Till vapen för revolutionen – när värnplikten föddes i Frankrike
Lästid 28 minuter
År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...
Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen
Lästid 26 minuter
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Varför blev det revolution i Frankrike?
Lästid 18 minuter
Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?
Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten
Lästid 21 minuter
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
Voltaire – upplysningens vassa penna
Lästid 16 minuter
Med humor, ilska och en sylvass penna utmanade Voltaire både kungar, kyrkan och gamla föreställningar. Han kämpade mot religiös fanatism, vidskepelse och orättvisor och uppmanade människor att använda sitt förnuft och tänka själva. Samtidigt var han långt ifrån demokrat i modern mening. Voltaire var en motsägelsefull person – rik, berömd och ibland fåfäng, men också en modig försvarare av människor som utsattes för förföljelse och övergrepp. Hans idéer blev en viktig del av upplysningen och påverkade synen på frihet, tolerans och makt långt efter hans död...
Livet på Paris gator under 1700-talet
Lästid 15 minuter
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Stadsliv i 1700-talets Frankrike
Lästid 16 minuter
Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...
Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike
Lästid 13 minuter
I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...
Lätta fakta om Colosseum
Lästid 4 minuter
Colosseum är en av de mest kända byggnaderna från romarriket. På den stora arenan samlades tiotusentals människor för att se människor strida mot varandra och mot vilda djur. Stridskämparna brukade kallas för gladiatorer och de hade utbildats i gladiatorskolor. Arenan byggdes för nästan 2 000 år sedan och blev en symbol för Rom. Idag är den en av Italiens mest besökta sevärdheter...
Hur uppfanns ångmaskinen?
Lästid 11 minuter
Ångkraften prövades långt före industrialiseringen. Redan på 100-talet e.Kr beskrev greken Heron en enkel ångturbin som roterade av ångan. Under 1600-talet visade Otto von Guericke med sina Magdeburgska halvklot hur ånga kunde ge stor kraft. År 1712 byggde Thomas Newcomen en praktisk ångmaskin för att pumpa vatten ur gruvor. På 1760-talet förbättrade James Watt tekniken med en separat kondensor som sparade mycket bränsle och gjorde ångmaskinen användbar i fler miljöer...
Koder och chiffer under andra världskriget
Lästid 18 minuter
I krig är det inte bara trupper och vapen som avgör – information kan vara minst lika viktig. Därför måste all kommunikation skyddas. Om en sida lyckas knäcka fiendens koder kan den ta del av hemliga meddelanden och få ett stort militärt övertag. Det framgick tydligt under andra världskriget. Genom att kunna läsa kodade meddelanden fick man reda på fiendens planer i förväg. Det kunde förändra hela spelplanen och vända krigslyckan. Så skedde 1942 vid Midway i Stilla havet och senare samma år vid El Alamein i Nordafrika...
H.G. Wells – Ett modernt Utopia
Lästid 7 minuter
H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...
Étienne Cabets Icaria – utopi med samhället som maskin
Lästid 6 minuter
Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...
Thomas Mores Utopia
Lästid 14 minuter
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Den goda staten, enligt Platon
Lästid 9 minuter
Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...
En eftermiddag på gymnasiet – om idrott och bad i antikens Grekland
Lästid 16 minuter
I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...
Slaveri i antikens Aten
Lästid 11 minuter
I antikens Aten var slaveriet en självklar del av samhället. Nästan hälften av invånarna var slavar och saknade rättigheter, medan en liten grupp fria män styrde staten. Slavarna arbetade överallt – i hemmen, i hamnen, i gruvor och åt staten – och deras arbete gjorde det möjligt för de fria medborgarna att ägna sig åt politik och filosofi. Atens demokrati hade inte varit möjlig utan slaveriet. Den berömda atenska demokratin hade alltså även en mörk sida...
Hur man bodde i antikens Aten
Lästid 8 minuter
Hur bodde människorna i Aten på 400- och 300-talen f.Kr? Ja, det beror verkligen på vilka människor man talar om. Bondefamiljerna bodde ofta i små, runda hyddor av flätverk och lera. De fattigaste levde i bergshålor. Andra bodde i riktiga hus, men de var mycket enkla. I regel hade dessa hus en våning med två eller tre små rum. Ibland hade de en övervåning med ett eller två rum. En trätrappa utanpå huset ledde dit. Det hände att vindsvåningen hyrdes ut till bostadslösa eller till utlänningar som ville ha en bostad i staden...
Födelse och död i antikens Grekland
Lästid 7 minuter
I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...
Mellanårsvalen i USA – röd elefant mot blå åsna
Lästid 4 minuter
Vart fjärde år är det mellanårsval till kongressen i USA:s huvudstad Washington. Kongressen är USA:s parlament och motsvarar alltså riksdagen i Sverige. USA:s parlament är uppdelad i två kammare – senaten och representanthuset...