Che Guevara och Fidel Castro. Efterkrigstiden var en period fylld av frihetssträvan i stort och smått såsom avkolonisering, socialistisk revolutionsanda och individuell frigörelse.
S

Efterkrigstidens huvudlinjer 1945-1991

Efterkrigstiden används ibland som en allmän benämning för tiden efter andra världskriget. Men för att underlätta kategoriseringen av material här på SO-rummet så har vi valt att avgränsa perioden så att den sammanfaller med det kalla krigets slut, 1945-1991.

Några av efterkrigstidens mest framträdande särdrag har - vid sidan av det kalla kriget - varit avkoloniseringen som pågick fram till 1970-talet samt framväxten av stora internationella organisationer av vilka FN och EG (nu EU) har betytt mest. Tillsammans har dessa fenomen satt en stark prägel på världspolitiken och världsekonomin under perioden.

Här nedan presenteras några av efterkrigstidens viktigaste händelser och huvuddrag.

Atlantdeklarationen – alla folk har rätt till frihet

USA och Storbritannien med deras ledare Roosevelt och Churchill utfärdade 1941 - på en båt ute i Atlanten mitt under ett brinnande världskrig -  den s.k. Atlantdeklarationen i vilken det konstaterades att alla människor och folk är lika mycket värda och har rätt till självständighet och rätten att bestämma om sin egen framtid.

Deklarationen ska ses i ljuset av de demokratiska ländernas kamp mot nazism och fascism i ett läge där mycket tydde på att Nazityskland och det fascistiska Italien skulle gå segrande ur striden. Vid tillfället behärskade Tyskland och Italien stora delar av Europa, samtidigt som Japan ockuperade Korea och delar av Kina.

Genom Atlantdeklarationen ville de västallierade (Storbritannien och USA) visa sin lojalitet och solidaritet med alla länder som var ockuperade av axelmakterna. Samtidigt syftade Atlantdeklarationen också till att stärka deras moraliska motstånd i kampen mot nazism, fascism, och japansk imperialism. Men Atlantdeklarationen uppfattades också av många länder och kolonier som ett ställningstagande för hur de allierade tänkte sig att efterkrigstidens värld skulle se ut.

Koloniernas frigörelse

När kriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar under ett imperialistiskt styre. De koloniserade länderna i tredje världen började därför kräva att rättigheterna till självständighet skulle efterföljas som de uttalats i Atlantdeklarationen och dessutom bestämts i FN:s stadga om de mänskliga rättigheterna. I samma veva började de gamla imperialistiska idéerna att förkastas av allt fler människor i västvärlden som ansåg det omoraliskt och motsägelsefullt att hävda vissa folks rättigheter till självständighet gentemot nazistiskt och fascistiskt förtryck när de egna länderna hade kvar sina kolonier.

Men avkolonialiseringen var samtidigt förknippad med stora ekonomiska förluster och förlorad prestige hos kolonialmakterna. Deras inställning till koloniernas självständighet var därför komplicerad.

Efterkrigstidens avkolonialisering blev i många fall en blodig historia, särskilt på lång sikt eftersom befrielsekampen ibland följdes av andra krig, ofta i form av inbördeskrig.

Indien blir självständigt 1947

Storbritanniens kronkoloni Indien var bland de första att göra sig självständiga. Ledaren för den indiska självständighetskampen var Mohandas ”Mahatma” Karamchand Gandhi, som med sin icke-vålds-kamp, bestående av torgmöten, massdemonstrationer, strejker och bojkotter av brittiska varor, gjorde det besvärligt för britterna att hantera situationen. Det hela resulterade i att Storbritannien lämnade landet 1947 varefter Indien blev självständigt.

Konflikten mellan Indien och Pakistan

Det koloniala Indien var ett virrvarr av etniska folkgrupper och religiös splittring, där hinduerna dominerade i själva Indien, medan muslimer behärskade de östra och västra delarna av landet. I samband med Indiens självständighetsförklaring krävde muslimerna också att bli självständiga. Nu började religiösa och etniska motsättningar mellan hinduer och muslimer att komma upp till ytan.

Det dröjde därefter inte länge förrän regelrätta stridigheter blossade upp. Det beslutades nu att Pakistan också skulle få bli ett eget land.

Uppdelningen skapade ännu mer kaos och fiendskap mellan de båda grupperna eftersom många hamnade på fel sidor om gränsdragningarna.

Miljontals människor förlorade livet i det efterföljande kaoset som innefattade flera krig mellan Indien och Pakistan, främst med anledning av konflikten över området Kashmir.

1971 utbröt ytterligare ett krig mellan Indien och Pakistan som resulterade i att Bangladesh bröt sig ur Pakistan och blev självständigt (Pakistan bestod tidigare av Västpakistan och Östpakistan, se Wikipedia).

Israel bildas 1948 - Mellanösternkonflikten inleds

Staten Israel bildades 1948 som följd av ett beslut i FN som till stor del grundade sig på de omfattande sympatier som det judiska folket och den sionistiska tanken fick strax efter andra världskriget.

Sionismen, d.v.s. idén om en judisk stat, hade funnits sedan slutet av 1800-talet och aktualiserats på nytt efter Förintelsen.

I samband med att staten Israel bildades 1948 uppstod en svårlöslig konflikt i Mellanöstern som har satt sin prägel på efterkrigstiden.

I samband med bildandet att den nya staten Israel uppstod ett dilemma. FN hade inte låtit befolkningen som bodde i Palestina komma till tals, och helt plötsligt skulle nu områdets yta delas upp i en judisk och en arabisk del. FN-beslutet ledde därför till våldsamma reaktioner från palestinierna och arabländerna i regionen.

Samma dag som staten Israel utropades, förklarade grannländerna Egypten, Syrien, Jordanien, Irak och Libanon krig och gick till anfall. Efter hårda strider lyckades Israel slå tillbaks angriparna och därtill utöka sitt territorium.

Följden av detta kortvariga krig, som fått namnet självständighetskriget, blev att cirka 700 000 palestinier tvingades lämna sina hem och fördrevs från Israel. Flertalet av flyktingarna hamnade därefter i flyktingläger i grannländerna, där många av flyktingars efterlevande fortfarande befinner sig.

Någon palestinsk stat utropades aldrig i FN och frågan är ännu olöst.

Suezkrisen 1956

Det arabiska nederlaget mot Israel 1948 ledde till att flera av de gamla arabiska regimerna föll.

1952 störtades det egyptiska kungadömet i en militärkupp av Gamal Abdel Nasser. Nasser genomförde omfattande reformer och nationaliserade delar av industrin. 1956 förklarade Nasser att även Suezkanalen - som kontrollerades av Frankrike och Storbritannien - skulle nationaliseras. Anledningen till detta var att Nasser var i behov av pengar då han hade planer på att bygga Assuandammen på Nilen - en damm som syftade till att förhindra översvämningar och som samtidigt skulle producera el.

Förstatligandet av Suezkanalen väckte stark oro hos Storbritannien och Frankrike eftersom det gav Egypten kontrollen över en stor del av all sjötrafik till och från Europa. Storbritannien och Frankrike beslutade därför att ingripa mot Egypten.

I ett hemligt avtal med Israel kom man överens om att Israel skulle anfalla Egypten med svepskälet att förhindra en egyptisk invasion. Samtidigt skulle de gamla kolonialmakterna ockupera kanalen med svepskälet att separera de stridande från varandra och samtidigt hålla transportleden öppen för trafik.

Efter att Israel gått till anfall mot Egypten samtidigt som Storbritannien och Frankrike bombat egyptiska baser och påbörjat invasionen av Suezkanalen, fick konflikten plötsligt en oväntad vändning efter att Storbritanniens och Frankrikes dubbelspel och samarbete med Israel hade avslöjats under ett FN-möte. Det hela ledde dessutom till att Sovjetunionen fick oväntat stöd av USA i sina krav på att invasionen omedelbart skulle avbrytas. För första gången under kalla kriget stod nu Sovjetunionen och USA eniga i FN:s säkerhetsråd. Därmed var Storbritannien, Frankrike och Israel tvungna att följa de nya stormakternas vilja och backa.

Händelsen visade tydligt att de gamla europeiska kolonialmakterna hade förlorat sin maktposition och att det nu var USA och Sovjetunionen som bestämde spelreglerna i världspolitiken.

För Nasser och Egypten innebar utfallet av Suezkrisen en prestigevinst. Nasser blev därefter den självklare ledaren för det arabiska maktblocket i Mellanöstern som nu dessutom stöddes av Sovjetunionen. USA ökade å sin sida sitt stöd till Israel som därmed i allt högre grad kom att fungera som västvärldens utpost i Mellanöstern.

Sexdagarskriget 1967 – Israel utökar sitt territorium

1967 steg spänningen på nytt mellan Israel och de arabiska grannländerna. Israel tillämpade då samma taktik som under Suezkrisen – att med ett överraskningsanfall hinna före sin motståndare.

På morgonen den 5 juni slog israeliskt bombflyg till mot egyptiska flygbaser och lyckades förstöra stora delar av det egyptiska flygvapnet, varefter Israel anföll med pansar och erövrade Golanhöjderna från Syrien samt Västbanken och Gazaremsan från palestinierna. Israel ockuperade nu även Sinaihalvön som tidigare hade kontrollerats av Egypten.

Följden av det s.k. sexdagarskriget blev ytterligare Israeliska landvinningar och ännu fler flyktingar i de redan överfulla flyktinglägren i Jordanien och Libanon.

Oktoberkriget 1973 – Israel segrar igen

När Nasser dog 1970 blev Anwar Sadat Egyptens nya president. Nya politiska vindar medgav nu att det var dags att få revansch mot Israel. När sedan arabländerna i oktober 1973 anföll Israel var landet dåligt förberett.

Trots detta dröjde det inte länge förrän Israel, genom sitt artilleri och flygvapen, fick övertaget i kriget och kunde omringa delar av den egyptiska armén, samtidigt som man tågade mot Syriens huvudstad Damaskus.

När oktoberkriget var över och Anwar Sadat hade slutit fred med Israel var arabvärldens länder försvagade. De hade nu svårt att med tyngd företräda (representera) det palestinska folket och dess rättigheter. Palestinierna satte därefter hela sin tilltro till den palestinska befrielseorganisationen PLO.

Mellanösternkonflikten är fortfarande aktuell

1988 påbörjades ett palestinskt uppror, den s.k. intifadan, i områdena på Västbanken och på Gaza. Konflikten har sedan dess böljat fram och tillbaka. Palestiniernas krav på självständighet har prövats genom olika förslag i FN, men inte accepterats av de inblandade parterna.

1993 erkände Israel PLO som representant för det palestinska folket. PLO lovade i gengäld att avstå från terrormetoder och att erkänna Israels rätt att existera.

Trots det har fiendskapen och misstron mellan judar och araber ökat. Israelerna har sedan dess bl.a. byggt en mur mellan Israel och Västbanken för att avskilja de båda folkgrupperna. Muren har gjort ytterligare tiotusentals palestinier hemlösa och flyktingar i sitt eget land.

Det finns i dagsläget inget som tyder på att Mellanösternkonflikten kommer att lösas inom en snar framtid.
Här hittar du mer fakta om Israel och Palestina >
Se även Förenklat om Palestinakonflikten >

Förenta nationerna bildades för att garantera världsfreden och de mänskliga rättigheterna

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i andra världskriget utarbetade under Jaltakonferensen.

Organisationen var från början en sammanslutning av 51 länder som utformade organisationens uppbyggnad och stadgar.

Syftet med FN var att arbeta för och att säkra världsfreden. Organisationen skulle stå som garant för alla människors lika värde och rätt till självbestämmande. Man skulle också arbeta för att främja de mänskliga rättigheterna i världen.

Under efterkrigstiden präglades FN och dess arbete i hög grad av kalla kriget och de motsättningar som existerade mellan USA och Sovjetunionen. De båda supermakterna utnyttjade tidvis sitt medlemskap i FN:s säkerhetsråd till att

kontrollera och styra världspolitiken i egna syften.

Efter kalla krigets slut 1991 började FN at fungerat bättre, men organisationens roll i världspolitiken är fortfarande än idag inte helt bestämd.

Kongokrisen

Under 1960 blev 17 kolonier självständiga, däribland Kongo. Gemensamt för flertalet av kolonierna var att de var dåligt förberedda för friheten. Den inhemska befolkningen saknade i regel både utbildning och demokratiska traditioner. Dessutom existerade ofta starka motsättningar mellan olika folkgrupper i koloniländerna. Gränserna var vanligtvis konstgjorda. De hade ibland tillkommit efter att kolonialmakterna ritat dem med hjälp av linjal på en karta i syfte att dela upp landområden sinsemellan. Någon hänsyn till folkens historia, kultur och etnicitet hade sällan tagits.

När Belgien lämnade Kongo utbröt revolter i olika landsdelar som hotade att splittra Kongo. Efter en vädjan om hjälp av landets regering skickade svensken Dag Hammarskiöld (FN:s dåvarande generalsekreterare) FN-trupper till Kongo för att lösa konflikten.

I Kongo blev FN-trupperna tvungna att ta till våld för att uppnå sitt syfte. Strax därefter omkom Dag Hammarskiöld i en flygplanskrasch i samband med en diplomatisk resa till Kongo.

Konflikten i Kongo fortsatte efter Hammarskiölds död och blev mer och mer invecklad. Kongo har sedan dess, under större delen av efterkrigstiden, varit drabbat av oroligheter och inbördeskrig som har resulterat i miljontals döda och stora flyktingskaror.

USA:s krig i Vietnam visades på TV-nyheterna och gjorde en hel ungdomsgeneration medveten om de övergrepp som skedde mot länder i tredje världen. Under slutet av 1960-talet växte hemmaopinionen och världsopinionen mot Vietnamkriget som tog slut 1975.

Viktiga begrepp

Atlantdeklarationen: Alla folk är lika mycket värda och har rätt till självständighet och rätten att bestämma om sin egen framtid.

Tredje världen: Ett begrepp som främst används i samma betydelse som "u-länder" (utvecklingsländer). Begreppet myntades under kalla kriget då västvärlden var "första" och kommunistländerna "andra världen".

Kolonialism: Staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande migration till det koloniserade området för att man ska kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans. Läs mer >

Kolonialmakt: En stat som äger kolonier.

Avkolonisering: Koloniernas frihetskamp mot kolonialmakterna.

Mänskliga rättigheter: Alla människor är lika mycket värda och har rätt till ett liv i frihet och trygghet.

Vietnamkriget

Vietnamkriget 1957-1975 var delvis en fortsättning på det franska kolonialkriget i Franska Indokina (dagens Vietnam, Laos och Kambodja) 1946-1954.

Efter att fransmännen lämnat Vietnam delades landet i två delar. Nordvietnam blev kommunistiskt och stöddes av Sovjetunionen och Kina, medan Sydvietnam backades upp av USA.

Men i Sydvietnam fanns också den kommunistiska gerillarörelsen FNL som fick stöd från Nordvietnam för att bekämpa den sydvietnamesiska regeringen i Saigon. Vid mitten av 1960-talet skickade därför USA stora mängder trupper till Sydvietnam för att förhindra att FNL skulle segra och göra landet kommunistiskt.

USA drog sig ur Vietnamkriget 1973 efter en stark opinionsbildning i USA och världen mot kriget. Två år senare kontrollerade Nordvietnam hela Sydvietnam.

USA:s engagemang och förlust i Vietnamkriget blev ett öppet sår för den amerikanska nationen och visade samtidigt för omvärlden att ett litet land kan hävda sitt oberoende genom att besegra en stormakt.

Franska Nordafrika

Problemen för Frankrike som kolonialmakt var inte över efter att man hade lämnat ifrån sig Franska Indokina 1954. Även i Nordafrika och i de franska kolonierna Tunisien, Marocko, och Algeriet växte det efter andra världskriget fram starka befrielseorganisationer som krävde självständighet från Frankrike.

1956 erkände den franska regeringen Tunisien och Marocko som nya stater, men Algeriet vägrade man att släppa. För Algeriets del kom befrielsekampen att bli lång och blodig.

Algerierna hade varit lojala mot Frankrike under andra världskriget. När landet därefter - i enlighet med Atlantdeklarationen (se ovan) - efterfrågade sin självständighet, möttes deras önskan istället med våld från fransmännen.

Den algeriska befrielseorganisationen FLN påbörjade därför 1954 en väpnad befrielsekamp mot den franska kolonialmakten.

FLN hade stöd av den muslimska befolkningen, men cirka en miljon kolonister med fransk bakgrund motsatte sig deras självständighetskamp och fick stöd av den franska armén. Följden blev ett blodigt inbördeskrig som varade i sju år fram till 1962 och kostade mer än en miljon algerier livet.
Läs mer om Algeriets frihetskamp mot Frankrike 1954-1962 >

Utvecklingen i Latinamerika under efterkrigstiden

Latinamerika (Central- och Sydamerika inkl. Mexiko) betraktades länge av USA som deras egen bakgård. Anledningen till det grundar sig i den s.k. Monroedoktrinen från 1823 där USA:s regering slog fast att all europeisk politisk inblandning i Amerika var oacceptabel.

Denna bakgård bestod av länder som mestadels blivit självständiga redan under 1800-talet och nu styrdes av kolonialherrarnas ättlingar som utgjordes av en liten USA-stödd jordägande elit.

Samtidigt dominerades många av Latinamerikas länder ekonomiskt av nordamerikanska företag som utövade stort inflytande över länderna från sina styrelserum i USA.

Latinamerika var länge förskonat från att dras in i kalla krigets motsättningar, men i och med Fidel Castros maktövertagande på Kuba 1959 så spreds den kubanska revolutionen till andra latinamerikanska länder. Överallt uppstod vänsterrörelser som med hjälp av gerillakrigföring efter kubansk modell försökte störta de USA-stödda regimerna.

Samtidigt förstärktes motsättningarna mellan vänsterpolitiker - som ville utjämna klassklyftorna i samhället genom jordreformer och nationaliseringar - och den gamla jordägande och styrande eliten. Följden av denna utveckling blev en våg av inbördeskrig, militärkupper, terror och övergrepp från båda sidor, men där ländernas civilbefolkning alltid utgjorde de stora förlorarna.

Efter det kalla krigets slut har Latinamerika gått in i en lugnare och fredligare period samtidigt som USA:s inflytande har minskat.

Många latinamerikanska länder har på senare år fått vänsterorienterade ledare som genomfört reformer för att utjämna de sociala orättvisorna. Trots detta existerar det fortfarande stora orättvisor och diskriminering av ursprungsbefolkningen.

Den amerikanska medborgarrättsrörelsen

USA var under efterkrigstiden den fria västvärldens ledande land, både ekonomiskt och militärt, men också kulturellt och politiskt.

USA var en stormakt som inför omvärlden tillkännagav att de stod för frihet och rätten till mänskliga rättigheter, men där det egna amerikanska samhället präglades av rasdiskriminering, segregation och andra sociala problem.

Det var utifrån dessa orättvisor som en medborgarrättsrörelse växte fram i USA och började kämpa för de svartas och alla amerikaners medborgerliga rättigheter.

Martin Luther King (till vänster) pratar med Malcom X. Båda hade kommit för att höra en debatt i senaten om "The Civil Rights Act of 1964". Detta är den enda gången de möttes. Båda blev senare mördade, Malcom X 1965 och MLK 1968.

Medborgarrättsrörelsen använde fredliga demonstrationer och strejker för att påverka och få ett slut på rasdiskrimineringen. Deras mest kända ledare var pastorn Martin Luther King som 1964 fick ta emot Nobels fredpris.

En annan känd ledare var Malcolm X som till skillnad från Martin Luther King förespråkade självförsvar som en viktig del i kampen för de svartas medborgerliga rättigheter.

När John F Kennedy vann det amerikanska presidentvalet 1960 lät han införa lagar som förbjöd diskriminering. Han blev därför känd som en förkämpe för mänskliga rättigheter.

När Kennedy mördades 1963 tog hans vicepresident Lyndon B Johnson över för att kunna föra Kennedys politik vidare. Johnson hade dock inte Kennedys ungdomliga utstrålning vilket ledde till att motståndet mot det pågående Vietnamkriget ökade bland ungdomsrörelsen och medborgarrättsrörelsen som därmed tog allt mer avstånd från den amerikanska regeringens politik.

Under senare delen av 1960-talet ledde kampen mot Vietnamkriget och mot rasism till allt större demonstrationer och sammanstötningar mellan aktivister och polis. Samtidigt hårdnade rasmotsättningarna i USA. Malcolm X mördades 1965 och Martin Luther King 1968.

Medborgarrättsrörelsens kamp resulterade - trots alla motgångar - i utökade medborgerliga rättigheter och en förbättrad situation för de svarta i USA.

Det folkliga motståndet mot Vietnamkriget gav också resultat då den amerikanska regeringen till slut tvingades avsluta kriget (se ovan).

Efterkrigstidens ungdomskultur

De första tjugofem åren i Västeuropa efter andra världskriget innebar en obruten högkonjunktur med höga tillväxtsiffror, teknisk utveckling och stigande levnadsstandard. I spåren av denna utveckling formades nya tänke- och levnadssätt, särskilt bland ungdomen.

De ungdomar som växte upp i västvärlden under efterkrigstiden tillhörde den första ungdomsgenerationen som levde i materiellt överflöd. Denna ungdomsgeneration var också den första som tack vare den rådande högkonjunkturen och den utbyggda skolundervisningen fick ett utrymme mellan barndom och vuxenliv. De kunde därför uppleva en känsla av frihet under sin ungdomstid.

Denna frihet kom till uttryck både inom musik (t.ex. rock´n roll) och film där olika tonårsidoler växte fram (t.ex. Elvis och James Dean). Samtidigt utformades vissa bestämda sätt att umgås, äta och klä sig på som ledde till uppkomsten av subkulturer. Alla dessa ungdomliga nyheter spreds genom TV och media över hela västvärlden.

Den nya ungdomsgenerationens ökade levnadsstandard, trygghet och utbildning medförde också en större medvetenhet och kunskap om tillståndet i världen. Med detta uppstod ett avståndstagande mot den äldre generationens sätt att leva. Ungdomsrörelsen blev därför en viktig drivkraft bakom de stora sociala och politiska förändringarna som ägde rum i västvärlden under 1950- och 1960-talen.

Under 1960 talet började ungdomsrörelsen allt mer att förknippas med musik, droger, miljökamp och fredligt motstånd mot Vietnamkriget. Något som kom till uttryck i form av Flower-Power, jättedemonstrationer och musikfestivaler - som Woodstockfestivalen 1969. Politiskt ledde detta till ett uppvaknande och en vridning åt vänster i den allmänna opinionen.

Kvinnlig frigörelse

Om vi slutligen betraktar efterkrigstiden i ett genusperspektiv, så var det en historisk period av utökade kvinnliga rättigheter, både politiskt och ekonomiskt.

Den långa högkonjunkturen under efterkrigstiden bidrog till att barntillsynen och skolväsendet byggdes ut. Kvinnor kunde därför ta del av arbetslivet i större omfattning än tidigare, något som samtidigt gynnade västvärldens industri. Västvärldens kvinnor blev därmed inte lika ekonomiskt beroende av männen som tidigare, även om kvinnliga arbeten ofta var lågavlönade i förhållande till manliga arbeten.

En följd av det ökade ekonomiska oberoendet blev att skilsmässorna ökade under efterkrigstiden. Samtidigt ställde den kvinnliga frigörelsen indirekt ytterligare krav på kvinnor, då det oftast var - och fortfarande är - de som tar störst ansvar för hemarbete inom familjen, en omständighet som har lett till mycket dubbelarbete för många kvinnor.

Läs även om EU:s historia >

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var Atlantdeklarationen?
     
  2. På vilket sätt kom Atlantdeklarationen att användas mot kolonialmakterna som hade skapat den?
     
  3. Berätta kortfattat om hur Indien blev självständigt.
     
  4. Varför blev det en konflikt mellan Indien och Pakistan och vilka blev följderna?
     
  5. Hur uppstod Israel och varför blev det en konflikt med Israel och arabstaterna?
     
  6. Vad hände under Suezkrisen 1956 och vilka följder fick händelserna?
     
  7. Berätta kortfattat om sexdagarskriget och oktoberkriget.
     
  8. Varför är Mellanösternkonflikten (här Palestinakonflikten) fortfarande aktuell?
     
  9. Varför bildades FN?
     
  10. Varför fungerade inte FN så bra under kalla kriget?
     
  11. Nämn några fakta om Kongokrisen.
     
  12. Varför blandade sig USA i konflikten i Vietnam och vad hände sen?
     
  13. Varför var det krig i Algeriet 1954-1962?
     
  14. Hur försökte USA påverka händelseutvecklingen i Latinamerika?
     
  15. Vad kämpade den amerikanska medborgarrättsrörelsen för?
     
  16. Nämn några viktiga fakta om Martin Luther King.
     
  17. Vad var den största skillnaden mellan efterkrigstidens ungdomar och t.ex. 1800-talets ungdomar?
     
  18. Nämn några utmärkande drag för efterkrigstidens ungdomskultur.
     
  19. Hur förändrades kvinnornas situation under efterkrigstiden?

Ta reda på:

  1. Finns det länder idag som har kolonier?
     
  2. Hur många länder är medlemmar i FN. Finns det länder som inte medlem?

Diskutera:

  1. Efterkrigstiden karaktäriserades bl.a. av kolonial frigörelse. Vilka fördelar samt nackdelar ledde självständigheten till för befolkningen i länderna som nu fick styra sig själva?
     
  2. Går det att lösa Palestinafrågan? Motivera ditt svar.
     
  3. Hur skulle man kunna beskriva dagens ungdomskultur?
     
  4. Under efterkrigstiden fick kvinnor mer ekonomisk makt än tidigare vilket bland annat ledde till ökad social frihet (t.ex. att kvinnor inte behövde vara beroende av mannens inkomst). Tycker du att det råder jämlikhet i det svenska samhället idag? Motivera. 

 

Litteratur:
Niklas Ericsson m.fl., Samband Historia : Historia Plus, Sanoma Utbildning, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003
Hans Nyström m.fl., Perspektiv på historien, Gleerup, 2011
Per-Arne Karlsson m.fl., Epos : för gymnasieskolans kurs A, Liber, 2009
Sören Wibeck, Ett land två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska Media, 2009
 

Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
Hemsida: Poetzsch Historica

 

Läs mer om

Kartor

Efterkrigstiden används ibland som en allmän benämning för tiden efter andra världskriget. Men för att underlätta kategoriseringen av material här på SO-rummet så har vi valt att avgränsa perioden så att den sammanfaller med det kalla krigets slut, 1945-1991.

Några av efterkrigstidens mest framträdande särdrag har - vid sidan av det kalla kriget - varit avkoloniseringen som pågick fram till 1970-talet samt framväxten av stora internationella organisationer av vilka FN och EG (nu EU) har betytt mest. Tillsammans har dessa fenomen satt en stark prägel på världspolitiken och världsekonomin under perioden.

Här nedan presenteras några av efterkrigstidens viktigaste händelser och huvuddrag.

Uppdaterad: 03 december 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Efterkrigstidens huvudlinjer

av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
av:
Svenska läkare mot kärnvapen
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lär om kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial för alla som vill lära sig mer om kärnvapen och dess konsekvenser. Här finns också tips på övningar som hjälper dig som lärare i undervisningen.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Gymnasiet
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Den 6 april 1994 omkom Rwandas president i ett flygplansattentat. Det blev startskottet för ett folkmord som varade i hundra dagar. Hur kan motsättningar leda till ett folkmord? Materialet ger en inblick i vad som hände och förstå lite mer av det som egentligen inte kan förstås.

Artiklar om Efterkrigstidens huvudlinjer

M
Magnus Västerbro
2018-03-14
Under hela sitt liv hade Rosa Parks varit frustrerad och arg över de orättvisor som hon och alla andra afroamerikaner tvingats utstå i det amerikanska samhället. Till slut fick hon nog och slog...
M
Studentlitteratur
2017-06-20
Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem utifrån olika perspektiv. I den här artikeln kopplas ledarskap och demokrati samman. Du kommer också...
S
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2017-02-16
Efter andra världskriget skapades flera olika samarbetsformer och organisationer mellan de europeiska länderna. Anledningen till ländernas vilja att samarbeta var 1900-talets stora krig som hade...
M
Mattias Axelsson
2017-01-15
Även om kolet var den energikälla som drev industrialiseringen framåt, var det oljan som gjorde det möjligt att under 1900-talet att omvandla förindustriella jordbrukssamhällen till moderna...
M
Carsten Ryytty
2016-05-21
Che Guevara var den kubanske ministern som blev gerillaledare i Bolivia. Che Guevara mördades i Bolivias djungel den 10 oktober 1967. Fortfarande är Che en idol för många ungdomar runt om i...
S
Hans Thorbjörnsson
2016-04-06
I slutet av 1940-talet genomförde kommunisterna i Ungern under ledning av Mátyás Rákosi ledning en omvandling av Ungern efter sovjetiskt mönster. Säkerhetspolisen blev den mest sadistiska och...
M
Carsten Ryytty
2015-09-23
Den 4 juni 1989 inträffade den så kallade massakern på Himmelska fridens torg i Beijing (Peking). Arméförband gick då till attack mot 200 000 demonstranter som krävde demokrati i Kina. Antalet...
M
Leif Löwegren
2015-09-16
Det finns knappast någon annan konflikt som är svårare att beskriva än den israeliska-palestinska. Så fort man försöker formulera sig beträder man minerad mark. Ja naturligtvis inte bokstavligen...
S
Leif Löwegren
2015-09-16
Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan...
S
Leif Löwegren
2015-09-15
Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades - vid sidan av det kalla kriget - av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-09-13
De krig som under första delen av 1990-talet fördes i det forna Jugoslavien hade etnisk rensning som mål. Serber, kroater och muslimer ville skapa etniskt sammanhängande områden. Grymheterna...
S
Per Höjeberg
2015-09-10
1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt...
S
Per Höjeberg
2014-10-01
Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-10-01
Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
Det krig som under första delen av 1990-talet fördes i det forna Jugoslavien hade etnisk rensning som mål. Serber, kroater och muslimer har velat skapa etniskt sammanhängande områden....

Sidor

Podcast om Efterkrigstidens huvudlinjer

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Mattias och Johannes
2018-03-14

Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Mattias, Julia och Kristoffer
2017-09-12

Mattias, Kristoffer och Julia är tillbaka efter sommarlovet och pratar om kärnvapen och kärnvapenmakter.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om oljekrisen 1973 - orsakerna till den och konskevenser av den.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-21

Apropå att Sverige blivit medlem i FN:s säkerhetsråd pratar vi en del om FN:s mäktigaste organ.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om ett av de första krigen under kalla kriget - Koreakriget.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska Unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

Länkar om Efterkrigstidens huvudlinjer

Sortera efter:
          

Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om Palestinakonflikten. År 1948 upprättades staten Israel, trots omfattande protester från palestinierna och den arabiska världen. Sedan 1967 har palestinierna levt under israelisk ockupation. Sammandrabbningarna mellan palestinier och israeler har sedan dess varit många och blodiga och man är fortfarande långt ifrån en fredlig, varaktig lösning på konflikten...

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (16:04 min) där två SO-lärare går igenom några av de viktgaste händelserna under 1900-talet. Filmer är extra bra för att snabbt se hur många politiska och/eller  ekonomiska händelser hänger ihop.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:18 min) av SO-läraren Håkan som berättar om Ayatollah Khomeini och den iranska (den islamiska) revolutionen 1979.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:31 min) av SO-läraren Håkan som berättar om de båda Mellanösternkonflikterna suezkrisen 1956 och sexdagarskriget 1967.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:33 min) av SO-läraren Håkan som berättar om kärkraftolyckan i Tjernobyl 1986.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:35 min) av SO-läraren Håkan som berättar kortfattat om Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:27 min) av SO-läraren Håkan som berättar om Martin Luther King och den amerikanska medborgarrättsrörelsen under 1960-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:13 min) av SO-läraren Håkan som berättar om Elvis Presleys inflytande på musik och ungdomskultur under efterkrigstiden.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:08 min) av SO-läraren Håkan som berättar om den polska fackföreningen Solidaritet och dess ledare Lech Walesa som kom att bidra till kommunismens fall i Östeuropa 1989.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:27 min) av SO-läraren Håkan som berättar om Kina under Mao Zedong. Här berörs bl.a. det stora språnget, svälten och kulturrevolutionen.

Spara som favorit
          

Ett kort klipp (2 min) från DN till minne av Martin Luther King King Jr som mördades den 4 april 1968. På årsdagen av tragedin hedras medborgarrättsledarens minne i hundratals evenemang över USA, men många frågar sig också hur den rasism som King kämpade mot kan ha överlevt så länge.

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:34 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om Kinas historia i modern tid. Vilka traditioner och idéer har spelat stor roll i Kinas historia? Varför har Kina utvecklats som det har gjort fram tills idag?

Spara som favorit
          

Artikel på Anna Larsdotters hemsida där du läsa om Martin Luther King. ”Jag är här därför att orättvisan är här”. Ännu långt efter Martin Luther Kings död är kampen långt ifrån över...

Anna Larsdotter är journalist och författare som mest skriver om historia.

Spara som favorit
          

På SO-läraren Mikael Bruérs webbplats hittar du ett lektionsupplägg inklusive massor av fakta om Förintelsen och andra folkmord. Du som är elev har såklart också användning av materialet om du håller på och läser om detta i skolan. Här behandlas bl.a.: Förintelsen, folkmordet i Armenien, kommunistiska regimers brott mot mänskligheten, folkmordet i Rwanda och kriget i forna Jugoslavien.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Koreakriget. I slutet av andra världskriget drevs japanerna bort från Koreahalvön av sovjetiska trupper i norr och amerikanska i söder. Befriarnas mål var en enad republik. Så blev det aldrig. Istället utbröt ett blodigt krig...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om kulturrevolutionen i Kina. »Stora språnget» skulle förvandla Kina till en välfärdsstat. Istället resulterade Mao Zedongs kampanj i massvält. Misslyckandet försvagade hans ställning, men några år senare hämnades han på sina kritiker genom att utlösa kultur­revolutionen. Radikala ungdomar hetsades till att misshandla och döda alla »klassfiender»...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Martin Luther King, medborgarrättsrörelsens främste ledare. Han mördades 1968 för sin kamp för de svartas rättigheter...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om USA:s "search and destroy-taktik" under Vietnamkriget. USA lade all kraft på att leta upp och förgöra så många gerillaförband som möjligt när landet drogs in i Vietnamkriget. Den brutala taktiken ledde aldrig till några militära framgångar men slog hårt mot den vietnamesiska civilbefolkningen.

Spara som favorit
          

Ett kort bildspel (1:26 min) om kärnvapen. Den 16 juli 1945 sprängdes det första kärnvapnet i New Mexico, USA — sedan dess har 2054 provsprängningar ägt rum. I dag finns tillräckligt många kärnvapen för att utrota allt levande liv på jorden. Filmen är gjord av Dagens Nyheter.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:06 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Vietnamkriget 1955-1975.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-talet hade Sverige blivit ett...

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Om BNP, skillnaden mellan u-länder och i-länder, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete för att förbättra...

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och NATO). Kalla krigets drivkraft...

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan...