M

Nya Zeelands geografi

Antal invånare: 4 793 900 (2017)
Huvudstad: Wellington

Geografi

Nya Zeeland ligger i den tempererade zonen av Stilla havet mitt emellan ekvatorn och Sydpolen, ca 160 mil sydöst om Australien. Landet är till ytan något större än Norrland, men lika långt som hela Sverige. Det består i huvudsak av två långsträckta bergiga öar: Nord- och Sydön, som skiljs åt av det tre mil breda Cooks sund.

Antal invånare: 4 793 900 (2017)
Huvudstad: Wellington

Geografi

Nya Zeeland ligger i den tempererade zonen av Stilla havet mitt emellan ekvatorn och Sydpolen, ca 160 mil sydöst om Australien. Landet är till ytan något större än Norrland, men lika långt som hela Sverige. Det består i huvudsak av två långsträckta bergiga öar: Nord- och Sydön, som skiljs åt av det tre mil breda Cooks sund.

ANNONS

ANNONS

Stewartön (Rakiura) strax söder om Sydön hör också till Nya Zeeland liksom ett antal mindre öar: Kermadec- och Chatham­öarna norr och öster om huvudöarna samt Niueön, Tokelau- och Cooköarna i Söderhavet. Niueön och Cooköarna har självstyre. Nya Zeeland förvaltar även Rosshavsområdet i Antarktis.

Nya Zeelands flagga.

Omkring hälften av de två huvudöarna består av odlad jord och betesmark medan resten främst utgörs av skog och otillgängliga berg. På Nordön finns natursköna vulkanområden kring Tauposjön med gejsrar, kokande sjöar och tre vulkaner. Den högsta vulkanen Ruapehu når 2 700 meter över havet, men även Ngauruhoe och Tongariro når höjder kring 2 000 meter. Båda öarna är seismiskt aktiva och svåra jordbävningar har inträffat. År 2011 inträffade ett skalv i staden Christchurch på Sydön som beskrivits som det allvarligaste på 80 år. 185 människor omkom och svåra materiella skador uppstod.

Nordöns kuster består till en del av stora bukter. Sydön domineras av bergskedjan Sydalperna (Ka Tiriti o te Moana) som löper i nord-sydlig riktning med glaciärer och snöklädda toppar som i vissa fall når över 3 000 meter över havet. På Sydöns sydvästra kust finns djupa fjordar och på östkusten utbreder sig Canterburyslätten. Nya Zeelands floder är strida och ger utmärkta möjligheter att utvinna vattenkraft.

Vid européernas ankomst mot slutet av 1700-talet täcktes två tredjedelar av landet av skog, men endast en mindre del av den ursprungliga skogen finns kvar. Stora skogar i det subtropiska området längst i norr skövlades av kolonisatörerna. Numera skyddas skogen i lagen och på stora områden nyplanteras främst importerade, snabbväxande tallträd, dels för avverkning, dels för att binda jorden. Det viktigaste skogsområdet är Tauporegionen på Nordön. På Sydöns västsida, där klimatet är fuktigt, växer regnskog med lövträd som sydbok och barrträd som cypresser. I torrare trakter finns gräs- och buskstäpp och i bergen alpina växter.

Nya Zeelands läge gör att det finns många djur- och växtarter som inte hittas någon annanstans. Bland dem finns den utrotningshotade kiwifågeln, som är nationalsymbol och har givit befolkningen smeknamnet ”kiwis”.

ANNONS

ANNONS

Klimat

Nya Zeeland har ett milt tempererat havsklimat med små temperaturväxlingar, riklig nederbörd och mycket sol. Eftersom landet ligger på södra halvklotet sjunker temperaturen ju längre söderut man kommer.

Längst i norr är somrarna ofta långa och varma, medan bergsområdena på Sydön kan få temperaturer ner till -10ºC på vintern. Vädret kan växla snabbt och oväntat när kallfronter eller tropiska cykloner blåser in.

De varmaste månaderna är december, januari och februari, då sommar råder. Kallast är juni, juli och augusti, som är vintermånader. På sommaren kan maxtemperaturer variera mellan 20 och 30ºC och på vintern mellan 10 och 15ºC.

Vintern ger mer regn på större delen av Nordön, medan Sydön får lite regn på vintern. Sydön har mer nederbörd på västsidan än på östsidan. Bergskammar på båda öarna blir snötäckta på vintern med vackra landskap och utmärkta möjligheter till skidåkning.

Naturtillgångar

Nya Zeeland har en del olja och naturgas men är annars relativt fattigt på mineraler. Endast fosfat, kol, kalksten, dolomit och järnsand förekommer i större mängd. Viss utvinning av guld och silver sker dock.

Landets stora naturtillgång är den bördiga jordbruksmarken. Nya Zeeland är till nära fyra femtedelar självförsörjande på energi.

Jordbruk

Nya Zeeland är ett framstående jordbruksland. Jorden är bördig, klimatet är gynnsamt och tekniken och brukningsmetoderna avancerade. Drygt 40 procent av landytan är jordbruksmark och används främst för uppfödning av boskap, som ger mejeriprodukter men också kött och ull. Exporten av frukt, grönsaker och vin har blivit allt viktigare.

ANNONS

Industri

Tillverkningsindustrin svarar för nära hälften av Nya Zeelands export och sysselsätter en tiondel av arbetskraften. Livsmedelsproduktion dominerar, men viktiga sektorer är också trä- och massaindustri, maskintillverkning och metallbearbetning samt oljeraffinering.

Turism

Det natursköna landskapet är Nya Zeelands stora turistattraktion. Vackra berg, vulkaner, skogar, sjöar och stränder ger närmast obegränsade möjligheter till friluftsliv, äventyrsturism och vattensport.
 

Besök Landguiden och läs mer om Nya Zeeland.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 8 november 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Länkar om Nya Zeelands geografi

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Fakta om Nya Zeeland

Aktuell samhällsfakta om Nya Zeeland. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Nya Zeelands historia

Få en helhetsbild av Nya Zeelands historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa...