Sverige är alltså ett litet land när det gäller befolkning, men ändå stort till ytan. Faktum är att Sverige är ett av världens mest glesbefolkade länder. I hela världen bor det i snitt 56 personer per kvadratkilometer. Motsvarande siffra för Sverige är 24 personer per kvadratkilometer [se karta].
Dessutom bor de allra flesta svenskarna i den södra delen av landet. Av Sveriges 20 folkrikaste kommuner ligger bara tre kommuner i landets norra halva. Befolkningstätheten i Norrland är endast 4,8 invånare per kvadratkilometer. Nästan hela Norrland räknas därför som glesbygd tillsammans med delar av Bergslagen, Småland och några andra mindre områden [se karta].
I de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö bor mer än en tredjedel av Sveriges befolkning. Men allra tätast bor man i Sundbybergs kommun med ca 5 700 personer per kvadratkilometer. Mest glesbebyggt är det i Jokkmokks kommun med 0,2 personer per kvadratkilometer [SCB].
I Sverige liksom i de flesta andra länder är befolkningsmängden större ju närmare kusten man kommer, detta märks särskilt väl längs med Norrlandskusten. Sverige har också ett bälte över landet, från Stockholm till Göteborg, där befolkningstätheten är högre [se karta].
I många län är en enstaka kommun tydligt dominerande, för att sedan omges av ett glesbyggt område. Bra exempel på detta är Östersund i Jämtlands län och Växjö i Kronobergs län.
Sveriges befolkningsutveckling under 1000 år
Vi vet egentligen ganska lite om hur vår befolkning sett ut historiskt eftersom de första bra källorna kommer först runt medeltidens slut. Enligt de beräkningar som har gjorts tror man att det vi idag kallar Sverige hade runt 400 000 invånare runt år 1000. Under första halvan av 1300-talet hade samma område mer än en miljon invånare, efter digerdödens framfart vid mitten av seklet mer än halverades befolkningen. Först vid 1600-talets mitt beräknas befolkningen nått över en miljon igen.
År 1749 grundades tabellverket varefter det började föras statistik över landets befolkning. Tabellverket var en föregångare till Statistiska centralbyrån (SCB), som är den svenska myndighet vars främsta uppdrag är förse uppdragsgivare och allmänheten med statistik av olika slag.
När tabellverket inledde sin verksamhet under frihetstiden hade Sverige nästan 1,8 miljoner invånare. Svensk ekonomi var dålig och landet var hårt märkt av långa perioder av krig. Sverige var dessutom ett mycket fattigt land där de flesta barn inte ens levde till sin första födelsedag. Endast var tredje person levde längre än till 60 år. Se befolkningspyramid >
1700-talets befolkningsutveckling präglades av fattigdom, missväxt och svält. Trots det växte befolkningen och år 1800 hade Sverige en befolkning på mer än 2,3 miljoner människor.
Under 1800-talet förbättrades folkhälsan och människor levde längre. Allt fler barn överlevde spädbarnsåren och fler än varannan överlevde sin 60-årsdag. Detta ledde till att Sveriges befolkning fördubblas under 1800-talet [se statistik]. Samtidigt präglades 1800-talet av problem, såväl sjukdomsepidemier som hårda missväxtår kring mitten av seklet skördade många dödsoffer.
Den kraftiga befolkningsökningen gjorde också att färre kunde försörja sig på jordbruket. Detta inledde den största migrationsvågen i svensk historia. Mellan åren 1830 och 1930 utvandrade totalt 1,3 miljoner människor från Sverige, ungefär var femte svensk. Omkring en miljon av dem emigrerade till USA. Trots detta fortsatte befolkningen att öka i snabb takt, och vid sekelskiftet 1900 hade Sverige över 5 miljoner invånare.
