M

Individers och gruppers identitet och relationer

Introduktion till ämnesområdet Individers och gruppers identitet och relationer. Avsnittet innehåller också sex underkategorier:  Arbete och boende | Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturerSexualitet, könsroller och jämställdhetSveriges nationella minoriteter | Sveriges befolkning, migration och integration | Rasism och främlingsfientlighet

Texten här nedanför handlar framförallt om ungdomars och gruppers identiteter, livsstilar, relationer och sociala livsvillkor. Här berörs även familjen och olika samlevnadsformer.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Introduktion till ämnesområdet Individers och gruppers identitet och relationer. Avsnittet innehåller också sex underkategorier:  Arbete och boende | Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturerSexualitet, könsroller och jämställdhetSveriges nationella minoriteter | Sveriges befolkning, migration och integration | Rasism och främlingsfientlighet

Texten här nedanför handlar framförallt om ungdomars och gruppers identiteter, livsstilar, relationer och sociala livsvillkor. Här berörs även familjen och olika samlevnadsformer.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

ANNONS

ANNONS

Vem är du?

Begreppet identitet kan verka enkelt och självklart. Ibland säger man att det är "min identitet" och menar då alla de saker som gör att en person är unik. Men vad består egentligen en människas identitet av?

Grovt förenklat kan man säga att din personliga identitet består av en rad olika attribut (kännetecken) som kropp, var du bor, åsikter, hur du pratar och liknande. Men identiteten omformas hela tiden. Du är idag en annan människa än för bara några månader sedan eftersom mycket av det du har upplevt sedan dess har påverkat dig som person.

Din identitet formas av familj, släkt, vänner, skola och fritidsaktiviteter, men också av t.ex. tv-program, film, serier, sociala medier, böcker, spel, tidningar, radio och den musik du lyssnar på.

Identitet faktorer
Bild: Mikael Bruér
Viktiga faktorer som påverkar och bidrar till att forma din identitet.

Du påverkas av andra som mest under din uppväxt. Som ett litet barn är du mycket beroende av dina föräldrar, men ju äldre du blir desto mer påverkas du av andra saker i din omgivning. När du närmar dig tonåren blir det kanske vänner, fritidsintressen och den kultur du konsumerar som blir viktigast. Därtill utvecklar du troligtvis olika identiteter i olika grupper beroende på sammanhang och gruppsammansättning. Dessutom uppfattas du troligtvis inte på samma sätt av olika personer och grupper. Man kan därför säga att en individ har olika identiteter beroende på vilket socialt sammanhang det handlar om. Men hur man uppfattar sig själv kallas för personlig identitet.

Identitet
Bild: Mikael Bruér

ANNONS

Användbara begrepp

Bisexualitet: Sexuell attraktion eller kärlek till personer oavsett vilket kön de har.

Etnicitet används idag för att beskriva tillhörighet till en grupp som definierar sig som skild från andra vad gäller ursprung och kultur. Ursprung kan syfta på släktskap, historia eller geografisk härkomst.

Genus är det man brukar kalla socialt kön och handlar om de förväntningar och föreställningar som både individer och samhälle har på hur människor bör vara och uppträda utifrån sitt biologiska kön.

Heterosexualitet: Sexuell attraktion eller kärlek till en person av motsatt kön.

Homosexualitet: Sexuell attraktion eller kärlek till en person av samma kön.

Identitet: Inom beteendevetenskapen är begreppet identitet synonymt med självbild och handlar om hur vi människor uppfattar oss själva och hur vi uppfattas av andra. Identitet kan vara självdefinierad (hur man upplever sig själv, vem man är och inte är) eller definierad av andra. En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper. Både sådana vi själva väljer och sådana vi inte kan påverka.

Klass (samhällsklass): Social grupp i ett samhälle som har liknande socioekonomiska förutsättningar.

Kultur kan stå för en livsstil med särskilda symboler, seder och bruk, vissa normer, ideal och värderingar men också världsbilder och verklighetsuppfattningar.

Normer: Oskrivna regler för beteende som anger hur vi ska uppföra oss i olika situationer och som antingen bestämmer eller förbjuder ett givet beteende. Alla grupper av människor följer bestämda normer som understöds genom olika sanktioner (straff) om man bryter mot dem.

Sexuell läggning: En persons sexuella orientering i fråga om partnerns kön. Det finns flera olika sexuella läggningar. Tre vanliga sexuella läggningar är: heterosexuell. homosexuell och bisexuell.

Socialisation: De processer där barn utvecklar medvetenhet om sociala normer och värden och börjar forma sin identitet. Socialisationsprocessen är extra viktig under barndomen, men de fortsätter forma oss under hela våra liv.

Vanligen brukar man bli medveten om "vem man är" i tonåren.

Familj, kompisar och fritidsintressen är vanligtvis de faktorer som formar oss allra mest. Som tonåring slits man hela tiden mellan olika grupper och identiteter. Det är en tid i varje människas liv då personligheten genomgår stora förändringar och är under konstant utveckling - formas och omformas. Under den här utvecklingsfasen är det därför inte ovanligt att tonåringar mår dåligt eftersom den personliga identiteten fortfarande är svår att få grepp om, både för individen själv och för de andra i omgivningen.

Samtidigt som du växer som människa i både kropp och själ blir det naturligt att ställa sig frågan om vem man är - vilken som är din personliga identitet.

ANNONS

Livsstil och subkultur

Din personliga identitet (inkl. personliga egenskaper och åsikter) styr många av dina livsval som i sin tur gör att du lever ditt liv på ett speciellt sätt. Det kan t.ex. innebära att du handlar en särskild sorts kläder, eller att du inte äter kött. Alla dessa beteenden som formar ditt sätt att leva och visar vem du är kallas för livsstil.

De flesta sådana beteenden sker i samspel med andra. Då påverkar vi andra på samma sätt som de påverkar oss. Många grupper av människor som har en likartad livsstil med liknande värderingar, beteenden, kläder eller annat motsvarande, kan kallas för en subkultur.  

Subkulturer ändras över tid och är ofta (men inte inte alltid) kopplade till ungdomar. Därför kan ibland äldre människor tycka att vissa subkulturer är konstiga eller obegripliga.

Motkultur och ungdomskultur

Ibland uppstår kulturella uttryck som är raka motsatsen till den dominerade kulturen i ett samhälle. Då kallas det för motkultur. Två exempel på detta är punken som slog igenom under slutet av 1970-talet och 1990-talets straight edge-kultur. Båda dessa grupper klär och uppför sig på ett sätt som bryter kraftigt från majoritetssamhällets normer.

En annan typ av kultur som skiljer sig från det vanliga är många av de trender som är kopplade till ungdomar. Dessa strömningar och stilar kan ibland vara kortlivade, och ibland fungera som subkulturer, motkulturer och ibland bli en del av politiska rörelser. Det som är speciellt med dessa uttryck är att de ofta står i motsats till vuxensamhället vilket gör att äldre människor tidvis betraktar dem som moraliska problem - detta hände t.ex. när rockmusiken slog igenom på 1950-talet och när rollspelandet bland ungdomar (Drakar & demoner, Mutant, Kult, Call of Cthulhu o.s.v.) blev utbrett under 1980-talet och 1990-talet.

Ungdomskulturer har funnits under många tider, men det är framför allt i det moderna industrisamhället som det blivit ett uppmärksammat fenomen. Detta beror på att ungdomstiden förlängts genom längre skolgång och mer fritid som har gjort det möjlighet att utveckla ungdomskulturer. Tidigare i äldre tider hade barn och ungdomar ett mycket större ansvar för familjens försörjning, vilket gjorde att det inte fanns tid till så mycket annat än arbete och andra vardagssysslor som var relaterade till hemmet eller gården.

I takt med att kommunikationerna har utvecklats har också allt fler ungdomskulturella uttryck tillkommit. En del av dessa har med tiden utvecklats till renodlade subkulturer. På 1980-talet var det t.ex. nästan bara ungdomar som var hårdrockare. Hårdrocken var då främst en ungdomskultur, men samtidigt en subkultur som växte allteftersom hårdrockarna blev äldre. Idag är det gott om medelålders män och kvinnor som kallar sig för hårdrockare. Hårdrocken lever kvar som subkultur men kan inte längre betraktas som ungdomskultur.

Klass, kön och etnicitet

Din identitet berörs också av vilka ekonomiska och sociala förutsättningar du har. Detta påverkar hur du uppfattar saker som t.ex. skola och fritidsintressen, men det kan också ha inverkan på både hälsa och livslängd. Även i ett så rikt land som Sverige råder stora ekonomiska skillnader mellan olika familjer, men också generellt mellan olika bostadsområden, framför allt i större städer.

Även biologiska faktorer påverkar dig. En grundläggande sådan är kön. Du påverkas dels av hur du själv uppfattar ditt kön, men också av hur du bedöms av personer i din omgivning. Det finns vissa skillnader mellan könen som man kan säga är konstruerade av samhället och dess normer. Detta kallas genus och kan handla om saker som att pojkar förväntas uppföra sig på ett visst sätt och flickor på ett annat. Vissa personer föds som biologiska pojkar eller flickor men känner sig inte som sådana. Dessa personer kallas för transpersoner och vill ibland genomgå en könskorrigering för att kunna leva fullt ut i sitt upplevda kön.

En annan biologisk eller sociologisk faktor som påverkar din identitet är etnicitet. Etnicitet används idag för att beskriva tillhörighet till en grupp som definierar sig som skild från andra vad gäller ursprung och kultur. Ursprung kan syfta på släktskap, historia eller geografisk härkomst. I de flesta länder finns många grupper med olika etnicitet. Etnicitet påverkar därför också vår identitet och hur vi lever.

ANNONS

ANNONS

Sexualitet

Sexualiteten handlar om vilken sorts människor du söker kärlek hos. Detta är för många en väldigt viktig del av identiteten. De flesta människor blir förälskade i personer av det motsatta biologiska könet, detta kallas för heterosexualitet (hetero = olika). Andra blir förälskade i personer av samma kön, vilket kallas homosexualitet (homo = samma/lika). Det finns också bisexuella personer (bi = två. Det innebär att man gillar både pojkar/män och flickor/kvinnor. Därutöver finns flera andra olika sorters sexualitet och definitioner av olika former av sexualitet.

Synen på vad som anses vara normalt förändras över tid och varierar dessutom kraftigt mellan olika länder. I många länder, däribland Sverige, råder idag full tolerans gällande personers sexuella läggning. Homosexualitet anses numera vara lika normalt som heterosexualitet.

LÄS MER: Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Skola, vänner och fritid

Skolan har också inverkan på din identitet. Du spenderar många år i skolan och naturligtvis påverkas du därför av både lärare och elever, men också till viss del av dina studier och hur du upplever din skolgång.

De personer du väljer att spendera din tid med påverkar hur du utvecklas. Vissa människor skaffar sig vänner för livet som de delar de viktigaste tankarna med, medan andra inte gör det. Detsamma gäller fritidsintressen. Läggs mycket tid på att utöva idrott så kommer det göra avtryck, medan den som spelar i ett rockband kommer påverkas på ett annat sätt.

Vem är normal?

Alla människor vill passa in. Vi är sociala varelser och har alltid levt i grupp och känner därför ett behov av att passa in bland andra. Samtidigt vill de flesta av oss vara lite unika och känna oss speciella.

Det är svårt att säga exakt vad som är normalt eftersom det hela tiden förändras och dessutom anses olika, beroende av vilken plats och socialt sammanhang det handlar om. Generellt kan man säga att det som anses som normalt styrs av samhällets normer.

Den som avviker från normen eller normerna på ett tydligt sätt kan ibland anses som onormal och hamna i utanförskap i samhället. Samtidigt förändras i regel dessa normer, och det som i en tid anses onormalt, kan ses som helt normalt i en annan. För 50 år sedan kunde det till exempel anses onormalt att vara tatuerad, om man inte var kriminell eller sjöman. I dagens samhälle har tatueringar istället blivit mycket vanligt och därför helt normalt.

Att leva tillsammans

Alla människor är gruppvarelser och lever på ett eller annat sätt tillsammans i olika grupper. Vi lever i grupper för att få trygghet och för att det mesta blir enklare om vi samarbetar med andra.

I Sverige är de allra flesta ganska trygga och har ett socialt skyddsnät, men så har det inte alltid varit och så kommer det troligen inte vara för alltid. För omkring 150 år sedan emigrerade många människor från Sverige på grund av fattigdom, arbetslöshet, religiöst förtryck och andra orsaker. Idag är det istället Sverige som tar emot människor från andra länder. Att ta det ansvaret för andra människor är ett sätt allt leva tillsammans. Andra saker som måste fungera är företag, skolor och myndigheter. Alla dessa institutioner i vårt samhälle ger oss trygghet och förutsättningar att leva tillsammans.

ANNONS

ANNONS

Familjen

För de flesta människor utgör familjen den viktigaste gemenskapen. Som barn är man i en familj utan att kunna välja. För ett barn blir därför de vuxna och eventuella syskon de viktigaste människorna att leva tillsammans med. Det finns olika sorters familjer. Förr i tiden var det enda normala sättet att bilda familj (som accepterades av samhället) om en man och en kvinna gifte sig och skaffade barn tillsammans och sedan levde ihop resten av livet. Detta kallas idag för kärnfamilj.

I dagens Sverige är det vanligare att par skiljer sig eller separerar och skaffar nya familjer eller bor som ensam förälder med ett eller flera barn (på heltid eller deltid). För många barn är det därför inget konstigt att man har bonusföräldrar eller bonussyskon. Man kan också leva tillsammans utan att vara gift. Det kallas att vara sambo.

Går vi tillbaka 100-200 år i tiden var det vanligare med utvidgade familjer där man även tog ansvar för äldre generationer. I vår tid har istället modern äldreomsorg gjort att det behovet inte längre finns. Förr var det också mycket vanligare att en familj bestod av många barn. I länder där det sociala skyddsnätet inte är lika starkt som i Sverige är detta fortfarande vanligt.

Det blir allt vanligare att människor som lever på andra sätt än i den traditionella kärnfamiljen skaffar familj och barn. Sedan 1995 har homosexuella par kunnat registrera partnerskap, vilket gav samma rättigheter som gifta heterosexuella par. Sedan 2009 kan alla, oavsett kön eller sexualitet, gifta sig på samma sätt som heterosexuella. Sedan 2003 har också homosexuella rätt att adoptera barn. De familjer som består av av homo- eller bisexuella som har barn tillsammans kallas ibland för regnbågsfamiljer. Detta blir allt vanligare och brukar idag inte anses som avvikande ens på mindre orter.

LÄS MER: Den svenska välfärden

Att leva i grupp

Både i familjer och andra grupper krävs samarbete för att livet ska fungera. För att en grupp ska fungera måste alla vara beredda på att göra kompromisser och anpassa sig. Samtidigt vill många människor få vara sig själva utan att hela tiden behöva anpassa sig efter andra. En del människor har större behov av att vara ensamma (för sig själva) än vad andra har.

Alla människor tillhör massor av grupper på olika nivåer i stort och smått - allt från t.ex. landet, regionen och orten där vi bor, till skolan, kompisar, fritidsaktiviteter och familjen. Dessa grupper betyder olika mycket för oss. De personer som vi har allra närmst och som är viktigast för oss kallas inom sociologin för signifikanta andra (signifikant = betydelsefull).

Att leva i olika grupper innebär ofta att vi har flera skiftande roller. Med familjen i hemmet är du en viss typ av person, medan du är en annan i skolan och en tredje när du spelar volleyboll. Det gör också att dina olika roller ibland kan krocka med varandra. Att hitta vem du är i olika typer av sammanhang är viktig del i utvecklingen av din identitet.

Kultur

En viktig del av förmågan att kunna leva tillsammans är att ta hänsyn till de olika kulturer som finns i ett samhälle.

Begreppet  kultur är komplext. Med kultur menas ofta olika företeelser (fenomen/särdrag) som traditioner, levnadssätt, språk, historia och religion som en grupp människor anser sig ha gemensamt.

I alla samhällen trängs många olika kulturer. Dessa påverkar varandra och gör att samhällen utvecklas. För 50 år sedan åt ingen pizza eller kebab i Sverige, men idag är kebabpizzan bland det svenskaste som går att äta.

Hur du upplever kultur påverkas av vilka grupper du befinner dig i, vilken familj du kommer från och var du bor. Ibland kan olika kulturer krocka och göra att man inte förstår varandra. Det kallas kulturkrock.

ANNONS

LÄS MER: Arbete och boende

LÄS MER: Sveriges befolkning, migration och integration

LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter

LÄS MER: Rasism och främlingsfientlighet

LÄS MER: Livsfrågor

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några viktiga faktorer som påverkar din identitet?
     
  2. Vad menas med personlig identitet?
     
  3. I texten nämns att tonåringar ibland periodvis mår psykiskt dåligt. Vilket samband har det med den personliga identiteten?
     
  4. Förklara följande begrepp:

         a) Livsstil

         b) Subkultur

         c) Motkultur

         d) Ungdomskultur

         e) Klass

         f) Kön

         g) Etnicitet
     
  5. Varför tror du att vår sexualitet har så stor betydelse för den personliga identiteten?
     
  6. Vad menas med "normer"?
     
  7. Nämn minst tre olika typer av familjebildningar.
     
  8. Nämn några skäl till att vi människor föredrar att leva i grupper.

Diskutera:

  1. Hur kan normer påverka vårt sätt att se på oss själva och andra?

Fundera på:

  1. Försök komma på några viktiga faktorer/företeelser som har påverkat eller påverkar din personliga identitet (hittills).


Litteratur:
Erving Goffman, Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. (4. uppl.) Norstedts akademiska förlag, 2004
Emma Engdahl, Konsten att vara sig själv. (1. uppl.), Liber, 2009
Philip Lalander och Thomas Johansson, Ungdomsgrupper i teori och praktik. (2., [omarb. och uppdaterade] uppl.) Studentlitteratur, 2002
Mattias Axén, Från Elvis till Emo: ungdomskulturer 1950-2010, BTJ förlag, 2010
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
Göran Ahrne, Det sociala landskapet: En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet, Bokförlaget Korpen, 2013
 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.


Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9, samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.

Sidan uppdaterad: 7 september 2020
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Underkategorier till Individers och gruppers identitet och relationer

Arbete och boende

Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Vi tittar också närmare på olika utbildningsvägar och yrkesval samt några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

+ Läs mer

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här presenteras bland annat föräldraförsäkringen, barn- och studiebidrag, A-kassa, sjukvårdssystemet och pensionssystemet.

+ Läs mer

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Vi kommer också titta närmare på diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

+ Läs mer

Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans uppgifter ingår att värna om dessa folkgrupper och deras språk och att sprida kunskap om dem.

+ Läs mer

Sveriges befolkning, migration och integration

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på migration från och till Sverige förr och nu samt integration i samhället.

+ Läs mer

Rasism och främlingsfientlighet

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket värda.

+ Läs mer

Länkar om Individers och gruppers identitet och relationer

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Etik och moral

Etik (morallära) innehåller värderingar och normer för hur man bör vara som människa. Moral kan ses som en värdemätare...

Om sekter

Vad är en sekt och vad kännetecknar den? Läs om sekters dragningskraft och andra psykologiska och sociala aspekter som...

Humanism

Humanismen är en idéströmning som växte fram i slutet av medeltiden. Humanismen betonar den enskilda människans värde...

Livsfrågor

Livsfrågor är de stora frågorna som vi alla ställer oss under livets gång. Livsfrågor handlar om meningen med livet och...

Lag och rätt

Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.

Världens befolkning

Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...

Historiekultur och historiemedvetande

Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också...

Relaterade taggar

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

SO-rummet tag typ

Minoriteter

Här hittar du material med anknytning till nationella och etniska minoriteter förr och idag.

Sexuella läggningar

Sexuell läggning handlar om vad de personer som du blir kär i eller tänder på har för kön. Exempel...

Sexualundervisning

Det finns många olika sätt att organisera skolans sexualundervisning. Här följer några...

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...