M
Kategori
En penningutlånare och hans fru räknar pengar vid ett bord. Frun bläddrar i en bok.

Att låna ut pengar mot ränta betraktades länge som ocker. Men det var också under medeltiden som de första bankerna kom till. Målning av Quentin Massys, 1514.

Ekonomi och handel på medeltiden

klocka
Lästid 8 minuter

Medeltidens jordbrukssamhälle

Det medeltida samhället var helt baserat på jordbruk. Handeln och livet i städerna var därför beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket.

Medeltidens städer var små och handeln var länge dåligt utvecklad. Ekonomin fick därmed liten betydelse för samhällets utveckling. Dålig trygghet för liv och egendom var också ett hinder för handelns utveckling. Den handel som ägde rum under medeltiden var i första hand till för att tillfredsställa människornas behov, inte penningsamlandet.

Medeltidens jordbrukssamhälle

Det medeltida samhället var helt baserat på jordbruk. Handeln och livet i städerna var därför beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket.

Medeltidens städer var små och handeln var länge dåligt utvecklad. Ekonomin fick därmed liten betydelse för samhällets utveckling. Dålig trygghet för liv och egendom var också ett hinder för handelns utveckling. Den handel som ägde rum under medeltiden var i första hand till för att tillfredsställa människornas behov, inte penningsamlandet.

ANNONS

ANNONS

Det rådde fri handel, men också förbud mot att låna ut pengar mot ränta

Enligt kyrkans idéer var människans tillvaro på jorden bara ett förspel till det kommande eviga livet i himlen. För att komma till himlen skulle man uppträda som en god kristen och hjälpa andra.

I det medeltida samhället var idén om fri handel väl utbredd eftersom Gud skapat jorden med mer resurser på vissa ställen och mindre på andra. Genom fri handel kunde man rätta till detta, för det var antagligen så Gud ville ha det.

Marknad i en holländsk stad vid slutet av medeltiden.

Att låna ut pengar mot ränta var i regel förbjudet och betraktades som ocker (d.v.s. att utnyttja någon i beroendeställning). Inga kristna fick därför arbeta med bankverksamhet, det fick istället andra religionsutövare ägna sig åt. En följd av detta blev att många judar kom att syssla med penningutlåning. Judarnas liv i de kristna länderna var nämligen hårt reglerade. De var oftast hänvisade till att bo på vissa ställen och fick bara arbeta med vissa yrken. Förutom detta var de enligt de kristna lagarna förbjudna att äga jord eller bedriva hantverk i något skrå (se nedan). Det enda som ibland återstod för judarna var köpenskap och handel.

Det medeltida skråväsendet

I de europeiska städerna var köpmännen organiserade i s.k. gillen - en slags föreningar - för att reglera handeln (regler om konkurrens m.m.) och för att bättre kunna tillgodose sina intressen gentemot adeln och kungar.

Hantverkarna var också organiserade i liknande sammanslutningar som kallades skrån. Varje hantverk hade sitt eget skrå. Skråväsendet var uppbyggt så att ingen utan gesällbrev (ett certifikat) fick bedriva hantverk mot betalning inom sitt yrke. För att få ett gesällbrev var man först tvungen att bli gesäll (lärling) hos en eller flera mästare tills man ansågs värdig. Efter examen fick gesällen ett gesällbrev och kunde sedan öppna eget och med tiden kanske själv bli mästare och ta emot gesäller.

ANNONS

ANNONS

Penninghushållningen ökar i betydelse

Under senare delen av medeltiden började städerna växa i större omfattning än tidigare. Därmed ökade också städernas betydelse för handeln som koncentrerades inom deras stadsmurar. Handeln blev på så sätt också lättare att kontrollera. Detta gynnade dem som styrde över staden, t.ex. stadsrådet, adeln eller kungen, som då kunde göra stora vinster genom tullar och andra avgifter.

I samband med att allt mer av handeln förlades till de växande städerna, blev landsbygdens befolkning oftare tvungna att besöka städerna för att kunna sälja och köpa varor.

Den ökade handeln i städerna under senmedeltiden innebar att penninghushållningen fick större betydelse än tidigare.

Den växande penninghushållningen i städerna bidrog i sin tur till en ökning av handeln över lag. Det alltmer vanliga bruket av pengar medförde att hantverkare började tillverka varor även för andra än folket som bodde i trakten eftersom betalningen kunde ges i klingande mynt istället för i naturaprodukter.

Det var under den här perioden - under senmedeltiden - som det moderna bankväsendet började ta form.

Medeltida stadslandskap
Bild: SO-rummet.se
Flandern (norra Belgien) var ett av Europas stora handelscentra under medeltiden. Här låg flera stora handelsstäder såsom Brügge, Gent och Antwerpen.

Handeln blir mer specialiserad

Utvecklingen av handeln ledde till en ökad uppdelning av produktionen (en ökad arbetsfördelning) även på ett internationellt plan då olika områden runt om i Europa började specialisera sig på att tillverka specifika varor i större omfattning än tidigare. I Flandern tillverkades exempelvis textilier av ull som inköpts från England. Och i städerna i Norditalien producerades glas, läderarbeten och handsmide. Handeln mellan olika områden inom Europa kom på så sätt att stimuleras. En annan fördel med den uppdelade tillverkningen - eller ökade specialiseringen - var att kvalitén på varorna ofta blev bättre.

ANNONS

ANNONS

Det medeltida Europa kan delas in i tre stora handelscentra: Flandern, det Nordtyska kustområdet och Norditalien.

  • Flandern (norra Belgien) fungerade som basområde för handeln med Frankrike, England och västra Tyskland.
     
  • Från det Nordtyska kustområdet bedrevs handel med länderna kring Nordsjökusten, Östersjöområdet och Ryssland.
     
  • I södra Europa utgjorde de stora städerna i Norditalien en utgångspunkt för den europeiska handeln med Orienten.

Hansan dominerade Nordeuropas handel

För att få billigare och säkrare transporter slöt sig ibland köpmän samman och bildade handelsförbund. Det mest kända är Hanseförbundet, även kallat Hansan, som var ett kommersiellt och politiskt förbund mellan olika handelsstäder, s.k. hansestäder, runt Östersjön och Nordsjön.

Hansan omfattade som mest nästan 100 städer, av vilka Lübeck var den ledande (karta).

Hansan dominerade handeln i norra Europa från mitten av 1300-talet fram till mitten av 1600-talet och hade under vissa perioder ett starkt politiskt inflytande över de nordiska länderna.
 

Handelsrutter Hansan
Bild: Flo Beck
Karta som visar Hansans viktigaste handelsrutter.

 

Sidenvägen band ihop Europa med Asien under medeltiden

Under medeltiden var Sidenvägen en viktig handelsrutt som utgjordes av ett förgrenat nätverk av vägar från Kina västerut till hamnstäderna vid östra Medelhavet. Hela resan tog ett par år, men mycket få handelsmän transporterade sina varor hela vägen. Vanligare var att en handelsman köpte en last, transporterade den en bit av vägen för att därefter sälja den, köpa en annan last och transportera tillbaka till sin hemstad.

Handelsvarorna bestod inte bara av siden utan även guld och kryddor som ingefära och kanel. Handeln med Europa via Sidenvägen upphörde i princip helt när européerna upptäckte sjövägen till Indien runt Afrikas sydspets 1498. Européerna började då istället handla direkt med Kina.

Nyttan med Sidenvägen var tvåfaldig; det ekonomiska utbytet var mycket omfattade, men längs Sidenvägen spreds också olika religioner och andra viktiga idéer.
 

Sidenvägen

Avgränsare

ANNONS

ANNONS

Ord och begrepp

Bankväsen: System med banker där man kan spara pengar, låna och växla. Bankväsendet började ta form under senmedeltiden.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Flandern: Ett viktigt handelsområde i norra Belgien under medeltiden, känt för sin tillverkning av textilier.

Fri handel: Handel utan statliga regler eller hinder (t.ex. tullar), där varor kan säljas fritt mellan olika områden.

Gesäll: En person som har lärt sig ett hantverk hos en mästare och har rätt att arbeta inom yrket mot betalning.

Gille: En förening av köpmän i en stad som hjälptes åt att skydda sina intressen och reglera handeln.

Hansan: Ett stort handelsförbund mellan nordtyska och andra nordeuropeiska städer som dominerade handeln i norra Europa under medeltiden.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Kommersiell verksamhet är en sysselsättning som omsätter pengar och vars avsikt är att ge intäkter (vinst).

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Ocker: Att ta ut orimligt hög ränta när man lånar ut pengar - något som kyrkan förbjöd under medeltiden.

Penninghushållning: Ett ekonomiskt system där man använder pengar istället för att byta varor.

Privilegier: Något vi måste känna till för att förstå medeltiden är begreppet privilegium. Ett privilegium är en rättighet till något, eller fördel som en person eller grupp av personer får.

Skattefrihet var kanske det viktigaste privilegiet under medeltiden. Ensamrätten att bedriva handel var ett annat. Men även så grundläggande saker som att få bo i en stad krävde privilegier d.v.s. tillstånd att bo där.

Det var nästan uteslutande kungamakten som hade rätt att ge privilegier och alla undersåtar var mer eller mindre beroende av dessa privilegier eller tillstånd. Tillstånd att bo någonstans, tillstånd att arbeta, tillstånd att resa och så vidare.

Ränta: Extra pengar man måste betala tillbaka när man lånar pengar, utöver det man lånade.

Senmedeltid: Den senare delen av medeltiden, ungefär 1300–1500-talet, då städer och handel växte.

Sidenvägen: Ett gammalt nätverk av handelsvägar mellan Europa och Asien där varor och idéer spreds.

Skråväsen: Ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, ämbeten, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Skråväsendet innebär också att bara de som var medlemmar i ett ämbete fick ägna sig åt yrket.

Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför skulle man kunna påstå att den medeltida handeln styrdes av jordbruket?
     
  2. På vilket sätt var judarna viktiga för Europas ekonomi under medeltiden?
     
  3. Förklara hur skråväsendet fungerade.
     
  4. Penninghushållningen (användningen av pengar) ökade under slutet av medeltiden. Hur gick det till och vad berodde det på?
     
  5. Vad ledde den ökade användningen av pengar till? Vilka följder fick det för den internationella handeln? Varför?
     
  6. Berätta kortfattat om de tre största handelsområdena i Europa under medeltiden.
     
  7. Nämn några viktiga fakta om Hansan.
     
  8. Förklara begreppet privilegium (grå rutan längst ner). Ge exempel på olika privilegier under medeltiden.

Ta reda på:

  1. Varför minskade användningen av pengar i början av medeltiden?
     
  2. Varför blev Lübeck Nordeuropas rikaste handelsstad?
     
  3. Vad var en kogg och vilka fördelar hade den jämfört med ett vikingaskepp?
     
  4. Varför byggdes det murar runt många städer på medeltiden? Användes de bara för försvar?

Diskutera:

  1. Varför ville kungamakten ta ut tull på varorna som fraktades in i städerna?
     
  2. Vilka sätt använder staten idag för att driva in skatt och hur gjorde kungamakten under medeltiden?
     
  3. Hur påverkade medeltidens kommunikationer (transporter och informationsteknik) handeln?  Jämför med idag.
     

M  LÄS MER: Skråväsendet

M  LÄS MER: Hansan

M  LÄS MER: Sidenvägen

M  LÄS MER: Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
B. Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Kartor

Sidan uppdaterad: 27 september 2025
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Ekonomi och handel på medeltiden

Sveriges historia

av: Statens historiska museer
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.

+ Läs mer

Skärvor från en annan tid

av: Medeltidsmuseet
Mellanstadiet

Vad innebär ett arkeologiskt fynd?

+ Läs mer

Lasten på vraket från Hansatiden

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ett av Europas bäst bevarade handelsskepp från medeltiden ligger på botten utanför den tyska halvön Darss. Både vraket, lasten och alla föremål ombord berättar mycket om livet under 1300-talet och om en intensiv handelssjöfart organiserad av Hansan.

+ Läs mer

Artiklar om Ekonomi och handel på medeltiden

SO-rummet bok
L
Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

av: Robert de Vries
2025-10-30
klocka Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
Gata i gamla stan på medeltiden.

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

av: Robert de Vries
2025-09-28
klocka Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
Interiös från ett bageri på medeltiden.

Hantverk och skrån på medeltiden

av: Robert de Vries
2025-09-27
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
Marknad i medeltida stad.

Städerna i medeltidens Sverige

av: Robert de Vries
2025-09-21
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
Vikingaskepp i månljus.

Nordbornas handelsresor och vikingatåg

av: Robert de Vries
2025-04-30
klocka Lästid 9 minuter

Under vikingatiden seglade nordborna ut på långa handelsresor där de bytte varor som pälsar och bärnsten mot silver, siden och glas. Silver var extra viktigt eftersom det kunde användas som betalningsmedel. Men vikingarnas resor kunde också vara krigiska, där målet var att plundra eller erövra land. Under dessa krigiska resor hamnade både plundringsgods och människor i lasten. Vikingarna bedrev nämligen en omfattande slavhandel, som de var kända för i hela Europa...

+ Läs mer

M
Staden Kilwa

Afrikas glömda handel

av: Jan-Olof Fallström
2024-03-17
klocka Lästid 6 minuter

En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas kolonisation på 1800-talet. Även i Afrika är den här åsikten fortfarande vanlig. Stämmer den?

+ Läs mer

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

av: Jan-Olof Fallström
2023-02-10
klocka Lästid 8 minuter

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste du att slaveri även var ett utmärkande samhällsdrag i stora delar av Europa under äldre medeltiden (500-1000)? Till och med kyrkan använde sig av slavar.

+ Läs mer

M

Medici - renässansens bankir

av: Peter Fowelin
2022-12-11
klocka Lästid 18 minuter

"Det är han som bestämmer över krig och fred och kontrollerar lagarna. Han är herre i landet snarare än medborgare. Politiska frågor avgörs i hans hem. De män han väljer har de viktiga befattningarna. Han är kung i allt utom till namnet och när det gäller ceremonierna." Det skrev påven Pius II om Cosimo de Medici - en av Europas rikaste och mäktigaste män under 1400-talet. Han styrde i den norditalienska staden Florens, och genom sina rikedomar och en väl utbyggd bankverksamhet hade han inflytande över furstar, kungar och kejsare i stora delar av Europa...

+ Läs mer

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

av: Lars Hildingson
2022-11-14
klocka Lästid 11 minuter

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning...

+ Läs mer

M

Medeltidens sillmarknad i Skanör

av: Lars Hildingson
2022-04-26
klocka Lästid 8 minuter

Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober. Den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus berättar att stimmen var så täta att skeppen fastnade i dem. Man kunde ösa upp sill med händerna. Exempelsamlingen på skepparhistorier kan göras lång. Men faktum är att sillen varje höst kom i ofantliga mängder. Hansans köpmän organiserade sillhandeln som hade en stor europeisk marknad. Omkring 300 000 tunnor sill skeppades varje år ut från Skanör. Mot slutet av 1600-talet försvann de stora stimmen. Det är oklart varför...

+ Läs mer

M

Hansan dominerade handeln i Nordeuropa på medeltiden

av: Peter Fowelin
2021-10-25
klocka Lästid 11 minuter

I den gamla fiskestaden Bergen på Norges västkust har det alltid sjudit av liv på bryggor och i bodar. Och de röster som genom århundraden mött sjöfolket i båtarna har ofta talat tyska. Från slutet av 1100-talet och flera hundra år framåt var Bergen till stor del tyskarnas stad. Här fanns Hansans största kontor i Norden. Hansan var under medeltiden norra Europas mäktigaste handelsorganisation och spelade en viktig roll i många kust- och handelsstäder: bland annat i London, Brügge (i nuvarande Belgien), Novgorod (Ryssland) och Visby...

+ Läs mer

S

Mynt under medeltiden och Vasatiden

av: Gunnar Åselius
2021-07-30
klocka Lästid 4 minuter

Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka. Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung...

+ Läs mer

S

Svenskt bergsbruk under medeltiden och Vasatiden

av: Gunnar Åselius
2021-07-27
klocka Lästid 4 minuter

Bergsbruket i Sverige inleddes på 1000-talet med koppar- (Falun, Åtvidaberg) och järnbrytning (Utö, Bergslagen). Järnbrytningen fick sitt verkliga genombrott under 1100- och 1200-talen. Den tredje stora metallen, silver, blev en viktig produkt först mot medeltidens slut (Sala). Dessförinnan hade alltsedan tidig järnålder malm hämtats ur myrar, och myrmalmsutvinningen fortsatte parallellt med gruvdriften under hela medeltiden.

+ Läs mer

S

Medeltidens skrån och gillen

av: Gunnar Åselius
2021-07-12
klocka Lästid 3 minuter

Under medeltiden var hantverkarna och köpmännen anslutna till olika skrån som hade hand om fackliga och ekonomiska frågor. Vid sidan av skråna fanns gillen som var sociala sammanslutningar som kan beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna var till hantverkarna eller köpmännen, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket...

+ Läs mer

S

Visby - Nordens enda medeltida storstad

av: Dick Wase
2021-03-27
klocka Lästid 17 minuter

Idag är Visby Nordens äldsta stad. Stadens historia sträcker sig ända tillbaka till 700-talet. Men det var under medeltiden som Visby hade sin storhetstid. Staden fungerade då under lång tid som Östersjöns kanske viktigaste handelscentrum, och var under senmedeltiden även en viktig hansestad. Men Visbys historia handlar inte bara om handel, utan också om inbördeskrig, utländska erövrare och sjöröveri. I den här artikeln kan du läsa om Visbys medeltida historia då staden - med sina 12 000 invånare - var Nordens överlägset största stad, som lockade både handelsfolk och erövrare...

+ Läs mer

M

Bartolomeu Diaz och vägen runt Afrikas sydspets

av: Kaj Hildingson
2021-03-21
klocka Lästid 10 minuter

I åratal letade portugiserna i slutet av 1400-talet efter sjövägen runt södra Afrika till Indien. Men det krävdes en flera dagar lång storm för att Bartolomeu Diaz (ca 1450-1500) till slut skulle hitta vägen. Då tvingade besättningen honom att vända hemåt istället för att fortsätta mot Indien. Trots att vägen var funnen tog det omkring tio år innan Portugal skickade ut en ny expedition. Då hade redan Spanien hunnit förklara att deras utsände hittat en helt annan sjöväg till Indien...

+ Läs mer

M

Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

av: Kaj Hildingson
2021-03-18
klocka Lästid 4 minuter

I början av 1400-talet fanns det åtminstone åtta civilisationer som hade utforskat och kartlagt delar av sin omvärld. De åtta civilisationerna var Kina, Japan, Polynesierna i Stilla havet, Indien, aztekernas i Mexiko, Inkariket i Peru, arabvärlden och Europa. Om någon vid denna tidpunkt skulle ha gissat vilken av dessa kulturer som skulle upptäcka de vägar som kom att binda samman dessa åtta till ett handelsområde är det ytterst osannolikt att det kristna Europa skulle ha utpekats. Ändå skulle det bli européerna som gjorde det, mot alla odds. De var instängda av Atlanten i väster och det muslimska väldet i öster. I söder fanns det svårgenomträngliga Afrika...

+ Läs mer

M

Henrik Sjöfararen öppnar dörren till Atlanten

av: Kaj Hildingson
2021-03-18
klocka Lästid 17 minuter

I början av 1400-talet vågade européerna fortfarande inte segla söderut längs Afrikas västkust. De historier om sjöodjur och andra faror som fenicierna spridit ut mer än tusen år tidigare var så bra att de fortfarande avskräckte. Portugisen Henrik Sjöfararen (1394-1460) har fått äran av att européerna började utforska världshaven på allvar. Men egentligen var han främst intresserad av den hemlighetsfulla guldhandeln i Västafrika. Var det guldet kom ifrån var ett mysterium som upptäckare förgäves försökt lösa i över tusen år...

+ Läs mer

S

Sveriges medeltid

av: Gunnar Åselius
2020-07-10
klocka Lästid 9 minuter

Sveriges medeltid (1050-1520) brukar räknas från mitten av 1000-talet då riket började bli kristet. Sveriges enande som ett rike var dock en långdragen process. Under 1100-talet rådde ständiga tronstrider och det var först under Folkungaättens styre (1250-1364) och dess centralisering av statsmakten som Sverige blev ett mer enat rike. Under 1300-talet drabbades Sverige av två stora katastrofer - agrarkrisen och digerdöden - varefter det politiska läget under senare delen av århundradet blev instabilt. I samband med bildandet av Kalmarunionen 1397 tycktes allt bli bättre, men en bit in på 1400-talet uppstod konflikter. Unionstiden kom att präglas av maktkamp mellan olika politiska grupperingar, inbördeskrig och bondeuppror. Sveriges medeltid slutar vid Stockholms blodbad 1520 som ledde till Gustav Vasas maktövertagande och Kalmarunionens upplösning 1523...

+ Läs mer

M

Järnet och Bergslagen under medeltiden

av: Herman Lindqvist
2019-11-12
klocka Lästid 5 minuter

I över 800 år har man gjort järn i Bergslagen. Det behövdes mycket arbetskraft i skogen, gruvan och hyttan, därför lockades folk hit tidigt med särskilda privilegier. Hyttorna anlades vid vattendrag så att masugnarnas bälgar skulle kunna drivas med vattenhjul. Man eldade runt berget för att sedan kyla det så att det sprack, varefter malmen kunde brytas loss. Redan på 1200-talet kom järnmalmsexporten från Sverige igång, då man skeppade ut järnet i järnstycken...

+ Läs mer

S

Lübeck och Hansans imperium

av: Torbjörn Nilsson
2019-07-23
klocka Lästid 12 minuter

Under medeltiden kontrollerade Hansan sjöfarten i Östersjön. I den ledande staden Lübecks mäktiga rådhus samlades Hansans ledande köpmän från en rad Östersjöstäder för att bevaka sina handelsintressen, ingå avtal med någon furste eller diskutera problemet med sjörövare...

+ Läs mer

S

Skatter och tionde i medeltidens Sverige

av: Gunnar Åselius
2019-07-22
klocka Lästid 10 minuter

I medeltidens Sverige fick den skattpliktiga delen av befolkningen betala skatt både till kungamakten och till kyrkan. I den här artikeln kan du läsa om vilka skatter kungen skulle ha och hur skatterna till kyrkan fungerade.

+ Läs mer

M

Kvinnors liv under medeltiden

av: Stefan Högberg
2018-01-28
klocka Lästid 7 minuter

Hur levde kvinnor i medeltidens Europa? Det beror förstås på exakt var och när i medeltidens Europa vi menar, men det finns likheter mellan olika tider och platser. Medeltida kvinnor gifte sig tidigt och arbetade hårt för familjens överlevnad, men kunde få ett friare liv som änkor – om de kunde försörja sig...

+ Läs mer

M
Vy över Stockholm 1535.

Den medeltida staden

av: Herman Lindqvist
2017-09-30
klocka Lästid 5 minuter

Medeltidens svenska städer var små, gatorna krokiga och köpmännen ofta från Tyskland, hitkallade för att forma våra första städer. Stadsborna höll sig ofta med kor och grisar. Det stank i gränderna eftersom alla tömde sopor och avfall rätt ut på gatan...

+ Läs mer

M
Porträtt

Henrik Sjöfararen lade grunden för de portugisiska upptäcktsresorna

av: Carsten Ryytty
2016-11-28
klocka Lästid 5 minuter

Prins Henrik (1394-1460) av Portugal har fått tillnamnet Sjöfararen. Det är ett underligt namn på en man som bara gjorde två sjöresor i sitt liv och ingen längre än den över det smala sundet till Afrika. Men det var på prins Henriks initiativ som portugiserna började utforska sjövägen längs Afrikas västkust...

+ Läs mer

Podcast om Ekonomi och handel på medeltiden

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Läs mer

Länkar om Ekonomi och handel på medeltiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi
Medeltida målning som föreställer riddare som tar emot ett pris från några kvinnor efter en avslutad tornering.

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Hi
Vy över ett medeltida vinterlandskap med en by i förgrunden och en stad längre bort.

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Hi
Jägare med jakthundar som kommer hem till byn. Medeltida vinterlandskap.

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
Illustration på en kung och en knäböjande riddare.

Feodalismen

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Hi
Medeltida soldater och riddare på gudstjänst i en stor kyrka.

Korstågen

De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet...

Hi
Äldre man som arbetar i en verkstad med en borr på en bräda. Olika verktyg och redskap ligger på hans arbetsbord.

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Hi
Ostindiefarare i Stockholms hamn på 1700-talet.

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi
Interiör i en bokhandel, tidigt 1800-tal. En herre med hatt står vid disken och pratar med två försäljare.

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Hi
Del av en eurosedel som visar en karta över Europa.

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Hi
Rigas hamn på 1600-talet

Ekonomisk historia

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...

Sh

Ekonomi och handel

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...

Sh

Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...

Relaterade taggar

Hi
bankir

Skatter och skatteväsen

Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
smedja

Skråväsendet

Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Olofsborg

Borgar och fästningar

Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...

Hi
Hamnaktivitet

Hansan

Hansan, eller Hanseförbundet, grundades under 1100-talet av nordtyska köpmän som slöt sig samman i...

Hi
Lydiska guldmynt

Betalningsmedel

Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...

Hi
Agrarkrisen

Agrarkrisen (jordbrukskrisen)

Agrarkrisen (medeltidens stora jordbrukskris) var den nedgång som drabbade det europeiska...

Hi
Karta

Visbys historia

Visby var under medeltiden en av Sveriges största städer och en viktig medlem av Hansan. Staden...

Hi
Karavan

Sidenvägen

Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på...

Hi
Skolmaterial i historia

Skolmaterial om historia

Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....