Det första världskrigets orsaker
Lästid 10 minuter
Varför bröt första världskriget ut 1914? Under lång tid hade spänningarna mellan Europas stormakter vuxit. Nationalism, konkurrens om kolonier och Tysklands växande makt skapade motsättningar. Samtidigt rustade länderna upp sina arméer och bildade militära allianser. Europa blev alltmer uppdelat i två rivaliserande grupper. När den österrikisk-ungerske tronföljaren Franz Ferdinand mördades i Sarajevo den 28 juni 1914 utlöstes en politisk kris. Genom en rad beslut och krigsförklaringar utvecklades konflikten snabbt till ett europeiskt storkrig, som snart spreds till andra delar av världen...
Det första världskrigets följder
Lästid 8 minuter
När första världskriget tog slut 1918 hade omkring 17 miljoner människor mist livet och stora delar av Europa drabbats av förödelse. Kriget förändrade också Europas politiska karta och ledde till att flera nya stater bildades. I Ryssland tog kommunisterna makten, medan Tyskland drabbades av ekonomiska kriser och ett växande politiskt missnöje som senare bidrog till nazisternas framgångar. För att förhindra nya krig bildades Nationernas förbund, men organisationen lyckades inte bevara freden. Bara drygt 20 år senare bröt andra världskriget ut. Följderna av första världskriget kom därmed att påverka stora delar av 1900-talets historia...
Det andra världskrigets följder
Lästid 13 minuter
När andra världskriget tog slut 1945 hade minst 60 miljoner människor mist livet och stora delar av Europa och Asien låg i ruiner. Städer behövde byggas upp på nytt och miljontals människor hade förlorat sina hem. Samtidigt förändrades världens politiska karta. Europa delades mellan öst och väst, och motsättningarna mellan USA och Sovjetunionen ledde till kalla kriget. Men kriget hade också drivit fram viktiga tekniska framsteg, bland annat inom flyg-, raketteknik och datorer. Följderna av andra världskriget kom att prägla världen under lång tid framöver...
Det andra världskrigets orsaker
Lästid 12 minuter
Varför bröt andra världskriget ut 1939? Bakom kriget låg flera orsaker som delvis hade sina rötter i Versaillesfreden efter första världskriget. Under 1930-talet utnyttjade Adolf Hitler Tysklands ekonomiska problem och människors missnöje för att vinna stöd för nazisterna. Samtidigt rustade Nazityskland upp sin militär och började erövra nya områden, medan Storbritannien och Frankrike länge försökte bevara freden genom att gå med på flera av Hitlers krav. Men eftergifterna stoppade inte Hitlers planer. När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 bröt andra världskriget ut...
Den franska revolutionens följder
Lästid 8 minuter
Den franska revolutionen 1789 förändrade Frankrike i grunden. Kungamakten störtades, adelns särskilda rättigheter avskaffades och upplysningens nya idéer om frihet och jämlikhet fick allt större betydelse. Men revolutionen ledde också till våld, förföljelser och tusentals avrättningar. När Napoleon tog makten 1799 gick revolutionen mot sitt slut, men dess idéer levde vidare och kom att påverka utvecklingen i stora delar av Europa...
Den franska revolutionens orsaker
Lästid 12 minuter
Varför bröt den franska revolutionen ut år 1789? Bakom upproret låg ett växande missnöje med kungamakten och det orättvisa ståndssamhället, där adeln och prästerna hade särskilda förmåner medan stora delar av befolkningen levde i fattigdom. Samtidigt spreds nya idéer om frihet och jämlikhet. När landet dessutom drabbades av ekonomisk kris, missväxt och stigande matpriser blev situationen alltmer desperat. Till slut exploderade missnöjet i en revolution som skulle förändra både Frankrike och Europas historia...
Den amerikanska revolutionens orsaker
Lästid 8 minuter
Varför gjorde de amerikanska kolonisatörerna i Nordamerika uppror mot ett av världens mäktigaste länder? Under 1700-talet växte missnöjet med Storbritanniens skatter och kontroll över handeln. Samtidigt krävde kolonisterna större politiskt inflytande och inspirerades av upplysningens nya idéer om frihet och självbestämmande. Konflikten ledde till krig och slutligen till att USA blev en självständig stat...
Till vapen för revolutionen – när värnplikten föddes i Frankrike
Lästid 28 minuter
År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...
Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen
Lästid 26 minuter
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Varför blev det revolution i Frankrike?
Lästid 19 minuter
Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med efterföljande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?
Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten
Lästid 22 minuter
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
Voltaire – upplysningens vassa penna
Lästid 16 minuter
Med humor, ilska och en sylvass penna utmanade Voltaire både kungar, kyrkan och gamla föreställningar. Han kämpade mot religiös fanatism, vidskepelse och orättvisor och uppmanade människor att använda sitt förnuft och tänka själva. Samtidigt var han långt ifrån demokrat i modern mening. Voltaire var en motsägelsefull person – rik, berömd och ibland fåfäng, men också en modig försvarare av människor som utsattes för förföljelse och övergrepp. Hans idéer blev en viktig del av upplysningen och påverkade synen på frihet, tolerans och makt långt efter hans död...
Livet på Paris gator under 1700-talet
Lästid 16 minuter
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Stadsliv i 1700-talets Frankrike
Lästid 16 minuter
Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...
Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike
Lästid 13 minuter
I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...
Lätta fakta om Colosseum
Lästid 5 minuter
Colosseum är en av de mest kända byggnaderna från romarriket. På den stora arenan samlades tiotusentals åskådare för att se människor strida mot varandra och mot vilda djur. Stridskämparna brukade kallas för gladiatorer och de hade utbildats i gladiatorskolor. Arenan byggdes för nästan 2 000 år sedan och blev en symbol för Rom. Idag är den en av Italiens mest besökta sevärdheter...
Hur uppfanns ångmaskinen?
Lästid 11 minuter
Ångkraften prövades långt före industrialiseringen. Redan på 100-talet e.Kr beskrev greken Heron en enkel ångturbin som roterade av ångan. Under 1600-talet visade Otto von Guericke med sina Magdeburgska halvklot hur ånga kunde ge stor kraft. År 1712 byggde Thomas Newcomen en praktisk ångmaskin för att pumpa vatten ur gruvor. På 1760-talet förbättrade James Watt tekniken med en separat kondensor som sparade mycket bränsle och gjorde ångmaskinen användbar i fler miljöer...
Koder och chiffer under andra världskriget
Lästid 18 minuter
I krig är det inte bara trupper och vapen som avgör – information kan vara minst lika viktig. Därför måste all kommunikation skyddas. Om en sida lyckas knäcka fiendens koder kan den ta del av hemliga meddelanden och få ett stort militärt övertag. Det framgick tydligt under andra världskriget. Genom att kunna läsa kodade meddelanden fick man reda på fiendens planer i förväg. Det kunde förändra hela spelplanen och vända krigslyckan. Så skedde 1942 vid Midway i Stilla havet och senare samma år vid El Alamein i Nordafrika...
H.G. Wells – Ett modernt Utopia
Lästid 7 minuter
H.G. Wells flyttar drömmen om det perfekta samhället ut i rymden. I boken "Ett modernt Utopia" skildrar han en tvillingplanet som liknar jorden, men där världen är enad och samma lagar gäller överallt. Maskiner gör allt det tunga arbetet, och staten äger marken och de stora företagen. Samhället är samtidigt strikt organiserat. Alla människor registreras noggrant och delas in i fyra psykologiska klasser som baseras på deras karaktär. Men Wells beskriver också städer som är ljusa och levande. Tysta elektriska tåg glider fram utan smuts och buller, och förälskade människor rör sig fritt i samhället...
Étienne Cabets Icaria – utopi med samhället som maskin
Lästid 6 minuter
Fransmannen Étienne Cabet (1788-1856) drömde om ett idealsamhälle som fungerade lika prydligt som en maskin. I boken "Resan till Icaria" beskriver han en stat där städerna är noggrant planerade och där människors vardag är starkt organiserad. Alla äter tillsammans på bestämda tider. Arbetstiden är reglerad. Det finns ingen privat egendom eftersom nationen äger allt. Samhället styrs genom val, men mycket makt ligger hos regeringen och olika kommittéer som bestämmer över mat, kläder och skola. Cabet försökte också göra sin idé verklig i USA, men konflikter och hans nästan diktatoriska ledarstil gjorde att projektet splittrades och till slut rann ut i sanden...
