Vanligen brukar man bli medveten om "vem man är" i tonåren.
Familj, kompisar och fritidsintressen är vanligtvis de faktorer som formar oss allra mest. Som tonåring slits man hela tiden mellan olika grupper och identiteter. Det är en tid i varje människas liv då personligheten genomgår stora förändringar och är under konstant utveckling - formas och omformas. Under den här utvecklingsfasen är det därför inte ovanligt att tonåringar mår dåligt eftersom den personliga identiteten fortfarande är svår att få grepp om, både för individen själv och för de andra i omgivningen.
Samtidigt som du växer som människa i både kropp och själ blir det naturligt att ställa sig frågan om vem man är - vilken som är din personliga identitet.
Livsstil och subkultur
Din personliga identitet (inkl. personliga egenskaper och åsikter) styr många av dina livsval som i sin tur gör att du lever ditt liv på ett speciellt sätt. Det kan t.ex. innebära att du handlar en särskild sorts kläder, eller att du inte äter kött. Alla dessa beteenden som formar ditt sätt att leva och visar vem du är kallas för livsstil.
De flesta sådana beteenden sker i samspel med andra. Då påverkar vi andra på samma sätt som de påverkar oss. Många grupper av människor som har en likartad livsstil med liknande värderingar, beteenden, kläder eller annat motsvarande, kan kallas för en subkultur.
Subkulturer ändras över tid och är ofta (men inte inte alltid) kopplade till ungdomar. Därför kan ibland äldre människor tycka att vissa subkulturer är konstiga eller obegripliga.
Motkultur och ungdomskultur
Ibland uppstår kulturella uttryck som är raka motsatsen till den dominerade kulturen i ett samhälle. Då kallas det för motkultur. Två exempel på detta är punken som slog igenom under slutet av 1970-talet och 1990-talets straight edge-kultur. Båda dessa grupper klär och uppför sig på ett sätt som bryter kraftigt från majoritetssamhällets normer.
En annan typ av kultur som skiljer sig från det vanliga är många av de trender som är kopplade till ungdomar. Dessa strömningar och stilar kan ibland vara kortlivade, och ibland fungera som subkulturer, motkulturer och ibland bli en del av politiska rörelser. Det som är speciellt med dessa uttryck är att de ofta står i motsats till vuxensamhället vilket gör att äldre människor tidvis betraktar dem som moraliska problem - detta hände t.ex. när rockmusiken slog igenom på 1950-talet och när rollspelandet bland ungdomar (Drakar & demoner, Mutant, Kult, Call of Cthulhu o.s.v.) blev utbrett under 1980-talet och 1990-talet.
Ungdomskulturer har funnits under många tider, men det är framför allt i det moderna industrisamhället som det blivit ett uppmärksammat fenomen. Detta beror på att ungdomstiden förlängts genom längre skolgång och mer fritid som har gjort det möjlighet att utveckla ungdomskulturer. Tidigare i äldre tider hade barn och ungdomar ett mycket större ansvar för familjens försörjning, vilket gjorde att det inte fanns tid till så mycket annat än arbete och andra vardagssysslor som var relaterade till hemmet eller gården.
I takt med att kommunikationerna har utvecklats har också allt fler ungdomskulturella uttryck tillkommit. En del av dessa har med tiden utvecklats till renodlade subkulturer. På 1980-talet var det t.ex. nästan bara ungdomar som var hårdrockare. Hårdrocken var då främst en ungdomskultur, men samtidigt en subkultur som växte allteftersom hårdrockarna blev äldre. Idag är det gott om medelålders män och kvinnor som kallar sig för hårdrockare. Hårdrocken lever kvar som subkultur men kan inte längre betraktas som ungdomskultur.
Klass, kön och etnicitet
Din identitet berörs också av vilka ekonomiska och sociala förutsättningar du har. Detta påverkar hur du uppfattar saker som t.ex. skola och fritidsintressen, men det kan också ha inverkan på både hälsa och livslängd. Även i ett så rikt land som Sverige råder stora ekonomiska skillnader mellan olika familjer, men också generellt mellan olika bostadsområden, framför allt i större städer.
Även biologiska faktorer påverkar dig. En grundläggande sådan är kön. Du påverkas dels av hur du själv uppfattar ditt kön, men också av hur du bedöms av personer i din omgivning. Det finns vissa skillnader mellan könen som man kan säga är konstruerade av samhället och dess normer. Detta kallas genus och kan handla om saker som att pojkar förväntas uppföra sig på ett visst sätt och flickor på ett annat. Vissa personer föds som biologiska pojkar eller flickor men känner sig inte som sådana. Dessa personer kallas för transpersoner och vill ibland genomgå en könskorrigering för att kunna leva fullt ut i sitt upplevda kön.
En annan biologisk eller sociologisk faktor som påverkar din identitet är etnicitet. Etnicitet används idag för att beskriva tillhörighet till en grupp som definierar sig som skild från andra vad gäller ursprung och kultur. Ursprung kan syfta på släktskap, historia eller geografisk härkomst. I de flesta länder finns många grupper med olika etnicitet. Etnicitet påverkar därför också vår identitet och hur vi lever.
