M

Berlinmuren uppfördes 1961 av Östtyskland (DDR) för att stoppa massflykten till Västberlin. Muren blev en symbol för Europas delning under kalla kriget.

Kalla kriget 1945-1991

Vad var kalla kriget?

Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i form av t.ex. andra stater och gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd.

Det kalla kriget var också ett propagandakrig där parterna strävade efter att överglänsa varandra och förhärliga sina egna ideologiska system samtidigt som de svartmålade motståndarens. Detta framgick tydligt inom bl.a. idrottsvärlden och då främst i samband med OS.

Vad var kalla kriget?

Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i form av t.ex. andra stater och gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd.

Det kalla kriget var också ett propagandakrig där parterna strävade efter att överglänsa varandra och förhärliga sina egna ideologiska system samtidigt som de svartmålade motståndarens. Detta framgick tydligt inom bl.a. idrottsvärlden och då främst i samband med OS.

ANNONS

ANNONS

Viktiga begrepp

Allierad: Stat som knyts till en annan stat genom avtal. Vanligtvis medför detta att staterna lovar att hjälpa varandra i krig.

Planekonomi: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i statlig ägo och där staten styr ekonomin med hjälp av ekonomiska planer. Kommunistpartiet i Sovjetunionen använde femårsplaner. Här framgick vad som skulle produceras inom vissa branscher och hur mycket som fick tillverkas. Femårsplanerna gick inte att ändra. Det dynamiska samspelet mellan "tillgång och efterfrågan" var inte intressant i en femårsplan eftersom kommunistpartiet ansåg sig veta vad folket och näringslivet behövde.

Kapitalism: Ungefär samma som marknadsekonomi. Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.

Warszawapakten: En militär försvarsallians 1955-1991 som upprättades av Sovjetunionen som en motreaktion mot NATO (som bildades 1949). Warszawapaktens medlemmar utgjordes av Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Östtyskland (DDR), Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.

NATO (North Atlantic Treaty Organization): Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, bildades 1949 och är en militär försvarsallians som bl.a. bygger på ett kollektivt försvar där medlemmarna förbundit sig att hjälpa varandra om något medlemsland blir angripet.

Kapprustning: När stater investerar stora resurser i militära medel för att kunna nå överläge gentemot motståndarna.

Terrorbalans: Maktblockens kärnvapenarsenaler var riktade mot varandra. Om den ene anföll skulle den andre slå tillbaka lika hårt. Båda skulle i så fall utplånas. Läs mer >

Avkolonisering: Koloniernas frihetskamp mot kolonialmakterna.

Kalla kriget börjar

Kalla krigets drivkraft låg i stormakternas ideologiska olikheter - USA och västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, medan Sovjetunionen höll fast vid en statligt styrd planekonomi och diktatur.

De stora skillnaderna inom de politiska och ekonomiska områdena framgick tydligt när de allierade stormakterna möttes under konferenserna i Jalta och Potsdam 1945 för att planera för Europas framtid efter andra världskriget.

I samband med de båda mötena kom motsättningarna mellan stormakterna upp till ytan. Det var under de här båda politiska toppmötena som det kalla kriget inleddes.

Orsaken till kalla kriget

Det finns flera teorier om orsakerna bakom det kalla kriget. I den äldre historieforskningen har historiker på respektive sida ofta anklagat den andra parten för att ha orsakat konflikten.

Modern historieforskning framhåller däremot att konflikten var alldeles för komplicerad för att vara frammanad av någon enskild sida. Istället pekar man idag på de ideologiska skillnaderna mellan de båda parternas samhällssystem som gjorde att en konflikt blev oundviklig i längden.

Östeuropa blir kommunistiskt

Efter andra världskriget växte USA fram som världens mäktigaste stat - både militärt och ekonomiskt. Men Sovjetunionen hade skaffat sig en stark militär position i Central- och Östeuropa och var fast besluten att befästa och stärka den.

Åren efter krigsslutet skärptes därför motsättningarna mellan stormakterna. I de delarna av Central- och Östeuropa som Sovjetunionen tidigare hade ”befriat” från den tyska ockupationsmakten, installerades nu kommunistiska regimer. 

Kommunismen betraktades därefter som ett allvarligt direkt hot mot de västeuropeiska ländernas nyvunna demokratiska frihet.

Tvärs igenom Europa där de båda stormakternas intressen kolliderade började nu en "järnridå" växa fram - en osynlig mental och ideologisk gränsdragning som skiljde öst från väst (se kartan ovan).

USA skulle förhindra kommunismens spridning i världen

För att kunna möta det uppkomna kommunistiska hotet i Europa svarade USA med att skapa den s.k. Trumandoktrinen som i grunden var en handlingslinje som syftade till att hjälpa utländska regeringar som hotades av kommunismen.

Trumandoktrinen innebar en omsvängning av USA:s utrikespolitik i världen. Från att tidigare ha haft begränsade utrikespolitiska intressen, blev USA nu en aktiv och mäktig aktör på den storpolitiska internationella arenan (se fördjupning i faktarutan längst ner).

I USA:s nya handlingslinje ingick den s.k. Marshallplanen som var ett ekonomiskt lån- och biståndsprogram som skulle användas till att återuppbygga det krigshärjade Europa. USA:s nya målsättning gick i stora drag ut på att skapa ekonomisk och politisk stabilitet i syfte att inlemma Västeuropa i den marknadsekonomiska och kapitalistiska sfären och därmed samtidigt stödja demokratin.

En brännpunkt mellan stormakterna var Tyskland, speciellt Berlin som vid krigsslutet hade delats i två halvor - Västberlin som kontrollerades av västmakterna och Östberlin som kontrollerades av Sovjetunionen.

Berlinblockaden 1948-1949

Som svar på USA:s ökade inblandning i Europa försökte Sovjetunionen 1948-1949 stänga ute västmakterna från Västberlin (som stod under deras beskydd). Händelsen har i historieböckerna fått namnet Berlinblockaden.

Med Berlinblockaden ville Sovjetunionen tvinga USA och västvärlden att ge upp sina ekonomiska och politiska planer för den dåvarande västtyska huvudstaden.

Berlinblockaden var ett försök från Sovjetunionens sida att få västmakterna att ge upp Västberlin. Västmakterna lyckades häva blockaden genom att flyga in förnödenheter till Berlin.

Försöket misslyckades men resulterade i att Västtyskland bytte huvudstad från Västberlin - som låg långt inne på östtyskt territorium - till den västtyska staden Bonn vars geografiska läge var mindre sårbart för utländsk inblandning.

Kapprustning och terrorbalans

Under slutet av 1940-talet utvidgades och spreds det kalla kriget från Europa till Asien. Konflikten blev därmed världsomspännande.

Genom Koreakriget kom USA och FN att konfronteras med Nordkorea och Kina. I samband med det startade kapprustningen på allvar. De båda supermakternas militära kostnader sköt nu i höjden. Kärnvapenupprustningen blev hädanefter den viktigaste delen i USA:s och Sovjetunionens rustningsprogram.

Det var också nu (1949) som västalliansen under USA:s ledning bildade försvarspakten NATO (North Atlantic Treaty Organisation). Sovjetunionen svarade senare (1955) genom att skapa Warszawapakten som var en liknande försvarsallians mellan de kommunistiska staterna. De båda blocken befäste därmed sina positioner militärt.

Den ökade kapprustningen mellan maktblocken skapade en slags terrorbalans, där de båda sidornas kärnvapen hindrade den ene från att anfalla den andre eftersom de då också skulle utplåna sig själva.

Terrorbalans och kapprustning skulle hädanefter bli de mest utmärkande dragen för kalla kriget. Båda maktblocken samlade på sig tillräckligt med atomvapen för att förinta hela världen.

Kalla krigets militära allianser i Europa.

Det överhängande hotet om kärnvapenkrig förde med sig att fredsrörelsen växte sig stark i västvärlden under efterkrigstiden.

Stalins död ledde till en period av politiskt töväder

Tankar på fredlig samexistens fanns även på det storpolitiska planet. Efter Stalins död 1953 följde en period av politiskt tövädret under Chrusjtjovs tid vid makten. Chrusjtjov slog fast att en konfrontation mellan samhällssystemen inte var nödvändig. Han menade att de kapitalistiska och kommunistiska systemen borde kunna leva fredligt sida vid sida och att historien senare skulle avgöra vilket system som var det bästa.

Förtrycket i Sovjetunionen och Östeuropa lättade och samtidigt skedde ett närmande mot väst.

Uppror mot kommunistdiktaturen i Östeuropa

Den begynnande politiska öppenheten fick stora inrikespolitiska konsekvenser för Sovjetunionen eftersom folken i Östeuropa såg en chans att nå frihet. Frihetskamp och uppror hotade därför snart att splittra det stora men löst sammanfogade sovjetiska väldet. Sovjetunionen var nu tvunget att ta i med hårdhandskarna för att avskräcka upprorsförsök.

I Ungernrevolten 1956 slogs därför frihetssträvandena ner brutalt av den sovjetiska Röda armén.

ANNONS

Kina kritiserar Sovjetunionen

Samtidigt ledde närmandet till väst och förtrycket av folken i öststaterna till en allt mer öppen konflikt mellan Sovjetunionen och Kina, där Kina (som också var kommunistiskt) anklagade sin gamla bundsförvant för att ha svikit sina kommunistiska ideal.

Kalla kriget flyttar ut i rymden

Konflikten mellan stormakterna flyttade under slutet av 1950-talet ut i rymden. I och med det blev kapprustningen också en rymdkapplöpning där de båda supermakterna strävade efter att nå tekniska framsteg i rymden för att öka sitt lands prestige.

Berlinmuren byggs för att stoppa massflykten till väst

I början av 1960-talet stod det klart för kommunistregimen i Östtyskland (DDR) att massflykten av ungdomar och utbildade människor till Västeuropa måste stoppas. Infarten till Västberlin och landgränsen mot väst skulle i fortsättningen kontrolleras hårdare. Natten mellan 12 och 13 augusti 1961 byggdes därför en mur runt Västberlin.

Sovjetiska stridsvagnar i Östberlin intill gränsen mot väst 1961.

Berlinmuren blev med tiden ett monument för det kalla kriget och kom i västvärlden att stå som symbol för kommunistisk diktatur och ofrihet i öst.

Ökat hot om kärnvapenkrig

Under 1960-talet hårdnade konflikten mellan öst och väst även på andra ställen i världen.

Under den s.k. Kubakrisen var världen ytterst nära ett kärnvapenkrig. Samtidigt visade Sovjetunionen återigen att man inte tolererade frihetssträvandena i Östeuropa.

Under Pragvåren 1968 slog Warszawapakten brutalt ner försöken till demokratisering i Tjeckoslovakien.

Kalla kriget och avkoloniseringen

Konflikterna som uppstod i samband med efterkrigstidens avkolonisering gick ofta hand i hand med kalla kriget eftersom USA och Sovjetunionen vanligtvis blandade sig i världspolitiken för att öka sitt ideologiska och ekonomiska inflytande i de länder och regioner det gällde.

Detta framgick inte minst i Mellanösternregionen där USA och Sovjetunionen stödde varsin sida i den alltjämt pågående Mellanösternkonflikten. Israel backades upp av västmakterna, medan de omgivande arabstaterna vanligtvis stöttades av Sovjetunionen.

Samma mönster gällde även i Afrika och Asien där de båda supermakterna aktivt försökte utöka sitt ideologiska och ekonomiska inflytande genom att stötta olika länder i deras befrielsekamp.

På samma sätt försökte de också förhindra sin motståndare från att nå alltför stort inflytande. Detta framgick tydligt i Koreakriget (1950-1953) och Vietnamkriget (1957-1975) som vid sidan av att vara blodiga inbördeskrig i avkoloniseringens kölvatten också blev en storpolitisk kamp mellan ideologier, där den ene parten ville införa kommunism, medan den andre försökte förhindra det.

Iranska revolutionen och den ryska invasionen av Afghanistan

Under 1970-talet följde en tid av avspänning och samförstånd mellan de båda blocken. Men snart skulle det kalla kriget återigen intensifieras.

Ett nytt hot mot stormakterna dök upp i samband med den iranska revolutionen 1978-1979 då Islam steg fram som en maktfaktor i Asien. Detta skedde efter att det iranska folket hade störtat den av USA stödda shahen (härskaren) av Iran.

I grannlandet Afghanistan fick samtidigt den kommuniststyrda regimen alltmer problem med den muslimska rörelsen inom Mujahedin (som stöddes av USA), varefter Sovjetunionen inledde en invasion som utmynnade i ett långvarigt krig.

Det afghansk-sovjetiska kriget blev både blodigt och kostsamt för Sovjet, och kan liknas vid ett ryskt Vietnamkrig. Konflikten fick långtgående konsekvenser för Sovjet och bidrog till att försämra förhållandet med västmakterna.

USA ökar upprustningen - Sovjetunionens ekonomi kollapsar

I början av 1980-talet valdes Ronald Reagan till USA:s nya president. Reagans hårda och oförsonliga förhållningssätt gentemot Sovjetunionen och kommunismen, i kombination med hans kraftiga ekonomiska satsning på USA:s försvar, medförde att konflikten trappades upp.

Syftet med den amerikanska upprustningen var enligt Reagan att Sovjetunionen skulle tvingas att rusta sig sönder och samman och därefter pressas till förhandlingsbordet.

Gorbachev och Reagan
USA:s president Ronald Reagan tillsammans med Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov under ett politiskt toppmöte på Island 1986.

När sedan Michail Gorbatjov valdes till Sovjetunionens nya ledare (1985–1991) förverkligades USA:s uppsatta mål. Gorbatjov insåg att det kommunistiska Sovjetunionen var tvunget att förändras, både politiskt och ekonomiskt i en mer demokratisk och marknadsekonomisk riktning.

Berlinmuren faller - kalla kriget tar slut

Gorbatjovs liberala politik skapade förutsättningar för spridandet av demokratiska idéer. Det hela fick snart enorma konsekvenser för Sovjetunionen, Östeuropa och övriga världen, då Gorbatjovs politik ledde till en demokratisk revolution i Östeuropa som ledde till att Berlinmuren föll.

Snart medförde också förändringarna i Sovjetunionen och dess delrepubliker till Sovjetunionens upplösning. Därmed var det kalla kriget slut.

På juldagen 1991 avgick Gorbatjov som Sovjetunionens sista president. Han hade året dessförinnan (1990) mottagit Nobels fredspris.

Kalla krigets följder

Följderna av det kalla kriget var många. Efter kommunismens fall var det överhängande hotet om kärnvapenkrig och ett nytt världskrig borta. Världspolitiken gick därefter in i en mindre konfliktfylld fas.

Demokratin kom nu att spridas till långt fler länder än tidigare, och för de kapitalistiska länderna i västvärlden öppnades nya marknader i Östeuropa och Asien.

Världshandeln utvecklades därmed på allvar och ledde fram till dagens globalisering.

Motsättningarna mellan stormakterna är idag inte lika tydliga som de var under det kalla kriget. Mycket av världspolitiken sker nu istället genom internationella organisationer där FN har fått en större roll än tidigare.

Norden i skuggan av det kalla kriget

De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande politiska läget.

För Finlands del medförde grannskapet med Sovjetunionen och de förlorade krigen mot Röda armén under andra världskriget, att landet inte hade möjlighet att bedriva en självständig utrikespolitik. Istället tvingades Finland att underteckna ett vänskapsavtal med Stalin och Sovjetunionen som innebar att deras möjlighet att föra en egen utrikespolitik begränsades. I gengäld fick landet behålla sin självständighet.

Förhållandet till Sovjetunionen medförde att Finland inte kunde gå med i försvarsorganisationen NATO.

Sverige balanserade officiellt sin utrikespolitik mellan kalla krigets båda stormakter på samma sätt som under andra världskriget och beskrev sig själva som neutrala. Vid tiden strax efter andra världskriget uppvisade Sverige en eftergivenhet gentemot sovjetiska påtryckningar, vilket kom till uttryck i den s.k. Baltutlämningen 1 januari 1946 då Sverige utlämnade balter och tyskar till Sovjetunionen vilka hade flytt till Sverige under slutskedet av andra världskriget. Samtidigt skedde inofficiellt i hemlighet ett försvarssamarbete med USA där Sverige fick försäkringar om amerikansk hjälp vid ett ryskt anfall.

Förhållandet mellan Sverige och Sovjetunionen var tidvis frostigt under det kalla kriget. Under perioden satsade därför Sverige stora pengar på att bygga upp ett starkt invasionsförsvar där huvudfienden sågs som Sovjetunionen
Läs mer om Svensk säkerhetspolitik >

För Danmarks och Norges del kom ländernas geografiska placering, i kombination med deras historia under andra världskriget såsom ockuperade av Tyskland och befriade av de västallierade, att prägla deras efterkrigshistoria. Både Danmark och Norge blev därför medlemmar av den västliga försvarsorganisationen NATO vid bildandet 1949.

Trumandoktrinen slog fast USA:s nya världspolitiska roll

Alltsedan den s.k. Monroedoktrinen där den amerikanska presidenten James Monroe 1823 hade uttalat att all europeisk inblandning i Amerika var oacceptabel, och att USA samtidigt inte skulle ingripa i konflikter mellan europeiska stater, hade det funnits en motvilja hos USA att engagera sig i europeisk politik. Ett sent engagemang i första världskriget hade följts upp av ett sent och motvilligt engagemang under andra världskriget, och efter detta krig var det inte självklart hur USA skulle ställa sig till ett fortsatt engagemang i världen.

I mars 1947 gjorde USA:s president Harry S Truman ett uttalande som markerade en vändning i den amerikanska utrikespolitiken. I detta tal förklarade presidenten att USA hädanefter överallt skulle hjälpa ”fria folk som kämpar mot försök från väpnade minoriteter eller främmande intressen att vinna herravälde”.

Bakgrunden till uttalandet var inbördeskriget i Grekland där en kommunistledd gerilla - med rötter i motståndsrörelsen mot den tyska ockupationsmakten under andra världskriget - försökte att störta den av britterna understödda högerregeringen. När Storbritannien meddelade att de inte längre hade råd att stanna kvar militärt i landet, så lovade president Truman att USA istället skulle ta över.

Detta uttalande, som fick benämningen Trumandoktrinen, kom att bli vägledande för amerikansk utrikespolitik under efterkrigstiden. USA förband sig därmed i sin nya roll som västvärldens starkaste stormakt, att gå i spetsen för att hålla tillbaka Sovjetunionens inflytande och förhindra spridandet av kommunismen runt om i världen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Mellan vilka parter utkämpades kalla kriget?
     
  2. Varför kallas konflikten för "kalla kriget"?
     
  3. Vilken var kalla krigets drivkraft? Alltså, vad var huvudorsaken till att parterna inte kunde komma överens?
     
  4. Varför blev stora delar av Central- och Östeuropa kommunistiskt?
     
  5. Vad innebar den s.k. Trumandoktrinen? (se sista faktarutan)
     
  6. Vad gjorde USA för att förhindra att kommunismen spred sig till fler länder i Europa?
     
  7. Vad handlade Berlinblockaden om?
     
  8. Kalla kriget präglades av kapprustning och terrorbalans. Förklara vad som menas med det.
     
  9. Varför blev det uppror mot kommunistdiktaturen i Östeuropa?
     
  10. Varför byggdes Berlinmuren?
     
  11. Kalla kriget utspelade sig runt hela världen. Förklara varför?
     
  12. Förklara kortfattat följande begrepp: Koreakriget, Ungernrevolten, Kubakrisen, Vietnamkriget, iranska revolutionen och afghansk-sovjetiska kriget.
     
  13. Vilken sida vann kalla kriget? Varför?
     
  14. Vilken betydelse hade Michail Gorbatjov?
     
  15. Vilka blev de viktigaste följderna av kalla kriget?
     
  16. Berätta kortfattat om de nordiska ländernas roll under kalla kriget.

Ta reda på:

  1. Ta reda på några kända skönlitterära böcker, filmer eller tv-serier som utspelar sig under kalla kriget. Nämn kort vad de handlar om.
     
  2. Vilka länder i världen idag har kärnvapen?

Diskutera:

  1. Hur är förhållandet mellan USA och Ryssland idag?
     
  2. Vilka spår finns idag kvar i Europa av kalla kriget?
     
  3. Är det bra att vissa länder har rätt till att ha kärnvapen? Motivera.
     
  4. Finns det risk för kärnvapenkrig idag? Motivera.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Li Bennich-Björkman m.fl., Det nya Östeuropa: stat och nation i förändring, Studentlitteratur, 2009
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 2015
Sören Wibeck, Ett land två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska Media, 2009
 

Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
Hemsida: Poetzsch Historica

 

Läs mer om

Kartor

Uppdaterad: 15 januari 2019
Publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kalla kriget

Lär om kärnvapen

Svenska läkare mot kärnvapen
Högstadiet, Gymnasiet

Lär om kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial för alla som vill lära sig mer om kärnvapen och dess konsekvenser. Här finns också tips på övningar som hjälper dig som lärare i undervisningen.

+ Läs mer

Vittnesmål med klassrumsövningar

Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.

+ Läs mer

Artiklar om Kalla kriget

S

Orsakerna till kalla kriget

Lars Hammarén
2018-12-24

Precis som för de båda världskrigen - och för övrigt de flesta historiska händelser - finns en diskussion bland historiker om orsakerna till utbrottet av det kalla kriget. Vem var det egentligen som startade det? Vem var den drivande aggressiva parten? Sovjet eller USA? Eller var det kanske så att båda två var "skyldiga" till att konflikten uppstod och trappades upp? I den här artikeln presenteras tre teorier om kalla krigets utbrott...

+ Läs mer

L

Första månlandningen

Carsten Ryytty
2017-07-22

Klockan 21.17 svensk tid den 20 juli 1969 tog den amerikanska månlandaren Örnen mark på månen. Nästa dag klockan 03.56 landsteg astronauten Neil Armstrong som den första människan på månen.” Ett litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten”. Det var Armstrongs första ord när han hade tagit de första stegen i gruset på månen.

+ Läs mer

M

Fem fotbollsmatcher där politiken varit viktigare än fotbollen

Mattias Axelsson
2016-06-11

Nu börjar fotbolls-EM för herrar med flera matcher där politik spelar roll. Därför kommer här listan över fem herrmatcher där politiken spelat större roll än fotbollen.

+ Läs mer

M

Che Guevara

Carsten Ryytty
2016-05-21

Che Guevara var den kubanske ministern som blev gerillaledare i Bolivia. Che Guevara mördades i Bolivias djungel den 10 oktober 1967. Fortfarande är Che en idol för många ungdomar runt om i världen...

+ Läs mer

M

Lätta fakta om Berlinmuren

Carsten Ryytty
2016-05-21

Den 9 november 1989 var dagen då Berlinmuren föll. Då framträdde en av Östtysklands partiledare i TV och förkunnade att östtyskarna nu kunde resa fritt vart de ville utan tillstånd och utan att ange något skäl...

+ Läs mer

S

Ungernkrisen 1956

Hans Thorbjörnsson
2016-04-06

I slutet av 1940-talet genomförde kommunisterna i Ungern under ledning av Mátyás Rákosi ledning en omvandling av Ungern efter sovjetiskt mönster. Säkerhetspolisen blev den mest sadistiska och avskydda i Östeuropa. Regimens motståndare fängslades; en del avrättades...

+ Läs mer

M

Fem av historiens mest spännande spionöden

Mattias Axelsson
2016-01-28

På SVT gör serien London Spy succé och i Storbritannien anklagar en utredning president Vladimir Putin för att ligga bakom mordet på den avhoppade agenten Aleksandr Litvinenko. Under kalla kriget var agenter och dubbelagenter en källa till både spännande spionromaner och gastkramande thrillers. Här är listan över tidernas fem mest häpnadsväckande spionöden...

+ Läs mer

S

Östeuropa och Ryssland efter kommunismens fall

Leif Löwegren
2015-09-16

Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling...

+ Läs mer

S

Kommunistregimernas fall i Central- och Östeuropa 1989-1991

Per Höjeberg
2015-09-10

1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt sina hemländer med järnhand uppbackad av sovjetiska bajonetter...

+ Läs mer

M

Kärnvapenhotet under kalla kriget och efteråt

Hans Thorbjörnsson
2014-05-16

Det amerikanska övervakningssystemet rapporterar: Med 99,9 procents säkerhet har Sovjet skickat iväg ett antal kärnvapenladdade missiler (raketer) mot USA! Oj då, varningssystemet hade reagerat på att månen gått upp över Norge. Vilken tur att inte amerikanska raketer skickats iväg som svar...

+ Läs mer

Podcast om Kalla kriget

SO-rummet podcast icon
M

Delningen av Tyskland efter andra världskriget

Julia, Mattias och Johannes
2018-03-14

Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Koreakriget

Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om ett av de första krigen under kalla kriget - Koreakriget.

+ Läs mer

Länkar om Kalla kriget

Sortera efter:
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

Relaterade ämneskategorier

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Andra världskriget

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Relaterade taggar

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Sovjetunionen

Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...

Josef Stalin

Josef Stalin (1878-1953) tog över som Sovjetunionens ledare efter Lenins död 1924. Under Stalins...

Mao Zedong

Mao Zedong (1893-1976) var ledare för Kina och kommunistpartiet från 1949 fram till sin död. Under...

Gulag

Gulag är en förkortning för den myndighet i Sovjetunionen - Glavnoe Upravlenie Lagerej (...

Potsdamkonferensen

I juli 1945 när Tyskland var besegrat, ägde en konferens rum mellan segrarmakterna i Potsdam...

Underrättelsetjänst

En underrättelsetjänst ägnar sig åt militär eller politisk verksamhet som går ut på att samla in...

Kubakrisen

Kubakrisen (16-28 oktober 1962) var en kritisk händelse under kalla kriget som inleddes efter att...

Suezkrisen

Suezkrisen är en benämning på den väpnade konflikt som uppstod 1956 efter att Egyptens president...

Koreakriget

Koreakriget (1950-1953) var den första stora konflikten mellan väst och öst under kalla kriget....

Vietnamkriget

Vietnamkriget 1957-1975 var delvis en fortsättning på det franska kolonialkriget i Indokina (...

Ungernrevolten

Ungernrevolten eller Ungernkrisen 1956 var en spontan folkresning och ett demokratiseringsförsök i...

NATO

NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...

Berlinblockaden

Berlinblockaden var ett försök från Sovjetunionens sida i början av kalla kriget (24 juni 1948 till...

Berlinmuren

Berlinmuren runt Västberlin byggdes 1961 av kommunistregimen i Östtyskland för att förhindra...

Kärnvapen

Här hittar du material med anknytning till kärnvapen i ett historiskt eller aktuellt perspektiv.

Warszawapakten

Warszawapakten var en militär försvarsallians 1955-1991 som upprättades av Sovjetunionen under...

Pragvåren

Pragvåren är benämningen på den reformperiod som ägde rum under våren och sommaren 1968 i det...

Rymdforskning

Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...

DDR

DDR (1949-1990) var den östtyska förkortningen för Tyska demokratiska republiken (Deutsche...

Terrorbalans

Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde...

Jaltakonferensen

Redan i februari 1945, innan andra världskriget var slut, möttes ledarna för Sovjetunionen,...

Marshallplanen

Marshallplanen utformades under sommaren 1947 av USA:s utrikesminister George Marshall (i president...

Afghansk-sovjetiska kriget

Det afghansk-sovjetiska kriget varade mellan 27 december 1979 och 15 februari 1989. Det hela...

Michail Gorbatjov

När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev allt mer betungande för...

Sovjetunionens sönderfall

Glasnost och perestrojka 1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Gorbatjov arbetade för...

John F Kennedy

John F Kennedy är en av USA:s mest berömda presidenter. Han mördades 1963 i ett mystiskt attentat....