Berlinmuren uppfördes 1961 av Östtyskland (DDR) för att stoppa massflykten till Västberlin. Muren blev en symbol för Europas delning under kalla kriget.
Kalla kriget 1945-1991
Vad var kalla kriget?
Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa.
Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i form av t.ex. andra stater och gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd.
Vad var kalla kriget?
Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa.
Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i form av t.ex. andra stater och gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd.
ANNONS
ANNONS
Det kalla kriget var också ett propagandakrig där parterna strävade efter att överglänsa varandra och förhärliga sina egna ideologiska system samtidigt som de svartmålade motståndarens. Detta framgick tydligt inom bl.a. idrottsvärlden och då främst i samband med OS.
Kalla kriget börjar
Kalla krigets drivkraft låg i stormakternas ideologiska olikheter - USA och västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, medan Sovjetunionen höll fast vid en statligt styrd planekonomi och diktatur.
De stora skillnaderna inom de politiska och ekonomiska områdena framgick tydligt när de allierade stormakterna möttes under konferenserna i Jalta och Potsdam 1945 för att planera för Europas framtid efter andra världskriget.
I samband med de båda mötena kom motsättningarna mellan stormakterna upp till ytan. Det var under de här båda politiska toppmötena som det kalla kriget inleddes.
Orsaken till kalla kriget
Det finns flera teorier om orsakerna bakom det kalla kriget. I den äldre historieforskningen har historiker på respektive sida ofta anklagat den andra parten för att ha orsakat konflikten.
Modern historieforskning framhåller däremot att konflikten var alldeles för komplicerad för att vara frammanad av någon enskild sida. Istället pekar man idag på de ideologiska skillnaderna mellan de båda parternas samhällssystem som gjorde att en konflikt blev oundviklig i längden.
Östeuropa blir kommunistiskt
Efter andra världskriget växte USA fram som världens mäktigaste stat - både militärt och ekonomiskt. Men Sovjetunionen hade skaffat sig en stark militär position i Central- och Östeuropa och var fast besluten att befästa och stärka den.
Åren efter krigsslutet skärptes därför motsättningarna mellan stormakterna. I de delarna av Central- och Östeuropa som Sovjetunionen tidigare hade ”befriat” från den tyska ockupationsmakten, installerades nu kommunistiska regimer.
Kommunismen betraktades därefter som ett allvarligt direkt hot mot de västeuropeiska ländernas nyvunna demokratiska frihet.
Tvärs igenom Europa där de båda stormakternas intressen kolliderade började nu en "järnridå" växa fram - en osynlig mental och ideologisk gränsdragning som skiljde öst från väst (se kartan ovan).
ANNONS
USA skulle förhindra kommunismens spridning i världen
För att kunna möta det uppkomna kommunistiska hotet i Europa svarade USA med att skapa den s.k. Trumandoktrinen som i grunden var en handlingslinje som syftade till att hjälpa utländska regeringar som hotades av kommunismen.
Trumandoktrinen innebar en omsvängning av USA:s utrikespolitik i världen. Från att tidigare ha haft begränsade utrikespolitiska intressen, blev USA nu en aktiv och mäktig aktör på den storpolitiska internationella arenan (se fördjupning i faktarutan längst ner).
I USA:s nya handlingslinje ingick den s.k. Marshallplanen som var ett ekonomiskt lån- och biståndsprogram som skulle användas till att återuppbygga det krigshärjade Europa. USA:s nya målsättning gick i stora drag ut på att skapa ekonomisk och politisk stabilitet i syfte att inlemma Västeuropa i den marknadsekonomiska och kapitalistiska sfären och därmed samtidigt stödja demokratin.
En brännpunkt mellan stormakterna var Tyskland, speciellt Berlin som vid krigsslutet hade delats i två halvor - Västberlin som kontrollerades av västmakterna och Östberlin som kontrollerades av Sovjetunionen.
Berlinblockaden 1948-1949
Som svar på USA:s ökade inblandning i Europa försökte Sovjetunionen 1948-1949 stänga ute västmakterna från Västberlin (som stod under deras beskydd). Händelsen har i historieböckerna fått namnet Berlinblockaden.
Med Berlinblockaden ville Sovjetunionen tvinga USA och västvärlden att ge upp sina ekonomiska och politiska planer för den dåvarande västtyska huvudstaden.
Berlinblockaden var ett försök från Sovjetunionens sida att få västmakterna att ge upp Västberlin. Västmakterna lyckades häva blockaden genom att flyga in förnödenheter till Berlin.
Försöket misslyckades men resulterade i att Västtyskland bytte huvudstad från Västberlin - som låg långt inne på östtyskt territorium - till den västtyska staden Bonn vars geografiska läge var mindre sårbart för utländsk inblandning.
ANNONS
Kapprustning och terrorbalans
Under slutet av 1940-talet utvidgades och spreds det kalla kriget från Europa till Asien. Konflikten blev därmed världsomspännande.
Genom Koreakriget kom USA och FN att konfronteras med Nordkorea och Kina. I samband med det startade kapprustningen på allvar. De båda supermakternas militära kostnader sköt nu i höjden. Kärnvapenupprustningen blev hädanefter den viktigaste delen i USA:s och Sovjetunionens rustningsprogram.
Det var också nu (1949) som västalliansen under USA:s ledning bildade försvarspakten NATO (North Atlantic Treaty Organisation). Sovjetunionen svarade senare (1955) genom att skapa Warszawapakten som var en liknande försvarsallians mellan de kommunistiska staterna. De båda blocken befäste därmed sina positioner militärt.
Den ökade kapprustningen mellan maktblocken skapade en slags terrorbalans, där de båda sidornas kärnvapen hindrade den ene från att anfalla den andre eftersom de då också skulle utplåna sig själva.
Terrorbalans och kapprustning skulle hädanefter bli de mest utmärkande dragen för kalla kriget. Båda maktblocken samlade på sig tillräckligt med atomvapen för att förinta hela världen.
Stalins död ledde till en period av politiskt töväder
Tankar på fredlig samexistens fanns även på det storpolitiska planet. Efter Stalins död 1953 följde en period av politiskt tövädret under Chrusjtjovs tid vid makten. Chrusjtjov slog fast att en konfrontation mellan samhällssystemen inte var nödvändig. Han menade att de kapitalistiska och kommunistiska systemen borde kunna leva fredligt sida vid sida och att historien senare skulle avgöra vilket system som var det bästa.
Förtrycket i Sovjetunionen och Östeuropa lättade och samtidigt skedde ett närmande mot väst.
ANNONS
ANNONS
Uppror mot kommunistdiktaturen i Östeuropa
Den begynnande politiska öppenheten fick stora inrikespolitiska konsekvenser för Sovjetunionen eftersom folken i Östeuropa såg en chans att nå frihet. Frihetskamp och uppror hotade därför snart att splittra det stora men löst sammanfogade sovjetiska väldet. Sovjetunionen var nu tvunget att ta i med hårdhandskarna för att avskräcka upprorsförsök.
I Ungernrevolten 1956 slogs därför frihetssträvandena ner brutalt av den sovjetiska Röda armén.
Kina kritiserar Sovjetunionen
Samtidigt ledde närmandet till väst och förtrycket av folken i öststaterna till en allt mer öppen konflikt mellan Sovjetunionen och Kina, där Kina (som också var kommunistiskt) anklagade sin gamla bundsförvant för att ha svikit sina kommunistiska ideal.
Kalla kriget flyttar ut i rymden
Konflikten mellan stormakterna flyttade under slutet av 1950-talet ut i rymden. I och med det blev kapprustningen också en rymdkapplöpning där de båda supermakterna strävade efter att nå tekniska framsteg i rymden för att öka sitt lands prestige.
Berlinmuren byggs för att stoppa massflykten till väst
I början av 1960-talet stod det klart för kommunistregimen i Östtyskland (DDR) att massflykten av ungdomar och utbildade människor till Västeuropa måste stoppas. Infarten till Västberlin och landgränsen mot väst skulle i fortsättningen kontrolleras hårdare. Natten mellan 12 och 13 augusti 1961 byggdes därför en mur runt Västberlin.
Sovjetiska stridsvagnar i Östberlin intill gränsen mot väst 1961.
Berlinmuren blev med tiden ett monument för det kalla kriget och kom i västvärlden att stå som symbol för kommunistisk diktatur och ofrihet i öst.
Ökat hot om kärnvapenkrig
Under 1960-talet hårdnade konflikten mellan öst och väst även på andra ställen i världen.
Under den s.k. Kubakrisen var världen ytterst nära ett kärnvapenkrig. Samtidigt visade Sovjetunionen återigen att man inte tolererade frihetssträvandena i Östeuropa.
Under Pragvåren 1968 slog Warszawapakten brutalt ner försöken till demokratisering i Tjeckoslovakien.
Kalla kriget och avkoloniseringen
Konflikterna som uppstod i samband med efterkrigstidens avkolonisering gick ofta hand i hand med kalla kriget eftersom USA och Sovjetunionen vanligtvis blandade sig i världspolitiken för att öka sitt ideologiska och ekonomiska inflytande i de länder och regioner det gällde.
ANNONS
ANNONS
Detta framgick inte minst i Mellanösternregionen där USA och Sovjetunionen stödde varsin sida i den alltjämt pågående Mellanösternkonflikten. Israel backades upp av västmakterna, medan de omgivande arabstaterna vanligtvis stöttades av Sovjetunionen.
Samma mönster gällde även i Afrika och Asien där de båda supermakterna aktivt försökte utöka sitt ideologiska och ekonomiska inflytande genom att stötta olika länder i deras befrielsekamp.
På samma sätt försökte de också förhindra sin motståndare från att nå alltför stort inflytande. Detta framgick tydligt i Koreakriget (1950-1953) och Vietnamkriget (1957-1975) som vid sidan av att vara blodiga inbördeskrig i avkoloniseringens kölvatten också blev en storpolitisk kamp mellan ideologier, där den ene parten ville införa kommunism, medan den andre försökte förhindra det.
Iranska revolutionen och den ryska invasionen av Afghanistan
Under 1970-talet följde en tid av avspänning och samförstånd mellan de båda blocken. Men snart skulle det kalla kriget återigen intensifieras.
Ett nytt hot mot stormakterna dök upp i samband med den iranska revolutionen 1978-1979 då Islam steg fram som en maktfaktor i Asien. Detta skedde efter att det iranska folket hade störtat den av USA stödda shahen (härskaren) av Iran.
I grannlandet Afghanistan fick samtidigt den kommuniststyrda regimen alltmer problem med den muslimska rörelsen inom Mujahedin (som stöddes av USA), varefter Sovjetunionen inledde en invasion som utmynnade i ett långvarigt krig.
Det afghansk-sovjetiska kriget blev både blodigt och kostsamt för Sovjet, och kan liknas vid ett ryskt Vietnamkrig. Konflikten fick långtgående konsekvenser för Sovjet och bidrog till att försämra förhållandet med västmakterna.
USA ökar upprustningen - Sovjetunionens ekonomi kollapsar
I början av 1980-talet valdes Ronald Reagan till USA:s nya president. Reagans hårda och oförsonliga förhållningssätt gentemot Sovjetunionen och kommunismen, i kombination med hans kraftiga ekonomiska satsning på USA:s försvar, medförde att konflikten trappades upp.
ANNONS
ANNONS
Syftet med den amerikanska upprustningen var enligt Reagan att Sovjetunionen skulle tvingas att rusta sig sönder och samman och därefter pressas till förhandlingsbordet.
USA:s president Ronald Reagan tillsammans med Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov under ett politiskt toppmöte på Island 1986.
När sedan Michail Gorbatjov valdes till Sovjetunionens nya ledare (1985–1991) förverkligades USA:s uppsatta mål. Gorbatjov insåg att det kommunistiska Sovjetunionen var tvunget att förändras, både politiskt och ekonomiskt i en mer demokratisk och marknadsekonomisk riktning.
Berlinmuren faller - kalla kriget tar slut
Gorbatjovs liberala politik skapade förutsättningar för spridandet av demokratiska idéer. Det hela fick snart enorma konsekvenser för Sovjetunionen, Östeuropa och övriga världen, då Gorbatjovs politik ledde till en demokratisk revolution i Östeuropa som ledde till att Berlinmuren föll.
Snart medförde också förändringarna i Sovjetunionen och dess delrepubliker till Sovjetunionens upplösning. Därmed var det kalla kriget slut.
På juldagen 1991 avgick Gorbatjov som Sovjetunionens sista president. Han hade året dessförinnan (1990) mottagit Nobels fredspris.
Kalla krigets följder
Följderna av det kalla kriget var många. Efter kommunismens fall var det överhängande hotet om kärnvapenkrig och ett nytt världskrig borta. Världspolitiken gick därefter in i en mindre konfliktfylld fas.
Demokratin kom nu att spridas till långt fler länder än tidigare, och för de kapitalistiska länderna i västvärlden öppnades nya marknader i Östeuropa och Asien.
Motsättningarna mellan stormakterna är idag inte lika tydliga som de var under det kalla kriget. Mycket av världspolitiken sker nu istället genom internationella organisationer där FN har fått en större roll än tidigare.
ANNONS
ANNONS
Norden i skuggan av det kalla kriget
De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande politiska läget.
För Finlands del medförde grannskapet med Sovjetunionen och de förlorade krigen mot Röda armén under andra världskriget, att landet inte hade möjlighet att bedriva en självständig utrikespolitik. Istället tvingades Finland att underteckna ett vänskapsavtal med Stalin och Sovjetunionen som innebar att deras möjlighet att föra en egen utrikespolitik begränsades. I gengäld fick landet behålla sin självständighet.
Förhållandet till Sovjetunionen medförde att Finland inte kunde gå med i försvarsorganisationen NATO.
Sverige balanserade officiellt sin utrikespolitik mellan kalla krigets båda stormakter på samma sätt som under andra världskriget och beskrev sig själva som neutrala. Vid tiden strax efter andra världskriget uppvisade Sverige en eftergivenhet gentemot sovjetiska påtryckningar, vilket kom till uttryck i den s.k. baltutlämningen 1 januari 1946 då Sverige utlämnade balter och tyskar till Sovjetunionen vilka hade flytt till Sverige under slutskedet av andra världskriget. Samtidigt skedde inofficiellt i hemlighet ett försvarssamarbete med USA där Sverige fick försäkringar om amerikansk hjälp vid ett ryskt anfall.Förhållandet mellan Sverige och Sovjetunionen var tidvis frostigt under det kalla kriget. Under perioden satsade därför Sverige stora pengar på att bygga upp ett starkt invasionsförsvar där huvudfienden sågs som Sovjetunionen. Läs mer om Svensk säkerhetspolitik >För Danmarks och Norges del kom ländernas geografiska placering, i kombination med deras historia under andra världskriget såsom ockuperade av Tyskland och befriade av de västallierade, att prägla deras efterkrigshistoria. Både Danmark och Norge blev därför medlemmar av den västliga försvarsorganisationen NATO vid bildandet 1949.
Trumandoktrinen slog fast USA:s nya världspolitiska roll
Alltsedan den s.k. Monroedoktrinen där den amerikanska presidenten James Monroe 1823 hade uttalat att all europeisk inblandning i Amerika var oacceptabel, och att USA samtidigt inte skulle ingripa i konflikter mellan europeiska stater, hade det funnits en motvilja hos USA att engagera sig i europeisk politik. Ett sent engagemang i första världskriget hade följts upp av ett sent och motvilligt engagemang under andra världskriget, och efter detta krig var det inte självklart hur USA skulle ställa sig till ett fortsatt engagemang i världen.
I mars 1947 gjorde USA:s president Harry S Truman ett uttalande som markerade en vändning i den amerikanska utrikespolitiken. I detta tal förklarade presidenten att USA hädanefter överallt skulle hjälpa ”fria folk som kämpar mot försök från väpnade minoriteter eller främmande intressen att vinna herravälde”.
Bakgrunden till uttalandet var inbördeskriget i Grekland där en kommunistledd gerilla - med rötter i motståndsrörelsen mot den tyska ockupationsmakten under andra världskriget - försökte att störta den av britterna understödda högerregeringen. När Storbritannien meddelade att de inte längre hade råd att stanna kvar militärt i landet, så lovade president Truman att USA istället skulle ta över.
Detta uttalande, som fick benämningen Trumandoktrinen, kom att bli vägledande för amerikansk utrikespolitik under efterkrigstiden. USA förband sig därmed i sin nya roll som västvärldens starkaste stormakt, att gå i spetsen för att hålla tillbaka Sovjetunionens inflytande och förhindra spridandet av kommunismen runt om i världen.
Kapitalism: Ungefär samma som marknadsekonomi. Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.
Kapprustning: När stater investerar stora resurser i militära medel för att kunna nå överläge gentemot motståndarna.
NATO (North Atlantic Treaty Organization): Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, bildades 1949 och är en militär försvarsallians som bl.a. bygger på ett kollektivt försvar där medlemmarna förbundit sig att hjälpa varandra om något medlemsland blir angripet.
Planekonomi: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i statlig ägo och där staten styr ekonomin med hjälp av ekonomiska planer. Kommunistpartiet i Sovjetunionen använde femårsplaner. Här framgick vad som skulle produceras inom vissa branscher och hur mycket som fick tillverkas. Femårsplanerna gick inte att ändra. Det dynamiska samspelet mellan "tillgång och efterfrågan" var inte intressant i en femårsplan eftersom kommunistpartiet ansåg sig veta vad folket och näringslivet behövde.
Terrorbalans: Maktblockens kärnvapenarsenaler var riktade mot varandra. Om den ene anföll skulle den andre slå tillbaka lika hårt. Båda skulle i så fall utplånas. Läs mer >
Warszawapakten: En militär försvarsallians 1955-1991 som upprättades av Sovjetunionen som en motreaktion mot NATO (som bildades 1949). Warszawapaktens medlemmar utgjordes av Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Östtyskland (DDR), Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Mellan vilka parter utkämpades kalla kriget?
Varför kallas konflikten för "kalla kriget"?
Vilken var kalla krigets drivkraft? Alltså, vad var huvudorsaken till att parterna inte kunde komma överens?
Varför blev stora delar av Central- och Östeuropa kommunistiskt?
Vad innebar den s.k. Trumandoktrinen? (se sista faktarutan)
Vad gjorde USA för att förhindra att kommunismen spred sig till fler länder i Europa?
Vad handlade Berlinblockaden om?
Kalla kriget präglades av kapprustning och terrorbalans. Förklara vad som menas med det.
Varför blev det uppror mot kommunistdiktaturen i Östeuropa?
Varför byggdes Berlinmuren?
Kalla kriget utspelade sig runt hela världen. Förklara varför?
Förklara kortfattat följande begrepp: Koreakriget, Ungernrevolten, Kubakrisen, Vietnamkriget, iranska revolutionen och afghansk-sovjetiska kriget.
Vilken sida vann kalla kriget? Varför?
Vilken betydelse hade Michail Gorbatjov?
Vilka blev de viktigaste följderna av kalla kriget?
Berätta kortfattat om de nordiska ländernas roll under kalla kriget.
Ta reda på:
Ta reda på några kända skönlitterära böcker, filmer eller tv-serier som utspelar sig under kalla kriget. Nämn kort vad de handlar om.
Vilka länder i världen idag har kärnvapen?
Diskutera:
Hur är förhållandet mellan USA och Ryssland idag?
Vilka spår finns idag kvar i Europa av kalla kriget?
Är det bra att vissa länder har rätt till att ha kärnvapen? Motivera.
Finns det risk för kärnvapenkrig idag? Motivera.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Li Bennich-Björkman m.fl., Det nya Östeuropa: stat och nation i förändring, Studentlitteratur, 2009
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 2015
Sören Wibeck, Ett land två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska Media, 2009
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen Webbplats: Poetzsch Historica
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.
Jorden har troligtvis aldrig varit så nära att sprängas i bitar som under några dagar i november 1983 då supermakternas kärnvapenkapplöpning nådde sin kulmen. I den här artikeln kan du läsa om vad som hände och orsakerna bakom. Här berättas också om det ödesdigra dramats följder. Tillsammans utgör händelserna en av historiens stora vändpunkter i modern tid.
Nato är en försvarsallians mellan 31 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela Nato. Sedan Nato bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...
Klockan 9.54 onsdagen den 28 oktober 1981 ringde telefonen på Marinstaben i Karlskrona. Fiskaren Ingvar Karlsson från Sturkö berättade att en ubåt gått på grund vid Hästholmen i Gåsefjärden. Området är militärt skyddsområde. När kommendörkapten Karl Andersson en halvtimme senare kom till platsen, kunde han konstatera att ubåten stod hårt på grundet. Den hade beteckningen U 137. Sovjetunionens röda flagga med hammaren och skäran var hissad i topp. Befälhavaren Anatolij Gusjtjin förklarade att han hade fått fel på instrumenten för navigation. Han var påtagligt generad. Ombord fanns 56 man. Av dem var 10 officerare. Hemmahamn var militärbasen Kaliningrad. Det fanns också annat ombord som kaptenen inte nämnde, skulle det senare visa sig...
Alla som kommer i kontakt med USA:s kultur stöter förr eller senare på förkortningen JFK. Så kallas exempelvis en av New Yorks flygplatser. JFK står för John Fitzgerald Kennedy, USA:s 35:e president som mördades i Dallas 22 november 1963. Kennedy var mycket folkkär och hans död chockade hela världen. Men hans liberala politik skapade också många fiender. Officiella utredningar har slagit fast att Kennedy sköts av en ensam mördare. Trots det är många amerikaner övertygade om att en sammansvärjning låg bakom mordet. Att den utpekade mördaren Lee Harvey Oswald själv sköts ihjäl dagen efter mordet har stärkt misstankarna. En mängd teorier om olika konspirationer har lagts fram men inga slutgiltiga bevis...
När det franska kolonialväldet i Vietnam föll samman stod den kommunistiska befrielserörelsen Viet Minh som vinnare. Vad spelade detta för roll? Vad hade egentligen Vietnam och Indokina för strategisk betydelse? Varför behövde människor i den fria världen bry sig om dessa avlägsna områden? USA:s president Dwight Eisenhower (president 1953–1961) lade fram svaret i den s.k. dominoteorin: Om kommunismen segrade i Franska Indokina skulle snart resten av länderna i Sydostasien falla som dominobrickor i de rödas händer. Det var enligt Eisenhower USA:s plikt att stoppa en sådan utveckling. Beslutet om USA:s inblandning i Vietnam var kanske den största felbedömningen i USA:s politiska historia. I den här artikeln kan du läsa om bakgrunden till Vietnamkriget och orsaker till att USA förlorade konflikten...
Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst...
Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?
Pedagogisk genomgång (3:55 min) som riktar sig till mellanstadiet där det berättas om NATO och Warszawapakten under kalla kriget. Materialet är producerat av Binogi Sverige.
Artikel på svenska Yle (Finlands motsvarighet till UR) där du kan lära dig mer om NATO. Hur grundades alliansen och varför? Allt var inte frid och fröjd i Europa efter andra världskriget. Sovjetunionen styrde de östeuropeiska länderna med hård hand och västeuropa kände att någonting måste göras. Som svar på hotet grundades Nato...
Avsnitt (22:27 min) från UR:s poddserieKunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om en mur som kom att dela ett folk och en stad i två delar under 28 år. För att hindra det kommunistiskt styrda Östberlins medborgare från intryck och utbud från det kapitalistiska Västtyskland och Västberlin byggdes en hög och bred mur runt hela Östberlin. En sinnebild för "det kalla kriget", som man brukar benämna spänningarna efter andra världskriget.
Avsnitt (4:28 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om kalla kriget (för åk 7-9). Varför blev det ett kallt krig? Vad betyder det egentligen? Och hur tog det slut? Özz Nûjen förklarar.
Läxhjälpsfilm (19:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om andra världskrigets slut och kalla krigets början. Första halvan utgör en introduktion till vad Kalla kriget är, inklusive olika aspekter av kriget och kort om några konflikter inom ramen för kalla kriget. Andra halvan fokuserar på Tyskland: de allierades ockupation efter andra världskriget, hur ockupationszonerna blev två olika Tyskland samt Berlinmuren.
Läxhjälpsfilm (9:56 min) där SO-läraren Lena Tegström fortsätter berätta om kalla kriget. I denna andra genomgång berörs Trumandoktrinen, Marshallplanen, Stalin och Stalins död samt händelserna i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968 (Pragvåren)
Läxhjälpsfilm (27:45 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning. Här berörs även några konsekvenser av kalla kriget.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om månlandningen, en milstolpe i mänsklighetens historia. Katastrofen är plötsligt nära. Den notoriskt svårstyrda månlandaren, officiellt kallad ”The Eagle” men inofficiellt benämnd ”den flygande sänggaveln” för att den är så otymplig, har i hög hastighet närmat sig månens yta, på väg mot den stora krater som i förväg har utsetts till landningsplats. I sista minuten ser Neil Armstrong, som övervakar den datorstyrda månlandningen, att kratern i själva verket är full med jättelika klippblock. Om de landar där är risken stor att månlandaren välter eller slås sönder. Han måste därför ta över spakarna och styra bort över månens yta, på jakt efter en bättre landningsplats...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Berlinmurens fall. Klockan tre minuter i sju på kvällen den 9 november 1989 gjorde Günther Schabowski sitt livs misstag. Redan samma kväll tackade världen honom för det. Följ med till en alldeles särskild torsdag i DDR, Tyska demokratiska republiken, en av de dagar som blivit en vattendelare i historien: När Berlinmuren föll...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Järnridån. I maj 1989 avlägsnas taggtråd från gränsen mellan Ungern och Österrike – Ungern öppnar upp sina gränser mot grannlandet. Aktionen har gått till historien. Det är första steget av fysiska nedmontering av den så kallade järnridån. Den nionde november samma år kulminerar demonteringen med Berlinmuren fall...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Stasi, Östtysklands hemliga polis. Stasi övervakade sin befolkning och spionerade på sina fiender under 40 år. I dag vittnar det omfångsrika materialet i Stasiarkivet om en världsomfattande underrättelsetjänst...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Checkpoint Charlie, en av de mest berömda gränsövergångarna genom Berlinmuren. Inte bara skedde här flera berömda flyktförsök, utan även en av kalla krigets väpnande konfrontationer...
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kubakrisen. Kuba hade blivit självständigt från Spanien efter spansk-amerikanska kriget 1898, men i praktiken hade USA utövat stort inflytande över landet...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om USA:s fiasko vid Grisbukten 196. De fick aldrig någon egentlig chans, exilkubanerna som i april 1961 inledde sitt försök att störta Castros styre på Kuba. CIA hade skönmålat verkligheten bortom igenkännlighet och USA:s regering vingklippte den förberedande flygbombningen. Efter tre dagar av förtvivlade strider på stränderna i Grisbukten ger sig exilkubanerna tillfånga och president John F. Kennedy tvingas bortförklara pinsamheten offentligt.
