Aztekerna var ett centralamerikanskt urfolk som på 1300-talet skapade ett stort rike i det mexikanska höglandet. Aztekernas rike gick under när spanjorerna anlände i början av 1500-talet.
Tenochtitlán – aztekrikets huvudstad
Ledda av sin hövding Tenoch hade de byggt staden Tenochtitlán på öar i Tezcocosjön. Det är på denna plats Mexico City ligger idag. Huvudstaden växte till en av världens största städer, enligt de spanska erövrarna. Den kan ha haft en befolkning på omkring 200 0000 invånare (inga säkra siffror finns).
Aztekerna var ett centralamerikanskt urfolk som på 1300-talet skapade ett stort rike i det mexikanska höglandet. Aztekernas rike gick under när spanjorerna anlände i början av 1500-talet.
Tenochtitlán – aztekrikets huvudstad
Ledda av sin hövding Tenoch hade de byggt staden Tenochtitlán på öar i Tezcocosjön. Det är på denna plats Mexico City ligger idag. Huvudstaden växte till en av världens största städer, enligt de spanska erövrarna. Den kan ha haft en befolkning på omkring 200 0000 invånare (inga säkra siffror finns).
ANNONS
ANNONS
Det var en välskött stad. I varje kvarter fanns det en kejserlig kontrollant vars uppgift var att hålla uppsikt över renhållningsarbetarna. Tusentals arbetare var sysselsatta med renhållningen på huvudstaden Tenochtitláns gator.
Jordbruket var väl utvecklat. Aztekerna odlade bland annat bomull, tobak, tomater och potatis. Där fanns framstående krukmakare, guldsmeder och vävare.
Aztekernas valuta var kakaobönor. Kakaobönor användes som betalningsmedel långt efter det att mer avancerade myntformer införts.
Aztekernas slavsamhälle
Det fanns många slavar i det aztekiska riket. Slavarna befann sig längst ner i samhällets sociala hierarki men behandlades relativt humant. Slaven kunde äga pengar, jord och hus. Alla barn, även barn till slavar, föddes fria. Att ha en slav som förälder uppfattades inte som en social belastning.
Bild: Sémhur Karta som visar aztekernas rike ca 1519.
De som blev slavar var krigsfångar och personer som dömts för vissa brott. De flesta av slavarna i det aztekiska samhället hade emellertid hamnat i ofriheten till följd av fattigdom. En fri man eller kvinna kunde sälja sig som slav till en annan medborgare för att överleva.
Slavarna användes inom många olika områden: inom jordbruket, som bärare och som hushållsarbetare. En ambitiös slav kunde komma upp sig i samhället och få ansvar för stora egendomar och bli förman över fria män.
En slav kunde köpa sig fri genom att betala slavägaren samma summa som denne en gång hade betalat när slaven köptes. Många tog sig ur slaveriet genom att de frigavs vid ägarens död som en del av dennes testamente. Andra blev frigivna på order av kejsaren eller av någon annan mäktig person.
Aztekernas gudar krävde människooffer
Aztekerna var ett krigarfolk som gjorde de erövrade områdena till provinser, och folken fick betala dryga skatter. Dessutom offrades många av dessa underkuvade människor.
Aztekerna ansåg att man måste offra människor varje dag. En av aztekledaren Montezumas främsta uppgifter var att hålla världen igång med offer av människohjärtan. Solen krävde offer för att gå upp varje morgon. Det var inte ovanligt att tusentals människor offrades på en gång. De dödades antingen genom att prästerna skar ut deras hjärtan eller att de flåddes levande, varefter prästerna iklädde sig deras hud. Särskilt åtråvärda var puckelryggar och människor med andra missbildningar, vilka ansågs besitta magiska krafter. Det gällde även barn, vilkas tårar värderades högt av gudarna.
När aztekerna invigde sin stora pyramid i huvudstaden Tenochtitlán 1487 krävdes många människooffer. Det berättas att de dödsdömda människorna bildade fyra led på över tre kilometer vardera. Enligt en uppgift skulle så många som 20 000 människor ha offrats vid invigningen. De präster som skötte offrandet arbetade dygnet runt i fyra dygn.
ANNONS
ANNONS
Aztekernas rike går under
1500-talet var conquistadorernas århundrade i Amerika. En av de mest ökända var spanjoren Hernán Cortés. Med omkring 600 conquistadorer och 16 hästar landsteg han i Mexiko år 1518. Innan han lämnade kusten för att bege sig in i landet brände han sina skepp eftersom en del av hans soldater ville återvända till Kuba. Spanjorerna hade skjutvapen och hästar, och detta skrämde aztekerna. Många av dem hade i sina myter lärt sig att gudar skulle komma i skepnad av vita män och det försvagade deras motstånd.
Cortés grep aztekernas ledare Montezuma och förstörde huvudstaden Tenochtitlán år 1520. Att några få spanjorer med små resurser kunde besegra hela det militärt mäktiga och välorganiserade aztekiska riket berodde delvis på Montezumas obeslutsamhet. Men den främsta orsaken var att hela aztekriket hade drabbats av en smittkoppsepidemi som lamslog den infödda befolkningen.
Ytterligare en viktig orsak var att folken inom riket som underkuvats av aztekerna var offer för sådan utsugning att de mer än gärna hjälpte spanjorerna att besegra sina aztekiska plågoandar.
Azteker: Ett urfolk som levde i nuvarande Mexiko och byggde upp ett stort rike under 1300-talet och 1400-talet.
Conquistadorer: Spanska soldater som deltog i erövringen av Amerika under 1500-talet.
Hierarki: Ett system där människor har olika status eller makt, från de med mest makt till de med minst (som en social maktpyramid).
Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet, som vanligtvis ligger i en annan världsdel. Staters strävan efter att bilda eller upprätthålla kolonier kallas för kolonialism.
Montezuma: Namnet på den aztekiske kejsare som ledde riket när spanjorerna kom.
Smittkoppor: En mycket farlig och dödlig sjukdom som spreds snabbt bland människor innan vaccinet uppfanns i slutet av 1700-talet.
Tenochtitlán: Aztekernas huvudstad, som låg där Mexico City ligger idag.
Underkuva: Att tvinga någon till lydnad eller kontrollera ett annat folk eller område med våld.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Var fanns aztekerna?
Beskriv aztekernas huvudstad.
Vilka hamnade i slaveri och hur kunde livet som slav vara?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur: Davíd Carrasco, The Aztecs: A Very Short Introduction, Oxford University Press, 2011 William J Duiker, World History: To 1500, Thomson/Wadsworth Publishing, 2006 Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 7 – Upptäckternas tid (1350 - 1500), Bokförlaget Bra Böcker, 1985 Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 9 – Världshandel och kulturkrockar (1500 - 1750), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty och Robert de Vries, SO-lärare och författare
En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin trädgård. När han sedan åt kakaobönorna fick han kunskap om allt i världen, ett slags universellt vetande. Chokladälskaren, som idag lägger en pralin på tungan och pressar den mot gommen, kan gott tänka sig att chokladen har himmelskt ursprung. Men om man en gång i aztekernas rike också blev klokare av att äta den, så har tyvärr den effekten försvunnit. Den skulle annars ha varit den perfekta ursäkten för att sätta i sig en halv chokladask av bästa och dyraste märke...
De första spåren av majsodling har forskarna funnit i Mexiko, och där har de också hittat 60 000-åriga pollenkorn efter vildmajs. Fram till 1492 då Columbus skepp nådde Amerika var majsen okänd i andra världsdelar...
Tomatens hemland är troligen Peru eller Mexiko. Kort efter Columbus ankomst till Amerika togs tomatfrön över till Europa där växten först användes som prydnadsväxt. År 1554 nämns tomater i en italiensk text. De kallas "pomi d'oro", det betyder guldäpplen. I Frankrike skulle de något senare kallas "pomme d'amour" – kärleksäpplen. Man ansåg nämligen att de var erotiskt stimulerande...
I början av 1500-talet kunde en ung spanjor som inte fötts in i adeln bara nå de högsta klasserna i samhället på två sätt. Ett var att gifta in sig i adeln. Det andra var att vinna land och rikedomar åt den spanske kungen. Många unga män beslöt att pröva sin lycka på andra sidan Atlanten. I Amerika döpte erövrarna platser och orter efter dem där hemma. Exempelvis bär Medellin, Guadeloupe och Albuquerque samma namn som orter i Extremadura (en region i västra Spanien). Ingen del av Spanien har sett så många conquistadorer, spanska för erövrare, födas som Extremadura. Härifrån kom Cortés, hans kusin Pizarro, Balboa, de Soto och Orellana. Dessa har alla skrivit in sig i conquistadorernas historia. Men de allra flesta av de tusentals som sökte guld och ära i Amerika misslyckades.
När spanjorerna kom till Mexiko 1519 visste inte aztekerna vad de skulle tro. De hade aldrig tidigare sett stora kanonbestyckade fartyg, krutvapen, järn och stål eller för den delen hästar med skäggiga bepansrade ryttare. Därför gick de inte genast till angrepp. Efterhand förstod aztekerna att nykomlingarna var vanliga människor, men då var det för sent. Misstaget lade deras rike i ruiner. De urinvånare som hjälpte spanjorerna mot aztekerna begick också ett misstag. De blev av med sitt gamla herrefolk – men fick istället ett nytt och långt värre...
Hernán Cortés (1485-1547) var en spansk erövrare som blivit känd för att han med endast några hundra soldater – mot alla odds – lyckades erövra aztekernas mäktiga rike i Mexiko...
Peter Englund menar i sin uppsats Ett ögonblick i historien att spanjorer och azteker tillhörde samma typ av härskarkultur. Båda var brutala, beredda att strida och döda för sitt rike, sin härskare och sin gud. Men hur kunde Cortés lilla grupp av hoprafsade, illa tränade soldater besegra en fiende som var minst hundra gånger starkare till antalet?
Upptäckten och koloniseringen av "den nya världen" (Europa, Nordafrika och Asien var den gamla) i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet blev en katastrof för de amerikanska urinvånarna. Folkmord och smittsamma sjukdomar följde överallt där de spanska och portugisiska conquistadorerna (erövrarna) drog fram...
De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att det fanns mäktiga riken långt borta i öster, i Asien. Men hur gick det till när européerna fann sjövägen till Indien? Och hur upptäcktes ”den nya världen” – de på 1400-talet okända kontinenterna Nordamerika och Sydamerika?
Begreppet kolonisation brukar betyda ockupation av ett avlägset främmande land, där kolonisatörerna också bosätter sig. För de västeuropeiska kolonialmakterna var det länder utanför Europa som intogs. Men vad innebar det egentligen för människorna som redan bodde där?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om aztekerna. Vid tiden för Cortés ankomst till Mexiko behärskades den centrala delen av landet av ett av de starkaste imperierna i områdets historia - aztekerna.
Kort genomgång (3:53 min) på engelska via YouTubekanalen ClickView som här berättar om aztekerna. Som mest hade det aztekiska imperiet runt sex miljoner invånare i ett mycket organiserat samhälle centrerat kring religion, krig och ceremoni. Men hur var det dagliga livet för aztekerna?
Avsnitt (47 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Malinche, slavflickan som blev de spanska conquistadorernas officiella tolk. Hennes kunskaper och begåvning förändrade hennes liv i grunden – och bidrog till det brutala kuvandet av en hel civilisation...
På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en bokrecension om Inger Enkvist och Vicente Ribes-Iborras bok Erövringen av Amerika: Spanien och Nya världen 1492–1600. Med spanjorernas ankomst till Amerika i början av hösten 1492 förändrades historien för alltid. Men hur gick det till? Vilka var spanjorerna som drog iväg, över okänt hav, och varför reste dem? Det är några av dem frågor som besvaras av Inger Enkvist, professor i spanska, och Vicente Ribes-Iborra, historiker, i översiktsverket Erövringen av Amerika: Spanien och Nya världen 1492–1600...
Avsnitt (56 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Moctezuma II. Den sista härskaren av det mäktiga Aztekriket. En krigsherre vars magkänsla vid mötet med de spanska conquistadorerna ledde Amerikas största civilisation rätt ner i avgrunden.
Genomgång (7:44 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar kortfattat och snabbt om orsaker till européernas upptäcktsresor och vad de fick för konsekvenser. Triangelhandeln omnämns, vidare berörs tre högkulturer: maya, azteker och inka.
Genomgång (14:51 min) om handelsmönster under nya tiden. Här berättas bl.a. om tidens sjöfart, upptäckten av nya handelsvägar bl.a. till Indien, men fokus ligger på upptäckten av Amerika och dess konsekvenser för både urinvånarna och Europa. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison ger en kort sammanfattning av det slaveri som träder oss till mötes i renässansepokens källor om aztekerna. Längst ned i azteksamhället fanns en socialgrupp som vi i brist på alternativ kan kalla slavar. Dessa hade varken status som medborgare eller undersåte utan tillhörde ägaren i egenskap av hans eller hennes lösöre...
