ANNONS
Artikelarkiv
Nobels historia i S:t Petersburg och Ryssland
Svenska exportföretag som grundats under 1890-talets industriella genombrott lockades av den ryska marknaden. I S:t Petersburg fanns AB Separator, Asea, SKF, Alfa-Laval, AGA, Bolinders och L M Ericsson. Mest imponerande var dock Nobels fabriksområde och residens vid Samsonkajen i norra delen av S:t Petersburg. Nobels ryska historia speglar inte bara den svenska uppfinnartraditionen och industriella offensiven under 1800-talets senare del utan också Rysslands omvälvande historia decennierna kring sekelskiftet 1900 med industrialisering, världskrig och efterföljande revolution 1917...
Den kristna oppositionen i Nazityskland och fredsmötet i Sigtuna 1942
Det neutrala Sverige spelade en viss roll i de försök som gjordes för att stoppa andra världskriget. Ett sådant var de hemliga samtalen mellan den protestantiska tyska oppositionen och företrädare för den anglikanska kyrkan i Sigtuna, där den kristna Sigtunastiftelsen befinner sig. Denna plan, som förutsatte att Hitlers regim störtades, gick emellertid om intet, då den brittiska regeringen var avvisande. Istället fordrade de allierade ”unconditional surrender”, det vill säga obetingad kapitulation av Nazityskland...
Axel von Fersens försök att rädda det franska kungaparet från revolutionen
Axel von Fersen var sommaren 1791 svindlande nära att skriva in sig i historieböckerna. Om inte en nitisk postmästare stoppat kungaparets vagn i Varennes, nära gränsen till Luxemburg, kanske den franska historien hade sett annorlunda ut. Bakom Fersens försök att föra Ludvig XVI och Marie Antoinette ur det revolutionära Frankrike stod inte bara äventyrliga aristokrater utan också regenter som Gustav III...
Claus von Stauffenberg och attentatet mot Hitler
Ett knappt år före Tredje rikets fall försökte tyska oppositionella officerare mörda Hitler. Deras motiv var både pragmatiska och etiska. De ansåg att Hitler förde landet till en avgrund och militärerna var de som hade störst möjligheter att göra slut på honom. De hade försökt otaliga gånger innan, men detta var det sista, tappra försöket av en gravt krigsskadad överste vid namn Stauffenberg. Planen misslyckades. Hade det lyckats hade många människoliv sparats...
Järnet och Bergslagen under medeltiden
I över 800 år har man gjort järn i Bergslagen. Det behövdes mycket arbetskraft i skogen, gruvan och hyttan, därför lockades folk hit tidigt med särskilda privilegier. Hyttorna anlades vid vattendrag så att masugnarnas bälgar skulle kunna drivas med vattenhjul. Man eldade runt berget för att sedan kyla det så att det sprack, varefter malmen kunde brytas loss. Redan på 1200-talet kom järnmalmsexporten från Sverige igång, då man skeppade ut järnet i järnstycken...
Bakgrunden till det första korståget
Det var under kyrkomötet i Clermont år 1095 som påven Urban II uppmanade de församlade - flera hundra präster, biskopar och världsliga ledare - att genast, tillsammans, låta organisera ett jättelikt väpnat pilgrimståg mot den muslimska världen för att undsätta den östra kyrkan i deras försvar av kristendomen. Sällan har ett enda tal betytt så mycket. Påvens uppmaning spreds över stora delar av Europa och hörsammades av tiotusentals kristna som var mer än villiga att döda i Guds namn. Därmed inleddes en tvåhundraårig era av korståg med massmord och hat i dess kölvatten...
Höstlovet - skollovet som aldrig varit ett riktigt lov
Visste du att höstlovet från början kallades potatislovet? Så var det faktiskt, om man nu egentligen kan kalla det för "lov". Höstlovet eller läslovet som det numera kallas utgör idag en välbehövlig andningspaus för både elever och lärare, även om lärarna till skillnad mot eleverna oftast inte är lediga. Men höstlovet har inte alltid varit förknippat med "rekreation" för skolbarn och är väl egentligen inte det idag heller, i alla fall inte om man som elev ägnar tiden åt vad regeringen planerat att den ska ägnas till. I den här artikeln berättar Folke Schimanski om höstlovets (och potatisens) historia...
Vita bussarna
Under andra världskrigets sista månader räddades mirakulöst nog cirka 15 000 fångar från nazisternas koncentrationsläger. Det skedde med de så kallade Vita bussarna, som var en samnordisk aktion under svensk ledning. Omkring hälften av de som befriades var danska och norska fångar. De övriga bestod av en rad olika nationaliteter, en grupp danska judar samt svensk-tyska kvinnor och deras barn...
Mänskliga rättigheter - förr och idag
Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten...
Ekonomins globalisering
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Globaliseringen kännetecknas främst av gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...
Matbrist och ransonering vid hemmafronten under första och andra världskriget
Kejsar Napoleon fällde en gång det bekanta yttrandet att ”en armé marscherar på sin mage”. En förbisedd aspekt i krigshistoriska framställningar är matfrågan. Hur försörjde sig befolkningen i de drabbade länderna? Faktiskt spelade tillgången på föda en viktig roll för krigföringen och för krigets utgång, inte minst under 1900-talets två världskrig. De revolutioner som ägde rum i Europa i samband med första världskriget föregicks av talrika hungerdemonstrationer. Massvält förekommer ofta i samband med krig. Fast i gynnsammare fall kunde också folkhälsan höjas genom en påtvingad omställning från animalisk till vegetarisk kost. Historien om krig och mat har därför också intresse för dagens debatt om klimatfrågan...
När digerdöden drabbade Sverige
Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet på annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn för dem som kunde tolka dem. De andra behövde bara lyssna på flyktingarna från drabbade städer...
Magnus Eriksson - Folkungaättens siste regent
Kring midsommar 1319 lyftes den treårige Magnus Eriksson - kung av Sverige och Norge - upp på Mora stenar för att mottaga svenskarnas hyllning. I det lyftet inleddes en lysande kunglig bana som under lång tid sammanföll med glansperioden i svensk medeltid, för att mot slutet, efter att digerdöden drabbat landet, vända till det motsatta...
Kungen och hans män - den svenska centralmaktens uppkomst
Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och riket blev mer centraliserat (centralstyrt). Man kan se det som en pyramid med kungen i toppen, adeln och präster under, och en bred bas av allmogen (alla andra) som fick betala alla skatterna och tvingades till dagsverke för adeln och kyrkan...
Konstantinopel och vikingarna som vaktade kejsaren
Vaktstyrkans män utanför kejsarens palats var mer storvuxna än folk i allmänhet. Också med sina blonda eller rödlätta hår avvek de från invånarnas normala utseende. De hade kommit via de ryska floderna till Konstantinopel, denna världsstad vid Bosporen, farleden mellan Medelhavet och Svarta havet. En del hade seglat direkt från Norden; andra var ättlingar till tidigare vikingar som slagit sig ned i Ladoga, Novgorod, Kiev eller andra städer och under åren uppblandats med slaverna i området. Vikingarna i österled stod under 800–1000-talen för de långväga kulturella kontakterna mellan svear i norr och det bysantinska riket i sydöst...
Christofer Columbus upptäcktsresa - orsaker och följder
Christofer Columbus planer på att finna sjövägen till Indien genom att segla runt halva jorden var en djärv idé. Tidens lärda hävdade bestämt att avståndet västerut till Asien var flera gånger för långt för ett skepp att segla. Men Columbus hade bestämt sig. Det var alldeles för mycket som hägrade i potten. Det blev till slut det spanska kungaparet som klev in som finansiärer - och de kammade hem storkovan. Istället för att komma till Östasien hade Columbus hittat Amerika som därmed öppnades för spanska och europeiska erövrare...
Heliga Birgitta - Europas skyddshelgon
Heliga Birgitta har en stark ställning som katolskt helgon och är sedan 1999 Europas skyddshelgon. Hennes fascinerande liv ger inblickar i såväl 1300-talets svenska samhällselit som tidens krisdrabbade kristna centrum i Rom...
Loktävlingen i Rainhill 1829 när järnvägarna föddes
Konstruktören och uppfinnaren John Ericsson hade bara fått drygt två månader på sig att konstruera ett lokomotiv, något han aldrig gjort förut. Ändå blev resultatet så bra att loket bara med en hårsmån förlorade mot engelsmannen George Stephensons i finalen i den tävling som avgjordes i Rainhill utanför Liverpool i oktober 1829. Det nya kommunikationsmedlet, järnvägarna, blev också en succé och kom att bana väg för industrialismen, såväl i England och Sverige som i andra länder...
Djingis khan - mongolernas härskare och Guds piska
Mongolhärskaren Djingis khan har ofta kallats världshistoriens största erövrare, för han lämnade verkligen ett enormt rike efter sig, det största som världen dittills skådat. Men vem var egentligen denna ökända och mytomspunna historiska gestalt som under sina erövringskampanjer orsakade miljontals människors död? Och hur gick det till när han själv dog?
Rekordåren i Sverige under efterkrigstiden
Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordåren efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973-1974. På svenska kullager rullade svensk kvalitet ut över världen. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla världsdelar. Svenska telefoner ställdes upp i nybyggda huvudstäder. En svensk, Dag Hammarskjöld, styrde FN. Och de flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen...