ANNONS
Artikelarkiv
Brott och straff på medeltiden
Lästid 9 minuter
I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...
Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden
Lästid 11 minuter
Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...
Hantverk och skrån på medeltiden
Lästid 8 minuter
Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...
Hade du velat bo i en stad på medeltiden?
Lästid 6 minuter
Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!
Städerna i medeltidens Sverige
Lästid 8 minuter
Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...
Sjukvård och sjukdomar på medeltiden
Lästid 11 minuter
Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige
Lästid 14 minuter
Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...
Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro
Lästid 8 minuter
Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...
Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet
Lästid 12 minuter
Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...
Kungen och hans män
Lästid 9 minuter
På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...
Medeltidens början i Sverige
Lästid 6 minuter
För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda...
Historia och historiska källor
Lästid 8 minuter
När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet...
Källor och spår efter vikingatiden
Lästid 9 minuter
Vikingarna var inte bara plundrare. De var också handelsmän, upptäcktsresande och bosättare. De byggde samhällen, grundade riken och spred sina traditioner och sin kultur till andra delar av världen. De seglade längre än många andra folk på sin tid och knöt samman Norden med andra delar av världen. I den här sista artikeln i serien om vikingarna och deras värld kan du läsa om vilka spår som finns kvar idag av vikingatiden och hur vikingarna beskrivs i film, serier, tv-spel, böcker och tidningar...
Runorna - nordbornas skriftspråk
Lästid 4 minuter
Runorna ristades med kraft i sten, ben och trä – ibland för att hedra en älskad släkting, eller berätta om egna stordåd. Ibland för att skydda med hjälp av runornas magi. Med sexton kantiga tecken berättade nordborna om äventyr, mod, liv och död. Runstenarna står kvar, men människorna och deras röster har tystnat. Bara berättelserna lever vidare, i slingrande mönster och gåtfulla ord...
Orsaker till vikingatidens slut
Lästid 6 minuter
När de gamla handelsvägarna över Medelhavet öppnades för européerna igen under korstågen i slutet av 1000‑talet och på 1100-talet, minskade Nordens roll i den internationella handeln. Samtidigt spred sig kristendomen bland Nordens länder. Kungar byggde starkare riken, nya lagar infördes och kyrkan ville ha fred. Vikingatågen och vikingarnas tid som fria krigare var nu förbi.
Vikingatidens slut
Lästid 3 minuter
Under slutet av 1000-talet började livet förändras i Norden. Nordborna gav sig inte längre iväg på vikingatåg och handelsresor. Nu var det istället de nordiska länderna som påverkades av omvärlden. Nya sätt att handla, ökad kungamakt och kristendomens nya idéer gjorde att samhället blev annorlunda...
Asatron - vikingarnas religion
Lästid 9 minuter
Under vikingatiden trodde människorna i Norden på asatron – en religion med många spännande berättelser. De gamla sagorna är fyllda med mystik och äventyr som utspelar sig i en värld där människor lever sida vid sida med gudar och jättar. Vikingarnas tro syntes inte bara i deras berättelser, den fanns också i deras vardag. Vid fester offrades djur till gudarna, och när någon dog var det viktigt att begrava personen på rätt sätt - tillsammans med ägodelar som skulle komma till användning i livet efter döden...
Orsaker till vikingarnas handelsresor och vikingatåg
Lästid 5 minuter
Under vikingatiden gav sig nordborna ofta ut på långa sjöresor som förde dem långt hemifrån. Ibland var de ute efter att handla eller hitta nya platser att bo på, men ofta rörde det sig om rena krigståg eller plundringsfärder. Vikingarna påverkade därmed många som levde i Europa under den här tiden och kom att få en stor roll i Europas historia. Men vad var det egentligen som fick nordborna att ge sig iväg på sina resor?
Grundlagarna
Lästid 7 minuter
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
Hovrätt
Lästid 4 minuter
Hovrätterna är Sveriges näst högsta allmänna domstolar och prövar mål som har överklagats från tingsrätten. De spelar en viktig roll i rättssystemet genom att se till att domar kan omprövas. Samtidigt utbildar de nya domare och ger synpunkter till regeringen på nya lagförslag. Totalt finns sex hovrätter i landet – den äldsta, Svea hovrätt, grundades redan 1614...
