ANNONS
Artikelarkiv
Naturreligion - ett samspel med naturen
I vissa religioner framträder människans samhörighet med naturen särskilt tydligt. Naturens krafter kommer till uttryck i växlingen mellan mörker och ljus, sommar och vinter, ebb och flod, regn och torka, och bestämmer förutsättningarna för mänskligt liv. Norrsken, åskväder, vulkanutbrott och andra naturfenomen markerar närvaro. I dessa kraftfält lever människan inte som en analyserande åskådare, utan som delaktig i en allomfattande organisk helhet. Hon delar tillvaron med djuren, växterna och de "döda" tingen. Det går inte någon skarp gräns mellan levande och döda. Allt ingår i helheten...
Naturreligion i afrikanska samhällen
En grundtanke i afrikansk livssyn är att människans liv bildar en helhet. Afrikaner tycker att européer gör en onaturlig uppdelning av tillvaron i olika fack, olika för t.ex. kultur, religion, politik och arbete. Religionen är inte en avdelning för sig utan hör samman med allt som hör livet till...
Samerna - från trumman till korset
Vår kunskap om samisk religion grundar sig på en levande folktradition, berättelser från 1600- och 1700-talens missionärer, arkeologiska utgrävningar och den samiska trumman med sin rika men svårtolkade teckenvärld. Nåjden var samernas motsvarighet till de afrikanska folkens medicinman och de sibiriska folkens shaman. Hans själ frigjorde sig under extas från kroppen för att besöka avlägsna världar, där gudar och andar bodde...
Religioner i Östasien, del 1: Universum och människan
I den östra delen av Asien - i Nordkorea och Sydkorea, Taiwan, Kina, Japan och i viss mån i Vietnam - finns många olika religioner. Mahayanabuddhismen är den dominerande. Vid sidan av den finns i Kina konfucianism och taoism, och i Japan shintoism, som är Japans gamla nationalreligion. En mångtusenårig kulturtradition har skapat ett åtminstone delvis gemensamt religiöst tänkande. Detta gäller bl.a. synen på universum, världen och människan. Himmel, jord och människa är en enhet och påverkar varandra efter bestämda principer. Några religionshistoriker har givit beteckningen "universism" åt detta tankesystem...
Religioner i Östasien, del 2: Hur ska människan leva?
Målet för människans handlande är att vara i harmoni med kosmos. Hon måste försöka förstå den kosmiska utvecklingen så att hon kan anpassa sig till den. Hon måste lära sig att se och tyda årstidsväxlingarna och olika naturfenomen. Det är där hon finner regler för sitt eget handlande. Det finns i princip två vägar att nå fram till harmoni. Den ena kallas sedlighetens väg, och rekommenderas av Konfucius. Den andra rekommenderas av Lao-tse och kan kallas kontemplationens väg...
Religioner i Östasien, del 3: Gudar, demoner och kult
Det religiösa livet i Östasien präglas av en mycket iögonfallande kult. Tillvaron är fylld av gudar och demoner, som människorna dyrkar på allehanda sätt. Bruket av offer och besvärjelser avtar successivt, men finns fortfarande kvar på ett påtagligt sätt. I Kina har det avtagit starkt efter kejsardömets fall 1912, men det har aldrig helt försvunnit. En omfattande religionsblandning karaktäriserar det religiösa livet. Kinesen kan t.ex. delta i en offergudstjänst i ett taoisttempel på förmiddagen och i en buddhistisk begravningsceremoni på eftermiddagen. Japanen kan också utan problem delta i såväl buddhistiska som shintoistiska ceremonier. Delvis beror detta på att föreställningarna om gudar och andar och kulten av dessa är likartad i taoism, shintoism och buddhism...
Religioner i Östasien, del 4: Religion och samhälle
Genom de stora politiska omvälvningarna i Östasien har religion och politik kommit att vara nära kopplade till varandra. Nedärvd etik och människors levnadssätt löper som en röd tråd genom de stora samhällsförändringarna i Kina. Etiken är också viktig för de kinesiska ledarna. Det är den konfucianska etiken som förvaltas. Även i Japan härskar idén om lojalitet och vördnad för överheten. Det japanska samhället utgör idag en blandning av starkt traditionsbunden livsstil och ett USA-influerat levnadssätt. Den traditionsbundna livsstilen karaktäriseras av en stark känsla av gemenskap med släkt och samhälle. Familjens och samhällets heder och ära är viktig...
Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - 1800-talet och framåt
Den franska revolutionen och utvecklingen under tidigt 1800-tal blev en vattendelare i medborgarskapets idéhistoria. Begreppet undersåte försvann inte, men utmanades av ”medborgare”. Svensken (mannen) kunde uppfattas som en deltagande individ, någon som var med att förbättra människans lott. Medborgarskapet blev universellt (omfattande alla) och lagstadgat i en författning istället för hierarkiskt och diskriminerande...
Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - medeltid och tidigmodern tid
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...
Idén om medborgarskapet - antikens Grekland och Rom
Genom historien och i skilda delar av världen har medborgarskapet haft olika innebörder. Men att det rör sig om ett samspel mellan rättigheter och skyldigheter gäller såväl för dagens moderna medborgarskap som för antikens grekiska stadsstater. Vi kan därför med det slitna uttrtycket ”redan de gamla grekerna . . .” ta vår avstamp där för uppemot 3 000 år sedan...
Medborgaren och medborgarskapet - en historisk resa
I januari 1793 ställdes ”medborgare Louis Capet” inför rätta i Paris. Han befanns skyldig till landsförräderi och avrättades. Han var bara en av de tusentals som under franska revolutionen dödades på liknande sätt. Skälet till att hans öde får inleda berättelsen om medborgarskap är just hans titel. Som ett led i avskaffandet av alla privilegier i det franska samhället (adelns rätt till jordegendom, monopol på höga poster i staten och skattefrihet) stadgades ett gemensamt tilltal för alla. Medborgare, på franska citoyen, skulle markera den jämlikhet som ingick i revolutionens stolta paroller ”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Att det blev lite si och så med alla dessa tre kan vi bortse från i det här sammanhanget. Poängen är att ”medborgare Capet” tidigare som kung av Frankrike hade benämnts Louis (Ludvig) XVI, regent av Guds nåde, högt över sina undersåtar...
Diocletianus påbörjade romarrikets delning
När general Diocles från Dalmatien utropades till kejsare år 284 stod det romerska riket på randen till sammanbrott. Längs hela den nordliga gränsen pågick strider med germanska folk. I Nordafrika hade olika lokala stammar visat tecken på att göra uppror. I öster hotade det nypersiska riket. Och överallt inom själva riket pågick oroligheter som krävde militära insatser. Allt detta kunde inte hanteras av en person, från en enda huvudstad. Riket måste delas. Så resonerade Diocletianus...
Marxismen, del 1: Människan
Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...
Marxismen, del 2: Samhället
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
Marxismen, del 3: Verkligheten
Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...
Existentialismen - fördjupning
Existentialismen är en humanistiskt inspirerad livsåskådning där synen på människans unika existensmöjligheter är central. Inom existentialismen betonas att människan är fri i sina val och därför alltid ansvarig för sina beslut och sin livsbana. Med valfriheten följer ångest. Att våga välja det man själv tror på och inte bara göra det som man tror att andra förväntar sig att man ska göra, det är att leva ett "autentiskt liv". Detta är målet i den existentialistiska människosynen...
Humanismen - fördjupning
Humanismen är mer en tankeströmning än en heltäckande livsåskådning. Historiskt har den haft stor betydelse för alla västerländska demokratier genom sin betoning av människovärdet. Samtidigt har den låtit sig förenas med vitt skilda religiösa och politiska uppfattningar. Man kan tala om både en kristen humanism, en naturalistisk och en existentialistisk...
Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet
Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...
1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism
I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...
Frågor om livet: Vad tror jag själv?
Människor har alltid funderat på och diskuterat livsfrågor av olika slag. Svaren varierar mellan olika tider, kulturer, livsåskådningar och religioner. Många av frågorna har naturligtvis inte några slutgiltiga svar. Livsfrågorna behöver inte vara uttalade. Ofta är de omedvetna och yttrar sig som ett ordlöst sökande eller en otillfredsställelse med den verklighetstolkning man redan har...