ANNONS
Artikelarkiv
Mänskliga rättigheter - förr och idag
Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under 1700-talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten...
Ekonomins globalisering
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Globaliseringen kännetecknas främst av gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en alltmer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk samtidigt som vi blir alltmer beroende av varandra...
Matbrist och ransonering vid hemmafronten under första och andra världskriget
Kejsar Napoleon fällde en gång det bekanta yttrandet att ”en armé marscherar på sin mage”. En förbisedd aspekt i krigshistoriska framställningar är matfrågan. Hur försörjde sig befolkningen i de drabbade länderna? Faktiskt spelade tillgången på föda en viktig roll för krigföringen och för krigets utgång, inte minst under 1900-talets två världskrig. De revolutioner som ägde rum i Europa i samband med första världskriget föregicks av talrika hungerdemonstrationer. Massvält förekommer ofta i samband med krig. Fast i gynnsammare fall kunde också folkhälsan höjas genom en påtvingad omställning från animalisk till vegetarisk kost. Historien om krig och mat har därför också intresse för dagens debatt om klimatfrågan...
När digerdöden drabbade Sverige
Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet på annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn för dem som kunde tolka dem. De andra behövde bara lyssna på flyktingarna från drabbade städer...
Magnus Eriksson - Folkungaättens siste regent
Kring midsommar 1319 lyftes den treårige Magnus Eriksson - kung av Sverige och Norge - upp på Mora stenar för att mottaga svenskarnas hyllning. I det lyftet inleddes en lysande kunglig bana som under lång tid sammanföll med glansperioden i svensk medeltid, för att mot slutet, efter att digerdöden drabbat landet, vända till det motsatta...
Kungen och hans män - den svenska centralmaktens uppkomst
Kring slutet av 1200-talet förändrades det svenska samhället i grunden. Kungamakten stärktes och riket blev mer centraliserat (centralstyrt). Man kan se det som en pyramid med kungen i toppen, adeln och präster under, och en bred bas av allmogen (alla andra) som fick betala alla skatterna och tvingades till dagsverke för adeln och kyrkan...
Konstantinopel och vikingarna som vaktade kejsaren
Vaktstyrkans män utanför kejsarens palats var mer storvuxna än folk i allmänhet. Också med sina blonda eller rödlätta hår avvek de från invånarnas normala utseende. De hade kommit via de ryska floderna till Konstantinopel, denna världsstad vid Bosporen, farleden mellan Medelhavet och Svarta havet. En del hade seglat direkt från Norden; andra var ättlingar till tidigare vikingar som slagit sig ned i Ladoga, Novgorod, Kiev eller andra städer och under åren uppblandats med slaverna i området. Vikingarna i österled stod under 800–1000-talen för de långväga kulturella kontakterna mellan svear i norr och det bysantinska riket i sydöst...
Christofer Columbus upptäcktsresa - orsaker och följder
Christofer Columbus planer på att finna sjövägen till Indien genom att segla runt halva jorden var en djärv idé. Tidens lärda hävdade bestämt att avståndet västerut till Asien var flera gånger för långt för ett skepp att segla. Men Columbus hade bestämt sig. Det var alldeles för mycket som hägrade i potten. Det blev till slut det spanska kungaparet som klev in som finansiärer - och de kammade hem storkovan. Istället för att komma till Östasien hade Columbus hittat Amerika som därmed öppnades för spanska och europeiska erövrare...
Heliga Birgitta - Europas skyddshelgon
Heliga Birgitta har en stark ställning som katolskt helgon och är sedan 1999 Europas skyddshelgon. Hennes fascinerande liv ger inblickar i såväl 1300-talets svenska samhällselit som tidens krisdrabbade kristna centrum i Rom...
Loktävlingen i Rainhill 1829 när järnvägarna föddes
Konstruktören och uppfinnaren John Ericsson hade bara fått drygt två månader på sig att konstruera ett lokomotiv, något han aldrig gjort förut. Ändå blev resultatet så bra att loket bara med en hårsmån förlorade mot engelsmannen George Stephensons i finalen i den tävling som avgjordes i Rainhill utanför Liverpool i oktober 1829. Det nya kommunikationsmedlet, järnvägarna, blev också en succé och kom att bana väg för industrialismen, såväl i England och Sverige som i andra länder...
Djingis khan - mongolernas härskare och Guds piska
Mongolhärskaren Djingis khan har ofta kallats världshistoriens största erövrare, för han lämnade verkligen ett enormt rike efter sig, det största som världen dittills skådat. Men vem var egentligen denna ökända och mytomspunna historiska gestalt som under sina erövringskampanjer orsakade miljontals människors död? Och hur gick det till när han själv dog?
Rekordåren i Sverige under efterkrigstiden
Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordåren efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973-1974. På svenska kullager rullade svensk kvalitet ut över världen. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla världsdelar. Svenska telefoner ställdes upp i nybyggda huvudstäder. En svensk, Dag Hammarskjöld, styrde FN. Och de flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen...
Lübeck och Hansans imperium
Under medeltiden kontrollerade Hansan sjöfarten i Östersjön. I den ledande staden Lübecks mäktiga rådhus samlades Hansans ledande köpmän från en rad Östersjöstäder för att bevaka sina handelsintressen, ingå avtal med någon furste eller diskutera problemet med sjörövare...
Rådet och riksdagens föregångare i medeltidens Sverige
I början av medeltiden fungerade riksrådet endast som kungens rådgivare. Men under Kalmarunionens tid fick riksrådet allt större makt och styrde periodvis landet i stort sett själva. Någon riksdag fanns inte före Gustav Vasa, men det förekom ibland stora riksdagsliknande sammankomster...
Skatter och tionde i medeltidens Sverige
I medeltidens Sverige fick den skattpliktiga delen av befolkningen betala skatt både till kungamakten och till kyrkan. I den här artikeln kan du läsa om vilka skatter kungen skulle ha och hur skatterna till kyrkan fungerade.
Byarnas och städernas uppkomst i medeltidens Sverige
Under slutet av vikingatiden och början av medeltiden växte byar fram i snabb takt runt om i Sverige, och under 1100- och 1200-talen fick vi många av våra första städer. I den här artikeln kan du bland annat läsa om orsakerna till denna tidiga urbanisering i svensk historia...
Jordbruk och bönder i medeltidens Sverige
Nästan alla av medeltidens människor i Sverige bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. Böndernas år kretsade kring sådd och skörd. Perioden mellan mars och oktober var den intensiva arbetsperioden. Sedan följde mörker och vila...
Bildstenar och runstenar
Bildstenar och runstenar är våra kanske mest kända monument som förknippas med senare delen av järnåldern och vikingatiden. De flesta av dem finns i Sverige, bland annat i Uppland, Västergötland och på Gotland...
Kostnadsfri workshop i hållbart resande
Vill du att dina elever ska lära sig mer om hållbar utveckling, Agenda 2030 och hur de kan göra positiv skillnad när de reser? Schyst resande kommer till er skola och håller vår populära workshop där vi varvar diskussion med filmvisning, övningar, quiz och fakta.
Arbeta med barns rättigheter på riktigt
1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär både större skyldighet och ökad möjlighet för kommuner och skolor att sätta barnets rättigheter i fokus...