Utrikespolitik och försvar
USA har haft en ledande roll i världen sedan andra världskriget och är i dag överlägset störst både ekonomiskt och militärt. Med Donald Trump i Vita huset har landet påbörjat en genomgripande omorientering med nya prioriteringar inom utrikespolitiken. Utländskt bistånd har strypts, gamla allianser ifrågasätts, tydligt imperialistiska tankar framförs och tullar används som både politiskt vapen och ekonomiskt påtryckningsmedel.
Ekonomi
USA:s ekonomi är uppbyggd av flera viktiga sektorer, utmärks av hög flexibilitet och har beskrivits som en ”jobbmaskin” för sin förmåga att skapa sysselsättning. Landet är ledande inom forskning och utveckling på många områden och gick i spetsen för stora delar av IT-revolutionen. Ofta har den amerikanska ekonomin fungerat som ett lokomotiv för resten av världen.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om USA:s geografi >
Utbildning
Delstaterna och lokala myndigheter ansvarar till största delen för skolväsendet i USA. Bara en mindre del finansieras med federala medel. Kvaliteten på undervisningen varierar kraftigt. Eftersom fastighetsskatten ofta är en viktig lokal inkomstkälla kan de offentliga skolorna vara utmärkta i välbärgade förorter och usla i storstädernas slumområden.
Reglerna för skolgången varierar. De allra flesta barnen går minst ett år i frivillig förskola (kindergarten) innan de börjar första klass, vanligtvis vid sex års ålder. Skolplikten upphör i en del delstater vid 16 men ett slags förväntan om att alla ska gå tolv år i skolan speglas i att den som inte fullföljer high school (motsvarande gymnasium) kallas för dropout (avhoppare).
Grundskolans elementary school (eller grammar school etc) varar för det mesta i fem eller sex år och följs av middle school eller junior high school, annars varar den i åtta år. High school består vanligen av fyra år. Andelen ungdomar som fullföljer gymnasiet har ökat över tid och närmar sig nio av tio.
Det stora flertalet elever går i avgiftsfria offentligfinansierade skolor till och med gymnasiet. En liten men snabbt växande andel av dem utgörs av friskolor (charter school), alltså privatägda skolor som är skattefinansierade. Andelen elever i friskolor ökade från 1 till 7 procent mellan år 2000 och 2020. Friskolorna är hett omdebatterade och motståndet är stort inte minst bland lärarfacken.
Ungefär ett barn av tio går i avgiftsbelagda privatskolor varav flertalet drivs av religiösa grupper, inte minst den katolska kyrkan, och tre procent får undervisning i hemmet.
Högre utbildning inleds med fyra års studier i varierade ämnen, som ger bredd snarare än djup. Det ger en akademisk grundexamen, vanligen Bachelor of Arts (BA) eller Bachelor of Science (BSc). En högre akademisk utbildning på universitetens graduate schools kan ge en specialiserad examen (läkare, jurist etc) eller en masterexamen, (MA eller MSc), vilken efter ytterligare några års utbildning kan följas av doktorsexamen (PhD).
USA hör till de länder i världen som har högst andel högskoleutbildade vuxna. Två tredjedelar av dem som går ut gymnasiet fortsätter direkt till college och 35 procent av alla i ålderskategorin 25 till 45 år har minst en grundexamen, vilket innebär fyra år på högskola.
Undervisningen på de högsta akademiska nivåerna brukar räknas som den bästa i världen. USA leder den internationella vetenskapliga utvecklingen och kända och prestigetyngda universitet som Harvard, Stanford, Yale, Princeton, Masschusetts Institute of Technology och University of California at Berkley satsar stora resurser på forskning. Ett stort antal universitetsstudenter läser på något av de stora delstatsuniversiteten som oftast bär namn efter delstaten. Kostnaderna för universitetsstudier varierar. Det är som regel dyrare att studera vid de universitet som drivs av privata stiftelser och som är beroende av privata donatorer för att upprätthålla standarden på undervisning och forskning. Årsavgiften vid de bästa och mest prestigefyllda universiteten uppgår till flera hundra tusen kronor men kan i ibland delvis finansieras med stipendier och olika former av studiestöd. Allt fler studenter finansierar sina högskolestudier med lån.
Läs mer om landets utbildningssystem i Landguiden.
Sociala förhållanden
Levnadsstandarden i USA hör till de högsta i världen, men skillnaderna mellan fattiga och rika är större än i de flesta andra industriländer. Jämfört med andra västländer är också de sociala skyddsnäten begränsade, och variationerna är stora mellan delstaterna. USA saknar bland annat ett nationellt sjukförsäkringssystem, och anställda med låga löner saknar ofta både sjukförsäkring och rätt till sjukfrånvaro.
Besök Landguiden och läs mer om USA.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
