En plats för en ledamot i riksdagen kallas ett mandat. Sveriges riksdag består av 349 mandat som är fördelade mellan riksdagspartierna.
M

Politiska partier i Sveriges riksdag

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och partipolitik.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

De moderna partiernas uppkomst

Politiska partier har en central roll i alla demokratiska samhällen, inte minst i Sverige. För att en demokrati ska fungera på riksnivå måste det finnas politiska partier. Alternativet är direktdemokrati, som i antikens Aten, men det kräver att alla röstberättigade kan delta i alla omröstningar samt att alla är insatta i de frågor som berörs.

På 1800-talet fanns inga politiska partier i riksdagen. Riksdagsledamöterna var invalda efter personliga meriter och sin position i samhället. Så småningom växte det fram olika riksdagsgrupper som samarbetade. Efterhand tillkom dessutom stödorganisationer ute i samhället som försökte få väljarna att rösta på riksdagsgrupperna. En bit in på 1900-talet hade de olika riksdagsgrupperna och dess stödorganisationer smält samman till landsomfattande politiska partier.

Grovt förenklat kan man säga att direktdemokrati nu hade ersatts av representativ demokrati. Idéerna om direktdemokrati hade under lång tid utgjort idealet för demokrati, men ersattes under slutet av 1800-talet av nya idéer om ett representativt styrelseskick som var mer lämpat för den allt starkare nationalstaten.

Partierna formulerade politiska program och nominerade kandidater till offentliga val. De politiska partierna var därför ett svar på behovet av en ny form av demokrati där fler människor kunde vara med och påverka politiken, men genom partiernas representanter.

Sveriges politiska partier har uppstått antingen utanför eller inom riksdagen. Socialdemokraterna bildades 1889 och växte fram på riksnivå (utanför riksdagen) där de hämtade stöd från den breda befolkningen, främst arbetarklassen, som vid den här tiden saknade politiska rättigheter. Moderaternas politiska föregångare hade däremot sina rötter i dåtidens riksdag.

Både Socialdemokraterna och Centerns föregångare hade stark koppling till dåtidens folkrörelser. I Sverige har ofta partier och intresseorganisationer utvecklats i nära förhållande till varandra.
Se lista över 1900-talets föregångare till riksdagspartierna

Sedan början av 1900-talet har flera politiska partier försvunnit medan andra har tillkommit. I takt med att samhället har förändrats har även de politiska partierna förändrats. Många partier har under årens lopp ändrat sina partinamn för att bättre kunna spegla vad de står för.

Vilka får vara med i riksdagen?

Under valperioden 2018-2022 finns åtta partier representerade i riksdagen.

För att kunna bli invald i riksdagen måste man vara 18 år, svensk medborgare och medlem i ett parti.

När valet är över räknas rösterna. Då står det klart vilka partier som kommit in i riksdagen. Ett parti måste få över 4 procent av rösterna i landet för att komma in i riksdagen. Den spärren finns för att det inte ska bli för många små partier i riksdagen som gör det svårt att fatta beslut.

De partier som får flest röster i riksdagsvalet får också in flest ledamöter i riksdagen. Partierna kan samarbeta med varandra för att få majoritet och på så sätt få igenom sina förslag. Läs mer om olika regeringsformer >

Politiska ideologier och partipolitik

För att se om ett politiskt parti står till höger eller vänster på den politiska skalan brukar man försöka koppla deras partipolitik till någon eller några av de tre klassiska politiska ideologierna.

Ett sätt att ta reda på ett partis ideologiska profil är att titta närmare på vilka åsikter partiet har i de stora ideologiska frågorna.

En politisk ideologi kan delas in i tre delar som berättar om hur samhället är och bör vara samt hur förändringen ska gå till.

För att urskilja ett politiskt partis ideologi kan man därför titta på följande tre delar:

  1. Hur beskriver partiet dagens samhälle? Hur ser samhället ut idag?
  2. Hur beskriver partiet det samhälle som de vill skapa? Hur ser idealsamhället ut?
  3. Hur beskriver partiet vägen till sitt idealsamhälle? Hur ska förändringen av dagens samhälle gå till för att det ska bli bättre?
Bild:
Den här förenklade skalan kan skilja sig lite i detaljerna beroende på plats och tidsperiod.

De tre klassiska politiska ideologierna

Liberalism (frihet)

  • Det viktigaste ordet i denna ideologi är frihet.
  • Människorna skulle vara fria att tänka, tro och skriva vad som helst.
  • Människor borde styras av sitt förnuft, inte av kungar.
  • Staten skulle inte i onödan ingripa i människornas liv.

Läs mer om liberalismen här >

Konservatism (bevara)

  • Man ansåg att samhället är ett resultat av många generationers arbete. Det ska man inte förändra för snabbt. Det är bättre att bevara (konservera) så mycket som möjligt och förändra samhället i långsam takt.
  • Tidigare var det kungar, jordägare, präster och militärer som var konservativa.

Läs mer om konservatismen här >

Socialism (jämlikhet)

  • Man ansåg att samhället skulle bli bättre om samhället (folket) ägde företagen.
  • Staten skulle ha större makt för att ta bort orättvisor och ojämlikhet.
  • En del socialister ville ha ett kommunistiskt samhälle.

Läs mer om socialismen här >
 

Viktiga begrepp

Politik: Idéer och beslut som berör kommunen eller staten eller relationen mellan länder och många av de som bor där.

Politisk ideologi: En samling politiska idéer som berättar varför samhället ser ut som det gör, hur samhället bör se ut och hur man ska förändra det.

Politiker: Person som ägnar sig åt att försöka vara med och påverka på olika beslutsnivåer (se ovan).

Politiskt parti: Politisk grupp med människor som har liknande åsikter och vill styra landet på ungefär samma sätt. Det finns många politiska partier i Sverige. De olika partierna representerar väljarna i riksdagen, landstinget och kommunfullmäktige.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

Rösta och val: I Sverige har vi val vart 4:e år. När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), landstinget/regionen (landstingsvalet) och kommunen (kommunalvalet). I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagen. I landstingsvalet, vilka som ska representera dig i landstinget (som bl.a. sköter sjukvården och kollektivtrafiken). I kommunvalet röstar man på vilka som ska bestämma i kommunen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några faktorer som bidrog till att man kunde bli invald i riksdagen under 1800-talet innan det fanns några politiska partier.
     
  2. Vilka orsaker låg bakom de politiska partiernas uppkomst?
     
  3. Socialdemokraterna var ett parti som bildades utanför riksdagen. Vad menas?
     
  4. Vad är en politisk ideologi?
     
  5. Vilka av riksdagens partier tror du hamnar längst till vänster i den politiska skalan?
     
  6. Vilka av riksdagens partier tror du hamnar längst till höger i den politiska skalan?

Ta reda på:

  1. Vilka partier ingår i Sveriges nuvarande riksdag?
     
  2. Vilka partier består vår nuvarande regering av?

Diskutera:

  1. Har vi för många partier i Sveriges riksdag? Borde spärren på fyra procent höjas och i så fall hur mycket?
     
  2. Vilka fördelar respektive nackdelar finns med ett tvåpartisystem?
     
  3. Ibland bildas politiska partier för att uppmärksamma en speciell fråga. Vi hittar nu på att du/ni har bildat ett sådant nytt parti, vad är deras viktigaste fråga? Vad heter partiet?

 

Litteratur:
G.Ó. eringsson m.fl. Politiska partier, Studentlitteratur AB, 2005
Henry Bäck m.fl., Den svenska politiken - Strukturer, processer och resultat, Liber, 2011
Bo Rothstein, Politik som organisation, SNS förlag, 2010
 

Text: Carsten Ryytty och Robert de Vries (red)
 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.

 

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och partipolitik.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

De moderna partiernas uppkomst

Politiska partier har en central roll i alla demokratiska samhällen, inte minst i Sverige. För att en demokrati ska fungera på riksnivå måste det finnas politiska partier. Alternativet är direktdemokrati, som i antikens Aten, men det kräver att alla röstberättigade kan delta i alla omröstningar samt att alla är insatta i de frågor som berörs.

På 1800-talet fanns inga politiska partier i riksdagen. Riksdagsledamöterna var invalda efter personliga meriter och sin position i samhället. Så småningom växte det fram olika riksdagsgrupper som samarbetade. Efterhand tillkom dessutom stödorganisationer ute i samhället som försökte få väljarna att rösta på riksdagsgrupperna. En bit in på 1900-talet hade de olika riksdagsgrupperna och dess stödorganisationer smält samman till landsomfattande politiska partier.

Uppdaterad: 03 november 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Politiska partier i Sveriges riksdag

av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Information och tips på material och aktiviteter till dig som är lärare i åk 7-9 och gymnasiet och som undervisar om val, demokrati och politik.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
av:
Natur & Kultur
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Med hjälp av det här lektionstipset kan du beskriva hur det går till att rösta.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet.
av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Detta metodmaterial är ett stöd för lärare som vill bjuda in politiska partier till sina skolor.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Pröva gärna rollspelet Demokrativerkstaden. I rollen som riksdagsledamöter får eleverna arbeta med olika förslag i partigrupper, utskott och kammare.
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.

Artiklar om Politiska partier i Sveriges riksdag

L
Carsten Ryytty
2016-11-14
Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den ska genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet, men det är riksdagens som beslutar.

Podcast om Politiska partier i Sveriges riksdag

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Mattias och Kristoffer
2018-09-04

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad som händer när riksdagsvalet är klart. Hur räknas rösterna? Vem får bilda regering?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Mattias och Kristoffer
2018-05-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om val i Sverige - riksdagsval samt val till landsting och kommun.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-27

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om konservatismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-13

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om socialismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-02

Julia, Kristoffer och Mattias förklarar vad riksdag och regering är, vad de gör och hur de utses.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-18

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.

Länkar om Politiska partier i Sveriges riksdag

Sortera efter:
          

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Spara som favorit
          

I Filmarkivet.se hittar du korta politiska propagandafilmer från äldre svenska valrörelser. Kännetecknande för många av filmerna på webbplatsen är att de består av kända politiker som talar direkt till publiken, som Per Albin Hanssons uppmaning till deltagande i 1944 års val och Thorbjörn Fälldins förklaringar i Fritt fram för Centern 3 (1966). Ett annat utmärkande drag är att det i flera filmer förs samtal mellan familjemedlemmar där någon till slut övertygar de andra om ett visst partis förträfflighet framför andra partier...

Spara som favorit
          

På 8 sidors webbplats kan du läsa kortfattat om de åtta partierna riksdagen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet styr Sverige. Vänsterpartiet brukar samarbeta med dem. Partierna Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna samarbetar i gruppen Alliansen.
Sverigedemokraterna samarbetar inte med något parti i riksdagen.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:45 min) där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om valkretsar och olika typer av regeringar.

Spara som favorit
          

På SVT:s webbplats hittar du väljarbaromentern som visar hur det svenska folket skulle rösta om det vore riksdagsval redan idag. Sidan uppdateras kontinuerligt med ny statistik.

Hur skulle svenska folket rösta om det var val i dag? Väljarbarometern visar utan hur det ser ut just idag. I den senaste undersökningen från Novus/SVT ges du säker statistik.

Spara som favorit
          

Svensk nationell datatjänst är en webbplats med olika data och statistik för forskare. På den här ingången hittar du alla politiska partiers partiprogram och valmanifest mellan åren 1887-2010.

Spara som favorit
          

Ska ni arbeta med demokrati och riksdagen i skolan? Beställ gärna deras broschyrer, eller ladda ner dem som pdf. Riksdagen erbjuder studiematerial för olika kunskapsnivåer. Materialet är kan beställas i klassuppsättningar och hålls ständigt aktuellt. Studiematerialet är helt kostnadsfritt.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:12 min) där SO-läraren Fredrik Jansson går igenom olika typer av regeringar.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (2:20 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander förklarar hur det går till när en regering bildas. Vad är t.ex. en minoritetsregering?

Spara som favorit
          

Genomgång (8:34 min) där läraren Johanna Davidsson berättar om Sveriges politiska partier och i grova drag vad de står för. Filmen är från 2016.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:14 min) av SO-läraren "Tjofesen" som resonerar kring Sveriges politiska riksdagspartier och deras ideologiska förankring.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:42 min) där SO-läraren My Ekander berättar om konservatismen, liberalismen och socialismen.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:16 min) där SO-läraren Hans Wågbrant berättar om de svenska politiska riksdagspartiernas ideologiska bakgrund. Här berörs bl.a. vänster- och högerskalan.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (15:01 min) av gymnasieläraren Tomas Bohlin som berättar om hur regeringsbildningen i Sverige går till.

Spara som favorit
          

I senaste kommunvalet var Socialdemokraterna starkast i Smedjebacken med 59,7% och Moderaterna var strakast i Lomma med 52,0%. I dessa kommuner är Sverigedemokraterna med sina drygt 3,5% försumbara men i sin starkaste kommun, Bjuv, är Sverigedemokraterna med sina 19,2% nästan lika stora som Moderaterna! Via denna bokmärkeslänk kan du i factlab se detta tydligt i ett stapeldiagram. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Via den här länken kan du i factlab se i vilka kommuner som riksdagspartierna har sina starkaste fästen. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

I senaste kommunvalet var Socialdemokraterna starkast i Smedjebacken med 59,7% och Moderaterna var strakast i Lomma med 52,0%. I dessa kommuner är Sverigedemokraterna med sina drygt 3,5% försumbara men i sin starkaste kommun, Bjuv, är Sverigedemokraterna med sina 19,2% nästan lika stora som Moderaterna! Via denna bokmärkeslänk kan du i factlab se detta tydligt i ett stapeldiagram. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Föreläsning (6:59 min) där gymnasieläraren Anders Larsson fortsätter berätta om de tre stora ideologierna (liberalism, konservatism och socialism) och om deras koppling till dagens riksdagspartier. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

En kortfattad genomgång (7:41 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om de politiska partierna i Sverige.

Spara som favorit
          

Politiska Partier är en politiskt oberoende webbsida där Sveriges politiska partier presenteras med kortfattad och saklig information. Här kan du läsa om riksdagspartierna samt om en del andra lite större partier som inte lyckats ta sig in i riksdagen än.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några av de mest kända politiska...

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har visat sig fungera bra i...

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr produktionsmedlen...

Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är ekologisk balans och en...

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara helt klart ht 2018.

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på riksdag, regering,...

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt och ekonomiskt.

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi...

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika demokratiska...

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här berörs demokratiska fri-...