M

Persiska bågskyttar från det akemenidiska riket. Detalj av en relief från Dareios palats i Susa, ca 510 f.Kr.

Antikens Persien

Perserna skapade ett enormt imperium

Under antiken var det persiska riket en världsmakt. På 500-talet f.Kr började den persiska akemenidiska kungaätten utvidga sitt rike från kärnlandet i nuvarande Iran. Den ena staten efter den andra erövrades av den effektiva persiska krigsmakten. Med tiden hade ett gigantiskt rike skapats som sträckte sig från floden Indus i öster till Medelhavet i väster. Perserna hade därmed skapat världshistoriens dittills största imperium (se karta).

Imperiets storlek gjorde det svårt att hålla samman

Det väldiga persiska riket var svårt att hålla samman eftersom det bestod av mängder av olika kulturer och folkslag. Riket hade inget gemensamt språk och dessutom existerade många olika religioner som försvårade sammanhållningen. Den politiska enigheten inom det akemenidiska riket var därför ständigt hotad och ifrågasatt. De underkuvade folken gjorde kontinuerligt uppror och politiska intriger och fejder förekom gång på gång inom den styrande dynastin (kungaätten, härskarsläkten).

Perserna skapade ett enormt imperium

Under antiken var det persiska riket en världsmakt. På 500-talet f.Kr började den persiska akemenidiska kungaätten utvidga sitt rike från kärnlandet i nuvarande Iran. Den ena staten efter den andra erövrades av den effektiva persiska krigsmakten. Med tiden hade ett gigantiskt rike skapats som sträckte sig från floden Indus i öster till Medelhavet i väster. Perserna hade därmed skapat världshistoriens dittills största imperium (se karta).

Imperiets storlek gjorde det svårt att hålla samman

Det väldiga persiska riket var svårt att hålla samman eftersom det bestod av mängder av olika kulturer och folkslag. Riket hade inget gemensamt språk och dessutom existerade många olika religioner som försvårade sammanhållningen. Den politiska enigheten inom det akemenidiska riket var därför ständigt hotad och ifrågasatt. De underkuvade folken gjorde kontinuerligt uppror och politiska intriger och fejder förekom gång på gång inom den styrande dynastin (kungaätten, härskarsläkten).

ANNONS

ANNONS

Krigen mellan perserna och grekerna

Omkring 500 f.Kr gjorde några grekiska stadsstater, belägna vid Mindre Asiens västkust, uppror mot perserna. Upproret stöttades av Aten och några andra stadsstater från det grekiska fastlandet. Revolten slogs dock snabbt ned av perserna varefter perserkungen beslöt sig för att straffa Aten och de grekiska stadsstaterna. Perserna skulle därmed utvidga sitt territorium västerut och införliva Grekland i sitt stora välde.

Kriget som följde mellan perserriket och de grekiska stadsstaterna har inom västerländsk historieforskning blivit känt som ”perserkrigen”. Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon 490 f.Kr, Salamis 480 f.Kr och Plataiai 479 f.Kr lyckades Grekland bevara sin självständighet.

Alexander den store erövrar perserriket

Det enorma akemenidiska imperiet varade i nästan två hundra år. Men under 300-talet f.Kr inleddes en ekonomisk tillbakagång som försvagade riket. När sedan den makedoniske fältherren Alexander den store landsteg i Mindre Asien på 330-talet f.Kr lyckades han besegra perserna på bara några år. Den akemenidiska dynastin var därmed till ända.

Alexanders generaler delar upp det väldiga riket

Det persiska riket styrdes en period därefter av den seleukidiska dynastin som hade inrättats av en av Alexander den stores generaler. Det persiska rike som seleukiderna tog över var fortfarande mycket stort och svårt att hålla samman.

Seleukidernas tid vid makten kom att präglas av oroligheter och inrikespolitiskt kaos. De iranska partherna kunde därför lägga under sig delar av Persien vid mitten av 200-talet f.Kr. Det seleukidiska riket existerade därefter vid sidan av partherriket i drygt hundra år tills det slutligen splittrades av inbördeskrig och erövrades av partherna och romarna.

Konflikter med romarriket

Parthernas välde var till en början ganska instabilt, men på 90-talet f.Kr sträckte sig deras rike från Iran i öster till floden Eufrat i väster, som också blev parthernas gräns mot det romerska riket (se karta). Därmed inleddes en maktkamp mellan romare och perser som kom att prägla Mellanösterns historia i över 600 år framåt.

Religionen ökar kontrollen av imperiet

På 220-talet e.Kr störtades partherna av sasaniderna. Sasaniderna lyckades skapa en stark centralmakt som gav bättre kontroll över riket. Ett av medlen för att öka sammanhållningen bland de splittrade lydländerna inom imperiet var religionen. Zoroastrismen (deras religion) blev därmed en förenande länk samtidigt som dess präster gavs makt och gjordes delaktiga i rikets förvaltningen. Det sasanidiska imperiet var mycket expansivt. Under dess storhetstid kom det att breda ut sig från nordvästra Indien i öster till trakterna runt östra Medelhavet i väster.

Araberna erövrar perserriket och inför islam

I början av 600-talet var det sasanidiska riket försvagat efter omfattande krig med det östromerska (bysantinska) riket. När sedan araberna inledde sin expansion utanför den arabiska halvön under slutet av 630-talet, gick det sasanidiska riket snart under. Sedan dess har Irans fortsatta historia varit starkt sammankopplad med islams historia.

Den persiska kulturens särart har bevarats genom århundradena

I persernas kärnland som utgörs av nuvarande Iran, har alltså flera perserriken existerat genom historiens gång. Ett utmärkande historiskt drag för Persien är att området lyckats behålla sin kulturella särart och sitt språk, till och med efter arabernas erövring av landet på 600-talet e.Kr.

ANNONS

Staden Persepolis

Persepolis var en mäktig stad i det forntida Persien. Persepolis byggdes för att hylla härskaren över det största rike världen hade skådat.

Konstnärer från 23 besegrade länder kallades in. Joniska stenhuggare, babyloniska tegelslagare, egyptiska guldsmeder arbetade två sekler för att skapa den stad som skulle symbolisera Persiens rikedomar.

Staden grundades av Darius I 515 f.Kr när han hade gripit makten. Under hans 36 år långa regeringstid nådde perserriket sin största utbredning. Riket sträckte sig från Donau till Indus, från centrala Asiens stäpper till Nilen.

Nu hör ruinerna i Persepolis till de mest storslagna som finns kvar från forntiden. Palatset i Persepolis var byggd på en konstgjord terrass 1570 meter över havet och omgavs av kraftiga murar.

Terassen som palatset låg på var 500 meter lång och 300 meter bred och uppbyggd i tre avsatser. Den bestod av blankpolerade fyrkantiga plattor av mörkgrön marmor. Palatsets port var prydd med två bevingade tjurar som var sex meter höga.

Även staden låg på en terrass. Palats, harem, kaserner, stall en skattkammare och en audienssal som rymde 10 000 personer stod en gång på plattformen.

Till palatset hörde skattkammare, förrådshus och logement för soldater och slavar.

I den gyllene tronsalen bars taket upp av 100 pelare som var 20 meter höga.

Darius flyttade regelbundet sitt hov från den administrativa huvudstaden Susa till Persepolis i sydvästra Iran, antagligen på våren då det persiska nyåret firas.

När Alexander den store kom till palatsstaden med sin armé plundrade han den och brände ner den. Ödeläggelsen av staden var avsett som en hämnd för Xerxes nedbrännandet av templet i Aten. Ironiskt nog begravdes därigenom staden i sekler under aska och grus vilket bidrog till att bevara paraderna av stenfigurer intakta.

Alexander fick ett enormt byte när han plundrade staden. I nutida penningvärde borde värdet räknas i miljarder.

Trots att Persepolis nu är i ruiner ger det ändå ett intryck av makt och härlighet. Man har funnit talrika kilskriftstavlor i Persepolis. Dessa har gett väsentlig information om fornpersiska väldets statsskick och organisation.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Under 500-talet f.Kr utgjorde det akemenidiska riket världens största imperium. Nämn några orsaker till att riket var svårt att hålla samman.
     
  2. Berätta kortfattat om de s.k. perserkrigen.
     
  3. Vad hände med det persiska riket efter Alexander den stores framfart?
     
  4. På vilket sätt utnyttjade sasaniderna sin religion (zoroastrismen) i sitt styre av imperiet?
     
  5. Gör en enkel sammanfattning av Persiens äldre historia på några rader.

Ta reda på:

  1. Hur stort är Iran (persernas kärnland) idag jämfört med när Perserriket var som störst?
     
  2. Räkna ut hur många av dagens Sverige som får plats i dagens Iran?

Diskutera:

  1. Få imperier brukar hålla samman särskilt länge. Nämn några viktiga faktorer (förhållanden, beståndsdelar) för att ett imperium ska kunna hålla samman. Vilka brukar orsakerna vara för att imperier går under?
Uppdaterad: 10 januari 2019
Publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Länkar om Antikens Persien

Sortera efter:
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

Relaterade ämneskategorier

Forntiden och antiken

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

De mesopotamiska kulturerna

De mesopotamiska kulturerna (3000-500 f.Kr) utgör civilisationens vagga. Mesopotamien låg mellan floderna Eufrat och...

Antikens Grekland

I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat...

Romarriket

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...

Irans historia

Historia om Iran. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Persisk religion - zoroastrism

Zoroastrismen grundades i Iran av profeten Zarathustra och är en av världens äldsta monoteistiska religioner.

Relaterade taggar

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Slaget vid Thermopyle

Under antiken låg bergspasset Thermopyle i norra Grekland närmare kusten än vad det gör idag. För...

Perserkrigen

Perserkrigen var en serie utdragna konflikter mellan flera av de grekiska stadsstaterna och det...

Slaget vid Marathon

Efter att den persiska storkungen Darius I hade krossat det joniska upproret (se bakgrunden till...

Slaget vid Salamis

Trots det grekiska nederlaget i norra Grekland vid Thermopyle och nedbränningen av Aten var kriget...

Slaget vid Plataiai

Efter persernas katastrofala nederlag mot grekerna under sjöslaget vid Salamis i september 480 f.Kr...