M

En plats för en ledamot i riksdagen kallas ett mandat. Sveriges riksdag består av 349 mandat som är fördelade mellan riksdagspartierna.

Politiska partier i Sveriges riksdag

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och partipolitik.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

De moderna partiernas uppkomst

Politiska partier har en central roll i alla demokratiska samhällen, inte minst i Sverige. För att en demokrati ska fungera på riksnivå måste det finnas politiska partier. Alternativet är direktdemokrati, som i antikens Aten, men det kräver att alla röstberättigade kan delta i alla omröstningar samt att alla är insatta i de frågor som berörs.

På 1800-talet fanns inga politiska partier i riksdagen. Riksdagsledamöterna var invalda efter personliga meriter och sin position i samhället. Så småningom växte det fram olika riksdagsgrupper som samarbetade. Efterhand tillkom dessutom stödorganisationer ute i samhället som försökte få väljarna att rösta på riksdagsgrupperna. En bit in på 1900-talet hade de olika riksdagsgrupperna och dess stödorganisationer smält samman till landsomfattande politiska partier.

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och partipolitik.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

De moderna partiernas uppkomst

Politiska partier har en central roll i alla demokratiska samhällen, inte minst i Sverige. För att en demokrati ska fungera på riksnivå måste det finnas politiska partier. Alternativet är direktdemokrati, som i antikens Aten, men det kräver att alla röstberättigade kan delta i alla omröstningar samt att alla är insatta i de frågor som berörs.

På 1800-talet fanns inga politiska partier i riksdagen. Riksdagsledamöterna var invalda efter personliga meriter och sin position i samhället. Så småningom växte det fram olika riksdagsgrupper som samarbetade. Efterhand tillkom dessutom stödorganisationer ute i samhället som försökte få väljarna att rösta på riksdagsgrupperna. En bit in på 1900-talet hade de olika riksdagsgrupperna och dess stödorganisationer smält samman till landsomfattande politiska partier.

ANNONS

ANNONS

Grovt förenklat kan man säga att direktdemokrati nu hade ersatts av representativ demokrati. Idéerna om direktdemokrati hade under lång tid utgjort idealet för demokrati, men ersattes under slutet av 1800-talet av nya idéer om ett representativt styrelseskick som var mer lämpat för den allt starkare nationalstaten.

Partierna formulerade politiska program och nominerade kandidater till offentliga val. De politiska partierna var därför ett svar på behovet av en ny form av demokrati där fler människor kunde vara med och påverka politiken, men genom partiernas representanter.

Sveriges politiska partier har uppstått antingen utanför eller inom riksdagen. Socialdemokraterna bildades 1889 och växte fram på riksnivå (utanför riksdagen) där de hämtade stöd från den breda befolkningen, främst arbetarklassen, som vid den här tiden saknade politiska rättigheter. Moderaternas politiska föregångare hade däremot sina rötter i dåtidens riksdag.

Både Socialdemokraterna och Centerns föregångare hade stark koppling till dåtidens folkrörelser. I Sverige har ofta partier och intresseorganisationer utvecklats i nära förhållande till varandra.
Se lista över 1900-talets föregångare till riksdagspartierna

Sedan början av 1900-talet har flera politiska partier försvunnit medan andra har tillkommit. I takt med att samhället har förändrats har även de politiska partierna förändrats. Många partier har under årens lopp ändrat sina partinamn för att bättre kunna spegla vad de står för.

Vilka får vara med i riksdagen?

Under valperioden 2018-2022 finns åtta partier representerade i riksdagen.

För att kunna bli invald i riksdagen måste man vara 18 år, svensk medborgare och medlem i ett parti.

När valet är över räknas rösterna. Då står det klart vilka partier som kommit in i riksdagen. Ett parti måste få över 4 procent av rösterna i landet för att komma in i riksdagen. Den spärren finns för att det inte ska bli för många små partier i riksdagen som gör det svårt att fatta beslut.

De partier som får flest röster i riksdagsvalet får också in flest ledamöter i riksdagen. Partierna kan samarbeta med varandra för att få majoritet och på så sätt få igenom sina förslag. Läs mer om olika regeringsformer >

    Den här förenklade skalan kan skilja sig lite i detaljerna beroende på plats och tidsperiod.

    Politiska ideologier och partipolitik

    För att se om ett politiskt parti står till höger eller vänster på den politiska skalan brukar man försöka koppla deras partipolitik till någon eller några av de tre klassiska politiska ideologierna.

    Ett sätt att ta reda på ett partis ideologiska profil är att titta närmare på vilka åsikter partiet har i de stora ideologiska frågorna.

    En politisk ideologi kan delas in i tre delar som berättar om hur samhället är och bör vara samt hur förändringen ska gå till.

    För att urskilja ett politiskt partis ideologi kan man därför titta på följande tre delar:

    1. Hur beskriver partiet dagens samhälle? Hur ser samhället ut idag?
    2. Hur beskriver partiet det samhälle som de vill skapa? Hur ser idealsamhället ut?
    3. Hur beskriver partiet vägen till sitt idealsamhälle? Hur ska förändringen av dagens samhälle gå till för att det ska bli bättre?

    De tre klassiska politiska ideologierna

    Liberalism (frihet)

    • Det viktigaste ordet i denna ideologi är frihet.
    • Människorna skulle vara fria att tänka, tro och skriva vad som helst.
    • Människor borde styras av sitt förnuft, inte av kungar.
    • Staten skulle inte i onödan ingripa i människornas liv.

    Läs mer om liberalismen här >

    Konservatism (bevara)

    • Man ansåg att samhället är ett resultat av många generationers arbete. Det ska man inte förändra för snabbt. Det är bättre att bevara (konservera) så mycket som möjligt och förändra samhället i långsam takt.
    • Tidigare var det kungar, jordägare, präster och militärer som var konservativa.

    Läs mer om konservatismen här >

    Socialism (jämlikhet)

    • Man ansåg att samhället skulle bli bättre om samhället (folket) ägde företagen.
    • Staten skulle ha större makt för att ta bort orättvisor och ojämlikhet.
    • En del socialister ville ha ett kommunistiskt samhälle.

    Läs mer om socialismen här >

    ANNONS

    Viktiga begrepp

    Politik: Idéer och beslut som berör kommunen eller staten eller relationen mellan länder och många av de som bor där.

    Politisk ideologi: En samling politiska idéer som berättar varför samhället ser ut som det gör, hur samhället bör se ut och hur man ska förändra det.

    Politiker: Person som ägnar sig åt att försöka vara med och påverka på olika beslutsnivåer (se ovan).

    Politiskt parti: Politisk grupp med människor som har liknande åsikter och vill styra landet på ungefär samma sätt. Det finns många politiska partier i Sverige. De olika partierna representerar väljarna i riksdagen, landstinget och kommunfullmäktige.

    Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

    Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

    Rösta och val: I Sverige har vi val vart 4:e år. När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), landstinget/regionen (landstingsvalet) och kommunen (kommunalvalet). I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagen. I landstingsvalet, vilka som ska representera dig i landstinget (som bl.a. sköter sjukvården och kollektivtrafiken). I kommunvalet röstar man på vilka som ska bestämma i kommunen.

    Uppgifter och frågor

    Frågor till texten:

    1. Nämn några faktorer som bidrog till att man kunde bli invald i riksdagen under 1800-talet innan det fanns några politiska partier.
       
    2. Vilka orsaker låg bakom de politiska partiernas uppkomst?
       
    3. Socialdemokraterna var ett parti som bildades utanför riksdagen. Vad menas?
       
    4. Vad är en politisk ideologi?
       
    5. Vilka av riksdagens partier tror du hamnar längst till vänster i den politiska skalan?
       
    6. Vilka av riksdagens partier tror du hamnar längst till höger i den politiska skalan?

    Ta reda på:

    1. Vilka partier ingår i Sveriges nuvarande riksdag?
       
    2. Vilka partier består vår nuvarande regering av?

    Diskutera:

    1. Har vi för många partier i Sveriges riksdag? Borde spärren på fyra procent höjas och i så fall hur mycket?
       
    2. Vilka fördelar respektive nackdelar finns med ett tvåpartisystem?
       
    3. Ibland bildas politiska partier för att uppmärksamma en speciell fråga. Vi hittar nu på att du/ni har bildat ett sådant nytt parti, vad är deras viktigaste fråga? Vad heter partiet?

     

    Litteratur:
    G.Ó. eringsson m.fl. Politiska partier, Studentlitteratur AB, 2005
    Henry Bäck m.fl., Den svenska politiken - Strukturer, processer och resultat, Liber, 2011
    Bo Rothstein, Politik som organisation, SNS förlag, 2010
     

    Text: Carsten Ryytty och Robert de Vries (red)
     

    Koppling till skolans styrdokument

    Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.

     

    Uppdaterad: 21 januari 2019
    Publicerad: 14 oktober 2010

    ANNONS

    ANNONS

    Lärarmaterial om Politiska partier i Sveriges riksdag

    Lektioner om val, demokrati och politik

    Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
    Högstadiet, Gymnasiet

    Information och tips på material och aktiviteter till dig som är lärare i åk 7-9 och gymnasiet och som undervisar om val, demokrati och politik.

    + Läs mer

    Politisk propaganda då och nu

    Stockholmskällan
    Högstadiet

    Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?

    + Läs mer

    Demokrati och val, del 2

    Natur & Kultur
    Mellanstadiet, Högstadiet

    Med hjälp av det här lektionstipset kan du beskriva hur det går till att rösta.

    + Läs mer

    Riksdagens nya skolmaterial

    Sveriges riksdag
    Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

    Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet.

    + Läs mer

    Prata politik! - ett metodmaterial om demokratiska samtal i skolan

    Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
    Högstadiet, Gymnasiet

    Detta metodmaterial är ett stöd för lärare som vill bjuda in politiska partier till sina skolor.

    + Läs mer

    Riksdagen i samhället

    Sveriges riksdag
    Högstadiet, Gymnasiet

    Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.

    + Läs mer

    Demokrativerkstaden i klassrummet

    Sveriges riksdag
    Högstadiet, Gymnasiet

    Pröva gärna rollspelet Demokrativerkstaden. I rollen som riksdagsledamöter får eleverna arbeta med olika förslag i partigrupper, utskott och kammare.

    + Läs mer

    Riksdagen - en kort vägledning

    Sveriges riksdag
    Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

    Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.

    + Läs mer

    Artiklar om Politiska partier i Sveriges riksdag

    L

    Vad är en regering?

    Carsten Ryytty
    2016-11-14

    Regeringens uppgift är att styra landet. Det innebär att den ska genomföra riksdagens beslut. Regeringen planerar för hur man vill styra landet, men det är riksdagens som beslutar.

    + Läs mer

    Podcast om Politiska partier i Sveriges riksdag

    SO-rummet podcast icon
    M

    Hur bildas en ny regering?

    Julia, Mattias och Kristoffer
    2018-09-04

    Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad som händer när riksdagsvalet är klart. Hur räknas rösterna? Vem får bilda regering?

    + Läs mer

    SO-rummet podcast icon
    M

    Val i Sverige

    Julia, Mattias och Kristoffer
    2018-05-24

    Mattias, Julia och Kristoffer pratar om val i Sverige - riksdagsval samt val till landsting och kommun.

    + Läs mer

    SO-rummet podcast icon
    S

    Liberalismens ideologi

    Julia, Kristoffer och Mattias
    2016-05-11

    Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

    + Läs mer

    Länkar om Politiska partier i Sveriges riksdag

    Sortera efter:
    Loading content ...
    Loading content ...
    Loading content ...

    Relaterade ämneskategorier

    Politiska ideologier

    En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

    Konservatism

    Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...

    Liberalism

    Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

    Socialism och kommunism

    Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer....

    Ekologism

    Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är...

    Demokrati

    Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara...

    Demokratins grunder

    Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

    Sveriges politiska system

    Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

    Demokratins historia

    Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

    Fakta om Sverige

    Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

    Feminism

    Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...

    Nationalism

    Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när...

    Demokratiska system och olika statsskick

    Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...

    Demokratisk påverkan och demokratimodeller

    Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

    Relaterade taggar

    Riksdagens och regeringens historia

    Här hittar du material som kan relateras till den svenska riksdagens och regeringens historia från...

    Statsministrar

    Här hittar du material som handlar om olika svenska statsministrar genom historien.

    Ideologier

    En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

    Samhällsstatistik

    Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

    Parlamentarism

    Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

    Riksdag och regering

    Vart fjärde år har vi val till riksdagen, landstinget och till kommunerna, det vill säga år 2022,...