M

Argentinas historia

Bland Argentinas ursprungliga invånare fanns inga välutvecklade civilisationer likt inkafolkets. Men i nordväst levde grupper som tillhörde inkas kulturområde, bland annat quechuas och grupper i Gran Chaco, som hade anknytning till andra folk längre norrut. Söderut levde jägar- och samlarfolk som puelche på Pampas och tehuelche i Patagonien, men området var glest befolkat när spanjorerna anlände i början av 1500-talet.

Juan Díaz de Solís nådde 1516 fram till Río de la Plata-viken mellan Argentina och Uruguay. Tre decennier senare grundade spanjorerna en bosättning på den plats där Buenos Aires idag är belägen. Den övergavs snart i jakt på guld och silver inåt landet. Hungersnöd och motstånd från ursprungsbefolkningen tvingade kolonisatörerna att söka sig norrut längs Paranáfloden. Därifrån spred sig spanjorerna åter söderut. Argentina införlivades i det spanska vicekungadömet Peru, men blev ett relativt obemärkt område i dess utkant.

Bland Argentinas ursprungliga invånare fanns inga välutvecklade civilisationer likt inkafolkets. Men i nordväst levde grupper som tillhörde inkas kulturområde, bland annat quechuas och grupper i Gran Chaco, som hade anknytning till andra folk längre norrut. Söderut levde jägar- och samlarfolk som puelche på Pampas och tehuelche i Patagonien, men området var glest befolkat när spanjorerna anlände i början av 1500-talet.

Juan Díaz de Solís nådde 1516 fram till Río de la Plata-viken mellan Argentina och Uruguay. Tre decennier senare grundade spanjorerna en bosättning på den plats där Buenos Aires idag är belägen. Den övergavs snart i jakt på guld och silver inåt landet. Hungersnöd och motstånd från ursprungsbefolkningen tvingade kolonisatörerna att söka sig norrut längs Paranáfloden. Därifrån spred sig spanjorerna åter söderut. Argentina införlivades i det spanska vicekungadömet Peru, men blev ett relativt obemärkt område i dess utkant.

ANNONS

ANNONS

Tvångsarbete och nya sjukdomar ledde till att urbefolkningen minskade. Svarta slavar från Afrika fördes in i Argentina, men det rådde ändå brist på arbetskraft. Boskapsuppfödning blev den viktigaste näringsgrenen.

Buenos Aires blev 1776 huvudstad i ett nytt vicekungadöme, Río de la Plata, som omfattade de områden som idag utgör Argentina, Uruguay, Paraguay och delar av Bolivia. Den nya kolonin var avsedd att stärka Spaniens inflytande över Sydatlanten, där britter och fransmän hade fått fotfäste.

Bland kolonins invånare började idéer spridas om att frigöra sig från Spanien. Vicekungadömet föll sönder sedan Spanien hade försvagats under Napoleonkrigen i Europa i början av 1800-talet. 1816 utropade sig vicekungadömet som en självständig stat, Sydamerikas förenade provinser, men först efter flera år vann separatisterna över dem som ville vara trogna Spanien.

Inom landet rasade svåra konflikter. Unitarios, som dominerades av välbeställda köpmannakretsar i staden Buenos Aires, ivrade för en stark centralregering, medan federales, konservativa jordägare i inlandet, ville ha långtgående självstyre för provinserna. I spetsen för federales stod starka ledare, caudillos, som ofta var militärer. Storgodsägaren Juan Manuel de Rosas blev 1829 guvernör i Buenos Aires. I förbund med flera caudillos drev han igenom självstyre för provinserna och förde krig mot ursprungsbefolkningen på Pampas för att skaffa ny mark åt jordägarna.

Från 1835 styrde de Rosas med diktatoriska metoder, men 1852 lyckades en samlad opposition besegra honom militärt. Året därpå antogs en ny federal författning, men det dröjde till 1861 innan hela Argentina kunde förenas i en republik.

Landet styrdes av starka centralregeringar. Med hjälp av järnvägar och ny jordbruksteknik exploaterades Pampas. Fraktfartyg med frysrum började gå över Atlanten. Ull, fruset kött, vete och blålusern (alfalfa) exporterades till Europa. Argentina blev för en kort period ett av världens rikaste länder och med brittiska investeringar i järnvägar och köttproduktion lades grunden för landets moderna näringsliv. Ursprungsbefolkningen på Pampas stod i vägen för den här utvecklingen, men deras motstånd krossades i början av 1880-talet. Åtskilliga av officerarna som besegrade dem fick väldiga landområden som belöningar.

Behovet av arbetskraft ökade. Det fylldes av europeiska immigranter som främst bosatte sig i städerna och i kustområdena.

Den växande medel- och arbetarklassen i städerna krävde politiskt inflytande, vilket traditionellt varit begränsat till jordägarna. På 1890-talet bildades två nya vänsterpartier, Radikalpartiet och Socialistpartiet och i början av följande sekel skapade europeiska immigranter radikala fackföreningar. Radikalpartiet fick 1912 gehör för sitt krav på allmän rösträtt för män och dess ledare Hipólito Yrigoyen valdes till president 1916.

Yrigoyen tvingades regera i koalition med konservativa grupper men lyckades införa pensioner och ett allmänt skolväsen samt förbättrade arbetarnas rättigheter. Men presidenten hade också auktoritära drag, brast i respekt för demokratiska spelregler och korruptionen frodades under hans styre. Hög inflation slog hårt mot arbetarklassen och mängder av strejker genomfördes. 1919 angreps rysk-judiska immigranter, som anklagades för att ha agiterat för kommunismen, av folkmassor och paramilitära styrkor.

Strömmen av europeiska invandrare fortsatte fram till den ekonomiska världsdepressionen på 1930-talet. Med den bröts en lång period av tillväxt. Regeringens auktoritet undergrävdes och 1930 tog militären makten.

Oppositionen hindrades från att ställa upp eller bojkottade valet 1931 som vanns av general Augustín Pedro Justo. Han stöddes av en löst sammansatt politisk allians, Concordancia, mellan konservativa, liberala och reforminriktade socialistiska grupper. Ett antal vacklande och korrupta regeringar följde, stödda av militären och dominerade av jordägare. Av rädsla för att förlora sin viktigaste exportmarknad gav man britterna långtgående förmåner i Argentina bland annat när det gällde handel. Men ett allmänt förfall drev en grupp unga arméöverstar att gripa makten 1943.

Läs i Landguiden om Argentinas moderna historia från 1943 och framåt.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 14 januari 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Argentinas historia

M

Che Guevara

av: Carsten Ryytty
2016-05-21

Che Guevara var den kubanske ministern som blev gerillaledare i Bolivia. Che Guevara mördades i Bolivias djungel den 10 oktober 1967. Fortfarande är Che en idol för många ungdomar runt om i världen...

+ Läs mer

Länkar om Argentinas historia

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Argentinas geografi

Geografi med fokus på Argentina. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Argentinas geografi ur olika...

Fakta om Argentina

Aktuell samhällsfakta om Argentina. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Relaterade taggar

Falklandskriget

Argentina hade ända sedan 1820-talet gjort anspråk på de närbelägna brittiska Falklandsöarna i...