M

Genus handlar om vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende.

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Det här avsnittet handlar om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Vi kommer också titta närmare på diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Alla människor har rätt att själva styra över sitt liv och välja vem man vill vara eller hur man vill leva. En grundläggande del av det är att hitta sin identitet. Några viktiga delar av en människas identitet är kön, sexuell läggning, etnicitet och klass. Alla dessa attribut påverkar hur vi formas som personer - hur vi tänker och känner och vilka olika val vi gör i vårt liv.

Det här avsnittet handlar om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Vi kommer också titta närmare på diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Alla människor har rätt att själva styra över sitt liv och välja vem man vill vara eller hur man vill leva. En grundläggande del av det är att hitta sin identitet. Några viktiga delar av en människas identitet är kön, sexuell läggning, etnicitet och klass. Alla dessa attribut påverkar hur vi formas som personer - hur vi tänker och känner och vilka olika val vi gör i vårt liv.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Genus är det man brukar kalla socialt kön och handlar om de förväntningar och föreställningar som både individer och samhälle har på hur människor bör vara och uppträda utifrån sitt biologiska kön.

Sexuell läggning: En persons sexuella orientering i fråga om partnerns kön. Det finns flera olika sexuella läggningar. Tre vanliga sexuella läggningar är: heterosexuell. homosexuell och bisexuell.

Heterosexualitet: Sexuell attraktion eller kärlek till en person av motsatt kön.

Homosexualitet: Sexuell attraktion eller kärlek till en person av samma kön.

Bisexualitet: Sexuell attraktion eller kärlek till personer oavsett vilket kön de har.

HBTQ: Orden står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer.

Etnicitet: Människors identifikation med och känsla av tillhörighet i en viss folkgrupp.

Klass (samhällsklass): Social grupp i ett samhälle som har liknande socioekonomiska förutsättningar.

Socialisation: De processer där barn utvecklar medvetenhet om sociala normer och värden och börjar forma sin identitet. Socialisationsprocessen är extra viktig under barndomen, men de fortsätter forma oss under hela våra liv.

Normer: Oskrivna regler för beteende som anger hur vi ska uppföra oss i olika situationer och som antingen bestämmer eller förbjuder ett givet beteende. Alla grupper av människor följer bestämda normer som understöds genom olika sanktioner (straff) om man bryter mot dem.

Stereotyp: En inre bild av en tänkt, eller faktisk grupp och dess medlemmar, ofta i form av förenklade - och inte sällan negativa - föreställningar av medlemmarnas egenskaper. Stereotyper leder ofta till att vi får fördomar mot andra. Exempel på stereotyper är: "den roliga värmlänningen", "den driftiga och snåla smålänningen", "den tysta och lugna norrlänningen" eller "den busiga pojken", "den flitiga flickan" och så vidare...

Jämlikhet: Alla människor är värda lika mycket och har samma skyldigheter och rättigheter.

Jämställdhet: Kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Socialisation

Vi människor är beroende av varandra för att kunna leva våra liv. Så har det varit ända sedan människosläktets uppkomst för flera miljoner år sedan. Människan har alltid levt i grupper och är på det viset sociala varelser. Oavsett vem vi är, hur vi lever eller vad vi tycker och känner, så är vi beroende av andra. Det är ett viktigt skäl till varför alla människors identitet måste respekteras.

Samtidigt formas vi också som individer genom samspelet med andra människor. Vi påverkas av vårt samhälle, av medier, av vår familj och av alla andra människor vi möter. Det kallas för socialisation.

Hela samhället påverkar vem vi blir, vad vi tycker och känner och hur vi uppför oss. På så sätt är vi alla en del av ett större socialt sammanhang.

Normer

Normer kan kallas för oskrivna regler. Det är handlingar vi förväntas att göra eller olika sätt vi förväntas vara på, även om det inte finns några nedskrivna regler om det.

Normer skiljer sig ofta mellan olika platser, sociala sammanhang och kulturer, men också såklart i olika historiska sammanhang.

Normer kan röra sig om allt möjligt. Det kan handla om att lämna plats till äldre på bussen, eller hur vi klär oss på ett bröllop, eller hur vi ser på andra människors sexualitet.

Människor som bryter mot dessa oskrivna regler kallas ibland för normbrytare. Då och då kan det vara nödvändigt att bryta mot en norm. Om ingen bröt mot normer så skulle gamla idéer och föreställningar om kön, sexualitet, klass, etnicitet och så vidare leva kvar. Genom att människor bryter mot normer kan samhället förändras. Idag kan till exempel män vara föräldralediga och hemma med sina barn, även om det för 50 år sedan, enligt dåtidens norm, var kvinnans uppgift.

Ett annat exempel är heteronormen, som länge varit dominerande i samhället, men som nu börjat ge vika för en mer öppen och tolerant syn på sexualitet. Enligt heteronormen är heterosexualitet det normala, allt annat betraktas som onormalt. Homosexuella och HBTQ-personer har därför tidigare haft svårt att leva ett liv som alla andra. I takt med att detta har förändrats har allt fler människor kunnat leva ett liv utan att behöva dölja vem de är.

Sexualitet

Din etnicitet och vilken klass du föds i kan du inte påverka. De är en del av det arv du föds med. Lika lite går det att påverka vilket kön man föds i, eller vilken sexualitet man har. Utan sexualitet skulle samhället inte kunna fortleva eftersom människor behöver reproducera sig. Att människor känner sexuell lust är alltså varken konstigt eller onormalt, tvärtom tillhör det de allra viktigaste delarna av att vara människa.

Ingen människa väljer sin sexualitet. Oavsett om man älskar någon av sitt eget kön eller av motsatt kön, så är det inget man valt. Den som blir kär i någon av sitt eget kön kallas för homosexuell och den som blir kär i människor av motsatt kön kallas för heterosexuell. Människor som blir förälskade i både män och kvinnor kön kallas för bisexuella.

Länge var rättigheterna för homo- och bisexuella i Sverige skilda från heterosexuellas rättigheter. Homosexuella handlingar var olagliga ända fram till 1944, då homosexualitet istället kom att betraktas som en sjukdom. Sjukdomsstämplen togs inte bort förrän 1979.

Synen på sexualitet

Hur vi ser på människans sexualitet är idag liksom förr beroende av kultur och var i världen vi befinner oss. Men synen på vår sexualitet har också förändrats över tid. Vissa grupper talar om att det finns normala eller onormala sexuella läggningar, men tittar man över historisk tid så har alla tidsperioder haft sin egen syn på människors sexuella läggningar. Det som anses vara normalt i en tid kan anses onormalt i en annan tid och på en annan plats. Orsaken till att det är så är att vi människor påverkas av det samhälle vi lever i. Samhällets normer förändras över tid. Sexualiteten är också en del av varje samhälle.

Bilden av och normer om människors sexualitet påverkas av det omgivande samhället. Ett exempel på detta är hur människors sexualitet kan framställas i populärkulturen. I mitten av 1900-talet var det otänkbart att visa sexuella handlingar i vanlig film, och för omkring 20 år sedan var skildringar av homosexualitet både ovanliga och uppseendeväckande.

Idag förekommer olika former av sexualitet som normala inslag i nästan all media, och homosexuella personer och karaktärer är vanligt förekommande i TV-program, filmer och serier.

Jämlikhet och jämställdhet

Två närbesläktade begrepp är jämlikhet och jämställdhet. Även om begreppen är likartade så är de inte samma sak.

Jämlikhet syftar i första hand på allas lika värde. Det innebär att jämlikhet inte riktar sig mot någon särskild grupp utan mot hela samhället. Med begreppet jämlikhet menas alltså att vi ska ha samma förutsättningar juridiskt, politiskt och socialt. Det finns även de som menar att jämlikheten ska vara ekonomisk.

Ordet jämställdhet handlar istället om kvinnor och män - att samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska gälla oavsett kön. När man pratar om jämställdhet pratar man ibland om formell och reell jämställdhet. Formell jämställdhet innebär att såväl lagar som rättigheter är samma oavsett kön. Reell jämställdhet innebär att män och kvinnor har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i praktiken (i det verkliga livet).

ANNONS

ANNONS

Diskrimineringsgrunderna

För att skydda människor som tillhör olika utsatta grupper i samhället, har vi i Sverige något som kallas diskrimineringsgrunder. Det innebär att människor som särbehandlas negativt utifrån diskrimineringsgrunderna har ett särskilt skydd av lagen. Till exempel kan ingen nekas ett arbete eller liknande utifrån de grunder som anges i lagen.

Totalt finns det sju olika diskrimineringsgrunder. Dessa är:

1. Kön
Kön omfattar både män och kvinnor samt de som håller på att ändra, eller har ändrat sin könstillhörighet.

2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
Det som kallas för könsöverskridande identitet innebär att om någon inte definierar sig som tillhörande ett kön eller liknande skyddas den av lagen. Detta innebär att transpersoner och människor som bryter mot samhällets normer också är skyddade. På samma sätt skyddas också människor utifrån sexuell läggning.

3. Etnisk tillhörighet
Människor har ett specifikt skydd gällande diskriminering utifrån etnisk tillhörighet vilket innebär att man inte kan negativt särbehandla någon på grund av hudfärg, ursprung eller nationalitet. Denna diskrimineringsgrund omfattar även de nationella minoriteterna

4. Religion eller annan trosuppfattning
Människors religiösa övertygelse är också skyddad, även rätten att inte bedömas utifrån att man saknar religion. Dock omfattas inte filosofiska eller politiska värderingar av lagen.

5. Funktionsnedsättning
Människor med olika funktionsnedsättningar, oavsett om de är fysiska eller psykiska omfattas också av lagen. Detta innebär att lagen gäller oavsett om det är synliga eller osynliga funktionsnedsättningar.

6. Sexuell läggning
I diskrimineringsgrunderna definieras sexuell läggning som heterosexuell, homosexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar. Diskrimineringslagens skydd omfattar alla situationer och förutsättningar som kan relateras till den sexuella läggningen, som exempelvis att ha sexuellt umgänge eller att leva tillsammans med någon av samma kön eller av annat kön.

7. Ålder
Även ålder är en del av diskrimineringslagstiftningen. Alla är skyddade mot att diskrimineras på grund av sin ålder, oavsett om det råkar vara att man är ung eller gammal.

Genus i skolan

Genus är det man brukar kalla socialt kön och handlar om de förväntningar och föreställningar som både individer och samhälle har på hur människor bör vara och uppträda utifrån sitt biologiska kön.

Till vardags tänker vi kanske inte så mycket på det – inte förrän någonting bryter mot det vi förväntar oss. Exempel på sådana brott mot det förväntade (normbrott) kan vara när en tjej ofta drar snuskiga skämt, när en 13-årig kille sminkar sig, eller kanske ännu tydligare när en 50-årig man gör det.

Dessa föreställningar och förväntningar finns från första början i våra liv och de påverkar givetvis också hur vi tänker och uttrycker sexualitet och relationer.

Negativa uttryck om homosexualitet hänger bland annat samman med hur man uppfattar att killar och tjejer ”ska” vara, för att uppfattas som ”riktiga” tjejer och killar. Bland många pojkar i 12-15-årsåldern finns till exempel en rädsla att uppfattas som bög eller att man ska ha ett bögigt beteende, vilket i pojkarnas föreställningsvärld betyder ”mindre manlig” – något man absolut inte bör vara. Att då diskutera frågor som hur vi får vara som pojkar och flickor blir också ett sätt att arbeta med homo-, bi och transfrågor, utan att det är det som är huvudtemat.

Enligt läroplanen har skolan ett uppdrag att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Läroplanen anger bland annat att skolan ”har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster” och skolan ”ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”. Läroplanen tar även upp att förväntningar man har på flickor och pojkar och hur de bemöts och bedöms, hjälper till att forma hur eleverna uppfattar vad som är ”kvinnligt” och ”manligt”.

På senare år har det kommit ganska mycket litteratur dels om genus och skola mer generellt, dels om hur man konkret kan jobba med genus. Inte minst inom förskolan har det som ibland kallas genuspedagogik utvecklats. Men det handlar inte bara om att jobba specifikt med genus, utan också att ha det som ett perspektiv på hela undervisningen. Synen på genus påverkar oss i det mesta.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med socialisation?
     
  2. Ge exempel på hur socialisationen påverkar skapandet av vår personliga identitet.
     
  3. Ge exempel på positiva normer. Motivera.
     
  4. Ge exempel på negativa normer. Motivera.
     
  5. Vad menas med sexualitet?
     
  6. Beskriv kortfattat hur synen på sexualitet och könsroller förändrats med tiden?
     
  7. Förklara begreppen jämlikhet och jämställdhet.
     
  8. Vad är diskrimineringsgrunderna till för?
     
  9. Vad menas med genus?

Ta reda på:

  1. Hur framställs könsroller och familjemönster i dagens barnböcker?
     
  2. Leta fram din skolas likabehandlingsplan (alla skolor har en sådan) och jämför med diskrimineringsgrunderna i texten här ovanför.

Diskutera:

  1. Arbeta i grupper och diskutera vilka normer som gäller på skolgården, i klassrummet, i skolmatsalen och i biblioteket på din skola.
     
  2. Fundera på vilka normer som är bra och vilka som är dåliga i din klass och på din skola. Motivera varför de är bra eller dåliga.
     
  3. Finns det några normer som du själv tycker är lite "annorlunda" i din omgivning (t.ex. bland vänner eller andra grupper du är i kontakt med)?
     
  4. Upplever du att det råder jämställdhet i din klass och på din skola? Motivera.
     
  5. Vad kan du göra om du själv eller någon annan blir diskriminerad på din skola?

 

Källor:
http://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/
Fanny Ambjörnsson, I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Ordfront Förlag, 2004
Yvonne Hirdman, Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning, Rapport/Maktutredningen, 1988
Yvonne Hirdman, Genus: om det stabilas föränderliga former, Liber, 2001
Michel Foucault, Sexualitetens historia Bd 3: Omsorgen om sig [Ny utg], Bokförlaget Daidalos, 2002
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.


Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för Samhällskunskap åk 4-6 och Samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1b och Naturkunskap 1a1.

Sidan uppdaterad: 26 januari 2019
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Fair Sex - ett digitalt läromedel om trafficking, sex och mänskliga rättigheter

av: RealStars
Högstadiet, Gymnasiet

Fair Sex - sex på lika villkor med ömsesidig respekt, tar ställning mot alla typer av sexuella övergrepp och kränkningar.

+ Läs mer

Youmo i praktiken - samtala om sexualitet, hälsa och jämställdhet

av: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Högstadiet, Gymnasiet

En vägledning om att samtala med unga nyanlända om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet.

+ Läs mer

Vi & Dom - pedagogiskt material om hatbrott

av: Polismyndigheten
Högstadiet, Gymnasiet

Alla människor är lika mycket värda, ändå delas människor in i Vi & Dom, där vissa anses vara bättre än andra. Varför blir det så?

+ Läs mer

Artiklar om Sexualitet, könsroller och jämställdhet

M

Homosexualitet på 1800-talet: Frans och Lars fick fängelse för att de haft sex

av: Martin Nyblom
2018-08-06

Frans Pettersson och Lars Johansson dömdes till fängelse för att ha legat med varandra 1897. Homosexualitet var förbjudet i Sverige fram till 1944. 1979 slutade Socialstyrelsen att räkna homosexuella som psykiskt sjuka...

+ Läs mer

M

Kvinnor och män i arbetslivet

av: Hans Thorbjörnsson
2014-05-14

För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i tiden för att märka enorma skillnader. I den här artikeln kan du läsa om hur det gick till när kvinnorna tog sig in på den svenska arbetsmarknaden...

+ Läs mer

M

Mobbning, skollagen och barnkonventionen

av: Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO)
2014-03-03

Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I det arbetet har förskolor och skolor ett mycket stort ansvar...

+ Läs mer

Länkar om Sexualitet, könsroller och jämställdhet

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar bl.a. om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden. Genushistoria fokuserar på...

Abort

Är det rätt eller fel att göra abort? Gäller det i alla situationer? Vilka följder kan det bli?

Media och påverkan

Medias uppgift, ansvar och påverkan.

Demokrati

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara...

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Rasism och främlingsfientlighet

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket...

Historia om relationer, kärlek och sex

Relationer, romantik, kärlek, äktenskap, skilsmässor, erotik och sexualitet genom historien.

Feminism

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...

Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...

Sveriges befolkning, migration och integration

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...

Arbete och boende

Under uppbyggnad...

Relaterade taggar

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

SO-rummet tag typ

Preventivmedel

Här hittar du material som kan relateras till användningen av olika preventivmedel förr och idag.

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

SO-rummet tag typ

Förhållanden och äktenskap

Här hittar du material som kan relateras till förhållanden och äktenskap förr och idag.

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

SO-rummet tag typ

Minoriteter

Här hittar du material med anknytning till nationella och etniska minoriteter förr och idag.

Sexuella läggningar

Sexuell läggning handlar om vad de personer som du blir kär i eller tänder på har för kön. Exempel...

SO-rummet tag typ

Mobbning och kränkningar

Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskriminerings-grunderna...

Sexualundervisning

Det finns många olika sätt att organisera skolans sexualundervisning. Här följer några...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...

Religion och homosexualitet

Även om en stor del av världens befolkning definierar sig själva som heterosexuella har det alltid...

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...