En annan biologisk eller sociologisk faktor som påverkar din identitet är etnicitet. Etnicitet används idag för att beskriva tillhörighet till en grupp som definierar sig som skild från andra vad gäller ursprung och kultur. Ursprung kan syfta på släktskap, historia eller geografisk härkomst. I de flesta länder finns många grupper med olika etnicitet. Etnicitet påverkar därför också vår identitet och hur vi lever.
Sexualitet
Sexualiteten handlar om vilken sorts människor du söker kärlek hos. Detta är för många en väldigt viktig del av identiteten. De flesta människor blir förälskade i personer av det motsatta biologiska könet. Detta kallas för heterosexualitet (hetero = olika). Andra blir förälskade i personer av samma kön, vilket kallas homosexualitet (homo = samma/lika). Det finns också bisexuella personer (bi = två). Det innebär att man gillar både pojkar/män och flickor/kvinnor. Därutöver finns flera andra olika sorters sexualitet och definitioner av olika former av sexualitet.
Synen på vad som anses vara normalt förändras över tid och varierar dessutom kraftigt mellan olika länder. I många länder, däribland Sverige, råder idag tolerans gällande personers sexuella läggning. I Sverige finns en lag som bland annat förbjuder all diskriminering på grund av sexuell läggning, könstillhörighet, könsidentitet och könsuttryck.
Skola, vänner och fritid
Skolan har också inverkan på din identitet. Du spenderar många år i skolan och naturligtvis påverkas du därför av både lärare och elever, men också till viss del av dina studier och hur du upplever din skolgång.
De personer du väljer att spendera din tid med påverkar hur du utvecklas. Vissa människor skaffar sig vänner för livet som de delar de viktigaste tankarna med, medan andra inte gör det. Detsamma gäller fritidsintressen. Om mycket tid läggs på att utöva idrott kommer det att göra avtryck, medan den som spelar i ett rockband kommer påverkas på ett annat sätt.
Vem är normal?
Alla människor vill passa in. Vi är sociala varelser och har alltid levt i grupp och känner därför ett behov av att passa in bland andra. Samtidigt vill de flesta av oss vara lite unika och känna oss speciella.
Det är svårt att säga exakt vad som är normalt eftersom det hela tiden förändras och dessutom anses olika, beroende på vilken plats och vilket socialt sammanhang det handlar om. Generellt kan man säga att det som anses som normalt styrs av samhällets normer.
Den som avviker från normen eller normerna på ett tydligt sätt kan ibland anses som onormal och hamna i utanförskap i samhället. Samtidigt förändras i regel dessa normer, och det som i en tid anses onormalt, kan ses som helt normalt i en annan. För 50 år sedan kunde det till exempel anses onormalt att vara tatuerad, om man inte var kriminell eller sjöman. I dagens samhälle har tatueringar istället blivit mycket vanligt och därför helt normalt.
Att leva tillsammans
Alla människor är gruppvarelser och lever på ett eller annat sätt tillsammans i olika grupper. Vi lever i grupper för att få trygghet och för att det mesta blir enklare om vi samarbetar med andra.
I Sverige är de allra flesta ganska trygga och har ett socialt skyddsnät, men så har det inte alltid varit och så kommer det troligen inte att vara för alltid. För omkring 150 år sedan emigrerade många människor från Sverige på grund av fattigdom, arbetslöshet, religiöst förtryck och andra orsaker. Idag är det istället Sverige som tar emot människor från andra länder. Att ta det ansvaret för andra människor är ett sätt att leva tillsammans. Andra saker som måste fungera är företag, skolor och myndigheter. Alla dessa institutioner i vårt samhälle ger oss trygghet och förutsättningar att leva tillsammans.
Familjen
För de flesta människor utgör familjen den viktigaste gemenskapen. Som barn ingår man i en familj utan att kunna välja. För ett barn blir därför de vuxna och eventuella syskon de viktigaste människorna att leva tillsammans med.
Det finns olika sorters familjer. Förr i tiden var det enda normala som accepterades av samhället att bilda familj – dvs.att en man och en kvinna gifte sig och skaffade barn tillsammans, och sedan levde ihop resten av livet. Detta kallas idag för kärnfamilj.
I dagens Sverige är det vanligare att par skiljer sig eller separerar och skaffar nya familjer eller lever som ensam förälder med ett eller flera barn på heltid eller deltid. För många barn är det därför inget konstigt att man har bonusföräldrar eller bonussyskon. Man kan också leva tillsammans utan att vara gift. Det kallas att vara sambo.
Går vi tillbaka 100-200 år i tiden var det vanligare med utvidgade familjer där man även tog ansvar för äldre generationer. I vår tid har istället modern äldreomsorg gjort att det behovet inte längre finns. Förr var det också mycket vanligare att en familj bestod av många barn. I länder där det sociala skyddsnätet inte är lika starkt som i Sverige är detta fortfarande vanligt.
Det blir allt vanligare att människor som lever på andra sätt än i den traditionella kärnfamiljen skaffar familj och barn. Sedan 1995 har homosexuella par kunnat registrera partnerskap, vilket gav samma rättigheter som gifta heterosexuella par. Sedan 2009 kan alla, oavsett kön eller sexualitet, gifta sig på samma sätt som heterosexuella. Sedan 2003 har också homosexuella rätt att adoptera barn. De familjer som består av homo- eller bisexuella som har barn tillsammans kallas ibland för regnbågsfamiljer. Detta blir allt vanligare och brukar idag inte anses som avvikande ens på mindre orter.
Att leva i grupp
Både i familjer och andra grupper krävs samarbete för att livet ska fungera. För att en grupp ska fungera måste alla vara beredda på att göra kompromisser och anpassa sig. Samtidigt vill många människor få vara sig själva utan att hela tiden behöva anpassa sig efter andra. En del människor har större behov av att vara ensamma (för sig själva) än vad andra har.
Alla människor tillhör massor av grupper på olika nivåer i stort och smått – allt från t.ex. landet, regionen och orten där vi bor, till skolan, kompisar, fritidsaktiviteter och familjen. Dessa grupper betyder olika mycket för oss. De personer som vi har allra närmast och som är viktigast för oss kallas inom sociologin för signifikanta andra (signifikant = betydelsefull).
Att leva i olika grupper innebär ofta att vi har flera skiftande roller. Med familjen i hemmet är du en viss typ av person, medan du är en annan i skolan och en tredje när du spelar volleyboll. Det gör också att dina olika roller ibland kan krocka med varandra. Att hitta vem du är i olika typer av sammanhang är en viktig del i utvecklingen av din identitet.
Kultur
En viktig del av förmågan att kunna leva tillsammans är att ta hänsyn till de olika kulturer som finns i ett samhälle.
Begreppet kultur är komplext. Med kultur menas ofta olika företeelser (fenomen/särdrag) som traditioner, levnadssätt, språk, historia och religion som en grupp människor anser sig ha gemensamt.
I alla samhällen trängs många olika kulturer. Dessa påverkar varandra och gör att samhällen utvecklas. För 50 år sedan åt ingen pizza eller kebab i Sverige, men idag är kebabpizzan bland det svenskaste som går att äta.
Hur du upplever kultur påverkas av vilka grupper du befinner dig i, vilken familj du kommer från och var du bor. Ibland kan olika kulturer krocka och göra att man inte förstår varandra. Det kallas kulturkrock.
