ungern, backade Ryssland upp Serbien. Samtidigt ställde sig Tyskland bakom Österrike-Ungern. Mobiliseringslavinen var i rörelse. Efter en månads resultatlösa diplomatiska förhandlingar kunde krig inte längre undvikas. På mycket kort tid hade en liten regional konflikt flammat upp i ett världskrig.

ANNONS

Ingen hade från början förväntat sig ett storkrig. Österrike-Ungern ville reda ut mordet på Franz Ferdinand. Spåren pekade mot Serbien som vägrade samarbeta. När sedan Österrike-Ungern började skramla med vapen blev läget hotfullt. Ryssland började då mobilisera för att stödja sin bundsförvant Serbien. Rysslands mobilisering fick i sin tur Tyskland att känna sig hotat, vilket resulterade i en krigsförklaring mot Ryssland. Detta innebar att Tyskland snabbt måste besegra Frankrike som var Rysslands bundsförvant. När sedan den tyska armén anföll Frankrike via Belgien, var också Storbritannien tvungna att förklara krig mot Tyskland.

Bild: Bettmann/Corbis

Den österrikiska ärkehertigen Franz Ferdinand och hans hustru Sofie i Sarajevo 28 juni 1914. Några minuter efter att bilden tagits var de döda. Morden utfördes av serben Gavrilo Princip på uppdrag av den serbiska nationalistiska organisationen "Svarta handen" som ville förena Bosnien-Hercegovina med Serbien.

Alla trodde på ett kort krig

Inom de inblandade staterna rådde till en början stor optimism. 1800-talet hade varit ett relativt fredligt århundrade och många såg det uppkomna kriget som ett äventyr och en chans att visa hur stark den egna nationen var. Tidens nya kommunikationer hade dessutom ökat möjligheterna att föra ett snabbt och rörligt krig. Ingen trodde därför att kriget skulle vara speciellt länge. Men när fransmännen till slut lyckades stoppa tyskarna vid floden Marne, strax norr om Paris, körde kriget fast. Vid Marne övergick striderna i ett trögt ställningskrig i oändliga skyttegravar.

Kriget blev en slakt

Striderna som följde vid västfronten blev de blodigaste som dittills utkämpats i historien. En orsak till det var att de militära befälhavarna ofta höll fast vid gamla militära läror. Den militära taktiken hade hamnat i ofas med vapenutvecklingen. Förlusterna i antal stupade blev därför oproportionerligt stora. Bara under några slag, som vid Marne, Somme och Verdun stupade flera miljoner soldater. Trots de enorma insatserna i människoliv och material kunde ändå ingen av sidorna få övertaget.

Östfronten och Balkanfronten

På östfronten hade tyskarna stora framgångar mot den ryska armén. Ryssarna var illa utrustade och stod under dålig ledning. Den ryska armén pressades tillbaka långt in i Ukraina. Centralmakterna hade också framgångar på Balkanfronten, men dessa var av mindre betydelse för krigets utgång. Avgörandet kom att ske i öst och väst.

ANNONS

Ryssarna tvingades sluta fred, men ersattes av USA som gick in i kriget

I samband med den ryska revolutionen i november 1917, drog sig Ryssland ur kriget och slöt fred med Tyskland. Men Ryssland ersattes istället av USA, som 1917 trädde in i kriget på ententens sida. När USA gick in i kriget blev övermakten för stor för centralmakterna.

Sommaren 1918 hade amerikanarna fört över mer än en miljon soldater till Europa. Tyskarna hade vid det laget inga större reserver att sätta in och började samtidigt få försörjningssvårigheter. Det dröjde därefter inte länge förrän de tyska linjerna i väst bröt samman. Den 11 november 1918 var kriget över.

Versaillesfreden - segermakternas hämnd

Fredsuppgörelsen ägde rum under våren 1919 i Versailles i Frankrike. Det var främst Storbritannien och Frankrike som bestämde fredsvillkoren. Skulden till kriget lades på centralmakterna, framförallt på Tyskland som anklagades för att ha startat kriget genom att anfalla Belgien och Frankrike. Tyskland och de andra centralmakterna fick inte ens delta i förhandlingarna (dubbelmonarkin Österrike-Ungern hade dock redan upplösts i oktober–november 1918 efter en rad uppror i olika landsdelar).

Fredsvillkoren innebar en katastrof för Tyskland som blev av med stora landområden och alla sina kolonier. Tyskland skulle också betala ett enormt krigsskadestånd till segermakterna. Därtill bestämdes att den tyska armén i fortsättningen endast skulle få uppgå till 100 000 man. Tyskland skulle inte heller få ha något flygvapen eller någon örlogsflotta (örlog = krig till havs).

Förändringen av kartan gav upphov till framtida etniska konflikter

Freden i Versailles ledde också till att kartan förändrades. Österrike-Ungern respektive det Osmanska riket, som hade deltagit på centralmakternas sida, styckades upp i mindre och instabila nationalstater med etniska minoritetsbefolkningar. En stor del av dessa stater låg på Balkanhalvön, som senare under 1900-talet skulle explodera i ett långvarigt och blodigt etniskt krig.

I Mellanöstern hade araberna deltagit på ententens sida i kriget, mot löfte om nationell självständighet. När kriget var slut bröt Storbritannien och Frankrike löftet de gett araberna. De utlovade områdena gjordes istället till brittiska och franska mandatområden (under brittisk och fransk kontroll). Dessutom tillät Storbritannien att den judiska invandringen till Palestina skulle få fortsätta. Man kan därför säga att Versaillesfreden på sätt och vis också lade grunden för den senare Mellanösternkonflikten som till stor del handlar om Palestinafrågan.

Versaillesfreden bäddade för ett nytt världskrig

Följderna av första världskriget blev många. Men mest förödande blev de orättvisa och tunga fredsvillkoren som segermakterna påtvingade Tyskland. Detta banade senare väg för nazismen och Adolf Hitler som i sin tur förde Europa och världen rakt in i ett nytt världskrig.

NF var föregångare till FN

1920, knappt två år efter första världskrigets slut, bildades Nationernas förbund (NF), som kan sägas vara en föregångare till Förenta nationerna (FN). Tanken var att man skulle skapa ett fredligt Europa och bevara freden i världen. NF kom dock aldrig att få någon stor betydelse. Försöket med att hålla kriget borta misslyckades...

LÄS MER: Nationalism

LÄS MER: Första världskrigets orsaker

LÄS MER: Svarta veckan

LÄS MER: Versaillesfreden och första världskrigets följder

LÄS MER: Första världskrigets följder

LÄS MER: Första världskriget (artikelserie)

PODCAST: Orsaker till första världskriget

Användbara begrepp

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

Allierad: Stat som knyts till en annan stat genom avtal. Vanligtvis medför detta att staterna lovar att hjälpa varandra i krig.

Diplomati: Underhandlande verksamhet mellan länder som gäller staters ömsesidiga förbindelser. Det övergripande syftet med diplomati är att lösa internationella konflikter på fredlig väg och förhindra nya genom att upprätthålla en maktbalans.

Etnisk: Folkgrupp med gemensamma utmärkande drag såsom historia, kultur, hudfärg o.s.v. [grovt förenklat]

Kapprustning: När nationer försöker vinna militär överlägsenhet gentemot varandra genom att mobilisera och rusta upp sina egna militära resurser så att de överträffar rivalernas (de potentiella fiendernas).

Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla kolonier kallas kolonialism.

Kolonialism: Staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande migration till det koloniserade området för att man ska kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans.

Mobilisera: När en stat omorganiseras och förbereder sig inför ett krig.

Nationalism: En världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.

Intressanta fakta om första världskriget

Visste du att:

När första världskriget startade var många i England och Tyskland glada över kriget. Äntligen skulle just deras land få sätta fienden på plats. Militären var övertygad om att kriget skulle vara över på ett par månader. I England sa man: ”The boys will be back at Christmas.” Men kriget skulle vara i fyra långa år. I genomsnitt stupade 4 soldater i minuten under dessa år.

Den 19 januari 1915 anföll tyska zeppelinare London och fällde bomber över staden. Det var det första bombardemanget över England från zeppelinare. Två människor omkom. Deras död väckte större uppståndelse än tusentals stupade på västfronten.

Tyskarnas plan var att snabbt slå till i väster mot Frankrike för att sedan angripa Ryssland i öster. Planen misslyckades när ett ryskt angrepp kom fortare än väntat. Tyskarna blev tvungna att flytta över en del trupper till östfronten och fransmännen kunde då stoppa tyskarna vid floden Marne. Fronten i Europa låstes fast i ett nästan stillastående skyttegravskrig. Från engelska kanalen till schweiziska gränsen gick en obruten front av två parallella skyttegravar. Området mellan skyttegravarna var ett ingenmansland och kunde vara från några hundra meter brett till några kilometer. Små tillfälliga vinster av terräng uppnåddes på bekostnad av oerhörda förluster, bara för att strax åter förloras tillbaka till fienden.

Taggtråd och kulsprutor gjorde första världskriget till ett stillastående krig. Taggtråd i kombination med kulsprutor var ett nästan hundraprocentigt effektivt försvar mot infanteri, även om det var understött av artilleri. Västfronten var som ett blödande sår dit allt fler soldater skickades för att möta en alltför tidig död. Medellivslängden för en underofficer vid västfronten var bara 4 månader.

Inte i något senare krig har det förekommit så stora fältslag som under första världskriget. Under slaget vid Somme 1916 omkom 600 000 allierade (engelska och franska) soldater och 500 000 tyska soldater. Vid slaget vid Verdun omkom 330 000 tyska och 350 000 allierade soldater.

Stridsvagnar var nya vapen under första världskriget. De sattes in mot slutet av 1916 men fick ingen större betydelse. Senapsgas uppfanns under kriget, men var svår att använda eftersom den fördes iväg med vinden och fienden lärde sig att skydda sig mot gasen med hjälp av gasmasker.

Första världskrigets luftstrider var korta, högst 10–15 minuter. Men upp till 100 plan kunde vara inblandade i striderna och förlusterna var alltid stora, mest därför att planen krockade med varandra. En stridsflygares livslängd var vid denna tid kortare än 15 flygtimmar.

Röde baronen var första världskrigets mest kände stridsflygare. Han hette egentligen Manfred von Richthofen och kallades Röde baronen efter sitt rödmålade Fokkerplan. Richthofen hade låtit måla sitt plan rött för att alla skulle se honom när duellerna mellan hundratals plan i luften genomfördes. Richthofen var första världskrigets främste jaktflygare. Han gav sig själv små silverbägare för varje plan han sköt ner. Det blev till sist 80 silverbägare. De allierade, som respekterade Richthofens yrkesskicklighet, begravde honom under hedersbetygelser.

Tyskarna fick betala ett krigsskadestånd på 138 miljarder guldmark för att de hade startat första världskriget. Det var orättvist tyckte många tyskar. Det var inte bara Tysklands fel att det hade blivit krig menade de. Många tyskar ansåg att de hade förråtts av sina politiker och ”fått en dolkstöt i ryggen”. Hitler skulle senare återkomma till detta påstående många gånger.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

På vilket sätt bidrog kolonialismen till att öka spänningen bland Europas länder i början av 1900-talet?
Förklara varför nationalism kan ses som en av de bakomliggande orsakerna till första världskriget.
Vad hette de stora maktblocken (allianserna) 1914 och vilka länder bestod de av?
Varför bildade de europeiska länderna allianser?
Förklara varför skotten i Sarajevo blev den utlösande orsaken till första världskriget.
Varför trodde många att det skulle bli ett kort krig?
Varför blev inte kriget kort? Använd också gärna fakta från avsnittet om krig och försvar 1776-1914.
Varför blev kriget en slakt? Använd också gärna fakta från avsnittet om krig och försvar 1776-1914.
Redogör kortfattat för kriget på västfronten och östfronten.
Hur påverkade USA krigets utgång?
Vad innebar freden i Versailles för Tyskland?
Versaillesfreden blev senare orsak till andra stora konflikter. Varför?
Varför bildades NF?

Ta reda på:

Varför gick USA med i kriget?
Författaren Erich Maria Remarque (1898-1970) har skrivit boken På västfronten intet nytt. Vad handlar den om och vad menas med bokens titel tror du?
Ge exempel på förändringar i Europas karta som Versaillesfreden förde med sig.

Diskutera:
Läs gärna artikeln "Skotten i Sarajevo" innan diskussionen.

Hur stor betydelse har enskilda människors handlingar för historiens utveckling? Kan vi påverka historien eller "rullar den på" av sig själv utan att vi kan påverka det stora hela?
Hur mycket avgör slumpen det som händer i historien?
Kan du och jag påverka eller ändra historiens förlopp? Motivera.

Litteratur:
Alf W. Johansson, Europas krig - Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut, Rabén Prisma, 1998
John Keegan, Det första världskriget, Natur och Kultur, 2001
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 11 april 2021

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Första världskriget

S

Novemberrevolutionen i Tyskland 1918 och bakgrunden till dolkstötslegenden

av: Lars Hammarén

2020-09-27

I första världskrigets slutskede när det stod klart att Tyskland inte skulle kunna vinna kriget, genomfördes en revolution uppifrån. Den tyska krigsledningen som sedan 1917 i praktiken styrt landet som en militärdiktatur överlämnade makten åt den civila regeringen. Man begärde också att den nya socialdemokratiska regeringen skulle utses av kejsaren, på parlamentarisk grund...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om första världskrigets stridsflyg

av: Carsten Ryytty

2020-09-08

När första världskriget började hade flera länder skaffat sig militärflyg. Flygplanen var i allmänhet tvåsitsiga plan med en motorstyrka på omkring 100 hästkrafter. Det var en konstruktion av trä och tyg med en öppen sittbrunn. I augusti 1914 hade tyskarna omkring 250 flygplan och Frankrike hade betydligt färre flygplan. Britterna i sin tur släpade efter både fransmän och tyskar...

+ Läs mer

M

Mordet på Franz Ferdinand - gnistan som tände en världsbrand

av: Kaj Hildingson

2020-08-17

Det var nära att mordet på ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo juni 1914 inte lyckades. En attentatsman vågade inte göra något, en annan kastade en bomb som inte exploderade och när attentatsmännen försökte ta livet av sig var deras gift för gammalt för att fungera. Men en polischef som inte lyssnade, en chaufför som inte fick nya order och en annan som bromsade på fel ställe gjorde att attentatsmannen Gavrilo Princip ändå kunde skjuta ihjäl ärkehertigen. Mordet förändrade världshistorien. Det inledde en kedja av händelser som ledde till första världskriget, ett krig som de inblandade länderna inte ville ha, inte visste vad de hade för mål med och som kostade nio miljoner människoliv...

+ Läs mer

S

Matbrist och ransonering vid hemmafronten under första och andra världskriget

av: Folke Schimanski

2019-10-03

Kejsar Napoleon fällde en gång det bekanta yttrandet att ”en armé marscherar på sin mage”. En förbisedd aspekt i krigshistoriska framställningar är matfrågan. Hur försörjde sig befolkningen i de drabbade länderna? Faktiskt spelade tillgången på föda en viktig roll för krigföringen och för krigets utgång, inte minst under 1900-talets två världskrig. De revolutioner som ägde rum i Europa i samband med första världskriget föregicks av talrika hungerdemonstrationer. Massvält förekommer ofta i samband med krig. Fast i gynnsammare fall kunde också folkhälsan höjas genom en påtvingad omställning från animalisk till vegetarisk kost. Historien om krig och mat har därför också intresse för dagens debatt om klimatfrågan...

+ Läs mer

S

Var första världskriget oundvikligt?

av: Lars Hammarén

2019-02-11

1914 var Europas stormakter indragna i ett komplicerat allianssystem (med två block) som en försäkring om hjälp i händelse av krig. Men var första världskriget oundvikligt och vilka bar största skulden till att kriget bröt ut? För att kunna resonera kring de frågorna måste vi först ge en kort sammanfattning av krigets orsaker...

+ Läs mer

Podcast om Första världskriget

M

Orsaker till första världskriget

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-01-27

Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.

+ Läs mer

Länkar om Första världskriget

Sortera efter:

Eldkastarens historia - slagfältets värsta vapen

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om eldkastarens historia. När Tyskland tog eldkastare i bruk 1914 flydde fienden det nya vapnet i panik. Under andra världskriget använde båda sidor eldkastare, främst mot befästningar och oskyddade soldater...

Kategorier:

Första världskriget

Taggar:

Vapen

Spara som favorit

Handeln i Sverige under första världskriget

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om handeln under första världskriget. För industri- och handelsföretag innebar första världskriget en omställning av både produktion och marknad. Den europeiska ekonomin var 1913 på väg in i en lågkonjunktur, och den osäkerhet som fanns i politik, ekonomi och handel hämmade utvecklingen under hela 1914. När kriget så bröt ut knöts riskerna framför allt till hur utrikeshandeln skulle påverkas av krigsinsatserna...

Kategorier:

Första världskriget

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Taggar:

Spara som favorit

34:25

Första världskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser

Lektionsfilm (34:25 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om första världskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser.

Kategorier:

Taggar:

Första världskrigets orsaker

Första världskrigets följder

Skotten i Sarajevo

Svarta veckan

Spara som favorit

ANNONS

12:21

Första världskriget, del 1: Fredens och krigets krafter

Lektionsfilm (12:21 min) där SO-läraren Linda Nilsson berättar om bakomliggande orsaker till första världskriget.

Kategorier:

Första världskriget

Taggar:

Första världskrigets orsaker

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

12:45

Första världskriget, del 2: Skotten i Sarajevo

Lektionsfilm (12:45 min) där SO-läraren Linda Nilsson berättar om hur skotten i Sarajevo blev den utlösande faktorn till första världskriget.

Kategorier:

Första världskriget

Taggar:

Skotten i Sarajevo

Första världskrigets orsaker

Spara som favorit

8:51

Första världskriget, del 3: De sista krigsåren

Lektionsfilm (8:51 min) där SO-läraren Linda Nilsson berättar om de sista krigsåren med fokus på orsakerna till USA:s inträde i kriget och anledningen till att Ryssland drog sig ur.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

Slaget om Gallipoli

Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om helvetet på Gallipoli under första världskriget. När den brittiska invasionen av Gallipoli misslyckades uppstod ett komprimerat soldatsamhälle på ett par kvadratkilometer klippig turkisk strand. I mer än ett halvår uthärdade soldaterna stanken, hettan och de turkiska granaterna...

Kategorier:

Första världskriget

Turkiets historia

Taggar:

Spara som favorit

Första världskrigets artilleritaktik

Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om artilleritaktik under första världskriget. När första världskriget körde fast i skyttegravarna sågs artilleriet som en nyckel. Under krigsåren utvecklades taktiken i flera steg...

Kategorier:

Första världskriget

Taggar:

Vapen

Spara som favorit

21:14

Utbrottet av första världskriget

Genomgång (21:14 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson som berättar om första världskrigets utbrott. Här berörs bl.a. skotten i Sarajevo och orsakerna till skyttegravskriget på västfronten.

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

16:06

Orsaker till första världskriget på 16 min

Genomgång (16:06 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om orsaker till första världskriget.

Kategorier:

Första världskriget

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Första världskrigets orsaker

Spara som favorit

30:54

Första världskriget: begrepp, orsaker, förlopp och konsekvenser

Pedagogisk genomgång (30:54 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om den första världskriget med fokus på relaterade begrepp, orsaker, händelseförlopp och konsekvenser.

Kategorier:

Första världskriget

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Första världskrigets orsaker

Första världskrigets följder

Skotten i Sarajevo

Svarta veckan

Spara som favorit

45:00

Vetenskapsradion Historia: Första världskrigets slut

Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om när det Stora kriget tog slut och några av dess följder. Hur fredlig blev världen efter att Första världskriget tog slut? Tobias Svanelid granskar krigets efterdyningar och spår som leder långt in i vår egen tid.

Kategorier:

Första världskriget

Mellankrigstiden

Taggar:

Radioprogram

Första världskrigets följder

Spara som favorit

18:13

Första världskrigets orsaker

Webbföreläsning (18:13 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström där olika orsaker till första världskriget gås igenom.

Kategorier:

Första världskriget

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Första världskrigets orsaker

Skotten i Sarajevo

Spara som favorit

9:16

Första världskrigets begrepp, del 1 | från: Abdikera till Kulspruta (A-K)

Webbföreläsning (9:16 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström där olika begrepp med anknytning till första världskriget gås igenom. Här berörs begrepp på bokstäverna A-K: abdikera, allians, artilleri, blockad, centralmakterna, dubbeldäckare, emancipation, ententen, folkmord, front, ingenmansland, kavalleri och kulspruta.

Kategorier:

Första världskriget

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

11:18

Första världskrigets begrepp, del 2 | från: Maktbalans till Världskrig (M-V)

Webbföreläsning (11:18 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström där olika begrepp med anknytning till första världskriget gås igenom. Här berörs begrepp på bokstäverna M-V: maktbalans, mobilisering, nationalism, offensiv, revolution, separatfred, skyttegrav, stridsgas, taggtråd, tank, u-båt, utnötningskrig, vapenstillestånd, Versaillesfreden och världskrig.

Kategorier:

Första världskriget

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Spara som favorit

Loading content ...