Bild:
Genus handlar om vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende.
M

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Det här avsnittet handlar om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Vi kommer också titta närmare på diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Alla människor har rätt att själva styra över sitt liv och välja vem man vill vara eller hur man vill leva. En grundläggande del av det är att hitta sin identitet. Några viktiga delar av en människas identitet är kön, sexuell läggning, etnicitet och klass. Alla dessa attribut påverkar hur vi formas som personer - hur vi tänker och känner och vilka olika val vi gör i vårt liv.

Socialisation

Vi människor är beroende av varandra för att kunna leva våra liv. Så har det varit ända sedan människosläktets uppkomst för flera miljoner år sedan. Människan har alltid levt i grupper och är på det viset sociala varelser. Oavsett vem vi är, hur vi lever eller vad vi tycker och känner, så är vi beroende av andra. Det är ett viktigt skäl till varför alla människors identitet måste respekteras.

Samtidigt formas vi också som individer genom samspelet med andra människor. Vi påverkas av vårt samhälle, av medier, av vår familj och av alla andra människor vi möter. Det kallas för socialisation.

Hela samhället påverkar vem vi blir, vad vi tycker och känner och hur vi uppför oss. På så sätt är vi alla en del av ett större socialt sammanhang.

Normer

Normer kan kallas för oskrivna regler. Det är handlingar vi förväntas att göra eller olika sätt vi förväntas vara på, även om det inte finns några nedskrivna regler om det.

Normer skiljer sig ofta mellan olika platser, sociala sammanhang och kulturer, men också såklart i olika historiska sammanhang.

Normer kan röra sig om allt möjligt. Det kan handla om att lämna plats till äldre på bussen, eller hur vi klär oss på ett bröllop, eller hur vi ser på andra människors sexualitet.

Människor som bryter mot dessa oskrivna regler kallas ibland för normbrytare. Då och då kan det vara nödvändigt att bryta mot en norm. Om ingen bröt mot normer så skulle gamla idéer och föreställningar om kön, sexualitet, klass, etnicitet och så vidare leva kvar. Genom att människor bryter mot normer kan samhället förändras. Idag kan till exempel män vara föräldralediga och hemma med sina barn, även om det för 50 år sedan, enligt dåtidens norm, var kvinnans uppgift.

Ett annat exempel är heteronormen, som länge varit dominerande i samhället, men som nu börjat ge vika för en mer öppen och tolerant syn på sexualitet. Enligt heteronormen är heterosexualitet det normala, allt annat betraktas som onormalt. Homosexuella och HBTQ-personer har därför tidigare haft svårt att leva ett liv som alla andra. I takt med att detta har förändrats har allt fler människor kunnat leva ett liv utan att behöva dölja vem de är.

Användbara begrepp

Genus är det man brukar kalla socialt kön och handlar om de förväntningar och föreställningar som både individer och samhälle har på hur människor bör vara och uppträda utifrån sitt biologiska kön.

Sexuell läggning: En persons sexuella orientering i fråga om partnerns kön. Det finns flera olika sexuella läggningar. Tre vanliga sexuella läggningar är: heterosexuell. homosexuell och bisexuell.

Heterosexualitet: Sexuell attraktion eller kärlek till en person av motsatt kön.

Homosexualitet: Sexuell attraktion eller kärlek till en person av samma kön.

Bisexualitet: Sexuell attraktion eller kärlek till personer oavsett vilket kön de har.

HBTQ: Orden står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer.

Etnicitet: Människors identifikation med och känsla av tillhörighet i en viss folkgrupp.

Klass (samhällsklass): Social grupp i ett samhälle som har liknande socioekonomiska förutsättningar.

Socialisation: De processer där barn utvecklar medvetenhet om sociala normer och värden och börjar forma sin identitet. Socialisationsprocessen är extra viktig under barndomen, men de fortsätter forma oss under hela våra liv.

Normer: Oskrivna regler för beteende som anger hur vi ska uppföra oss i olika situationer och som antingen bestämmer eller förbjuder ett givet beteende. Alla grupper av människor följer bestämda normer som understöds genom olika sanktioner (straff) om man bryter mot dem.

Stereotyp: En inre bild av en tänkt, eller faktisk grupp och dess medlemmar, ofta i form av förenklade - och inte sällan negativa - föreställningar av medlemmarnas egenskaper. Stereotyper leder ofta till att vi får fördomar mot andra. Exempel på stereotyper är: "den roliga värmlänningen", "den driftiga och snåla smålänningen", "den tysta och lugna norrlänningen" eller "den busiga pojken", "den flitiga flickan" och så vidare...

Jämlikhet: Alla människor är värda lika mycket och har samma skyldigheter och rättigheter.

Jämställdhet: Kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Sexualitet

Din etnicitet och vilken klass du föds i kan du inte påverka. De är en del av det arv du föds med. Lika lite går det att påverka vilket kön man föds i, eller vilken sexualitet man har. Utan sexualitet skulle samhället inte kunna fortleva eftersom människor behöver reproducera sig. Att människor känner sexuell lust är alltså varken konstigt eller onormalt, tvärtom tillhör det de allra viktigaste delarna av att vara människa.

Ingen människa väljer sin sexualitet. Oavsett om man älskar någon av sitt eget kön eller av motsatt kön, så är det inget man valt. Den som blir kär i någon av sitt eget kön kallas för homosexuell och den som blir kär i människor av motsatt kön kallas för heterosexuell. Människor som blir förälskade i både män och kvinnor kön kallas för bisexuella.

Länge var rättigheterna för homo- och bisexuella i Sverige skilda från heterosexuellas rättigheter. Homosexuella handlingar var olagliga ända fram till 1944, då homosexualitet istället kom att betraktas som en sjukdom. Sjukdomsstämplen togs inte bort förrän 1979.

Synen på sexualitet

Hur vi ser på människans sexualitet är idag liksom förr beroende av kultur och var i världen vi befinner oss. Men synen på vår sexualitet har också förändrats över tid. Vissa grupper talar om att det finns normala eller onormala sexuella läggningar, men tittar man över historisk tid så har alla tidsperioder haft sin egen syn på människors sexuella läggningar. Det som anses vara normalt i en tid kan anses onormalt i en annan tid och på en annan plats. Orsaken till att det är så är att vi människor påverkas av det samhälle vi lever i. Samhällets normer förändras över tid. Sexualiteten är också en del av varje samhälle.

Bilden av och normer om människors sexualitet påverkas av det omgivande samhället. Ett exempel på detta är hur människors sexualitet kan framställas i populärkulturen. I mitten av 1900-talet var det otänkbart att visa sexuella handlingar i vanlig film, och för omkring 20 år sedan var skildringar av homosexualitet både ovanliga och uppseendeväckande.

Idag förekommer olika former av sexualitet som normala inslag i nästan all media, och homosexuella personer och karaktärer är vanligt förekommande i TV-program, filmer och serier.

Jämlikhet och jämställdhet

Två närbesläktade begrepp är jämlikhet och jämställdhet. Även om begreppen är likartade så är de inte samma sak.

Jämlikhet syftar i första hand på allas lika värde. Det innebär att jämlikhet inte riktar sig mot någon särskild grupp utan mot hela samhället. Med begreppet jämlikhet menas alltså att vi ska ha samma förutsättningar juridiskt, politiskt och socialt. Det finns även de som menar att jämlikheten ska vara ekonomisk.

Ordet jämställdhet handlar istället om kvinnor och män - att samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska gälla oavsett kön. När man pratar om jämställdhet pratar man ibland om formell och reell jämställdhet. Formell jämställdhet innebär att såväl lagar som rättigheter är samma oavsett kön. Reell jämställdhet innebär att män och kvinnor har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i praktiken (i det verkliga livet).

Diskrimineringsgrunderna

För att skydda människor som tillhör olika utsatta grupper i samhället, har vi i Sverige något som kallas diskrimineringsgrunder. Det innebär att människor som särbehandlas negativt utifrån diskrimineringsgrunderna har ett särskilt skydd av lagen. Till exempel kan ingen nekas ett arbete eller liknande utifrån de grunder som anges i lagen.

Totalt finns det sju olika diskrimineringsgrunder. Dessa är:

1. Kön
Kön omfattar både män och kvinnor samt de som håller på att ändra, eller har ändrat sin könstillhörighet.

2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
Det som kallas för könsöverskridande identitet innebär att om någon inte definierar sig som tillhörande ett kön eller liknande skyddas den av lagen. Detta innebär att transpersoner och människor som bryter mot samhällets normer också är skyddade. På samma sätt skyddas också människor utifrån sexuell läggning.

3. Etnisk tillhörighet
Människor har ett specifikt skydd gällande diskriminering utifrån etnisk tillhörighet vilket innebär att man inte kan negativt särbehandla någon på grund av hudfärg, ursprung eller nationalitet. Denna diskrimineringsgrund omfattar även de nationella minoriteterna

4. Religion eller annan trosuppfattning
Människors religiösa övertygelse är också skyddad, även rätten att inte bedömas utifrån att man saknar religion. Dock omfattas inte filosofiska eller politiska värderingar av lagen.

5. Funktionsnedsättning
Människor med olika funktionsnedsättningar, oavsett om de är fysiska eller psykiska omfattas också av lagen. Detta innebär att lagen gäller oavsett om det är synliga eller osynliga funktionsnedsättningar.

6. Sexuell läggning
I diskrimineringsgrunderna definieras sexuell läggning som heterosexuell, homosexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar. Diskrimineringslagens skydd omfattar alla situationer och förutsättningar som kan relateras till den sexuella läggningen, som exempelvis att ha sexuellt umgänge eller att leva tillsammans med någon av samma kön eller av annat kön.

7. Ålder
Även ålder är en del av diskrimineringslagstiftningen. Alla är skyddade mot att diskrimineras på grund av sin ålder, oavsett om det råkar vara att man är ung eller gammal.

Genus i skolan

Genus är det man brukar kalla socialt kön och handlar om de förväntningar och föreställningar som både individer och samhälle har på hur människor bör vara och uppträda utifrån sitt biologiska kön.

Till vardags tänker vi kanske inte så mycket på det – inte förrän någonting bryter mot det vi förväntar oss. Exempel på sådana brott mot det förväntade (normbrott) kan vara när en tjej ofta drar snuskiga skämt, när en 13-årig kille sminkar sig, eller kanske ännu tydligare när en 50-årig man gör det.

Dessa föreställningar och förväntningar finns från första början i våra liv och de påverkar givetvis också hur vi tänker och uttrycker sexualitet och relationer.

Negativa uttryck om homosexualitet hänger bland annat samman med hur man uppfattar att killar och tjejer ”ska” vara, för att uppfattas som ”riktiga” tjejer och killar. Bland många pojkar i 12-15-årsåldern finns till exempel en rädsla att uppfattas som bög eller att man ska ha ett bögigt beteende, vilket i pojkarnas föreställningsvärld betyder ”mindre manlig” – något man absolut inte bör vara. Att då diskutera frågor som hur vi får vara som pojkar och flickor blir också ett sätt att arbeta med homo-, bi och transfrågor, utan att det är det som är huvudtemat.

Enligt läroplanen har skolan ett uppdrag att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Läroplanen anger bland annat att skolan ”har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster” och skolan ”ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”. Läroplanen tar även upp att förväntningar man har på flickor och pojkar och hur de bemöts och bedöms, hjälper till att forma hur eleverna uppfattar vad som är ”kvinnligt” och ”manligt”.

På senare år har det kommit ganska mycket litteratur dels om genus och skola mer generellt, dels om hur man konkret kan jobba med genus. Inte minst inom förskolan har det som ibland kallas genuspedagogik utvecklats. Men det handlar inte bara om att jobba specifikt med genus, utan också att ha det som ett perspektiv på hela undervisningen. Synen på genus påverkar oss i det mesta.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med socialisation?
     
  2. Ge exempel på hur socialisationen påverkar skapandet av vår personliga identitet.
     
  3. Ge exempel på positiva normer. Motivera.
     
  4. Ge exempel på negativa normer. Motivera.
     
  5. Vad menas med sexualitet?
     
  6. Beskriv kortfattat hur synen på sexualitet och könsroller förändrats med tiden?
     
  7. Förklara begreppen jämlikhet och jämställdhet.
     
  8. Vad är diskrimineringsgrunderna till för?
     
  9. Vad menas med genus?

Ta reda på:

  1. Hur framställs könsroller och familjemönster i dagens barnböcker?
     
  2. Leta fram din skolas likabehandlingsplan (alla skolor har en sådan) och jämför med diskrimineringsgrunderna i texten här ovanför.

Diskutera:

  1. Arbeta i grupper och diskutera vilka normer som gäller på skolgården, i klassrummet, i skolmatsalen och i biblioteket på din skola.
     
  2. Fundera på vilka normer som är bra och vilka som är dåliga i din klass och på din skola. Motivera varför de är bra eller dåliga.
     
  3. Finns det några normer som du själv tycker är lite "annorlunda" i din omgivning (t.ex. bland vänner eller andra grupper du är i kontakt med)?
     
  4. Upplever du att det råder jämställdhet i din klass och på din skola? Motivera.
     
  5. Vad kan du göra om du själv eller någon annan blir diskriminerad på din skola?

 

Källor:
http://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/
Fanny Ambjörnsson, I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Ordfront Förlag, 2004
Yvonne Hirdman, Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, Rapport/Maktutredningen, 1988
Yvonne Hirdman, Genus: om det stabilas föränderliga former, Liber, 2001
Michel Foucault, Sexualitetens historia Bd 3: Omsorgen om sig [Ny utg], Bokförlaget Daidalos, 2002
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.


Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1b och Naturkunskap 1a1.

Det här avsnittet handlar om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Vi kommer också titta närmare på diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Alla människor har rätt att själva styra över sitt liv och välja vem man vill vara eller hur man vill leva. En grundläggande del av det är att hitta sin identitet. Några viktiga delar av en människas identitet är kön, sexuell läggning, etnicitet och klass. Alla dessa attribut påverkar hur vi formas som personer - hur vi tänker och känner och vilka olika val vi gör i vårt liv.

Uppdaterad: 24 oktober 2018
Publicerad: 11 september 2018

Annons

Lärarmaterial om Sexualitet, könsroller och jämställdhet

av:
Polismyndigheten
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Alla människor är lika mycket värda, ändå delas människor in i Vi & Dom, där vissa anses vara bättre än andra. Varför blir det så?
av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
I det här skolmaterialet ges du och dina elever en introduktion till barnkonventionen och barnets rättigheter.
av:
UNICEF Sverige
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
Skolmaterial från UNICEF Sverige där du och dina elever i tio fristående lektioner kan arbeta med frågor kring de globala målen och vad de betyder för oss i Sverige.
av:
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.
av:
Utbildningsradion (UR)
Målgrupp:
Gymnasiet
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen.
av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
En vägledning om att samtala med unga nyanlända om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
På lika villkor - Jämställdhet genom livet tar ett helhetsgrepp kring området jämställdhet, med fokus på arbetslivet. För att få förståelse för villkoren i arbetslivet måste strukturer på samhällsnivå synas så väl som val på det personliga planet. Med detta nya undervisningsmaterial hoppas Arena Skolinformation att elever ska göra medvetna val i sitt kommande arbetsliv.
av:
RFSU
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
”Sex på kartan” är en klassiskt handtecknad film som talar klarspråk och bygger på ungdomars egna frågor. Filmen är tänkt att användas i sexualundervisningen på högstadiet.
av:
RFSU
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Här kan man läsa om sexkänslor och hur man kan göra när man till exempel smeker, hånglar, onanerar eller ligger med någon. För årskurs 6-9 och gymnasiet.
av:
RFSU
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett kunskapsmaterial för lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolan och gymnasieskolan.
av:
RFSU
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Hur kan man främja ömsesidigt sex i skolans sex och samlevnadsundervisning? "Vill du?" är fem korta filmer och en lärarhandledning med diskussionsfrågor.
av:
Teskedsorden
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varför upplever vissa av oss att vi är främlingar i vårt eget land? Materialet "Inte en främling!" är en serie personliga berättelser och funderingar kring ämnen som identitet och diskriminering, homofobi, antiromism, rasism etc.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Det här materialet handlar om dina och mina rättigheter, och våra möjligheter att vara de vi vill vara. Materialet består av texter, filmer, diskussions- och värderingsövningar som vill få elever och lärare att se hur normer och rättigheter formas, ifrågasätts och förändras. Utgångspunkten är historiska och nutida personberättelser och skeenden.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Mellanstadiet
Klassrumsmaterialet Alla människor! är till för lärare och elever i årskurs 4-6 som vill arbeta med mänskliga rättigheter och alla människors lika värde, fördjupat och med ett historiskt perspektiv.
av:
Forum för levande historia och RFSL Ungdom
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Konkreta övningar och diskussionsunderlag med fokus på normer kring kön, sexualitet och etnicitet.

Sidor

Artiklar om Sexualitet, könsroller och jämställdhet

M
Martin Nyblom
2018-08-06
Frans Pettersson och Lars Johansson dömdes till fängelse för att ha legat med varandra 1897. Homosexualitet var förbjudet i Sverige fram till 1944. 1979 slutade Socialstyrelsen att räkna...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-05-14
För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i...
M
Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO)
2014-03-03
Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I det arbetet har förskolor...

Länkar om Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Sortera efter:
          

På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.

Spara som favorit
          

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter i världen. Att lösa klimatkrisen. Att främja fred och rättvisa. Genom de Globala målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem.

Spara som favorit
          

UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.

Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:

  1. Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
  2. Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
  3. Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
  4. Konflikter: Krigets offer | Terrorism
  5. Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
  6. Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
  7. Resurser: Människovärde | Bistånd
  8. Sverige och världen: EU | Nato

Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.

Spara som favorit
          

På SVT:s webbplats finns en karta som visar de länder som har legaliserat enkönade äktenskap.

Spara som favorit
          

Artikel på sajten Forskning.se där du kan läsa om nätmobbning. När barn och unga mobbas på internet är det ofta deras utseende som står i fokus. Flickor får höra att de ser feta ut, pojkar att de inte är tillräckligt muskulösa. – Men flickorna tar åt sig mer och reagerar ofta med att bli nedstämda och dra sig undan, säger Sofia Berne som forskar om nätmobbning...

Spara som favorit
          

Genomgång (13:57 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om samboskap, äktenskap och skilsmässa.

Spara som favorit
          

Tankeväckande kortfilm (11:59 min) producerad av Crazy Pictures, 2015. På en helt vanlig arbetsplats pågår helt vanlig könsdiskriminering... I filmen är rollerna ombytta. 

Spara som favorit
          

”Sex på kartan” är en klassiskt handtecknad film (28:00 min) som talar klarspråk och bygger på ungdomars egna frågor. Filmen är tänkt att användas i sexualundervisningen på högstadiet. Filmen utspelar sig i biblioteket, där fem elever har samlats för frivillig extramatte. Men den ordinarie läraren dyker inte upp och vikarien Jao har hellre sexualkunskap än matte. Filmen är 28 minuter lång och producerad av RFSU och UR.
Här hittar du även en lärarhandledning till filmen

Spara som favorit
          

På RFSU:s webbplats kan du läsa om sexkänslor och hur man kan göra när man till exempel smeker, hånglar, onanerar eller ligger med någon. För sex är inte bara något man gör eller känner. Det handlar också om kunskaper. Det är bra med fakta och tips för att kunna bestämma själv – nu och senare i livet. Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet. Alla ska ha frihet att välja, vara och njuta.

Spara som favorit
          

Hur kan man främja ömsesidigt sex i skolans sex och samlevnadsundervisning? "Vill du?" är fem korta filmer och en lärarhandledning med diskussionsfrågor. Syftet med detta material är att förebygga kränkningar, övergrepp och sexuellt våld. Materialet presenteras av RFSU.

Spara som favorit
          

Kort introduktion (8:30 min) till normer. Vad är normalt? Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.

Spara som favorit
          

Introduktion (25:47 min) till genus och tankar kring genus i praktiken. Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.

Spara som favorit
          

Detta är en introduktionsfilm för materialet HBTQ, normer & makt. Materialet handlar om dina och mina rättigheter, och våra möjligheter att vara de vi vill vara. Historien är fylld av människor som stått upp mot normer och lagar som begränsat. Här möter du några av de personer som kämpat för respekt och alla människors lika värde och rättigheter.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida hittar du ett metodmaterial med konkreta övningar och diskussionsunderlag med fokus på normer kring kön, sexualitet och etnicitet. Materialet har skapats tillsammans med RFSL Ungdom och riktar sig till dig som vill arbeta med anti-diskriminering och likabehandling på skola eller inom organisation.

Spara som favorit
          

Genom historien har homosexuella utsatts för diskriminering och förföljelse. Idag kallas starkt negativa attityder mot homo-, bi och transpersoner för homofobi, ett begrepp som började användas på 1970-talet när kampen för lika rättigheter tog fart. Idag ökar antalet hatbrott mot homosexuella i Europa och gärningsmännen har ofta har kopplingar till rasistiska organisationer... Materialet presenteras av Forum för levande historia.

Spara som favorit
          

Programserie från UR om mobbning. Vilka roller finns i en mobbningssituation och hur kan individer som var och en är schyssta göra fruktansvärda saker mot andra när de är i grupp? Vi får träffa mobbade och före detta mobbade som berättar om tiden då de utsattes och vilka konsekvenser mobbningen har fått för deras liv. Vi får också träffa före detta mobbare som berättar om vad de utsatt andra för och hur det kändes. Ledande mobbningsexperter från Sverige, Finland och USA förklarar mobbningens mekanismer på ett vetenskapligt sätt.

Spara som favorit
          

Programserie (ca 2-4 min per avsnitt) från UR. Hur hade du själv reagerat? Och varför? I åtta så kallade "dramastarters", kortfilmer som kan användas för att sätta igång diskussioner, lyfts frågeställningar kring värdegrund och etiska dilemman. Ämnen som berörs är grupptryck, ansvar och könsroller. Filmerna är gjorda av studenter vid Stockholms dramatiska högskola.

Spara som favorit
          

En genomgång (8:32 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om identitet (vad är det och hur formas det)? Här behandlas bl.a. kön, sexualitet och normer.

Spara som favorit
          

factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du som lärare eller elev kan presentera mängder med avancerad samhällsfakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. I factlab kan du själv laborera med fakta. Det är enkelt att göra jämförelser som visar samband och skillnader, till exempel globalt mellan länder, eller nationellt mellan kommuner, counties eller motsvarande. Man kan sedan följa utvecklingen över tidsperioder och presentera resultatet som jämförande tabeller, diagram eller få det visat på kartor. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

En kort och tänkvärd film (5:13 min) om jämställdhet. Filmen är gjord av gymnasieläraren Björn Westerström.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Kvinnohistoria handlar bl.a. om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden. Genushistoria fokuserar på könsroller och betraktar dem som...

Är det rätt eller fel att göra abort? Gäller det i alla situationer? Vilka följder kan det bli?

Om hur vi påverkas av reklam och medierna som idag upptar en stor del av våra liv.

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara helt klart ht 2018.

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av...

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket värda.

Relationer, romantik, kärlek, äktenskap, skilsmässor, erotik och sexualitet genom historien.

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt och ekonomiskt.

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans uppgifter ingår att värna om dessa...

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt...

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här presenteras bland annat...

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på migration från och till...

Under uppbyggnad...