Naturtillgångar och energi
Till följd den fullskaliga ryska invasionen 2022 och det krig som rasar sedan dess har Ukraina problem som väcker stark internationell oro: strider vid och om landets kärnkraftverk. Krigshandlingar leder också till att miljontals ukrainare berövas el och värme, samtidigt som marken förgiftas och fylls av minor.
Kärnkraftverket i Tjernobyl stängdes helt år 2000, 14 år efter den katastrof som ledde till omfattande radioaktivt nedfall, även över delar av Sverige (främst södra Norrland). De kvarvarande fyra kärnkraftverken har sammanlagt 15 reaktorer av vilka tre har tillkommit efter landets självständighet. Kärnkraftskapacitet brukar användas som buffert under kalla vintrar.
Tjernobyl är till följd av strålningsfaran en stängd zon. På platsen lagras också utbränt kärnbränsle.
Gas, kärnkraft och kol har tidigare stått för ungefär lika stora delar av den totala energiproduktionen (i runda tal en femtedel vardera), olja något mindre. Inslaget av förnybara energikällor (vind och sol) har varit litet och vattenkraft ännu mindre. För de allra senaste åren finns inte fullständiga uppgifter, men det står klart att förbrukningen av kol har minskat starkt.
Ukrainas egen produktion av gas har brukat täcka ungefär två tredjedelar av den inhemska förbrukningen. Före den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 köpte Ukraina rysk gas, med rabatt eftersom halvön hyste en rysk flottbas. Sedan 2015 köper Ukraina ingen rysk gas. I stället kommer nu gas från ett tiotal leverantörer i Västeuropa. Det har gjorts ombyggnader för att möjliggöra gasleveranser båda vägarna: inte bara västerut utan också västerifrån till Ukraina.
Jordbruk och industri
Ukrainas svartjordar hör till de bördigaste i världen och och landet är en av världens största spannmålsexportörer och nummer ett för solrosolja. Om produktionen minskar, påverkas flera av världens mest folkrika länder som behöver importera mat. Till följd av kriget kommer odlingsmark länge att vara minerad eller förgiftad. Industrin domineras av stål, tunga verkstäder och kemifabriker.
I Ukrainas bördigaste marker kan det näringsrika matjordsskiktet, lössjorden, vara en hel meter djupt. Exportvärdet på spannmål är nästan lika högt som värdet på landets största exportvara, stål. Dominerande i spannmålsexporten är korn, majs, vete och sojabönor. Vid sidan av spannmål odlas främst sockerbetor, potatis och andra grönsaker.
Industrisektorn är jämförelsevis stor. Ukraina är bland annat en av världens tio största ståltillverkare. Men det ryska anfallskriget har berövat landet stora industriregioner i öster. Kriget stör också produktionen i andra områden.
Bland de industrianläggningar som ödelagts av krigshändelser sedan 2022 finns ett stort stålverk i hamnstaden Mariupol och en av Europas största fabriker för konstgödsel i Sievjerodonetsk. De ryska styrkorna koncentrarades, efter en måttligt framgångsrik inledning, till Donbas, den gruv- och industritäta östra delen av Ukraina, men striderna hindrar eller påverkar produktionen på flera sätt och i flera regioner. Bland annat har exporten av järnmalm stoppats. Normalt exporteras järnmalm till Turkiet, Kina och flera EU-länder, bland andra.
Industrisektorn består av gruvor, järn-, stål-, olje- och gasindustri samt kemisk industri. Verkstadsindustrin producerar flygplan, bilar, precisionsinstrument med mera. Andra industrier tillverkar byggnadsmaterial, textilier och livsmedel.
Mycket av tillverkningen sker i energislukande jättefabriker.
Besök Landguiden och läs mer om Ukraina.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
