S
Kategori

Che Guevara och Fidel Castro. Efterkrigstiden var en period fylld av frihetssträvan i stort och smått såsom avkolonisering, socialistisk revolutionsanda och individuell frigörelse.

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden används ibland som en allmän benämning för tiden efter andra världskriget. Men för att underlätta kategoriseringen av material här på SO-rummet så har vi valt att avgränsa perioden så att den sammanfaller med det kalla krigets slut, 1945-1991.

Några av efterkrigstidens mest framträdande särdrag har - vid sidan av det kalla kriget - varit avkoloniseringen som pågick fram till 1970-talet samt framväxten av stora internationella organisationer av vilka FN och EG (nu EU) har betytt mest. Tillsammans har dessa fenomen satt en stark prägel på världspolitiken och världsekonomin under perioden.

Efterkrigstiden används ibland som en allmän benämning för tiden efter andra världskriget. Men för att underlätta kategoriseringen av material här på SO-rummet så har vi valt att avgränsa perioden så att den sammanfaller med det kalla krigets slut, 1945-1991.

Några av efterkrigstidens mest framträdande särdrag har - vid sidan av det kalla kriget - varit avkoloniseringen som pågick fram till 1970-talet samt framväxten av stora internationella organisationer av vilka FN och EG (nu EU) har betytt mest. Tillsammans har dessa fenomen satt en stark prägel på världspolitiken och världsekonomin under perioden.

ANNONS

Här nedan presenteras några av efterkrigstidens viktigaste händelser och huvuddrag.

Atlantdeklarationen – alla folk har rätt till frihet

USA och Storbritannien med deras ledare Roosevelt och Churchill utfärdade 1941 - på en båt ute i Atlanten mitt under ett brinnande världskrig -  den s.k. Atlantdeklarationen i vilken det konstaterades att alla människor och folk är lika mycket värda och har rätt till självständighet och rätten att bestämma om sin egen framtid.

Deklarationen ska ses i ljuset av de demokratiska ländernas kamp mot nazism och fascism i ett läge där mycket tydde på att Nazityskland och det fascistiska Italien skulle gå segrande ur striden. Vid tillfället behärskade Tyskland och Italien stora delar av Europa, samtidigt som Japan ockuperade Korea och delar av Kina.

Genom Atlantdeklarationen ville de västallierade (Storbritannien och USA) visa sin lojalitet och solidaritet med alla länder som var ockuperade av axelmakterna. Samtidigt syftade Atlantdeklarationen också till att stärka deras moraliska motstånd i kampen mot nazism, fascism, och japansk imperialism. Men Atlantdeklarationen uppfattades också av många länder och kolonier som ett ställningstagande för hur de allierade tänkte sig att efterkrigstidens värld skulle se ut.

Koloniernas frigörelse

När kriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar under ett imperialistiskt styre. De koloniserade länderna i tredje världen började därför kräva att rättigheterna till självständighet skulle efterföljas som de uttalats i Atlantdeklarationen och dessutom bestämts i FN:s stadga om de mänskliga rättigheterna. I samma veva började de gamla imperialistiska idéerna att förkastas av allt fler människor i västvärlden som ansåg det omoraliskt och motsägelsefullt att hävda vissa folks rättigheter till självständighet gentemot nazistiskt och fascistiskt förtryck när de egna länderna hade kvar sina kolonier.

Men avkoloniseringen var samtidigt förknippad med stora ekonomiska förluster och förlorad prestige hos kolonialmakterna. Deras inställning till koloniernas självständighet var därför komplicerad.

Efterkrigstidens avkolonisering blev i många fall en blodig historia, särskilt på lång sikt eftersom befrielsekampen ibland följdes av andra krig, ofta i form av inbördeskrig.

ANNONS

ANNONS

Indien blir självständigt 1947

Storbritanniens kronkoloni Indien var bland de första att göra sig självständiga. Ledaren för den indiska självständighetskampen var Mohandas ”Mahatma” Karamchand Gandhi, som med sin icke-vålds-kamp, bestående av torgmöten, massdemonstrationer, strejker och bojkotter av brittiska varor, gjorde det besvärligt för britterna att hantera situationen. Det hela resulterade i att Storbritannien lämnade landet 1947 varefter Indien blev självständigt.

Konflikten mellan Indien och Pakistan

Karta över Indien etcDet koloniala Indien var ett virrvarr av etniska folkgrupper och religiös splittring, där hinduerna dominerade i själva Indien, medan muslimer behärskade de östra och västra delarna av landet. I samband med Indiens självständighetsförklaring krävde muslimerna också att bli självständiga. Nu började religiösa och etniska motsättningar mellan hinduer och muslimer att komma upp till ytan.

Det dröjde därefter inte länge förrän regelrätta stridigheter blossade upp. Det beslutades nu att Pakistan också skulle få bli ett eget land.

Uppdelningen skapade ännu mer kaos och fiendskap mellan de båda grupperna eftersom många hamnade på fel sidor om gränsdragningarna.

Miljontals människor förlorade livet i det efterföljande kaoset som innefattade flera krig mellan Indien och Pakistan, främst med anledning av konflikten över området Kashmir.

1971 utbröt ytterligare ett krig mellan Indien och Pakistan som resulterade i att Bangladesh bröt sig ur Pakistan och blev självständigt (Pakistan bestod tidigare av Västpakistan och Östpakistan).

Israel bildas 1948 - Mellanösternkonflikten inleds

Sionismen, d.v.s. idén om en judisk stat, har funnits sedan slutet av 1800-talet. 

Israels legala grund - ”etablerandet av ett nationellt hem för det judiska folket i Palestina” - fattades 1920 av segrarna i första världskriget. En judisk stat skulle återupprättas på dess historiska plats i Judéen och Samarien, som sedan romartiden kallades Palestina. Nationernas förbund (NF) fick mandat att upprätta ett 20-tal nationalstater, bland andra Libanon, Syrien, Irak och Israel. Nationernas förbund åtog sig den 24 juli 1922 att upprätta Israel, men beslutet mötte med ens starkt motstånd från de omkringliggande muslimska staterna.

ANNONS

ANNONS

I samband med att staten Israel bildades 1948 uppstod en svårlöslig konflikt i Mellanöstern som har satt sin prägel på efterkrigstiden.

Alla andra nya nationalstater som Nationernas förbund hade beslutat om kom att upprättas under mellankrigstiden - men inte Israel. Under mellankrigstiden tillkom flera utredningar och förslag om hur man skulle dela upp Palestina i två stater, men inget kunde godkännas innan andra världskriget bröt ut i september 1939.

Efter andra världskriget och bildandet av Förenta nationerna (som ersatte Nationernas förbund) kom frågan om en judisk stat återigen att aktualiseras, men nu i skuggan av Förintelsen. Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk stat. Den judiska staten skulle omfatta cirka 55 procent av Palestinas landyta och den arabiska staten 44 procent. Jerusalem skulle ställas under FN:s förvaltning. Judarna accepterade förslaget, men inte palestinierna och inte de arabiska staterna.

Staten Israel utropades av judarna själva den 14 maj 1948, vilket var den sista dagen för FN:s uppdrag att bilda den judiska staten. FN hade misslyckats och judarna tog saken i egna händer och utropade själva sin stat i Palestinamandatet.

Beslutet ledde till våldsamma reaktioner från arabländerna i området. Samma dag som staten Israel utropades, förklarade grannländerna Egypten, Syrien, Jordanien, Irak och Libanon krig och gick till anfall. Efter hårda strider lyckades Israel slå tillbaka angriparna och dessutom utöka sitt område. Följden av detta kortvariga krig, som av israelerna fått namnet självständighetskriget, blev att cirka 700 000 palestinier fördrevs och tvingades lämna sina hem i Israel. Flertalet av dessa flyktingar kom därefter att hamna i flyktingläger i grannländerna.

Efter 1948 fick även hundratusentals judar fly från muslimska förföljelser i arabvärlden.

I Mellanösternkonflikten ingår - vid sidan av 1948 års arabisk-israeliska krig (självständighetskriget) - även en rad andra konflikter som Israel-Libanon-konflikten, sexdagarskriget och oktoberkriget.

En tvåstatslösning - ett Israel och ett Palestina - skulle ge Mellanöstern fred och sätta punkt för den flyktingkris som varat sedan andra världskriget. I Gazaremsan och på Västbanken existerar nu ett självständigt Palestina till hälften; fredsavtalen gav ett splittrat självstyre och israelisk överhöghet består. Och förhandlingarna har under lång tid stått stilla, och en tvåstatslösning är alltjämt avlägsen.

Suezkrisen 1956

Det arabiska nederlaget mot Israel 1948 ledde till att flera av de gamla arabiska regimerna föll.

1952 störtades det egyptiska kungadömet i en militärkupp av Gamal Abdel Nasser. Nasser genomförde omfattande reformer och nationaliserade delar av industrin. 1956 förklarade Nasser att även Suezkanalen - som kontrollerades av Frankrike och Storbritannien - skulle nationaliseras. Anledningen till detta var att Nasser var i behov av pengar då han hade planer på att bygga Assuandammen på Nilen - en damm som syftade till att förhindra översvämningar och som samtidigt skulle producera el.

Förstatligandet av Suezkanalen väckte stark oro hos Storbritannien och Frankrike eftersom det gav Egypten kontrollen över en stor del av all sjötrafik till och från Europa. Storbritannien och Frankrike beslutade därför att ingripa mot Egypten.

I ett hemligt avtal med Israel kom man överens om att Israel skulle anfalla Egypten med svepskälet att förhindra en egyptisk invasion. Samtidigt skulle de gamla kolonialmakterna ockupera kanalen med svepskälet att separera de stridande från varandra och samtidigt hålla transportleden öppen för trafik.

ANNONS

ANNONS

Suezkanalen karta
Karta som visar Suezkanalens geografiska läge.

Efter att Israel gått till anfall mot Egypten samtidigt som Storbritannien och Frankrike bombat egyptiska baser och påbörjat invasionen av Suezkanalen, fick konflikten plötsligt en oväntad vändning efter att Storbritanniens och Frankrikes dubbelspel och samarbete med Israel hade avslöjats under ett FN-möte. Det hela ledde dessutom till att Sovjetunionen fick oväntat stöd av USA i sina krav på att invasionen omedelbart skulle avbrytas. För första gången under kalla kriget stod nu Sovjetunionen och USA eniga i FN:s säkerhetsråd. Därmed var Storbritannien, Frankrike och Israel tvungna att följa de nya stormakternas vilja och backa.

Händelsen visade tydligt att de gamla europeiska kolonialmakterna hade förlorat sin maktposition och att det nu var USA och Sovjetunionen som bestämde spelreglerna i världspolitiken.

För Nasser och Egypten innebar utfallet av Suezkrisen en prestigevinst. Nasser blev därefter den självklare ledaren för det arabiska maktblocket i Mellanöstern som nu dessutom stöddes av Sovjetunionen. USA ökade å sin sida sitt stöd till Israel som därmed i allt högre grad kom att fungera som västvärldens utpost i Mellanöstern.

Karta sexdagarsriget 1967
Karta som visar de områden som Israel erövrade under sexdagarskriget 1967.

Sexdagarskriget 1967 – Israel utökar sitt territorium

1967 steg spänningen på nytt mellan Israel och de arabiska grannländerna. Israel tillämpade då samma taktik som under Suezkrisen – att med ett överraskningsanfall hinna före sin motståndare.

På morgonen den 5 juni slog israeliskt bombflyg till mot egyptiska flygbaser och lyckades förstöra stora delar av det egyptiska flygvapnet, varefter Israel anföll med pansar och erövrade Golanhöjderna från Syrien samt Västbanken och Gazaremsan från palestinierna. Israel ockuperade nu även Sinaihalvön som tidigare hade kontrollerats av Egypten.

Följden av det s.k. sexdagarskriget blev ytterligare Israeliska landvinningar och ännu fler flyktingar i de redan överfulla flyktinglägren i Jordanien och Libanon.

Oktoberkriget 1973 – Israel segrar igen

När Nasser dog 1970 blev Anwar Sadat Egyptens nya president. Nya politiska vindar medgav nu att det var dags att få revansch mot Israel. När sedan arabländerna i oktober 1973 anföll Israel var landet dåligt förberett.

ANNONS

ANNONS

Trots detta dröjde det inte länge förrän Israel, genom sitt artilleri och flygvapen, fick övertaget i kriget och kunde omringa delar av den egyptiska armén, samtidigt som man tågade mot Syriens huvudstad Damaskus.

När oktoberkriget var över och Anwar Sadat hade slutit fred med Israel var arabvärldens länder försvagade. De hade nu svårt att med tyngd företräda (representera) det palestinska folket och dess rättigheter. Palestinierna satte därefter hela sin tilltro till den palestinska befrielseorganisationen PLO.

Mellanösternkonflikten är fortfarande aktuell

1987 påbörjades ett palestinskt uppror, den s.k. intifadan, i områdena på Västbanken och på Gaza. Konflikten har sedan dess böljat fram och tillbaka. Palestiniernas krav på självständighet har prövats genom olika förslag i FN, men inte accepterats av de inblandade parterna.

1993 erkände Israel PLO som representant för det palestinska folket. PLO lovade i gengäld att avstå från terrormetoder och att erkänna Israels rätt att existera.

Trots det har fiendskapen och misstron mellan judar och araber ökat. Israelerna har sedan dess bl.a. byggt en mur mellan Israel och Västbanken för att avskilja de båda folkgrupperna. Muren har gjort ytterligare tiotusentals palestinier hemlösa och flyktingar i sitt eget land.

Det finns i dagsläget inget som tyder på att Mellanösternkonflikten kommer att lösas inom en snar framtid.

Förenta nationerna bildades för att garantera världsfreden och de mänskliga rättigheterna

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i andra världskriget utarbetade under Jaltakonferensen.

Organisationen var från början en sammanslutning av 51 länder som utformade organisationens uppbyggnad och stadgar.

Syftet med FN var att arbeta för och att säkra världsfreden. Organisationen skulle stå som garant för alla människors lika värde och rätt till självbestämmande. Man skulle också arbeta för att främja de mänskliga rättigheterna i världen.

ANNONS

ANNONS

Under efterkrigstiden präglades FN och dess arbete i hög grad av kalla kriget och de motsättningar som existerade mellan USA och Sovjetunionen. De båda supermakterna utnyttjade tidvis sitt medlemskap i FN:s säkerhetsråd till att

kontrollera och styra världspolitiken i egna syften.

Efter kalla krigets slut 1991 började FN at fungerat bättre, men organisationens roll i världspolitiken är fortfarande än idag inte helt bestämd.

Kongokrisen

Under 1960 blev 17 kolonier självständiga, däribland Kongo. Gemensamt för flertalet av kolonierna var att de var dåligt förberedda för friheten. Den inhemska befolkningen saknade i regel både utbildning och demokratiska traditioner. Dessutom existerade ofta starka motsättningar mellan olika folkgrupper i koloniländerna. Gränserna var vanligtvis konstgjorda. De hade ibland tillkommit efter att kolonialmakterna ritat dem med hjälp av linjal på en karta i syfte att dela upp landområden sinsemellan. Någon hänsyn till folkens historia, kultur och etnicitet hade sällan tagits.

När Belgien lämnade Kongo utbröt revolter i olika landsdelar som hotade att splittra Kongo. Efter en vädjan om hjälp av landets regering skickade svensken Dag Hammarskiöld (FN:s dåvarande generalsekreterare) FN-trupper till Kongo för att lösa konflikten.

I Kongo blev FN-trupperna tvungna att ta till våld för att uppnå sitt syfte. Strax därefter omkom Dag Hammarskiöld i en flygplanskrasch i samband med en diplomatisk resa till Kongo.

Konflikten i Kongo fortsatte efter Hammarskiölds död och blev mer och mer invecklad. Kongo har sedan dess, under större delen av efterkrigstiden, varit drabbat av oroligheter och inbördeskrig som har resulterat i miljontals döda och stora flyktingskaror.

Vietnamkriget

Vietnamkriget 1957-1975 var delvis en fortsättning på det franska kolonialkriget i Franska Indokina (dagens Vietnam, Laos och Kambodja) 1946-1954.

Efter att fransmännen lämnat Vietnam delades landet i två delar. Nordvietnam blev kommunistiskt och stöddes av Sovjetunionen och Kina, medan Sydvietnam backades upp av USA.

Men i Sydvietnam fanns också den kommunistiska gerillarörelsen FNL som fick stöd från Nordvietnam för att bekämpa den sydvietnamesiska regeringen i Saigon. Vid mitten av 1960-talet skickade därför USA stora mängder trupper till Sydvietnam för att förhindra att FNL skulle segra och göra landet kommunistiskt.

USA drog sig ur Vietnamkriget 1973 efter en stark opinionsbildning i USA och världen mot kriget. Två år senare kontrollerade Nordvietnam hela Sydvietnam.

USA:s engagemang och förlust i Vietnamkriget blev ett öppet sår för den amerikanska nationen och visade samtidigt för omvärlden att ett litet land kan hävda sitt oberoende genom att besegra en stormakt.

Franska Nordafrika

Problemen för Frankrike som kolonialmakt var inte över efter att man hade lämnat ifrån sig Franska Indokina 1954. Även i Nordafrika och i de franska kolonierna Tunisien, Marocko, och Algeriet växte det efter andra världskriget fram starka befrielseorganisationer som krävde självständighet från Frankrike.

1956 erkände den franska regeringen Tunisien och Marocko som nya stater, men Algeriet vägrade man att släppa. För Algeriets del kom befrielsekampen att bli lång och blodig.

Algerierna hade varit lojala mot Frankrike under andra världskriget. När landet därefter - i enlighet med Atlantdeklarationen (se ovan) - efterfrågade sin självständighet, möttes deras önskan istället med våld från fransmännen.

Den algeriska befrielseorganisationen FLN påbörjade därför 1954 en väpnad befrielsekamp mot den franska kolonialmakten.

FLN hade stöd av den muslimska befolkningen, men cirka en miljon kolonister med fransk bakgrund motsatte sig deras självständighetskamp och fick stöd av den franska armén. Följden blev ett blodigt inbördeskrig som varade i sju år fram till 1962 och kostade mer än en miljon algerier livet. Läs mer om Algeriets frihetskamp mot Frankrike 1954-1962 >

Utvecklingen i Latinamerika under efterkrigstiden

Latinamerika (Central- och Sydamerika inkl. Mexiko) betraktades länge av USA som deras egen bakgård. Anledningen till det grundar sig i den s.k. Monroedoktrinen från 1823 där USA:s regering slog fast att all europeisk politisk inblandning i Amerika var oacceptabel.

Denna bakgård bestod av länder som mestadels blivit självständiga redan under 1800-talet och nu styrdes av kolonialherrarnas ättlingar som utgjordes av en liten USA-stödd jordägande elit.

Samtidigt dominerades många av Latinamerikas länder ekonomiskt av nordamerikanska företag som utövade stort inflytande över länderna från sina styrelserum i USA.

Latinamerika var länge förskonat från att dras in i kalla krigets motsättningar, men i och med Fidel Castros maktövertagande på Kuba 1959 så spreds den kubanska revolutionen till andra latinamerikanska länder. Överallt uppstod vänsterrörelser som med hjälp av gerillakrigföring efter kubansk modell försökte störta de USA-stödda regimerna.

Samtidigt förstärktes motsättningarna mellan vänsterpolitiker - som ville utjämna klassklyftorna i samhället genom jordreformer och nationaliseringar - och den gamla jordägande och styrande eliten. Följden av denna utveckling blev en våg av inbördeskrig, militärkupper, terror och övergrepp från båda sidor, men där ländernas civilbefolkning alltid utgjorde de stora förlorarna.

Efter det kalla krigets slut har Latinamerika gått in i en lugnare och fredligare period samtidigt som USA:s inflytande har minskat.

ANNONS

ANNONS

Många latinamerikanska länder har på senare år fått vänsterorienterade ledare som genomfört reformer för att utjämna de sociala orättvisorna. Trots detta existerar det fortfarande stora orättvisor och diskriminering av ursprungsbefolkningen.

Den amerikanska medborgarrättsrörelsen

USA var under efterkrigstiden den fria västvärldens ledande land, både ekonomiskt och militärt, men också kulturellt och politiskt.

Martin Luther King (till vänster) pratar med Malcom X. Båda hade kommit för att höra en debatt i senaten om "The Civil Rights Act of 1964". Detta är den enda gången de möttes. Båda blev senare mördade, Malcom X 1965 och MLK 1968.

USA var en stormakt som inför omvärlden tillkännagav att de stod för frihet och rätten till mänskliga rättigheter, trots att det egna amerikanska samhället präglades av rasdiskriminering, segregation och andra sociala problem.

Det var utifrån dessa orättvisor som en medborgarrättsrörelse växte fram i USA och började kämpa för de svartas och alla amerikaners medborgerliga rättigheter.

Medborgarrättsrörelsen använde fredliga demonstrationer och strejker för att påverka och få ett slut på rasdiskrimineringen. Deras mest kända ledare var pastorn Martin Luther King som 1964 fick ta emot Nobels fredspris.

En annan känd ledare var Malcolm X som till skillnad från Martin Luther King förespråkade självförsvar som en viktig del i kampen för de svartas medborgerliga rättigheter.

När John F Kennedy vann det amerikanska presidentvalet 1960 lät han införa lagar som förbjöd diskriminering. Han blev därför känd som en förkämpe för mänskliga rättigheter.

När Kennedy mördades 1963 tog hans vicepresident Lyndon B Johnson över för att kunna föra Kennedys politik vidare. Johnson hade dock inte Kennedys ungdomliga utstrålning vilket ledde till att motståndet mot det pågående Vietnamkriget ökade bland ungdomsrörelsen och medborgarrättsrörelsen som därmed tog allt mer avstånd från den amerikanska regeringens politik.

Under senare delen av 1960-talet ledde kampen mot Vietnamkriget och mot rasism till allt större demonstrationer och sammanstötningar mellan aktivister och polis. Samtidigt hårdnade rasmotsättningarna i USA. Malcolm X mördades 1965 och Martin Luther King 1968.

ANNONS

ANNONS

Medborgarrättsrörelsens kamp resulterade - trots alla motgångar - i utökade medborgerliga rättigheter och en förbättrad situation för de svarta i USA.

Det folkliga motståndet mot Vietnamkriget gav också resultat då den amerikanska regeringen till slut tvingades avsluta kriget (se ovan).

Efterkrigstidens ungdomskultur

De första tjugofem åren i Västeuropa efter andra världskriget innebar en obruten högkonjunktur med höga tillväxtsiffror, teknisk utveckling och stigande levnadsstandard. I spåren av denna utveckling formades nya tänke- och levnadssätt, särskilt bland ungdomen.

De ungdomar som växte upp i västvärlden under efterkrigstiden tillhörde den första ungdomsgenerationen som levde i materiellt överflöd. Denna ungdomsgeneration var också den första som tack vare den rådande högkonjunkturen och den utbyggda skolundervisningen fick ett utrymme mellan barndom och vuxenliv. De kunde därför uppleva en känsla av frihet under sin ungdomstid.

Denna frihet kom till uttryck både inom musik (t.ex. rock´n roll) och film där olika tonårsidoler växte fram (t.ex. Elvis och James Dean). Samtidigt utformades vissa bestämda sätt att umgås, äta och klä sig på som ledde till uppkomsten av subkulturer. Alla dessa ungdomliga nyheter spreds genom TV och media över hela västvärlden.

Den nya ungdomsgenerationens ökade levnadsstandard, trygghet och utbildning medförde också en större medvetenhet och kunskap om tillståndet i världen. Med detta uppstod ett avståndstagande mot den äldre generationens sätt att leva. Ungdomsrörelsen blev därför en viktig drivkraft bakom de stora sociala och politiska förändringarna som ägde rum i västvärlden under 1950- och 1960-talen.

Under 1960 talet började ungdomsrörelsen allt mer att förknippas med musik, droger, miljökamp och fredligt motstånd mot Vietnamkriget. Något som kom till uttryck i form av Flower-Power, jättedemonstrationer och musikfestivaler - som Woodstockfestivalen 1969. Politiskt ledde detta till ett uppvaknande och en vridning åt vänster i den allmänna opinionen.

ANNONS

ANNONS

Kvinnlig frigörelse

Om vi slutligen betraktar efterkrigstiden i ett genusperspektiv, så var det en historisk period av utökade kvinnliga rättigheter, både politiskt och ekonomiskt.

Den långa högkonjunkturen under efterkrigstiden bidrog till att barntillsynen och skolväsendet byggdes ut. Kvinnor kunde därför ta del av arbetslivet i större omfattning än tidigare, något som samtidigt gynnade västvärldens industri. Västvärldens kvinnor blev därmed inte lika ekonomiskt beroende av männen som tidigare, även om kvinnliga arbeten ofta var lågavlönade i förhållande till manliga arbeten.

En följd av det ökade ekonomiska oberoendet blev att skilsmässorna ökade under efterkrigstiden. Samtidigt ställde den kvinnliga frigörelsen indirekt ytterligare krav på kvinnor, då det oftast var - och fortfarande är - de som tar störst ansvar för hemarbete inom familjen, en omständighet som har lett till mycket dubbelarbete för många kvinnor.

LÄS MER: Fakta om Israel och Palestina

LÄS MER: Förenklat om Palestinakonflikten

LÄS MER: EU:s historia

LÄS MER: FN-historia och FN-insatser

LÄS MER: Kalla kriget

LÄS MER: Nutidshistoria

Användbara begrepp

Atlantdeklarationen: Alla folk är lika mycket värda och har rätt till självständighet och rätten att bestämma om sin egen framtid.

Avkolonisering: Koloniernas frihetskamp mot kolonialmakterna.

Kolonialism: Staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande migration till det koloniserade området för att man ska kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans. Läs mer >

Kolonialmakt: En stat som äger kolonier.

Mänskliga rättigheter: Alla människor är lika mycket värda och har rätt till ett liv i frihet och trygghet.

Tredje världen: Ett begrepp som främst används i samma betydelse som "u-länder" (utvecklingsländer). Begreppet myntades under kalla kriget då västvärlden var "första" och kommunistländerna "andra världen".
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var Atlantdeklarationen?
     
  2. På vilket sätt kom Atlantdeklarationen att användas mot kolonialmakterna som hade skapat den?
     
  3. Berätta kortfattat om hur Indien blev självständigt.
     
  4. Varför blev det en konflikt mellan Indien och Pakistan och vilka blev följderna?
     
  5. Hur uppstod Israel och varför blev det en konflikt med Israel och arabstaterna?
     
  6. Vad hände under Suezkrisen 1956 och vilka följder fick händelserna?
     
  7. Berätta kortfattat om sexdagarskriget och oktoberkriget.
     
  8. Varför är Mellanösternkonflikten (här Palestinakonflikten) fortfarande aktuell?
     
  9. Varför bildades FN?
     
  10. Varför fungerade inte FN så bra under kalla kriget?
     
  11. Nämn några fakta om Kongokrisen.
     
  12. Varför blandade sig USA i konflikten i Vietnam och vad hände sen?
     
  13. Varför var det krig i Algeriet 1954-1962?
     
  14. Hur försökte USA påverka händelseutvecklingen i Latinamerika?
     
  15. Vad kämpade den amerikanska medborgarrättsrörelsen för?
     
  16. Nämn några viktiga fakta om Martin Luther King.
     
  17. Vad var den största skillnaden mellan efterkrigstidens ungdomar och t.ex. 1800-talets ungdomar?
     
  18. Nämn några utmärkande drag för efterkrigstidens ungdomskultur.
     
  19. Hur förändrades kvinnornas situation under efterkrigstiden?

Ta reda på:

  1. Finns det länder idag som har kolonier?
     
  2. Hur många länder är medlemmar i FN. Finns det länder som inte medlem?

Diskutera:

  1. Efterkrigstiden karaktäriserades bl.a. av kolonial frigörelse. Vilka fördelar samt nackdelar ledde självständigheten till för befolkningen i länderna som nu fick styra sig själva?
     
  2. Går det att lösa Palestinafrågan? Motivera ditt svar.
     
  3. Hur skulle man kunna beskriva dagens ungdomskultur?
     
  4. Under efterkrigstiden fick kvinnor mer ekonomisk makt än tidigare vilket bland annat ledde till ökad social frihet (t.ex. att kvinnor inte behövde vara beroende av mannens inkomst). Tycker du att det råder jämlikhet i det svenska samhället idag? Motivera. 
     

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1995
Sven Skovmand, Bonniers världshistoria, Bonniers, 2008
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd - Huvuddrag i internationell politik 1945-1990, Studentlitteratur, 1992
Sören Wibeck, Ett land två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska Media, 2009
 

FÖRFATTARE

Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
Webbplats: Poetzsch Historica
 

 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 22 november 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Efterkrigstidens huvudlinjer

Brottsplats Moskva

av: Forum för levande historia
Högstadiet

Ett material för årskurs 7-9 och gymnasiet, om platser i Moskva som kan berätta historien om terrorn och förtrycket i Sovjetunionen under 1900-talet.

+ Läs mer

Vad är folkmord?

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Ett undervisningsmaterial där elever får lära sig om, och jämföra, tre folkmord i tre olika delar av världen.

+ Läs mer

Om rasism

av: Forum för levande historia
Gymnasiet, Lättläst

Ett undervisningsmaterial för gymnasium och vuxenutbildning med faktatexter om rasismens långa historia. Materialet ger en bättre uppfattning om vad rasism är och bakgrund till en del av den rasism och de fördomar som finns i samhället idag.

+ Läs mer

Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Ett undervisningsmaterial för årskurs 7-9 och gymnasiet. Med anpassningar för olika lärstilar och med flera fördjupningsnivåer. I fokus är händelserna i Kambodja, Kina, Sovjet och Östtyskland.

+ Läs mer

Propaganda – risk för påverkan

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.

+ Läs mer

Den livsfarliga historien

av: Forum för levande historia
Gymnasiet

Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.

+ Läs mer

Artiklar om Efterkrigstidens huvudlinjer

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

av: Riksdagsförvaltningen
2024-05-02

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
OS flagga

Olympiska spelen och politik, del 2: Politikens skugga växer

av: Lars Hildingson
2024-04-04

Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att upprätthålla under de olympiska spelen i modern tid. Tävlingarna var inställda under båda världskrigen, och under efterkrigstiden har politiska konflikter kastat skuggor över spelen - allt från politiska spänningar till dramatiska händelser i form av terroristattacker och dopingskandaler. I den här artikeln fortsätter vi berätta om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid, från OS i London 1948, till OS i Sydney 2000...

+ Läs mer

M
MLK i talarstolen

Svart kamp i sydstaterna

av: Kaj Hildingson
2024-04-02

De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-talet till stora samhällsförändringar. Det hela började 1955 på en buss i Alabama då Rosa Parks, en svart sömmerska, vägrade att följa de rådande segregationslagarna och ge upp sin sittplats till en vit person. Den påföljande arresteringen av henne gav upphov till bildandet av den amerikanska medborgarrättsrörelsen, ledd av den karismatiska pastorn Martin Luther King. Kampen för de svartas rättigheter kom att möta stort motstånd genom åren. Men efter en lång och segdragen kamp lyckades till slut medborgarrättsrörelsen få igenom lagar som förbjöd diskriminering. Martin Luther Kings berömda tal och medborgarrättsrörelsens protester bidrog till att förändra USA...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU bildades för att förhindra nya krig i Europa

av: Bengt Fredrikson
2024-01-25

När andra världskriget tog slut år 1945 hade miljontals människor dött. Städer i många länder var förstörda. Kriget var en mardröm som ingen ville vara med om en gång till. Folket ville ha fred. Alla hade sagt samma sak efter det första världskriget. Ändå hade det blivit ett nytt krig. Att vilja ha fred räckte inte. Länderna behövde samarbeta...

+ Läs mer

S

Dag Hammarskjöld - den gåtfulle världsmedborgaren

av: Carl-Henrik Larsson
2022-12-20

Omständigheterna kring den tragiska flygolyckan 1961 då Dag Hammarskjöld omkom är fortfarande höljda i dunkel. Men troligtvis var det ett attentat som låg bakom. I sin roll som FN:s generalsekreterare var Hammarskjöld ständigt i händelsernas centrum. Men på det personliga planet var det endast ett fåtal som kom honom riktig nära...

+ Läs mer

S

Natos historia och organisation

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-25

Nato är en försvarsallians mellan 32 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1949 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela Nato. Sedan Nato bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...

+ Läs mer

Podcast om Efterkrigstidens huvudlinjer

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Läs mer

Länkar om Efterkrigstidens huvudlinjer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Hi

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Hi

Andra världskriget

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Hi

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Ge

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Hi

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Sh

Internationell politik och globala samhällsfrågor

Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...

Sh

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Hi
Karta

Palestinas historia

Här finns material som behandlar Palestinas historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Hi
Karta

Mellanösternkonflikten

Sionismen (idén om en judisk stat) har funnits sedan slutet av 1800-talet. Israels legala...

Hi
Nord mot syd

Inbördeskrig

Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....

Hi
EUs flagga

EU:s historia

1951 bildades den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna: Västtyskland, Frankrike, Italien,...

Sh
ICC logga

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...

Hi
Gråtande kvinna som gör hitlerhälsning.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Sh
bok i ett landskap

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Hi
Vietminh

Kolonial frigörelse

När andra världskriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar...

Hi
Fartyg

Falklandskriget

Argentina hade ända sedan 1820-talet gjort anspråk på de närbelägna brittiska Falklandsöarna i...

Hi
karta

Sovjetunionen

Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...

Hi
Porträtt

Mao Zedong

Mao Zedong (1893-1976) var ledare för Kina och kommunistpartiet från 1949 fram till sin död. Under...

Hi
karta

Suezkrisen

Suezkrisen är en benämning på den väpnade konflikt som uppstod 1956 efter att Egyptens president...

Hi
B-29

Koreakriget

Koreakriget (1950-1953) var den första stora konflikten mellan väst och öst under kalla kriget....

Hi
Patrull

Vietnamkriget

Vietnamkriget ca 1957-1975 var delvis en fortsättning på det franska kolonialkriget i Indokina (...

Hi
Natos emblem

NATO

NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...

Sh
Svampmoln

Kärnvapen

Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...

Hi
FN:s högkvarter

FN-historia och FN-insatser

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...

Hi
Svenska FN-trupper.

Kongokrisen

Kongokrisen (1960-1965) var ett inbördeskrig i Kongo som utkämpades mellan utbrytarprovinsen...

Hi
Uppror

Pragvåren

Pragvåren är benämningen på den reformperiod som ägde rum under våren och sommaren 1968 i det...

Hi
radioaktivitet

Tjernobylkatastrofen

Tjernobylkatastrofen eller Tjernobylolyckan, är en benämning på den svåra kärnkraftsolyckan som...

Hi
explosion

Terrorism

Terrorism är en benämning för olika typer av politisk utpressning eller våldsdåd som används i...

Hi
apartheid

Apartheid

Apartheid var ett system för rasåtskillnadspolitik som gällde i Sydafrika efter andra världskriget...

Hi
Utslagna fordon

Gulfkriget

Gulfkriget, eller Kuwaitkriget som det också kallas, är benämningen på det krig som utkämpades från...

Hi
Karta

Iran-Irak-kriget

Iran-Irak-kriget var ett blodigt krig mellan Iran och Irak som varade mellan 1980-1988. Kriget...

Hi
MLK håller tal.

Martin Luther King

Martin Luther King (1929-1968) var en amerikansk baptistpräst och ledargestalt för de svartas kamp...

Hi
Churchill, Stalin, Roosevelt

Jaltakonferensen

Redan i februari 1945, innan andra världskriget var slut, möttes ledarna för Sovjetunionen,...

Hi
logga

Marshallplanen

Marshallplanen utformades under sommaren 1947 av USA:s utrikesminister George Marshall (i president...

Hi
Mujaheddin

Afghansk-sovjetiska kriget

Det afghansk-sovjetiska kriget varade mellan 27 december 1979 och 15 februari 1989. Det hela...

Hi
Mandela

Nelson Mandela

I hela världen har Nelson Mandela (1918-2013) hyllats för sin långvariga kamp mot apartheid och sin...

Hi
Porträtt

Mahatma Gandhi

Mahatma Gandhi var Indiens store icke-våldsledare. Han mördades 1948 av en hinduisk fanatiker....

Hi
Beatles

Beatles

The Beatles, världens kanske mest kända rockband genom tiderna, har sina rötter i den engelska...

Hi
Blodiga kommunistsymboler

Kommunistiska brott mot mänskligheten

Begreppet ”kommunistiska brott mot mänskligheten” brukar beteckna en samling av liknande handlingar...

Hi
Karta över järnridån.

Järnridån

Järnridån var en metafor (bildligt uttryck) för en gräns som delade Europa i två delar efter andra...

Hi
Mao

Det stora språnget

Det stora språnget (även känt som ”andra femårsplanen”) var ett ekonomiskt och socialt...

Hi
Propagandabild

Kulturrevolutionen

Kulturrevolutionen var en storskalig sociopolitisk reformrörelse som påbörjades 1966 i Kina och...

Hi
Prisindex olja

Oljekrisen 1973

Oljekrisen 1973 (-1974) var en följd av oktoberkriget (jom kippurkriget) som hade ägt rum i oktober...

Hi
Idi Amin

Folkmordet i Uganda

De stora massakrer och utrensningar som skedde under diktatorn Idi Amins regim i Uganda mellan 1971...

Hi
Castro med soldater

Kubanska revolutionen

Nationalismen i Latinamerika har ofta riktat sig mot det amerikanska inflytandet och väckt...

Hi
Dag

Dag Hammarskjöld

Dag Hammarskjöld (1905-1961), son till Hjalmar Hammarskjöld (statsminister 1914-1917), var en...

Hi
Che Guevara

Che Guevara

Vi befinner oss i FN:s generalförsamling i New York fredagen den 11 september 1964. Den kubanske...

Hi
Porträtt

Rosa Parks

Rosa McCauley (1913-2005) föddes i Alabama i USA. Familjen var svart, och dess förfäder hade kommit...