Che Guevara och Fidel Castro. Efterkrigstiden var en period fylld av frihetssträvan i stort och smått såsom avkolonisering, socialistisk revolutionsanda och individuell frigörelse.
Efterkrigstiden 1945-1991
Efterkrigstiden används ibland som en allmän benämning för tiden efter andra världskriget. Men för att underlätta kategoriseringen av material här på SO-rummet så har vi valt att avgränsa perioden så att den sammanfaller med det kalla krigets slut, 1945-1991.
Några av efterkrigstidens mest framträdande särdrag har - vid sidan av det kalla kriget - varit avkoloniseringen som pågick fram till 1970-talet samt framväxten av stora internationella organisationer av vilka FN och EG (nu EU) har betytt mest. Tillsammans har dessa fenomen satt en stark prägel på världspolitiken och världsekonomin under perioden.
Här nedan presenteras några av efterkrigstidens viktigaste händelser och huvuddrag.
Efterkrigstiden används ibland som en allmän benämning för tiden efter andra världskriget. Men för att underlätta kategoriseringen av material här på SO-rummet så har vi valt att avgränsa perioden så att den sammanfaller med det kalla krigets slut, 1945-1991.
Några av efterkrigstidens mest framträdande särdrag har - vid sidan av det kalla kriget - varit avkoloniseringen som pågick fram till 1970-talet samt framväxten av stora internationella organisationer av vilka FN och EG (nu EU) har betytt mest. Tillsammans har dessa fenomen satt en stark prägel på världspolitiken och världsekonomin under perioden.
Här nedan presenteras några av efterkrigstidens viktigaste händelser och huvuddrag.
ANNONS
ANNONS
Användbara begrepp
Atlantdeklarationen: Alla folk är lika mycket värda och har rätt till självständighet och rätten att bestämma om sin egen framtid.
Kolonialism: Staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande migration till det koloniserade området för att man ska kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans. Läs mer >
Kolonialmakt: En stat som äger kolonier.
Mänskliga rättigheter: Alla människor är lika mycket värda och har rätt till ett liv i frihet och trygghet.
Tredje världen: Ett begrepp som främst används i samma betydelse som "u-länder" (utvecklingsländer). Begreppet myntades under kalla kriget då västvärlden var "första" och kommunistländerna "andra världen".
Atlantdeklarationen – alla folk har rätt till frihet
USA och Storbritannien med deras ledare Roosevelt och Churchill utfärdade 1941 - på en båt ute i Atlanten mitt under ett brinnande världskrig - den s.k. Atlantdeklarationen i vilken det konstaterades att alla människor och folk är lika mycket värda och har rätt till självständighet och rätten att bestämma om sin egen framtid.
Deklarationen ska ses i ljuset av de demokratiska ländernas kamp mot nazism och fascism i ett läge där mycket tydde på att Nazityskland och det fascistiska Italien skulle gå segrande ur striden. Vid tillfället behärskade Tyskland och Italien stora delar av Europa, samtidigt som Japan ockuperade Korea och delar av Kina.
Genom Atlantdeklarationen ville de västallierade (Storbritannien och USA) visa sin lojalitet och solidaritet med alla länder som var ockuperade av axelmakterna. Samtidigt syftade Atlantdeklarationen också till att stärka deras moraliska motstånd i kampen mot nazism, fascism, och japansk imperialism. Men Atlantdeklarationen uppfattades också av många länder och kolonier som ett ställningstagande för hur de allierade tänkte sig att efterkrigstidens värld skulle se ut.
Koloniernas frigörelse
När kriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar under ett imperialistiskt styre. De koloniserade länderna i tredje världen började därför kräva att rättigheterna till självständighet skulle efterföljas som de uttalats i Atlantdeklarationen och dessutom bestämts i FN:s stadga om de mänskliga rättigheterna. I samma veva började de gamla imperialistiska idéerna att förkastas av allt fler människor i västvärlden som ansåg det omoraliskt och motsägelsefullt att hävda vissa folks rättigheter till självständighet gentemot nazistiskt och fascistiskt förtryck när de egna länderna hade kvar sina kolonier.
Men avkoloniseringen var samtidigt förknippad med stora ekonomiska förluster och förlorad prestige hos kolonialmakterna. Deras inställning till koloniernas självständighet var därför komplicerad.
Efterkrigstidens avkolonisering blev i många fall en blodig historia, särskilt på lång sikt eftersom befrielsekampen ibland följdes av andra krig, ofta i form av inbördeskrig.
ANNONS
Indien blir självständigt 1947
Storbritanniens kronkoloni Indien var bland de första att göra sig självständiga. Ledaren för den indiska självständighetskampen var Mohandas ”Mahatma” Karamchand Gandhi, som med sin icke-vålds-kamp, bestående av torgmöten, massdemonstrationer, strejker och bojkotter av brittiska varor, gjorde det besvärligt för britterna att hantera situationen. Det hela resulterade i att Storbritannien lämnade landet 1947 varefter Indien blev självständigt.
ANNONS
Konflikten mellan Indien och Pakistan
Det koloniala Indien var ett virrvarr av etniska folkgrupper och religiös splittring, där hinduerna dominerade i själva Indien, medan muslimer behärskade de östra och västra delarna av landet. I samband med Indiens självständighetsförklaring krävde muslimerna också att bli självständiga. Nu började religiösa och etniska motsättningar mellan hinduer och muslimer att komma upp till ytan.
Det dröjde därefter inte länge förrän regelrätta stridigheter blossade upp. Det beslutades nu att Pakistan också skulle få bli ett eget land.
Uppdelningen skapade ännu mer kaos och fiendskap mellan de båda grupperna eftersom många hamnade på fel sidor om gränsdragningarna.
Miljontals människor förlorade livet i det efterföljande kaoset som innefattade flera krig mellan Indien och Pakistan, främst med anledning av konflikten över området Kashmir.
1971 utbröt ytterligare ett krig mellan Indien och Pakistan som resulterade i att Bangladesh bröt sig ur Pakistan och blev självständigt (Pakistan bestod tidigare av Västpakistan och Östpakistan).
Israel bildas 1948 - Mellanösternkonflikten inleds
Staten Israel bildades 1948 som följd av ett beslut i FN som till stor del grundade sig på de omfattande sympatier som det judiska folket och den sionistiska tanken fick strax efter andra världskriget.
Sionismen, d.v.s. idén om en judisk stat, hade funnits sedan slutet av 1800-talet och aktualiserats på nytt efter Förintelsen.
I samband med att staten Israel bildades 1948 uppstod en svårlöslig konflikt i Mellanöstern som har satt sin prägel på efterkrigstiden.
I samband med bildandet att den nya staten Israel uppstod ett dilemma. FN hade inte låtit befolkningen som bodde i Palestina komma till tals, och helt plötsligt skulle nu områdets yta delas upp i en judisk och en arabisk del. FN-beslutet ledde därför till våldsamma reaktioner från palestinierna och arabländerna i regionen.
ANNONS
Samma dag som staten Israel utropades, förklarade grannländerna Egypten, Syrien, Jordanien, Irak och Libanon krig och gick till anfall. Efter hårda strider lyckades Israel slå tillbaks angriparna och därtill utöka sitt territorium.
Följden av detta kortvariga krig, som fått namnet självständighetskriget, blev att cirka 700 000 palestinier tvingades lämna sina hem och fördrevs från Israel. Flertalet av flyktingarna hamnade därefter i flyktingläger i grannländerna, där många av flyktingars efterlevande fortfarande befinner sig.
Någon palestinsk stat utropades aldrig i FN och frågan är ännu olöst.
Suezkrisen 1956
Det arabiska nederlaget mot Israel 1948 ledde till att flera av de gamla arabiska regimerna föll.
ANNONS
1952 störtades det egyptiska kungadömet i en militärkupp av Gamal Abdel Nasser. Nasser genomförde omfattande reformer och nationaliserade delar av industrin. 1956 förklarade Nasser att även Suezkanalen - som kontrollerades av Frankrike och Storbritannien - skulle nationaliseras. Anledningen till detta var att Nasser var i behov av pengar då han hade planer på att bygga Assuandammen på Nilen - en damm som syftade till att förhindra översvämningar och som samtidigt skulle producera el.
Karta som visar Suezkanalens geografiska läge.
Förstatligandet av Suezkanalen väckte stark oro hos Storbritannien och Frankrike eftersom det gav Egypten kontrollen över en stor del av all sjötrafik till och från Europa. Storbritannien och Frankrike beslutade därför att ingripa mot Egypten.
I ett hemligt avtal med Israel kom man överens om att Israel skulle anfalla Egypten med svepskälet att förhindra en egyptisk invasion. Samtidigt skulle de gamla kolonialmakterna ockupera kanalen med svepskälet att separera de stridande från varandra och samtidigt hålla transportleden öppen för trafik.
Efter att Israel gått till anfall mot Egypten samtidigt som Storbritannien och Frankrike bombat egyptiska baser och påbörjat invasionen av Suezkanalen, fick konflikten plötsligt en oväntad vändning efter att Storbritanniens och Frankrikes dubbelspel och samarbete med Israel hade avslöjats under ett FN-möte. Det hela ledde dessutom till att Sovjetunionen fick oväntat stöd av USA i sina krav på att invasionen omedelbart skulle avbrytas. För första gången under kalla kriget stod nu Sovjetunionen och USA eniga i FN:s säkerhetsråd. Därmed var Storbritannien, Frankrike och Israel tvungna att följa de nya stormakternas vilja och backa.
ANNONS
Händelsen visade tydligt att de gamla europeiska kolonialmakterna hade förlorat sin maktposition och att det nu var USA och Sovjetunionen som bestämde spelreglerna i världspolitiken.
För Nasser och Egypten innebar utfallet av Suezkrisen en prestigevinst. Nasser blev därefter den självklare ledaren för det arabiska maktblocket i Mellanöstern som nu dessutom stöddes av Sovjetunionen. USA ökade å sin sida sitt stöd till Israel som därmed i allt högre grad kom att fungera som västvärldens utpost i Mellanöstern.
Karta som visar de områden som Israel erövrade under sexdagarskriget 1967.
Sexdagarskriget 1967 – Israel utökar sitt territorium
1967 steg spänningen på nytt mellan Israel och de arabiska grannländerna. Israel tillämpade då samma taktik som under Suezkrisen – att med ett överraskningsanfall hinna före sin motståndare.
På morgonen den 5 juni slog israeliskt bombflyg till mot egyptiska flygbaser och lyckades förstöra stora delar av det egyptiska flygvapnet, varefter Israel anföll med pansar och erövrade Golanhöjderna från Syrien samt Västbanken och Gazaremsan från palestinierna. Israel ockuperade nu även Sinaihalvön som tidigare hade kontrollerats av Egypten.
Följden av det s.k. sexdagarskriget blev ytterligare Israeliska landvinningar och ännu fler flyktingar i de redan överfulla flyktinglägren i Jordanien och Libanon.
Oktoberkriget 1973 – Israel segrar igen
När Nasser dog 1970 blev Anwar Sadat Egyptens nya president. Nya politiska vindar medgav nu att det var dags att få revansch mot Israel. När sedan arabländerna i oktober 1973 anföll Israel var landet dåligt förberett.
Trots detta dröjde det inte länge förrän Israel, genom sitt artilleri och flygvapen, fick övertaget i kriget och kunde omringa delar av den egyptiska armén, samtidigt som man tågade mot Syriens huvudstad Damaskus.
ANNONS
När oktoberkriget var över och Anwar Sadat hade slutit fred med Israel var arabvärldens länder försvagade. De hade nu svårt att med tyngd företräda (representera) det palestinska folket och dess rättigheter. Palestinierna satte därefter hela sin tilltro till den palestinska befrielseorganisationen PLO.
Mellanösternkonflikten är fortfarande aktuell
Israeliska stridsvagnar vid Golanhöjderna under Oktoberkriget 1973.
1988 påbörjades ett palestinskt uppror, den s.k. intifadan, i områdena på Västbanken och på Gaza. Konflikten har sedan dess böljat fram och tillbaka. Palestiniernas krav på självständighet har prövats genom olika förslag i FN, men inte accepterats av de inblandade parterna.
1993 erkände Israel PLO som representant för det palestinska folket. PLO lovade i gengäld att avstå från terrormetoder och att erkänna Israels rätt att existera.
Trots det har fiendskapen och misstron mellan judar och araber ökat. Israelerna har sedan dess bl.a. byggt en mur mellan Israel och Västbanken för att avskilja de båda folkgrupperna. Muren har gjort ytterligare tiotusentals palestinier hemlösa och flyktingar i sitt eget land.
Det finns i dagsläget inget som tyder på att Mellanösternkonflikten kommer att lösas inom en snar framtid.
Organisationen var från början en sammanslutning av 51 länder som utformade organisationens uppbyggnad och stadgar.
Syftet med FN var att arbeta för och att säkra världsfreden. Organisationen skulle stå som garant för alla människors lika värde och rätt till självbestämmande. Man skulle också arbeta för att främja de mänskliga rättigheterna i världen.
Under efterkrigstiden präglades FN och dess arbete i hög grad av kalla kriget och de motsättningar som existerade mellan USA och Sovjetunionen. De båda supermakterna utnyttjade tidvis sitt medlemskap i FN:s säkerhetsråd till att
kontrollera och styra världspolitiken i egna syften.
Efter kalla krigets slut 1991 började FN at fungerat bättre, men organisationens roll i världspolitiken är fortfarande än idag inte helt bestämd.
ANNONS
Kongokrisen
Under 1960 blev 17 kolonier självständiga, däribland Kongo. Gemensamt för flertalet av kolonierna var att de var dåligt förberedda för friheten. Den inhemska befolkningen saknade i regel både utbildning och demokratiska traditioner. Dessutom existerade ofta starka motsättningar mellan olika folkgrupper i koloniländerna. Gränserna var vanligtvis konstgjorda. De hade ibland tillkommit efter att kolonialmakterna ritat dem med hjälp av linjal på en karta i syfte att dela upp landområden sinsemellan. Någon hänsyn till folkens historia, kultur och etnicitet hade sällan tagits.
När Belgien lämnade Kongo utbröt revolter i olika landsdelar som hotade att splittra Kongo. Efter en vädjan om hjälp av landets regering skickade svensken Dag Hammarskiöld (FN:s dåvarande generalsekreterare) FN-trupper till Kongo för att lösa konflikten.
I Kongo blev FN-trupperna tvungna att ta till våld för att uppnå sitt syfte. Strax därefter omkom Dag Hammarskiöld i en flygplanskrasch i samband med en diplomatisk resa till Kongo.
Konflikten i Kongo fortsatte efter Hammarskiölds död och blev mer och mer invecklad. Kongo har sedan dess, under större delen av efterkrigstiden, varit drabbat av oroligheter och inbördeskrig som har resulterat i miljontals döda och stora flyktingskaror.
USA:s krig i Vietnam visades på TV-nyheterna och gjorde en hel ungdomsgeneration medveten om de övergrepp som skedde mot länder i tredje världen. Under slutet av 1960-talet växte hemmaopinionen och världsopinionen mot Vietnamkriget som tog slut 1975.
Vietnamkriget
Vietnamkriget 1957-1975 var delvis en fortsättning på det franska kolonialkriget i Franska Indokina (dagens Vietnam, Laos och Kambodja) 1946-1954.
Efter att fransmännen lämnat Vietnam delades landet i två delar. Nordvietnam blev kommunistiskt och stöddes av Sovjetunionen och Kina, medan Sydvietnam backades upp av USA.
Men i Sydvietnam fanns också den kommunistiska gerillarörelsen FNL som fick stöd från Nordvietnam för att bekämpa den sydvietnamesiska regeringen i Saigon. Vid mitten av 1960-talet skickade därför USA stora mängder trupper till Sydvietnam för att förhindra att FNL skulle segra och göra landet kommunistiskt.
USA drog sig ur Vietnamkriget 1973 efter en stark opinionsbildning i USA och världen mot kriget. Två år senare kontrollerade Nordvietnam hela Sydvietnam.
ANNONS
ANNONS
USA:s engagemang och förlust i Vietnamkriget blev ett öppet sår för den amerikanska nationen och visade samtidigt för omvärlden att ett litet land kan hävda sitt oberoende genom att besegra en stormakt.
Franska Nordafrika
Problemen för Frankrike som kolonialmakt var inte över efter att man hade lämnat ifrån sig Franska Indokina 1954. Även i Nordafrika och i de franska kolonierna Tunisien, Marocko, och Algeriet växte det efter andra världskriget fram starka befrielseorganisationer som krävde självständighet från Frankrike.
1956 erkände den franska regeringen Tunisien och Marocko som nya stater, men Algeriet vägrade man att släppa. För Algeriets del kom befrielsekampen att bli lång och blodig.
Algerierna hade varit lojala mot Frankrike under andra världskriget. När landet därefter - i enlighet med Atlantdeklarationen (se ovan) - efterfrågade sin självständighet, möttes deras önskan istället med våld från fransmännen.
Den algeriska befrielseorganisationen FLN påbörjade därför 1954 en väpnad befrielsekamp mot den franska kolonialmakten.
FLN hade stöd av den muslimska befolkningen, men cirka en miljon kolonister med fransk bakgrund motsatte sig deras självständighetskamp och fick stöd av den franska armén. Följden blev ett blodigt inbördeskrig som varade i sju år fram till 1962 och kostade mer än en miljon algerier livet. Läs mer om Algeriets frihetskamp mot Frankrike 1954-1962 >
Utvecklingen i Latinamerika under efterkrigstiden
Latinamerika (Central- och Sydamerika inkl. Mexiko) betraktades länge av USA som deras egen bakgård. Anledningen till det grundar sig i den s.k. Monroedoktrinen från 1823 där USA:s regering slog fast att all europeisk politisk inblandning i Amerika var oacceptabel.
Denna bakgård bestod av länder som mestadels blivit självständiga redan under 1800-talet och nu styrdes av kolonialherrarnas ättlingar som utgjordes av en liten USA-stödd jordägande elit.
Samtidigt dominerades många av Latinamerikas länder ekonomiskt av nordamerikanska företag som utövade stort inflytande över länderna från sina styrelserum i USA.
Latinamerika var länge förskonat från att dras in i kalla krigets motsättningar, men i och med Fidel Castros maktövertagande på Kuba 1959 så spreds den kubanska revolutionen till andra latinamerikanska länder. Överallt uppstod vänsterrörelser som med hjälp av gerillakrigföring efter kubansk modell försökte störta de USA-stödda regimerna.
ANNONS
Samtidigt förstärktes motsättningarna mellan vänsterpolitiker - som ville utjämna klassklyftorna i samhället genom jordreformer och nationaliseringar - och den gamla jordägande och styrande eliten. Följden av denna utveckling blev en våg av inbördeskrig, militärkupper, terror och övergrepp från båda sidor, men där ländernas civilbefolkning alltid utgjorde de stora förlorarna.
Efter det kalla krigets slut har Latinamerika gått in i en lugnare och fredligare period samtidigt som USA:s inflytande har minskat.
Många latinamerikanska länder har på senare år fått vänsterorienterade ledare som genomfört reformer för att utjämna de sociala orättvisorna. Trots detta existerar det fortfarande stora orättvisor och diskriminering av ursprungsbefolkningen.
Den amerikanska medborgarrättsrörelsen
USA var under efterkrigstiden den fria västvärldens ledande land, både ekonomiskt och militärt, men också kulturellt och politiskt.
Martin Luther King (till vänster) pratar med Malcom X. Båda hade kommit för att höra en debatt i senaten om "The Civil Rights Act of 1964". Detta är den enda gången de möttes. Båda blev senare mördade, Malcom X 1965 och MLK 1968.
USA var en stormakt som inför omvärlden tillkännagav att de stod för frihet och rätten till mänskliga rättigheter, men där det egna amerikanska samhället präglades av rasdiskriminering, segregation och andra sociala problem.
Det var utifrån dessa orättvisor som en medborgarrättsrörelse växte fram i USA och började kämpa för de svartas och alla amerikaners medborgerliga rättigheter.
Medborgarrättsrörelsen använde fredliga demonstrationer och strejker för att påverka och få ett slut på rasdiskrimineringen. Deras mest kända ledare var pastorn Martin Luther King som 1964 fick ta emot Nobels fredpris.
En annan känd ledare var Malcolm X som till skillnad från Martin Luther King förespråkade självförsvar som en viktig del i kampen för de svartas medborgerliga rättigheter.
När John F Kennedy vann det amerikanska presidentvalet 1960 lät han införa lagar som förbjöd diskriminering. Han blev därför känd som en förkämpe för mänskliga rättigheter.
ANNONS
ANNONS
När Kennedy mördades 1963 tog hans vicepresident Lyndon B Johnson över för att kunna föra Kennedys politik vidare. Johnson hade dock inte Kennedys ungdomliga utstrålning vilket ledde till att motståndet mot det pågående Vietnamkriget ökade bland ungdomsrörelsen och medborgarrättsrörelsen som därmed tog allt mer avstånd från den amerikanska regeringens politik.
Under senare delen av 1960-talet ledde kampen mot Vietnamkriget och mot rasism till allt större demonstrationer och sammanstötningar mellan aktivister och polis. Samtidigt hårdnade rasmotsättningarna i USA. Malcolm X mördades 1965 och Martin Luther King 1968.
Medborgarrättsrörelsens kamp resulterade - trots alla motgångar - i utökade medborgerliga rättigheter och en förbättrad situation för de svarta i USA.
Det folkliga motståndet mot Vietnamkriget gav också resultat då den amerikanska regeringen till slut tvingades avsluta kriget (se ovan).
Efterkrigstidens ungdomskultur
De första tjugofem åren i Västeuropa efter andra världskriget innebar en obruten högkonjunktur med höga tillväxtsiffror, teknisk utveckling och stigande levnadsstandard. I spåren av denna utveckling formades nya tänke- och levnadssätt, särskilt bland ungdomen.
Woodstockfestivalen hölls inte som namnet antyder i Woodstock, utan istället i staden Bethel, ca 8 mil därifrån.
De ungdomar som växte upp i västvärlden under efterkrigstiden tillhörde den första ungdomsgenerationen som levde i materiellt överflöd. Denna ungdomsgeneration var också den första som tack vare den rådande högkonjunkturen och den utbyggda skolundervisningen fick ett utrymme mellan barndom och vuxenliv. De kunde därför uppleva en känsla av frihet under sin ungdomstid.
Denna frihet kom till uttryck både inom musik (t.ex. rock´n roll) och film där olika tonårsidoler växte fram (t.ex. Elvis och James Dean). Samtidigt utformades vissa bestämda sätt att umgås, äta och klä sig på som ledde till uppkomsten av subkulturer. Alla dessa ungdomliga nyheter spreds genom TV och media över hela västvärlden.
ANNONS
Den nya ungdomsgenerationens ökade levnadsstandard, trygghet och utbildning medförde också en större medvetenhet och kunskap om tillståndet i världen. Med detta uppstod ett avståndstagande mot den äldre generationens sätt att leva. Ungdomsrörelsen blev därför en viktig drivkraft bakom de stora sociala och politiska förändringarna som ägde rum i västvärlden under 1950- och 1960-talen.
Under 1960 talet började ungdomsrörelsen allt mer att förknippas med musik, droger, miljökamp och fredligt motstånd mot Vietnamkriget. Något som kom till uttryck i form av Flower-Power, jättedemonstrationer och musikfestivaler - som Woodstockfestivalen 1969. Politiskt ledde detta till ett uppvaknande och en vridning åt vänster i den allmänna opinionen.
Kvinnlig frigörelse
Om vi slutligen betraktar efterkrigstiden i ett genusperspektiv, så var det en historisk period av utökade kvinnliga rättigheter, både politiskt och ekonomiskt.
Den långa högkonjunkturen under efterkrigstiden bidrog till att barntillsynen och skolväsendet byggdes ut. Kvinnor kunde därför ta del av arbetslivet i större omfattning än tidigare, något som samtidigt gynnade västvärldens industri. Västvärldens kvinnor blev därmed inte lika ekonomiskt beroende av männen som tidigare, även om kvinnliga arbeten ofta var lågavlönade i förhållande till manliga arbeten.
En följd av det ökade ekonomiska oberoendet blev att skilsmässorna ökade under efterkrigstiden. Samtidigt ställde den kvinnliga frigörelsen indirekt ytterligare krav på kvinnor, då det oftast var - och fortfarande är - de som tar störst ansvar för hemarbete inom familjen, en omständighet som har lett till mycket dubbelarbete för många kvinnor.
På vilket sätt kom Atlantdeklarationen att användas mot kolonialmakterna som hade skapat den?
Berätta kortfattat om hur Indien blev självständigt.
Varför blev det en konflikt mellan Indien och Pakistan och vilka blev följderna?
Hur uppstod Israel och varför blev det en konflikt med Israel och arabstaterna?
Vad hände under Suezkrisen 1956 och vilka följder fick händelserna?
Berätta kortfattat om sexdagarskriget och oktoberkriget.
Varför är Mellanösternkonflikten (här Palestinakonflikten) fortfarande aktuell?
Varför bildades FN?
Varför fungerade inte FN så bra under kalla kriget?
Nämn några fakta om Kongokrisen.
Varför blandade sig USA i konflikten i Vietnam och vad hände sen?
Varför var det krig i Algeriet 1954-1962?
Hur försökte USA påverka händelseutvecklingen i Latinamerika?
Vad kämpade den amerikanska medborgarrättsrörelsen för?
Nämn några viktiga fakta om Martin Luther King.
Vad var den största skillnaden mellan efterkrigstidens ungdomar och t.ex. 1800-talets ungdomar?
Nämn några utmärkande drag för efterkrigstidens ungdomskultur.
Hur förändrades kvinnornas situation under efterkrigstiden?
Ta reda på:
Finns det länder idag som har kolonier?
Hur många länder är medlemmar i FN. Finns det länder som inte medlem?
Diskutera:
Efterkrigstiden karaktäriserades bl.a. av kolonial frigörelse. Vilka fördelar samt nackdelar ledde självständigheten till för befolkningen i länderna som nu fick styra sig själva?
Går det att lösa Palestinafrågan? Motivera ditt svar.
Hur skulle man kunna beskriva dagens ungdomskultur?
Under efterkrigstiden fick kvinnor mer ekonomisk makt än tidigare vilket bland annat ledde till ökad social frihet (t.ex. att kvinnor inte behövde vara beroende av mannens inkomst). Tycker du att det råder jämlikhet i det svenska samhället idag? Motivera.
Litteratur:
Niklas Ericsson m.fl., Samband Historia : Historia Plus, Sanoma Utbildning, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003
Hans Nyström m.fl., Perspektiv på historien, Gleerup, 2011
Per-Arne Karlsson m.fl., Epos : för gymnasieskolans kurs A, Liber, 2009
Sören Wibeck, Ett land två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska Media, 2009
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen Hemsida: Poetzsch Historica
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.
Nelson Mandela är känd som frihetskämpen som blev en internationell symbol för den svarta befolkningens (men också omvärldens) kamp mot det rasistiska apartheidsystemet i Sydafrika. Mandela som var en ledargestalt inom ANC (de svartas största politiska parti i Sydafrika) greps 1962 av apartheidregimen (de vita rasistiska myndigheterna) och fick sitta över 27 år i fängelse. Efter decennier av protester och politiskt engagemang både i Sydafrika och resten av världen, släpptes Mandela 1990 från fängelset. Han och ANC tilläts därefter bedriva sin politiska verksamhet helt öppet. Sydafrika höll på att förändras, och när apartheidsystemet försvann 1994 valdes Nelson Mandela till Sydafrikas president...
Ända sedan Israel utropades 1948 har alla försök att skapa fred mellan israeler och palestinier misslyckats. Men sällan har konflikten varit så nära en lösning som 1993 då Israels premiärminister Yitzhak Rabin skakade hand med sin ärkefiende, den palestinske ledaren Yassir Arafat framför Vita huset i USA. Men det avtal som skulle genomföras hade många fiender på båda sidor. 1995 sköts Rabin till döds av en 25-årig israel efter ett stort möte som firade freden. Mordet på Rabin bromsade fredsprocessen. 25 år senare var frågan ännu inte löst trots en oändlig rad förhandlingar och konferenser...
När Chris Hani, en av befrielseorganisationen ANC:s ledare, kallblodigt sköts ner utanför sitt hus i april 1993 var Sydafrika på väg mot en ny tid. Fria val skulle hållas där alla Sydafrikas invånare skulle få rösta. Dittills hade bara de vita haft rösträtt trots att de endast utgjorde 13 procent av landets befolkning. Fria val skulle innebära att ANC kom till makten eftersom 76 procent av invånarna var svarta. Hanis mördare hoppades att mordet skulle leda till inbördeskrig som gjorde valet omöjligt att hålla. Men istället satte utvecklingen mot fria val fart och ANC kom till makten. Då visade det sig att den tidigare regimen metodiskt mördat politiska motståndare. Den metoden använder flera länder än idag...
Folkmordet i Rwanda var en storskalig massaker som ägde rum mellan 7 april och 15 juli 1994. Massakrerna skedde under ett pågående inbördeskrig mellan landets två folkgrupper, hutuer och tutsier där de senare var en minoritet. Många moderata hutuer som vägrade delta i massakrerna eller kritiserade behandlingen av tutsier dödades också. Även om flera stormakter förvarnades om det planerade folkmordet så gjorde man inte mycket innan det var försent. Bland andra vägrade USA:s regering att kalla händelserna för ett ”folkmord”, medvetna om att det skulle tvinga dem att ingripa enligt internationella lagar...
Under hela sitt liv hade Rosa Parks varit frustrerad och arg över de orättvisor som hon och alla andra afroamerikaner tvingats utstå i det amerikanska samhället. Till slut fick hon nog och slog tillbaka genom att sitta kvar på sin plats i en segregerad buss. I samband med denna aktion i civil olydnad inleddes kampen på allvar mot rasismen I USA.
Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?
Artikel i tidningen Proletären där du kan läsa om den kubanska revolutionen ur ett socialistiskt perspektiv. Under den kubanska revolutionen flydde diktatorn Batista flydde till USA, medan revolutionära ledare som Rául Castro, Che Guevara, Camilo Cienfuegos och Fidel Castro kunde leda sina trupper in i de kubanska städerna. Sedan dess har det kubanska folket kämpat för sin revolution och sin socialism, i framgångar och i bakslag...
Programserie i två delar från UR. 2019 var det 25 år sedan folkmordet på tutsibefolkningen i Rwanda. På bara tre månader dödades över 800 000 människor. Grannar mördade grannar, vänner mördade vänner. Hur kunde folkmordet ske? Och hur går ett land vidare efter ett folkmord? Tack vare rättsprocesser och en aktiv försoningsprocess är Rwanda i dag ett av de mer stabila länderna i regionen. Serien innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmå...
Artikel i tidningen Populär Historia där Sara Griberg berättar om the Beatles. Före genombrottet spelade bandet flera timmar varje kväll på en krog i Hamburg. När de var tillbaka i Liverpool kom framgångarna.
Genomgång (8:20 min) där SO-läraren John Holm berättar om några spår som kolonialismen lämnat i världen idag. Här berörs bl.a. språket, religion, folket, gränser och ekonomi.
Pedagogisk genomgång (9:37 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som berättar om syftet med EU. Här fokuseras bl.a. på EU:s historia och nuvarande existens. Ska EU vara en federation eller konfederation?
Avsnitt (66 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om kärnvapenhotet. Efter den första lyckade provsprängningen av en atombomb trodde många att mänsklighetens dagar var räknade. Men vi finns fortfarande kvar. Frågan är - hur länge till?
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Tjernobylkatastrofen. I april 1986 hände det som inte fick eller kunde hända - en härdsmälta i Tjernobylverket i Ukraina. När debatten om olycksrisken väl lagt sig och säkerheten på världens kärnkraftverk i många fall blivit bättre stod vi dock fortfarande inför ett lika stort problem, vad gör vi med det livsfarliga avfallet...
Avsnitt (84 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Kongokrisen. De kom dit för att göra en insats för freden, men det som mötte de svenska FN-soldater som skickades till Kongo i början av 60-talet hade ingen vågat drömma om. Kongo i centrala Afrika hade precis blivit självständigt efter att i flera decennier varit en belgisk koloni. Men frigörelsen skulle bli allt annat än smärtfri...
Avsnitt (85 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Nelson Mandelas kamp mot apartheid och frihet i motståndsrörelsen ANC. Från den fredliga kampen på 40- och 50-talet, den väpnade grenen Umkhonto we Sizwes sabotage och bombdåd på 60-talet och de 27 åren i fängelse till frigivningen och att Mandela blev president 1994...
Avsnitt (87 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Falklandskriget. Den 2 april 1982 invaderar och ockuperar Argentina Falklandsöarna, en brittisk koloni bara 70 mil öster om den argentinska kusten. Efter 150 år av kolonisation vajade återigen den blåvita argentinska fanan på det som argentinarna ansåg vara sina Islas Malvinas.Men de 1800 skräckslagna öborna ville annat...
Avsnitt (80 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Balkankriget och slaget om Mostar. 1992 kommer kriget till Mostar i Bosnien Hercegovina. Från kullarna runt staden regnar granater ner över människorna. De som tidigare var grannar vänder sina vapen mot varandra och en stad förintas...
Avsnitt (78 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Dag Hammarskjöld och Kongokrisen. 1961 omkommer FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld i en flygplansolycka, som leder till decennier av spekulationer kring vad som egentligen hände...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Goose Green som var det största slaget mellan landstyrkor under Falklandskriget. Den 28 maj 1982 anföll brittiska 2. fallskärmsbataljonen samhället som hölls av drygt tusen argentinare...
