ANNONS
Artikelarkiv
Svenska armén och flottan under stormaktstiden
Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...
Kalmarunionen - drottning Margaretas fredsprojekt
Plötsligt trädde Norden fram. Påven, kejsaren och andra ledande män blev medvetna om att uppe i norr hade det bildats ett rike som var större än något annat i hela Europa. Regerat av en kvinna. Det var en union som sträckte sig från Island i norr till tyska riket i söder, från Karelen i öster till de ännu existerande resterna av vikingakolonin på Grönland i väster. Dessutom hörde Färöarna, Shetlandsöarna och Orkneyöarna till unionen...
Feodalismen i Västeuropa under medeltiden
Högmedeltidens Europa (1000-1300) kännetecknades bland annat av påvemaktens starka ställning. Kyrkans ideologi genomsyrade lagstiftningen, och etnisk och social tillhörighet ansågs ofta mindre viktig än identiteten som kristen. För världen utanför framstod Västeuropa under denna epok som en enhet, vars överhuvud var påven i Rom. Ett annat framträdande drag i det dåtida Europa var feodalismen som var ett komplicerat system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar...
Sveriges enande som ett rike var en långdragen process
När enades Sverige som ett rike och vem var Sveriges första regent? Frågeställningen känns säkert igen, men finns det egentligen något konkret svar? Historieprofessor Gunnar Åselius reder ut frågan.
Sveriges stenålder, bronsålder och järnålder
Stenåldern i Norden brukar räknas från ca 12 000 f.Kr då de första människorna vandrade in i området, fram till ca 1800 f.Kr då bronsföremål blev allt vanligare i Norden som statussymboler och redskap. Därefter kommer vi in i bronsåldern som varade mellan 1800 f.Kr och 500 f.Kr. När sedan järn blev allt mer vanligt omkring 500 f.Kr kallas perioden för järnåldern, vilken sträcker sig ända fram till ca 1050 e.Kr då vikingatiden (den sista delperioden i Nordens järnålder) slutar i samband med att den kristna kulturen (inkl. skrivkonsten) införs i Norden...
Vallonernas betydelse för svensk järnindustri
Under 1600-talet var Nederländerna – dagens Belgien och Holland – Europas ekonomiska kraftcentrum. Amsterdam framstod som tidens stora handelsstad dit internationellt kapital sökte sig. Inom järnindustrin var Nederländerna ledande med sin avancerade teknik och sina moderna produktionsformer. Vallonien, det fransktalande området mot gränsen till Frankrike, blev en guldgruva också för Sverige. Härifrån rekryterades ett par tusen yrkesarbetare, företagare och köpmän – vallonerna – som genom sin insats för bruksnäringen i vårt land kan sägas vara den mest lönsamma importen någonsin...
Attacken mot World Trade Center i New York förändrade världen
Den 11 september 2001 drabbades USA av det värsta terroristdådet i landets historia då två stora passagerarflygplan kapades och flög in i de över 400 meter höga tvillingtornen som utgjorde kontorskomplexet World Trade Center på Manhattan i New York. Stora delar av händelseförloppet kablades ut i direktsändning till en chockad omvärld. Terrorattacken med dess följder kom därefter att sätta en global prägel på 00-talets ekonomiska och politiska utveckling...
Nobels historia i S:t Petersburg och Ryssland
Svenska exportföretag som grundats under 1890-talets industriella genombrott lockades av den ryska marknaden. I S:t Petersburg fanns AB Separator, Asea, SKF, Alfa-Laval, AGA, Bolinders och L M Ericsson. Mest imponerande var dock Nobels fabriksområde och residens vid Samsonkajen i norra delen av S:t Petersburg. Nobels ryska historia speglar inte bara den svenska uppfinnartraditionen och industriella offensiven under 1800-talets senare del utan också Rysslands omvälvande historia decennierna kring sekelskiftet 1900 med industrialisering, världskrig och efterföljande revolution 1917...
Den kristna oppositionen i Nazityskland och fredsmötet i Sigtuna 1942
Det neutrala Sverige spelade en viss roll i de försök som gjordes för att stoppa andra världskriget. Ett sådant var de hemliga samtalen mellan den protestantiska tyska oppositionen och företrädare för den anglikanska kyrkan i Sigtuna, där den kristna Sigtunastiftelsen befinner sig. Denna plan, som förutsatte att Hitlers regim störtades, gick emellertid om intet, då den brittiska regeringen var avvisande. Istället fordrade de allierade ”unconditional surrender”, det vill säga obetingad kapitulation av Nazityskland...
Axel von Fersens försök att rädda det franska kungaparet från revolutionen
Axel von Fersen var sommaren 1791 svindlande nära att skriva in sig i historieböckerna. Om inte en nitisk postmästare stoppat kungaparets vagn i Varennes, nära gränsen till Luxemburg, kanske den franska historien hade sett annorlunda ut. Bakom Fersens försök att föra Ludvig XVI och Marie Antoinette ur det revolutionära Frankrike stod inte bara äventyrliga aristokrater utan också regenter som Gustav III...
Claus von Stauffenberg och attentatet mot Hitler
Ett knappt år före Tredje rikets fall försökte tyska oppositionella officerare mörda Hitler. Deras motiv var både pragmatiska och etiska. De ansåg att Hitler förde landet till en avgrund och militärerna var de som hade störst möjligheter att göra slut på honom. De hade försökt otaliga gånger innan, men detta var det sista, tappra försöket av en gravt krigsskadad överste vid namn Stauffenberg. Planen misslyckades. Hade det lyckats hade många människoliv sparats...
Järnet och Bergslagen under medeltiden
I över 800 år har man gjort järn i Bergslagen. Det behövdes mycket arbetskraft i skogen, gruvan och hyttan, därför lockades folk hit tidigt med särskilda privilegier. Hyttorna anlades vid vattendrag så att masugnarnas bälgar skulle kunna drivas med vattenhjul. Man eldade runt berget för att sedan kyla det så att det sprack, varefter malmen kunde brytas loss. Redan på 1200-talet kom järnmalmsexporten från Sverige igång, då man skeppade ut järnet i järnstycken...
Bakgrunden till det första korståget
Det var under kyrkomötet i Clermont år 1095 som påven Urban II uppmanade de församlade - flera hundra präster, biskopar och världsliga ledare - att genast, tillsammans, låta organisera ett jättelikt väpnat pilgrimståg mot den muslimska världen för att undsätta den östra kyrkan i deras försvar av kristendomen. Sällan har ett enda tal betytt så mycket. Påvens uppmaning spreds över stora delar av Europa och hörsammades av tiotusentals kristna som var mer än villiga att döda i Guds namn. Därmed inleddes en tvåhundraårig era av korståg med massmord och hat i dess kölvatten...
Höstlovet - skollovet som aldrig varit ett riktigt lov
Visste du att höstlovet från början kallades potatislovet? Så var det faktiskt, om man nu egentligen kan kalla det för "lov". Höstlovet eller läslovet som det numera kallas utgör idag en välbehövlig andningspaus för både elever och lärare, även om lärarna till skillnad mot eleverna oftast inte är lediga. Men höstlovet har inte alltid varit förknippat med "rekreation" för skolbarn och är väl egentligen inte det idag heller, i alla fall inte om man som elev ägnar tiden åt vad regeringen planerat att den ska ägnas till. I den här artikeln berättar Folke Schimanski om höstlovets (och potatisens) historia...
Vita bussarna
Under andra världskrigets sista månader räddades mirakulöst nog cirka 15 000 fångar från nazisternas koncentrationsläger. Det skedde med de så kallade Vita bussarna, som var en samnordisk aktion under svensk ledning. Omkring hälften av de som befriades var danska och norska fångar. De övriga bestod av en rad olika nationaliteter, en grupp danska judar samt svensk-tyska kvinnor och deras barn...
Mänskliga rättigheter - förr och idag
Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten...
Ekonomins globalisering
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Globaliseringen kännetecknas främst av gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...
Matbrist och ransonering vid hemmafronten under första och andra världskriget
Kejsar Napoleon fällde en gång det bekanta yttrandet att ”en armé marscherar på sin mage”. En förbisedd aspekt i krigshistoriska framställningar är matfrågan. Hur försörjde sig befolkningen i de drabbade länderna? Faktiskt spelade tillgången på föda en viktig roll för krigföringen och för krigets utgång, inte minst under 1900-talets två världskrig. De revolutioner som ägde rum i Europa i samband med första världskriget föregicks av talrika hungerdemonstrationer. Massvält förekommer ofta i samband med krig. Fast i gynnsammare fall kunde också folkhälsan höjas genom en påtvingad omställning från animalisk till vegetarisk kost. Historien om krig och mat har därför också intresse för dagens debatt om klimatfrågan...
När digerdöden drabbade Sverige
Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet på annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn för dem som kunde tolka dem. De andra behövde bara lyssna på flyktingarna från drabbade städer...
Magnus Eriksson - Folkungaättens siste regent
Kring midsommar 1319 lyftes den treårige Magnus Eriksson - kung av Sverige och Norge - upp på Mora stenar för att mottaga svenskarnas hyllning. I det lyftet inleddes en lysande kunglig bana som under lång tid sammanföll med glansperioden i svensk medeltid, för att mot slutet, efter att digerdöden drabbat landet, vända till det motsatta...