M
Kategori

Att låna ut pengar mot ränta betraktades länge som ocker. Men det var också under medeltiden som de första bankerna kom till. Målning av Quentin Massys, 1514.

Ekonomi och handel på medeltiden

Medeltidens jordbrukssamhälle

Det medeltida samhället var helt baserat på jordbruk. Handeln och livet i städerna var därför beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket.

Medeltidens städer var små och handeln var länge dåligt utvecklad. Ekonomin fick därmed liten betydelse för samhällets utveckling. Dålig trygghet för liv och egendom var också ett hinder för handelns utveckling. Den handel som ägde rum under medeltiden var i första hand till för att tillfredsställa människornas behov, inte penningsamlandet.

Medeltidens jordbrukssamhälle

Det medeltida samhället var helt baserat på jordbruk. Handeln och livet i städerna var därför beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket.

Medeltidens städer var små och handeln var länge dåligt utvecklad. Ekonomin fick därmed liten betydelse för samhällets utveckling. Dålig trygghet för liv och egendom var också ett hinder för handelns utveckling. Den handel som ägde rum under medeltiden var i första hand till för att tillfredsställa människornas behov, inte penningsamlandet.

ANNONS

ANNONS

Det rådde fri handel, men också förbud mot att låna ut pengar mot ränta

Enligt kyrkans idéer var människans tillvaro på jorden bara ett förspel till det kommande eviga livet i himlen. För att komma till himlen skulle man uppträda som en god kristen och hjälpa andra.

I det medeltida samhället var idén om fri handel väl utbredd eftersom Gud skapat jorden med mer resurser på vissa ställen och mindre på andra. Genom fri handel kunde man rätta till detta, för det var antagligen så Gud ville ha det.

Marknad i en holländsk stad vid slutet av medeltiden.

Att låna ut pengar mot ränta var i regel förbjudet och betraktades som ocker (d.v.s. att utnyttja någon i beroendeställning). Inga kristna fick därför arbeta med bankverksamhet, det fick istället andra religionsutövare ägna sig åt. En följd av detta blev att många judar kom att syssla med penningutlåning. Judarnas liv i de kristna länderna var nämligen hårt reglerade. De var oftast hänvisade till att bo på vissa ställen och fick bara arbeta med vissa yrken. Förutom detta var de enligt de kristna lagarna förbjudna att äga jord eller bedriva hantverk i något skrå (se nedan). Det enda som ibland återstod för judarna var köpenskap och handel.

Det medeltida skråväsendet

I de europeiska städerna var köpmännen organiserade i s.k. gillen - en slags föreningar - för att reglera handeln (regler om konkurrens m.m.) och för att bättre kunna tillgodose sina intressen gentemot adeln och kungar.

Hantverkarna var också organiserade i liknande sammanslutningar som kallades skrån. Varje hantverk hade sitt eget skrå. Skråväsendet var uppbyggt så att ingen utan gesällbrev (ett certifikat) fick bedriva hantverk mot betalning inom sitt yrke. För att få ett gesällbrev var man först tvungen att bli gesäll (lärling) hos en eller flera mästare tills man ansågs värdig. Efter examen fick gesällen ett gesällbrev och kunde sedan öppna eget och med tiden kanske själv bli mästare och ta emot gesäller.

ANNONS

ANNONS

Penninghushållningen ökar i betydelse

Under senare delen av medeltiden började städerna växa i större omfattning än tidigare. Därmed ökade också städernas betydelse för handeln som koncentrerades inom deras stadsmurar. Handeln blev på så sätt också lättare att kontrollera. Detta gynnade dem som styrde över staden, t.ex. stadsrådet, adeln eller kungen, som då kunde göra stora vinster genom tullar och andra avgifter.

Flandern (norra Belgien) var ett av Europas stora handelscentra under medeltiden. Här låg flera stora handelsstäder såsom Brügge, Gent och Antwerpen.

I samband med att allt mer av handeln förlades till de växande städerna, blev landsbygdens befolkning oftare tvungna att besöka städerna för att kunna sälja och köpa varor.

Den ökade handeln i städerna under senmedeltiden innebar att penninghushållningen fick större betydelse än tidigare.

Den växande penninghushållningen i städerna bidrog i sin tur till en ökning av handeln över lag. Det alltmer vanliga bruket av pengar medförde att hantverkare började tillverka varor även för andra än folket som bodde i trakten eftersom betalningen kunde ges i klingande mynt istället för i naturaprodukter.

Det var under den här perioden - under senmedeltiden - som det moderna bankväsendet började ta form.

Handeln blir mer specialiserad

Utvecklingen av handeln ledde till en ökad uppdelning av produktionen (en ökad arbetsfördelning) även på ett internationellt plan då olika områden runt om i Europa började specialisera sig på att tillverka specifika varor i större omfattning än tidigare. I Flandern tillverkades exempelvis textilier av ull som inköpts från England. Och i städerna i Norditalien producerades glas, läderarbeten och handsmide. Handeln mellan olika områden inom Europa kom på så sätt att stimuleras. En annan fördel med den uppdelade tillverkningen - eller ökade specialiseringen - var att kvalitén på varorna ofta blev bättre.

ANNONS

ANNONS

Det medeltida Europa kan delas in i tre stora handelscentra: Flandern, det Nordtyska kustområdet och Norditalien.

  • Flandern (norra Belgien) fungerade som basområde för handeln med Frankrike, England och västra Tyskland.
     
  • Från det Nordtyska kustområdet bedrevs handel med länderna kring Nordsjökusten, Östersjöområdet och Ryssland.
     
  • I södra Europa utgjorde de stora städerna i Norditalien en utgångspunkt för den europeiska handeln med Orienten.

Hansan dominerade Nordeuropas handel

För att få billigare och säkrare transporter slöt sig ibland köpmän samman och bildade handelsförbund. Det mest kända är Hanseförbundet, även kallat Hansan, som var ett kommersiellt och politiskt förbund mellan olika handelsstäder, s.k. hansestäder, runt Östersjön och Nordsjön.

Hansan omfattade som mest nästan 100 städer, av vilka Lübeck var den ledande (karta).

Hansan dominerade handeln i norra Europa från mitten av 1300-talet fram till mitten av 1600-talet och hade under vissa perioder ett starkt politiskt inflytande över de nordiska länderna.

 

Handelsrutter Hansan
Bild: Flo Beck
Karta som visar Hansans viktigaste handelsrutter.

 

Sidenvägen band ihop Europa med Asien under medeltiden

Under medeltiden var Sidenvägen en viktig handelsrutt som utgjordes av ett förgrenat nätverk av vägar från Kina västerut till hamnstäderna vid östra Medelhavet. Hela resan tog ett par år, men mycket få handelsmän transporterade sina varor hela vägen. Vanligare var att en handelsman köpte en last, transporterade den en bit av vägen för att därefter sälja den, köpa en annan last och transportera tillbaka till sin hemstad.

Handelsvarorna bestod inte bara av siden utan även guld och kryddor som ingefära och kanel. Handeln med Europa via Sidenvägen upphörde i princip helt när européerna upptäckte sjövägen till Indien runt Afrikas sydspets 1498. Européerna började då istället handla direkt med Kina.

Nyttan med Sidenvägen var tvåfaldig; det ekonomiska utbytet var mycket omfattade, men längs Sidenvägen spreds också olika religioner och andra viktiga idéer.

LÄS MER: Sidenvägen

LÄS MER: Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

Sidenvägen

Avgränsare

LÄS MER: Skråväsendet

LÄS MER: Hansan

ANNONS

Användbara begrepp

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Kommersiell verksamhet är en sysselsättning som omsätter pengar och vars avsikt är att ge intäkter (vinst).

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Privilegier: Något vi måste känna till för att förstå medeltiden är begreppet privilegium. Ett privilegium är en rättighet till något, eller fördel som en person eller grupp av personer får.

Skattefrihet var kanske det viktigaste privilegiet under medeltiden. Ensamrätten att bedriva handel var ett annat. Men även så grundläggande saker som att få bo i en stad krävde privilegier d.v.s. tillstånd att bo där.

Det var nästan uteslutande kungamakten som hade rätt att ge privilegier och alla undersåtar var mer eller mindre beroende av dessa privilegier eller tillstånd. Tillstånd att bo någonstans, tillstånd att arbeta, tillstånd att resa och så vidare.

Skråväsen: Ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, ämbeten, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Skråväsendet innebär också att bara de som var medlemmar i ett ämbete fick ägna sig åt yrket.

Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför skulle man kunna påstå att den medeltida handeln styrdes av jordbruket?
     
  2. På vilket sätt var judarna viktiga för Europas ekonomi under medeltiden?
     
  3. Förklara hur skråväsendet fungerade.
     
  4. Penninghushållningen (användningen av pengar) ökade under slutet av medeltiden. Hur gick det till och vad berodde det på?
     
  5. Vad ledde den ökade användningen av pengar till? Vilka följder fick det för den internationella handeln? Varför?
     
  6. Berätta kortfattat om de tre största handelsområdena i Europa under medeltiden.
     
  7. Nämn några viktiga fakta om Hansan.
     
  8. Förklara begreppet privilegium (grå rutan längst ner). Ge exempel på olika privilegier under medeltiden.

Ta reda på:

  1. Varför minskade användningen av pengar i början av medeltiden?
     
  2. Varför blev Lübeck Nordeuropas rikaste handelsstad?
     
  3. Vad var en kogg och vilka fördelar hade den jämfört med ett vikingaskepp?
     
  4. Varför byggdes det murar runt många städer på medeltiden? Användes de bara för försvar?

Diskutera:

  1. Varför ville kungamakten ta ut tull på varorna som fraktades in i städerna?
     
  2. Vilka sätt använder staten idag för att driva in skatt och hur gjorde kungamakten under medeltiden?
     
  3. Hur påverkade medeltidens kommunikationer (transporter och informationsteknik) handeln?  Jämför med idag.
     

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
B. Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Ekonomi och handel på medeltiden

Lasten på vraket från Hansatiden

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Ett av Europas bäst bevarade handelsskepp från medeltiden ligger på botten utanför den tyska halvön Darss. Både vraket, lasten och alla föremål ombord berättar mycket om livet under 1300-talet och om en intensiv handelssjöfart organiserad av Hansan.

+ Läs mer

Artiklar om Ekonomi och handel på medeltiden

M
Staden Kilwa

Afrikas glömda handel

av: Jan-Olof Fallström
2024-03-17

En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas kolonisation på 1800-talet. Även i Afrika är den här åsikten fortfarande vanlig. Stämmer den?

+ Läs mer

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

av: Jan-Olof Fallström
2023-02-10

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste du att slaveri även var ett utmärkande samhällsdrag i stora delar av Europa under äldre medeltiden (500-1000)? Till och med kyrkan använde sig av slavar.

+ Läs mer

M

Medici - renässansens bankir

av: Peter Fowelin
2022-12-11

"Det är han som bestämmer över krig och fred och kontrollerar lagarna. Han är herre i landet snarare än medborgare. Politiska frågor avgörs i hans hem. De män han väljer har de viktiga befattningarna. Han är kung i allt utom till namnet och när det gäller ceremonierna." Det skrev påven Pius II om Cosimo de Medici - en av Europas rikaste och mäktigaste män under 1400-talet. Han styrde i den norditalienska staden Florens, och genom sina rikedomar och en väl utbyggd bankverksamhet hade han inflytande över furstar, kungar och kejsare i stora delar av Europa...

+ Läs mer

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

av: Lars Hildingson
2022-11-14

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning...

+ Läs mer

M

Medeltidens sillmarknad i Skanör

av: Lars Hildingson
2022-04-26

Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober. Den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus berättar att stimmen var så täta att skeppen fastnade i dem. Man kunde ösa upp sill med händerna. Exempelsamlingen på skepparhistorier kan göras lång. Men faktum är att sillen varje höst kom i ofantliga mängder. Hansans köpmän organiserade sillhandeln som hade en stor europeisk marknad. Omkring 300 000 tunnor sill skeppades varje år ut från Skanör. Mot slutet av 1600-talet försvann de stora stimmen. Det är oklart varför...

+ Läs mer

M

Hansan dominerade handeln i Nordeuropa på medeltiden

av: Peter Fowelin
2021-10-25

I den gamla fiskestaden Bergen på Norges västkust har det alltid sjudit av liv på bryggor och i bodar. Och de röster som genom århundraden mött sjöfolket i båtarna har ofta talat tyska. Från slutet av 1100-talet och flera hundra år framåt var Bergen till stor del tyskarnas stad. Här fanns Hansans största kontor i Norden. Hansan var under medeltiden norra Europas mäktigaste handelsorganisation och spelade en viktig roll i många kust- och handelsstäder: bland annat i London, Brügge (i nuvarande Belgien), Novgorod (Ryssland) och Visby...

+ Läs mer

Podcast om Ekonomi och handel på medeltiden

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Läs mer

Länkar om Ekonomi och handel på medeltiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Hi

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Hi

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi

Feodalismen

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Hi

Korstågen

De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet...

Hi

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Hi

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Hi

Ekonomisk historia

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...

Sh

Ekonomi och handel

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...

Sh

Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...

Relaterade taggar

Hi
bankir

Skatter och skatteväsen

Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
smedja

Skråväsendet

Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Olofsborg

Borgar och fästningar

Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...

Hi
Hamnaktivitet

Hansan

Hansan, eller Hanseförbundet, grundades under 1100-talet av nordtyska köpmän som slöt sig samman i...

Hi
Lydiska guldmynt

Betalningsmedel

Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...

Hi
Agrarkrisen

Agrarkrisen (jordbrukskrisen)

Agrarkrisen (medeltidens stora jordbrukskris) var den nedgång som drabbade det europeiska...

Hi
Karta

Visbys historia

Visby var under medeltiden en av Sveriges största städer och en viktig medlem av Hansan. Staden...

Hi
Karavan

Sidenvägen

Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på...