M

På det medeltida slagfältet hade det tunga rytteriet ofta en avgörande roll.

Medeltida krig och försvar

En ganska fredlig period i historien

Medeltiden var en jämförelsevis fredlig period, även om det förekom många uppror och krig. De största och längsta konflikterna hade emellertid stor betydelse för den efterföljande historiens utformning. Till dessa konflikter hör bland annat den muslimska expansionen, korstågen, de mongoliska erövringarna och hundraårskriget (mellan England och Frankrike).

Det bepansrade rytteriets storhetstid

Under medeltiden utvecklades krigskonsten från det tunga bepansrade rytteriets herravälde till de stora infanteribaserade arméernas återkomst.

En ganska fredlig period i historien

Medeltiden var en jämförelsevis fredlig period, även om det förekom många uppror och krig. De största och längsta konflikterna hade emellertid stor betydelse för den efterföljande historiens utformning. Till dessa konflikter hör bland annat den muslimska expansionen, korstågen, de mongoliska erövringarna och hundraårskriget (mellan England och Frankrike).

Det bepansrade rytteriets storhetstid

Under medeltiden utvecklades krigskonsten från det tunga bepansrade rytteriets herravälde till de stora infanteribaserade arméernas återkomst.

ANNONS

ANNONS

Viktiga begrepp

Artilleri: Trupper med tunga skjutvapen som katapulter och kanoner.

Belägring: Inneslutning av en fientlig fästning eller stad, med syftet att förbereda en stormning av denna eller tvinga den att kapitulera.

Infanteri: Trupper till fots.

Kavalleri: Beridna trupper.

I samband med att stigbygeln infördes i Europa under 700-talet och sadlarna förbättrades, blev det med tiden allt vanligare att rida på hästar under slagen. Stigbygeln var en förutsättning för att man skulle kunna strida effektivt med tunga vapen och hålla sig kvar på hästryggen.

Med hjälp av stigbygeln fick ryttaren mer stöd och kraft och kunde lättare utnyttja sina vapen. Ryttarna kunde nu använda tunga lansar och tyngre rustningar än tidigare, vilket gjorde dem till ett effektivt och fruktat redskap på slagfältet. I öppen terräng blev en bepansrad ryttarhär en näst intill ostoppbar krigsmaskin.

Ryttarna var länge medeltidens viktigaste vapenslag och användes främst för att riva upp fiendens infanteri och säkra segern.

Men för att en sådan ryttarhär skulle bli effektiv i strid, krävdes mycket övning. De bepansrade ryttarna var därför i regel yrkeskrigare medan fotsoldaterna ofta även bestod av inkallade bönder vars kunskap i bågskytte och armborstskytte var viktigast. En medeltida armé bestod således av olika typer av soldater.
 

Armborst är ett bågvapen som dök upp i Norden på 1100-talet men tycks ha blivit allmänt först under 1400-talet. Armborstet tillverkades ofta i hårdare material som ben, horn och metall.

Det krävs ingen längre utbildning för att använda ett armborst, och det har relativt lång skottvidd och stor genomslagskraft. Det blev därför ett viktigt vapen i de bondeuppror som från 1400-talet spelade en allt större roll i det politiska livet, och det bidrog till att det organiserade våldet spreds i vidare folkkretsar under senmedeltiden.
 

Det bepansrade rytteriet hade sin storhetstid från slutet av 1000-talet fram till 1300-talet. Vid det laget hade infanteriet återigen, som under antiken, blivit den viktigaste vapengrenen på slagfältet.

Anledningen till att det tunga rytteriet så småningom förlorade sin verkan på slagfältet var både vapenteknisk och militärtaktisk. Flera ”nya” vapen, däribland piken, långbågen och armborstet, kom tillsammans med nya taktiska formationer att kraftigt minska det bepansrade rytteriets möjligheter på slagfältet. På 1300- och 1400-talen blev det därför vanligt att riddarna klev ur sadeln när striden närmade sig för att istället strida till fots tillsammans med infanteriet.

De första krutvapnen

Det var också under senmedeltiden som krutet började tas i militärt bruk. De första krutvapnen var emellertid mycket klumpiga och det skulle dröja till slutet 1400-talet innan krutvapnen revolutionerade krigföringen. I samband med att krutet infördes på slagfältet inleddes en ny tid inom krigföringen.

Olofsborg i Finland, uppförd under senare delen av medeltiden.

En kung behövde som vi sett ha egna bepansrade ryttare. Men det räckte inte. För att avvärja inre och yttre hot behövdes också stödjepunkter runt om i landskapet. Genom att anlägga borgar kunde kungamakten skaffa sig kontroll över riket. Det var genom att kontrollera rikets viktigaste borgar som man kunde styra landet. De viktigaste borgarna hamnade därför ofta i brännpunkten under medeltidens krig.

Medeltidens borgar

Medeltidens borgar var inte enbart försvarsanläggningar. I praktiken fungerade de även som enorma bondgårdar. Här bodde alla möjliga typer av människor.

De flesta som bodde på en borg var varken riddare eller väpnare. I köket arbetade kockar, hushållerskor, köksdrängar och pigor. På en borg fanns så klart många soldater, men också mängder med hantverkare, t.ex. snickare, murare och smeder. Det fanns alltid saker som behövde byggas eller repareras.

ANNONS

ANNONS

De borgar som fungerade som ett administrativt centrum - t.ex. för ett län eller ett godskomplex - hade dessutom anställda skrivare som hade koll på vilka bönder och arrendatorer som betalat sin skatt och andra avgifter.

En fransk riddarhär under hundraårskriget med bågskyttar i förgrunden som understöd.

Att kungamaktens borgar attackerades och belägrades var oundvikligt i samband med maktkamp inom landet eller konflikter mellan olika länder. Men de flesta borgarna som fanns runt om i Europa tillhörde inte kungamakten. På många stora borgar bodde biskopar, men det absoluta flertalet av de borgar som fanns beboddes av adeln. Jämfört med kungamaktens borgar klarade sig dessa i regel bättre undan de krig som härjade eftersom de ofta var mindre viktiga för kontrollen av landet.

Efter eldvapnens utveckling och ökade effektivitet under 1500-talet förlorade de medeltida borgarna sin militära funktion. Det var också nu som adeln började bygga palats istället för borgar, medan kungamakten fortsatte uppföra stora försvarsanläggningar - nu anpassade till kanoner. Stater runt om i Europa satsade också stora resurser på att bygga om viktiga medeltida befästningar så att de anpassades efter den nya militärtekniska utvecklingen.

LÄS MER: Riddare och riddarordnar

LÄS MER: Krutets historia

LÄS MER: Borgar och fästningar

LÄS MER: Slaget vid Hastings

LÄS MER: Hundraårskriget

Avgränsare

ANNONS

ANNONS

Visste du att:

  • Under medeltiden betraktades armborstet som ett omänskligt vapen. Flera påvar försökte få vapnet förbjudet, men kungarna ansåg att det var ett lämpligt vapen för sina trupper.
  • Långbågarna och armborstet var riddarnas farligaste fiender.
  • Nackdelen med armborstet var att det tog ganska lång tid att ladda om. En bågskytt kunde avlossa sina pilar betydligt snabbare. Långbågarnas pilar hade dessutom verkan på mycket längre avstånd.
  • År 1281 försökte Kublai khans mongolarmé invadera Japan, men en orkan förstörde deras flotta. Japanerna gav orkanen namnet kamikaze, som betyder ”den gudomliga vinden”. Under andra världskriget användes detta ord för japanska självmordspiloter.
  • På 1300-talet använde tartarerna lik som vapen i kampen mot en grupp genovesiska köpmän som var i staden Caffa på Krim. Efter tre års strider vann tartarerna genom att de kastade liken av sina egna soldater som hade dött av böldpest in i staden.
  • De första bössorna var svåra att ladda och en pil och båge var tolv gånger effektivare att använda.
  • Första gången som kanoner nämns i svenska historiska dokument är i slutet av 1300-talet. År 1395 anges att det fanns en kanon på Stockholms slott.
  • Storleken på medeltidens lansflaggor angav vilken rang bäraren hade - ju förnämare han var, desto större var lansflaggan.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på några av de största konflikterna under medeltiden.
     
  2. Skriv en kort sammanfattning som förklarar varför riddare till en början dominerade medeltidens slagfält, och varför de i slutet av medeltiden hade förlorat sin viktiga militära betydelse.
     
  3. När började krutvapen få avgörande betydelse på slagfälten?
     
  4. Varför byggdes det borgar under medeltiden? Vilken funktion hade de?

Ta reda på:

  1. Vad hände vid Hastings 1066?
     
  2. När och mellan vilka länder utspelades det s.k. hundraårskriget?
     
  3. Hur erövrade man en borg? Vilka vapen behövdes...?

Diskutera:

  1. Hur hade medeltidens kungar råd att hålla sig med riddare, soldater och borgar?
     
  2. Var det mer krig under medeltiden än i modern tid?

 

Litteratur:
John Keegan, Krig och Kultur, Natur och Kultur, 2003
Mattew Bennett m.fl., Slagfältet under medeltiden, Historiska Media, 2006
Martin Hansson, Medeltida borgar, Historiska Media, 2015

 

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 14 maj 2022
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Medeltida krig och försvar

SO-rummet bok
L

Hästens historia i människans tjänst

av: Lars Hildingson
2022-05-14

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur...

+ Läs mer

S

Matilda av Toscana - härförare i påvens tjänst

av: Stefan Högberg
2022-05-02

Matildas äktenskap blev en katastrof, men när hon lämnat maken var hon den enda arvtagaren till det mäktiga italienska huset Canossa och axlade samtidigt rollen som påve Gregorius VII:s allierade i kampen mot kejsaren under den s.k. investiturstriden. Påven som försökte skapa en stark kyrka utan världslig inblandning hade kommit på kollisionskurs med den tysk-romerske kejsaren Henrik IV. Matilda lyckades i ett tidigt skede förhandla fram en uppgörelse mellan dem när de träffades vid hennes huvudfäste Canossa. Kort därefter när konflikten återigen trappades upp och diplomatin misslyckades, gick Matilda av Toscana i krig mot kejsaren...

+ Läs mer

L

Jeanne d'Arc - bondflickan som sadlade om till krigare

av: Lars Hildingson
2022-02-09

Jeanne d'Arc är troligtvis Frankrikes mest kända kvinna genom tiderna. Idag är hon sedan länge helgonförklarad och en av Frankrikes viktigaste nationalsymboler. Hennes korta levnadsbana är både fascinerande och spännande, men samtidigt tragisk. Hon blev en viktig fransk symbol redan under sin livstid, känd som jungfrun från Orléans - flickan som sadlade om till härförare och med Guds hjälp bidrog till att besegra engelsmännen på slagfältet under hundraårskriget. Jeanne d'Arc trodde att hon hade en stor uppgift, och för den var hon beredd att offra allt...

+ Läs mer

M

Gerilla

av: Kaj Hildingson
2021-11-10

Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös - medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...

+ Läs mer

M

Slaget vid Poitiers 732 - vad hände egentligen?

av: Jan-Olof Fallström
2021-10-27

"Karl Martell stod emellertid redo att med sina franker ta emot den fruktade stöten av Österns skaror... Vid Poitiers år 732 kastade Karl sig i vägen för den frambrusande stormfloden... Västerlandet var räddat, och en slutlig gräns satt för den muhammedanska expansionen." Mer eller mindre varierat stod det ofta förr så här i historieböckerna om slaget vid Poitiers 732. Ibland tog man i och skrev att "Europas öde" avgjordes där. För att det påståendet skulle stämma borde alltså muslimerna planerat ett stort erövringståg i västra Europa. Hur var det egentligen med den saken?

+ Läs mer

S

Araberna, del 2: De första kaliferna

av: Lars Hammarén
2021-05-14

Andra delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om de fyra första kaliferna, deras erövringar och expansion av det islamiska väldet. Du kan också läsa kortfattat om det tidiga kalifatets uppbyggnad och organisation samt den inre religiösa splittringen som uppstod under kalif Alis tid vid makten (656-661)...

+ Läs mer

Länkar om Medeltida krig och försvar

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Feodalismen

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Riddare och riddarordnar

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...

Korstågen

De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet...

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Mongolerna

Mongolernas historia som skildrar deras framfart i Asien och Europa under medeltiden.

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Vapen

Lika länge som det har funnits människor så har det funnits vapen av olika former. De forntida...

Fältherrar

Genom historien har de stora fältherrarna varit mycket olika sinsemellan. Samma kan sägas om deras...

Inbördeskrig

Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....

Östromerska riket

Östromerska riket, eller det bysantinska riket, uppstod genom romarrikets delning år 395 och varade...

Engelbrektsupproret

Engelbrektsupproret (1434-1436) leddes av Engelbrekt Engelbrektsson och riktade sig mot den...

Borgar och fästningar

Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...

Johanniterorden

Johanniterorden var en andlig riddarorden som grundades omkring 1080 i Jerusalem där ett stort...

Tempelherreorden

Tempelherreorden grundades i början av 1100-talet efter det första korståget. Orden är uppkallad...

Tyska orden

Tyska orden var en militär organisation som grundades 1198 (läs mer om riddarordnar). Orden hade...

Hundraårskriget

Hundraårskriget, det längsta kriget i världshistorien, var ett krig mellan England och Frankrike...

Flaggor

Det finns många olika sorters flaggor i varierande storlekar och med alla sorters mönster. Dagens...

Slaget vid Hastings

Slaget vid Hastings i södra England ägde rum den 14 oktober 1066, ett par veckor efter att hertig...

Slaget vid Visby

År 1361 anföll den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland med en välutrustad krigshär. Det...

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Bondeuppror

Bondeuppror blev under senmedeltiden en allt viktigare faktor i politiken. I samband med...

Slaget vid Brunkeberg

Slaget vid Brunkeberg ägde rum på nuvarande Norrmalm i Stockholm den 10 oktober 1471. Sten Sture d....

Svenska korståg

Ett korståg var ett krig som utkämpades på den kristna trons vägnar. Kyrkan var negativ till våld...

Viborg

Viborg ligger i Karelen vid Finska viken och grundades 1293 av Tyrgils Knutsson som Sveriges...

Nöteborgsfreden

Nöteborgsfreden eller Nöteborgstraktaten 1323 är den äldsta kända fredsuppgörelsen mellan svenskar...

Slottet Tre kronor

Tre kronor var Stockholms kungaborg och bestod av en rad byggnader som hade medeltida ursprung....