Olof Skötkonung (död omkring år 1022) var en svensk kung. Olof Skötkonung är den förste svenske kung som man med säkerhet vet har låtit prägla mynt i eget namn och som man vet regerade över åtminstone större delen av Svealand och Götaland. Mynten är präglade i Sigtuna i Uppland, men Olof finns också upptagen i Västgötalagens kungalängd.
Sigtuna hade en viktig roll under Olofs tid. Där fanns både handel och kunglig verksamhet, och omkring år 995 började hans silvermynt präglas i staden. Mynten hade engelska förebilder och bar både kungens namn och kristna symboler. Det visar hur Olof knöt sin kungamakt till den nya kristna religionen och till en stad som hade nära kontakter med omvärlden.
En kristen kung
Olof var kristen, och hans mynt bär kristna symboler. Hans far Erik Segersäll hade enligt källorna också döpts, men ska senare ha återvänt till den gamla religionen. Olof ska enligt en mycket osäker uppgift ha döpts av missionären Sigfrid vid Husaby källa omkring år 1000.
Han beröms också av Adam av Bremen för sitt kristna nit och sägs ha grundat det första svenska biskopssätet i Skara. Enligt Adam av Bremen ville han också riva det hedniska templet i Uppsala.
Sagorna berättar om krig och konflikter
I de isländska sagorna finns uppgifter om att han skulle ha slagits på den danske kungen Sven Tveskäggs sida mot den norske kungen Olav Tryggvasson i ett sjöslag vid Svolder (i Öresund?). Senare ska Upplandsbönderna under ledning av Torgny lagman ha tvingat honom att sluta fred med Norge och fortsätta härjningstågen i österled. Eftersom de isländska uppgifterna är från 1200-talet kan de dock inte anses pålitliga.
Vad tillnamnet skötkonung syftar på är okänt, möjligen har det med skatt (= mynt?) att göra.
Sveriges första kungliga myntOmkring år 995 började Olof Skötkonung låta prägla mynt i Sigtuna. Mynten var tydligt inspirerade av engelska mynt från samma tid och tillverkades troligen med hjälp av myntmästare som hade erfarenhet från England. På flera av mynten finns både kungens namn och Sigtunas namn. Myntningen visar att Olof försökte använda samma slags symboler för kunglig makt som härskare på andra håll i Europa. Efter sonen Anund Jakob upphörde den svenska myntningen under en lång period och började inte på nytt förrän mot slutet av 1100-talet.
|
M LÄS MER: Nordens kristnande
M LÄS MER: Vikingatiden
S LÄS MER: Ynglingaätten
M PODCAST: Sveriges kristnande
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
