Aztekerna var ett centralamerikanskt urfolk som på 1300-talet skapade ett stort rike i det mexikanska höglandet. Aztekernas rike gick under när spanjorerna anlände i början av 1500-talet.
Tenochtitlán - aztekrikets huvudstad
Ledda av sin hövding Tenoch hade de byggt staden Tenochtitlán på öar i Tezcocosjön. Det är på denna plats Mexico City ligger idag. Huvudstaden växte till en av världens största städer, enligt de spanska erövrarna. Den kan ha haft en befolkning på omkring 50 0000 invånare (inga säkra siffror finns).
Det var en välskött stad. I varje kvarter fanns det en kejserlig kontrollant vars uppgift var att hålla uppsikt över renhållningsarbetarna. Tusentals arbetare var sysselsatta med renhållningen på huvudstaden Tenochtitláns gator.
Jordbruket var väl utvecklat. Aztekerna odlade bland annat bomull, tobak, tomater och potatis. Där fanns framstående krukmakare, guldsmeder och vävare.
Aztekernas valuta var kakaobönor. Kakaobönor användes som betalningsmedel långt efter det att mer avancerade myntformer införts.
Aztekernas slavsamhälle
Det fanns många slavar i det aztekiska riket. Slavarna befann sig längst ner i samhällets sociala hierarki men behandlades relativt humant. Slaven kunde äga pengar, jord och hus. Alla barn, även barn till slavar, föddes fria. Att ha en slav som förälder uppfattades inte som en social belastning.
De som blev slavar var krigsfångar och personer som dömts för vissa brott. De flesta av slavarna i det aztekiska samhället hade emellertid hamnat i ofriheten till följd av fattigdom. En fri man eller kvinna kunde sälja sig som slav till en annan medborgare för att överleva.
Slavarna användes inom många olika områden: inom jordbruket, som bärare och som hushållsarbetare. En ambitiös slav kunde komma upp sig i samhället och få ansvar för stora egendomar och bli förman över fria män.
En slav kunde köpa sig fri genom att betala slavägaren samma summa som denne en gång hade betalat när slaven köptes. Många tog sig ur slaveriet genom att de frigavs vid ägarens död som en del av dennes testamente. Andra blev frigivna på order av kejsaren eller av någon annan mäktig person.
Aztekernas gudar krävde människooffer
Aztekerna var ett krigarfolk som gjorde de erövrade områden till provinser, och folken fick betala dryga skatter. Dessutom offrades många av dessa underkuvade människor.
Aztekerna ansåg att man måste offra människor varje dag. En av aztekledaren Montezumas främsta uppgifter var att hålla världen igång med offer av människohjärtan. Solen krävde offer för att gå upp varje morgon. Det var inte ovanligt att tusentals människor offrades på en gång. De dödades antingen genom att prästerna skar ut deras hjärtan eller att de flåddes levande, varefter prästerna iklädde sig deras hud. Särskilt åtråvärda var puckelryggar och människor med andra missbildningar, vilka ansågs besitta magiska krafter. Men även barn, vilkas tårar värderades högt av gudarna.
När aztekerna invigde sin stora pyramid i huvudstaden Tenochtitlán 1487 krävdes många människooffer. Det berättas att de dödsdömda människorna bildade fyra led på över tre kilometer vardera. Enligt en uppgift skulle så många som 20 000 människor ha offrats vid invigningen. De präster som skötte offrandet, arbetade dygnet runt i fyra dygn.
Aztekernas rike går under
1500-talet var conquistadorernas århundrade i Amerika. En av de mest ökända var spanjoren Hernan Cortés. Med omkring 600 conquistadorer och 16 hästar landsteg han i Mexiko år 1518. Innan han lämnade kusten för att bege sig in i landet brände han sina skepp eftersom en del av hans soldater ville återvända till Kuba. Spanjorerna hade skjutvapen och hästar, och detta skrämde aztekerna. Många av dem hade i sina myter lärt sig att gudar skulle komma i skepnad av vita män och det försvagade deras motstånd.
Cortés grep aztekernas ledare Montezuma och förstörde huvudstaden Tenochtitlán år 1520. Att några få spanjorer med små resurser kunde besegra hela det militärt mäktiga och välorganiserade aztekiska riket berodde delvis på Montezumas obeslutsamhet. Men den främsta orsaken var att hela aztekriket hade drabbats av en smittkoppsepidemi som lamslog den infödda befolkningen.
Litteratur:
Davíd Carrasco, The Aztecs: A Very Short Introduction, Oxford University Press, 2011
William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 7 - Upptäckternas tid (1350 - 1500), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 9 - Världshandel och kulturkrockar (1500 - 1750), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty och Robert de Vries, SO-lärare och författare
Läs mer om
Kartor