M

Många länder tillämpar fortfarande dödsstraff som lagens strängaste straff. Skulle du vilja återinföra dödsstraff i svensk lagstiftning?

Dödsstraff

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Dödsstraffet - nu och då

Den 23 november 1910 fördes Johan Alfred Andersson-Ander in på Långholmens fängelsegård. Där stod giljotinen och väntade på honom. Han var dömd till döden för rånmord. Nu skulle straffet verkställas. Han tittade på giljotinens vassa egg, vände sig mot bödeln och frågade om han kunde få säga några sista ord. ”Nej”, svarade bödeln. Johan Alfred Andersson-Ander trycktes ner på svängbrädan. Yxan släpptes ner.

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Dödsstraffet - nu och då

Den 23 november 1910 fördes Johan Alfred Andersson-Ander in på Långholmens fängelsegård. Där stod giljotinen och väntade på honom. Han var dömd till döden för rånmord. Nu skulle straffet verkställas. Han tittade på giljotinens vassa egg, vände sig mot bödeln och frågade om han kunde få säga några sista ord. ”Nej”, svarade bödeln. Johan Alfred Andersson-Ander trycktes ner på svängbrädan. Yxan släpptes ner.

I Sverige – precis som i de flesta andra länder – var dödsstraffet länge en självklar del av rättskipningen. Under medeltiden straffades stöld och mord med döden. Flera brutala avrättningsmetoder användes. Vid så kallad rådbråkning slogs fångens armar och ben sönder. Kroppen fästes sedan på ett hjul som restes på en påle, där fången fick hänga tills han dog. Efter medeltiden var hängning eller halshuggning vanliga avrättningsmetoder. Avrättningarna var offentliga och människor samlades för att titta på när bödeln släckte människoliv.

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

Den sista avrättningen i Sverige ägde rum 1910, och 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid. Dödsstraffet i krigstid avskaffades 1972.

När det moderna samhället växte fram började statens rätt att döda sina medborgare ifrågasättas allt oftare. I mitten av 1800-talet debatterades dödsstraffet livligt i Sverige och i slutet av av seklet blev avrättningar allt ovanligare. Johan Alfred Andersson-Ander var den siste personen som avrättades och 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid och 1972 även i samband med krig. Läs mer om brott och straff förr >

De flesta länder har idag avskaffat dödsstraff

Sverige är inte på något sätt unikt. Under 1900-talet har flera länder slutat att avrätta människor. 140 länder har numera avskaffat dödsstraffet eller slutat att använda det. Av dessa har 97 länder tagit bort det helt, åtta har avskaffat det i fredstid och i 35 länder finns det kvar men används inte i praktiken. 58 länder har kvar dödsstraffet, men det är ett fåtal länder som står för de flesta avrättningarna.

Länder som använder dödsstraff

Amnesty International är en global människorättsorganisation som på olika sätt arbetar för att dödsstraffet ska avskaffas överallt. En viktig del i arbetet är att samla in information om avrättningar och dödsdomar. Under 2017 genomfördes minst 993 avrättningar i 23 länder. De fem länder som avrättade flest personer var:

  • Kina
  • Iran
  • Saudiarabien
  • Irak
  • Pakistan

Det är avrättningar som Amnesty känner till. I flera länder är statistiken hemlig och det faktiska antalet är högre.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Olika avrättningsmetoder

Olika avrättningsmetoder används runt om i världen. I Saudiarabien genomförs avrättningar med halshuggning. I Kina var det länge vanligt med nackskott, men nu avrättas allt fler med hjälp av dödliga injektioner. Även i USA används ofta dödliga injektioner. En brutal men ovanlig avrättningsmetod är stening. Det innebär att fången begravs upp till midjan eller bröstet. Därefter dödas offret genom stenkastning. I Iran sitter flera personer fängslade dömda till stening och 2006 utfördes en stening av tre personer. En lyckades ta sig upp ur gropen och överlevde. Då säger lagen att man ska få slippa undan. Stening som straff förekommer även i Sudan, i norra Nigeria och i delar av Somalia och Afghanistan.

Argument för och mot dödsstraff

De som förespråkar dödsstraff har genom tiderna använt sig av samma typ av argument. Ett återkommande påstående är att dödsstraffet har en avskräckande effekt. När straffet debatterades i den svenska riksdagen 1921 hävdade en av förespråkarna: ”att dödsstraffet är ett effektivare och ett mera avskräckande straffhot än livstidsstraffet, varifrån brottslingen vet, att han efter ett antal år blir benådad, anser jag för min del vara uppenbart”.

Men Johan Alfred Andersson-Ander genomförde ett rånmord trots att han visste att straffet var döden. För det finns inget samband mellan grymma straff eller avrättningar och låg brottslighet. Det fanns det inte i Sverige 1921 och det finns inte heller i Vitryssland eller Japan idag, där människor fortfarande avrättas.

Amnesty motsätter sig dödsstraffet i alla dess former. Dödsstraffet innebär ett stort psykiskt lidande, det används i stor utsträckning mot grupper i samhället som har svårt att försvara sig på grund av fattigdom och diskriminering och det finns alltid en risk att oskyldiga avrättas. Ytterst handlar det om människosyn och värderingar. Alla har rätt till liv och staten är skyldig att försvara denna rättighet. Dödsstraffet är därför inget annat än ett mord planerat av staten.

LÄS MER: Brottslighet och kriminalvård

LÄS MER: Lag och rätt

LÄS MER: Mänskliga rättigheter

 Visste du att:

  • Bödelssysslan i Sverige övertogs ofta av personer som blivit dömda till döden, men som på detta sätt slapp avrättning. Det hände ibland att dödsdömda föredrog att avrättas framför att ta det skamliga arbetet som bödel.
  • I det gamla Sverige utfördes halshuggning antingen med svärd eller yxa. Det var en svår konst att avrätta en person med svärd. Under 1700-talet blev det vanligare att bödeln använde yxa, men det ansågs finare att bli avrättad med svärd och om den dödsdömde föredrog svärdet, fick han betala extra.
  • Ofta märkte man bödeln genom att man brände in stadens märke i pannan eller på ryggen. Ibland fick bödeln båda öronen avskurna.
  • År 1734 tillkom Sveriges rikes lag. Dödsstraff kunde utdömas för ett sjuttiotal brott, t ex mord, rån, gudsförnekelse och trolldom.
  • Läkaren Joseph Guillotin föreslog 1789 att man skulle införa ett avrättningsinstrument som var mer humant för både den dödsdömde och bödeln. Tidigare avrättades dödsdömda med en kort yxa, vilket innebar att bödeln tvingades att hugga ett flertal gånger innan huvudet skiljdes från kroppen. Nu ville Guillotin att huvudet skulle kapas av snabbt och smärtfritt och redskapet kom att kallas giljotin.
  • Giljotinen användes för att avrätta dödsdömda under åren 1792–1981 i Frankrike. Under den franska revolutionen giljotinerades 17 000 personer offentligt.
  • Mot slutet av 1800-talet lanserade den engelske bödeln Marwood ”The long drop” vid hängning. Det innebar att repets längd anpassades efter offrets vikt, så att halskotorna knäcktes och den dödsdömde avled snabbt. Nymodigheterna uppskattades inte av åskådarna, som ville se en långsam avrättning.
  • Alfred Andersson Ander var den siste som avrättades i Sverige. Han dömdes till döden för rånmord och avrättades på Långholmens fängelse i Stockholm 1910. År 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid. Dödsstraffet i krigstid avskaffades 1972.
  • Den sista offentliga avrättningen med giljotin i Frankrike ägde rum 1939. Frankrike avskaffade dödsstraffet 1981.
  • Redan 1968 genomförde FN en utredning som klart visade att länder som infört dödsstraff inte kunnat peka på att antalet grova våldsbrott minskat.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förr var avrättningar ofta offentliga tillställningar. Varför tror du?
     
  2. När avskaffades dödsstraffet i Sverige?
     
  3. I vilka fem länder avrättas flest människor?
     
  4. Ge exempel på olika avrättningsmetoder som tillämpas vid dödsstraff.
     
  5. Nämn två argument FÖR dödsstraff och två argument MOT dödsstraff.

Diskutera:

  1. Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Motivera.
     
  2. Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Motivera.
     
  3. Har vi rätt att döda i rättvisans namn? Motivera.
     
  4. Bör vi införa dödsstraff i Sverige? Motivera.

Referenser:
”De kan döda mig när som helst” - om dödsstraff, tortyr och rättssäkerhet, Utbildningsmaterial från Amnesty International
”Lagens yttersta medel” - källkritisk övning, Utbildningsmaterial från Amnesty International
Death sentences and executions 2015, Rapport från Amnesty International


Text: Christoffer Dahlin, Amnesty International
Webbplats: Amnesty International

Sidan uppdaterad: 17 maj 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Lärarmaterial om Dödsstraff

Perspektiv på världen

av: Utbildningsradion (UR)
Gymnasiet

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.

+ Läs mer

Lag och rätt - i Sverige och omvärlden

av: Factlab och SO-rummet
Högstadiet, Gymnasiet

Den här uppgiften kan utgöra ett längre tema i undervisningen kring lag och rätt där eleverna får insyn i det svenska rättssystemet, hur det är uppbyggt samt vilka lagar och straff vi har i Sverige. Detta kommer sedan att ställas i ett omvärldsperspektiv för att ge eleverna en helhetssyn på hur rättssystem, straffrätt och mänskliga rättigheter hänger ihop.

+ Läs mer

Artiklar om Dödsstraff

L

Lätta fakta om giljotinen

av: Carsten Ryytty
2017-04-18

Den 21 januari 1793 var en dyster dag i Paris. Det var kallt och regnigt. Dessutom skulle Frankrikes kung, Ludvig XVI, avrättas i den nya avrättningsapparaten giljotinen. När Ludvig kom upp på plattformen där giljotinen fanns ropade han med hög röst: ” Jag dör oskyldig”...

+ Läs mer

Podcast om Dödsstraff

SO-rummet podcast icon
S

Normativa etiska teorier

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-17

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.

+ Läs mer

Länkar om Dödsstraff

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

Etiska teorier och normativ etik

Etiska förhållningssätt och etiska problem. Etik handlar om hur vi bör tänka och bete oss för att uppnå det goda och...

Dödshjälp och eutanasi

Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning?

Lag och rätt

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Brottslighet och kriminalvård

Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd...

Relaterade taggar

Död och begravning

Synen på döden Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan...

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...