Antal invånare: 0,8 miljoner (2025)
Huvudstad: Thimphu
Bhutan är ett litet kungadöme som ligger inklämt mellan Indien och Kina i Himalaya. Under hundratals år var bergslandet isolerat från omvärlden. Först på 1960-talet skedde en öppning utåt. Sedan kungen gav upp sin absoluta makt i slutet av 1990-talet har en demokratisering pågått. De flesta bhutaneser lever på jordbruk för självhushåll. För staten är turism och export av elektricitet viktiga inkomstkällor.
Befolkning
Tre befolkningsgrupper dominerar i Bhutan: ngalong, sharchop och lhotshampa. De tibetanskättade ngalong är mest inflytelserika politiskt och kulturellt, medan de nepalesiska lhotshampas medborgerliga status är en infekterad fråga. Bhutan slåss med snabbt sjunkande födelsetal.
Tidigare hade landet tre officiella språk: dzongkha, engelska och nepali, men sedan 1988 är endast dzongkha nationellt språk.
Religion
Enligt författningen har buddismen en särskild ställning som "andligt arv" i Bhutan med principer om fred, barmhärtighet och tolerans. Samtidigt råder religionsfrihet och kungen är beskyddare av alla religioner.
Politiskt system
Bhutan är en monarki med ett parlament och en premiärminister, men kungen har stora maktbefogenheter. Landet har på kort tid genomgått en gradvis övergång från absolut monarki till parlamentarisk demokrati. I parlamentsvalet 2024 segrade PDP och den tidigare premiärministern Tshering Tobgay återkom som regeringschef. Han anses vara väst- och Indienvänlig.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Bhutan har sedan 2008 gått från att vara en absolut monarki till att stegvis bli en parlamentarisk demokrati. Det finns dock fortfarande flera demokratiska brister. Det är till exempel inte tillåtet att kritisera kungen och det politiska systemet.
Utrikespolitik och försvar
Bhutan har nära relationer med Indien, medan kontakterna med Kina är ansträngda. Indien och Kina konkurrerar om inflytandet över Bhutan. Relationerna till Nepal har länge störts av en konflikt kring nepalesiskättade flyktingar i två läger i östra Nepal.
Ekonomi
Bhutans ekonomi bygger på en urgammal grund av boskapsskötsel och jordbruk för självhushållning. Sedan millennieskiftet har landet upplevt en snabb ekonomisk utveckling, främst genom satsningar på turism och vattenkraft för elexport.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Bhutans geografi >
Utbildning
Först under 1960-talet började ett modernt skolväsende byggas upp i Bhutan. Tidigare sköttes undervisningen i huvudsak av buddistkloster. Satsningar har också gjorts på vuxenutbildning vilket bidragit till sjunkande analfabetism. I början av 1990-talet kunde bara 20 procent av invånarna läsa och skriva medan andelen numera överskrider 70 procent.
Kultur
Bhutans kulturella traditioner är tätt förknippade med den buddistiska religionen. Bildkonst, dans och musik präglas av stark symbolik som gestaltar religionens tankar om det godas seger över ondskan. Konstnärernas roll är i huvudsak att underordna sig traditionen. I allmänhet förs kunskaperna vidare i klostren. Den samtida filmen Skolan vid världens ände fick internationell uppmärksamhet.
Sociala förhållanden
Bhutanesernas levnadsförhållanden har förbättrats markant på bara ett par årtionden. Fattigdomen har minskat avsevärt och medellivslängden har ökat med 20 år. I de små bondbyar som flertalet bhutaneser lever i räcker jorden till för ett ganska gott liv med tillräckligt med mat på bordet.