ANNONS
Artikelarkiv
Armén och flottan under Vasatiden
Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....
Mynt under medeltiden och Vasatiden
Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka. Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung...
Vitus Bering i Sibirien – kamp mot kyla och polarrävar
”I tio år förbereddes detta stora företag och tio timmar användes till dess huvudsakliga mål”. Så skrev en tysk forskare sedan en rysk expedition år 1741 till sist nått sitt mål och från Sibirien ankrat vid en ö i norra Nordamerika. Men expeditionens ledare Vitus Bering gav redan efter några timmar order om att segla tillbaka trots alla år och ansträngningar forskningsfärden kostat. Trots misslyckandet i Nordamerika ledde Berings upptäckter i Sibirien till att Ryssland till slut lyckades uppfylla en många hundra år gammal dröm...
Medeltidens helgonkult
Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig stå i särskild relation till Gud. De vördades som föredömen, men också som medlare för människor inför Gud. Helgonkulten hade rötter i kristendomens första tid och var mycket populär då den gjorde den kristna religionen lättförståelig och konkret för vanligt folk...
Svenskt bergsbruk under medeltiden och Vasatiden
Bergsbruket i Sverige inleddes på 1000-talet med koppar- (Falun, Åtvidaberg) och järnbrytning (Utö, Bergslagen). Järnbrytningen fick sitt verkliga genombrott under 1100- och 1200-talen. Den tredje stora metallen, silver, blev en viktig produkt först mot medeltidens slut (Sala). Dessförinnan hade alltsedan tidig järnålder malm hämtats ur myrar, och myrmalmsutvinningen fortsatte parallellt med gruvdriften under hela medeltiden.
Kristnandet av Sverige
Kristnandet var en långdragen process som kan sägas vara avslutad i Sverige först på 1100-talet. Kristendomens spridning var en naturlig konsekvens av nordbornas integrering i Europa genom vikingatågen. Under sina färder till Bysans och Västeuropa kom människorna i Norden i kontakt med kristendomen långt innan de själva blev kristna...
Nordostpassagen och döden i Arktis
År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om Ryssland. En gryta hängde fortfarande över den öppna eldstaden, och en klocka stod lutad mot en vägg. Böcker, vapen och hushållsföremål låg strödda här och där. Ingen var hemma, men det var inte så konstigt. Hyddan hade stått övergiven i 274 år. Carlsen hade upptäckt den plats där holländaren Willem Barents tvingats övervintra med sin besättning i slutet av 1500-talet. Barents hade letat efter Nordostpassagen - sjövägen från Europa till Kina norr om Ryssland. Liksom många andra kom Barents aldrig tillbaka...
Sökandet efter Nordvästpassagen ledde till kolonisation av Nordamerika
Nordvästpassagen kallades den sjöväg till Asiens rikedomar som många européer hoppades finna norr om Amerika. Men de som sökte efter Nordvästpassagen stoppades gång på gång av ismassor. Många upptäckare försvann spårlöst och kom aldrig tillbaka Trots detta fortsatte sökandet i århundraden. Efter mer än fyrahundra år lyckades en norrman hitta passagen - det visade sig att det tog tre år att ta sig igenom...
Medeltidens skrån och gillen
Under medeltiden var hantverkarna och köpmännen anslutna till olika skrån som hade hand om fackliga och ekonomiska frågor. Vid sidan av skråna fanns gillen som var sociala sammanslutningar som kan beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna var till hantverkarna eller köpmännen, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket...
Frälset i medeltidens Sverige
Begreppet "frälse" är en benämning på de samhällsgrupper (adelns och kyrkans folk) som var befriade från skatt och även hade en viss rättslig särställning. Skattefrihet och immunitet för kyrkan beviljades första gången i Sverige år 1200 samt åter av Magnus Ladulås vid ett möte i Söderköping 1281. Det världsliga frälsets (adeln) uppkomst räknas från Alsnö stadga 1280...
Araberna, del 3: Ett världsvälde skapas
Tredje delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det arabiska väldets expansion under det umayyadiska kalifatet 661-750. Vid den här tiden växte riket i öster till Indusdalen och in i Centralasien. I väster blev hela Nordafrika intaget 665 och merparten av Iberiska halvön erövrades...
Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Kläder förr - en rikedom
Idag är vi vana att ha massor med kläder. I våra garderober och lådor finns strumpor, underkläder, byxor, tröjor, skjortor och blusar. Vi har ofta långt mer kläder än vi egentligen behöver. Det är inte många som kommer till skolan i samma kläder hela veckan. Detta är nytt för vår tid. Långt in på 1900-talet var kläderna en dyrbarhet, som man vårdade väl och var rädd om. De kläder man hade skulle räcka i flera år, och det fanns ofta ingen möjlighet att skaffa nya om de gamla gick sönder. Det blev att lappa och laga...
Tre sätt att se på tid: Om jordens, människans och civilisationernas historia
Forskarna uppskattar att jorden skapades för omkring 4 600 miljoner år sedan. Det är en tidsrymd som är så enorm att den är svår för människan att förstå. För att göra det lite lättare att överblicka kan vi räkna om jordens ålder till ett vanligt år på tolv månader. Vi låtsas att det i dag är årets sista dag. Det är en måndag och klockan är tolv på förmiddagen...
Gandhi, icke-våldsprincipen och Indiens självständighet
Ingen indisk ledare har haft lika stor makt som Mohandas (Mahatma) Gandhi som föddes 1869. Under större delen av sitt långa liv arbetade han för att Indien, som var en brittisk koloni, skulle bli självständigt. Gandhi förespråkade icke-våld. Hans anhängare visste att de kunde misshandlas och fängslas men detta skulle de utstå utan protester. Gandhi startade 1900-talets protester mot kolonialism, rasism och våld, protester som pågår än idag. Efter över fyrtio års kamp blev Indien självständigt 1947. Men muslimer och hinduer fick varsin stat vilket krossade Gandhis dröm om ett enat självständigt Indien. 1948 mördades Gandhi av en hinduisk grupp som krävt hela Indien. Gandhi som hela sitt liv predikade icke-våld föll själv för en mördare...
Araberna, del 2: De första kaliferna
Andra delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om de fyra första kaliferna, deras erövringar och expansion av det islamiska väldet. Du kan också läsa kortfattat om det tidiga kalifatets uppbyggnad och organisation samt den inre religiösa splittringen som uppstod under kalif Alis tid vid makten (656-661)...
Araberna, del 1: Islams uppkomst
Första delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här berörs geografiska förutsättningar och det rådande politiska läget på den arabiska halvön under 500-talet innan Muhammeds tid vid makten. Du kan också läsa om Muhammeds tid i Mekka, flykten till Medina och islams framväxt...
100 år av allmän rösträtt
Under åren 2018–2021 firar Sverige hundra år med allmän och lika rösträtt. Men hur gick det till? Varför kom rösträtten just då? Vilka kämpade för rösträtt, vilka spjärnade emot och vilka begränsningar i rösträtten återstod efter 1921?
Sverige under Gustav Vasa
När Gustav Vasa steg upp på tronen som svensk kung var den politiska situationen långt ifrån problemfri. Det gällde främst att få till stånd fred, att ordna statsfinanserna, organisera styret av landet och bygga upp näringslivet samt att undvika religiös splittring som hotade genom reformationen. Trots stora problem och många konflikter var Gustav Vasa framgångsrik i ansträngningarna att stärka både kungamakten och riket. Under hans ledning lades grunden för den moderna svenska staten och inte utan skäl kallas han i historieskrivningen ofta för riksbyggmästaren...
James Cook och kontinenten som inte fanns
1492 upptäckte Columbus en ny kontinent som européerna inte trodde fanns. På 1700-talet gjorde James Cook tvärtom och bevisade att en kontinent många trodde på inte existerade. De flesta upptäcktsresande är berömda för vad de funnit. Cooks berömmelse vilar alltså delvis på vad han inte fann. Men under sina långa havsresor kartlade Cook också stora områden som tidigare var okända för européerna, stoppade en dödlig sjukdom med surkål och såg till att en ögrupp i Stilla havet fick namn efter en svensk forskare...