ANNONS
Artikelarkiv
Marconi - från trådlös telegrafi till mobiltelefoni
Den 14 maj 1897 satt fem män hopkrupna över varandra i en stor trälår vid Lavernock Point nära Cardiff på Storbritanniens västkust. Vinden ven och fick ögonen att tåras, men de fem höll ögonen på mottagaren. Från en liten holme utanför kusten hissades plötsligt en flagga, och kort därefter kunde männen höra morsetecknet för bokstaven V. Experimentet hade lyckats. För första gången hade morsetecken kunnat sändas så långt som fem kilometer utan att en tråd band samman mottagare och sändare. Mobiltelefoni, radio- och TV-sändningar härstammar alla från italienaren Guglielmo Marconis (1874-1937) experiment vid Lavernock Point...
Kvinnorättskämpen Emmeline Pankhurst
Fredagen den i mars 1912 kastade Emmeline Pankhurst sin första sten. Stenen kastades mot den brittiske premiärministerns bostad på Downing Street nr 10 i London. Samma dag kastades flera stenar vid Picadilly, Oxford Street och Regent Street. Stenkastarna var kvinnor som tröttnat på att bli förlöjligade i det brittiska parlamentet. Det de manliga parlamentsledamöterna skrattade åt var kvinnornas krav på rösträtt...
Christabel Pankhurst och suffragetterna
Christabel Pankhurst och suffragettkollegan Annie Kenney hade tröttnat på att snällt vänta på sin tur. År 1905 saboterade de ett politiskt möte för det liberala partiet i Storbritannien genom att skrika krav på kvinnlig rösträtt. Aktionen ledde till ett kort fängelsestraff samtidigt som deras fall fick enorm uppmärksamhet. Att två väluppfostrade, välutbildade kvinnor från den övre medelklassen hamnade i bråk med polisen och slängdes i fängelse sågs som något skandalöst. De två förklarades vara utsatta för ett brutalt övergrepp av statsmakten. I ett slag var de förvandlade till hjältar och martyrer. Den militanta kvinnliga rösträttsrörelsen, de så kallade suffragetterna, var född...
Egyptiska civilisationen - från arkaisk tid till sentid
Den egyptiska civilisationen är den enda som i ålder kan mäta sig med sumerernas. Liksom i Sumer ledde behovet av konstbevattning till ett mer organiserat samarbete. Konstbevattningen i Nildalen började senare än i Mesopotamien men åtminstone mot slutet av 3000-talet f.Kr hade man börjat gräva kanaler. Efterhand skapades ett behov av reglering av floden. Städer med omgivande landsbygd bildade stadsstater som slogs ihop till mindre riken. Omkring 3000 f.Kr enades Egypten till en stat. Genom enandet möjliggjordes skapandet av en stark stat och en utveckling av den egyptiska civilisationen...
Sumererna
Jordbruksrevolutionens följder blev tidigast märkbara i området mellan floderna Eufrat och Tigris, eller Mesopotamien som grekerna senare kom att kalla det. Konstbevattningen på flodslätten där hade tvingat fram både avancerat samarbete och organisation som var den grundläggande förutsättningen för uppkomsten av en högkultur. Länge betraktades dock Egypten som den äldsta civilisationen, men utgrävningar sedan början av 1900-talet har visat att få städer upptäckta på andra håll kommer ens i närheten av de sumeriska städernas ålder. Numera anser man alltså att civilisationens vagga står att finna i Mesopotamien hos sumererna. Deras kultur påverkade inte bara de efterföljande babylonierna och assyrierna, den påverkade också både Egyptens och Indiens kulturer och hjälpte dem att komma igång...
Kalmarunionen under Karl Knutsson och Sturarna
Med Kristoffer av Bayerns död 1448 inleddes en mycket orolig period i Kalmarunionens historia, en period fylld av strider mellan olika grupper för eller emot unionen. Stridslyckan växlade, men oftast styrdes Sverige av egen kung eller riksföreståndare. Mellan 1448 och 1523 hade Sverige och Danmark (och Norge) en gemensam kung endast vid tre relativt korta tillfällen (1457-1464, 1497-1501 och 1520-1523). Man kan därför säga att den egentliga Kalmarunionen tog slut redan 1448. Den 75 år långa perioden därefter kan för Sveriges del delas in i Karl Knutssons tid (1448-1470) och Sturarnas tid (1471-1523)...
Thomas Alva Edison - mannen bakom tusen uppfinningar
Idag tar vi elljus för givet. Nästan alla kan få sina rum bättre upplysta än de salar i Versailles där den franske kungen Ludvig XIV höll hov år 1700. "Kung Sol", som han kallades, fick nöja sig med vaxljus i sitt slott. Men de flesta hade inte ens råd med vaxljus utan fick nöja sig med talgljus eller skenet från en eldstad för att lysa upp sina hem. Den som har fått äran av att ha uppfunnit glödlampan, föregångare till dagens LED-lampor, är Thomas Alva Edison (1847-1931) som under 60 års ständigt arbete tog patent på över tusen uppfinningar. Förutom glödlampan gjorde Edison förbättringar på bland annat telefonen, telegrafen och skrivmaskinen.
Meucci, Reis och Bell - hur telefonen uppfanns
Så fort Alexander Graham Bell hade fått patent på telefonen år 1876 utbröt en över tjugo år lång strid om vem som hade rätten till uppfinningen. Frågan diskuteras fortfarande trots att det gått över hundra år sedan domen föll. De första telefonerna var stora och klumpiga och gick inte att bära med sig eftersom de krävde fast uppkoppling. Till en början behövde varje telefon också en egen tråd till telecentralen. I Stockholm blev telefontrådarna så många att de boende klagade på att de skymde solen...
Wilhelm Röntgen - strålarna som förändrade läkarvetenskapen
- När man fotograferar armarna så ser man benen! Så kommenterade en komiker upptäckten av röntgenstrålarna. Till skillnad från många andra upptäckter har miljoner människor personlig erfarenhet av denna – tandläkare brukar exempelvis ta röntgenbilder av våra tänder. Upptäckten gjordes av en slump – Röntgen tänkte undersöka något helt annat när han upptäckte den strålning som bär hans namn – i alla fall i Sverige och tysktalande länder. Upptäckten ledde nämligen till avundsjuka och tvister om vem som varit först. Därför har röntgenstrålningen fått ett annat namn i engelskspråkiga länder...
James Clerk Maxwell - om de elektromagnetiska vågorna
Det tog över hundra år innan en rymdsond 1980 kunde bevisa att James Clerk Maxwell hade rätt om planeten Saturnus ringar. Maxwell räknas som en av de främsta inom fysikens område någonsin. Han kunde genom matematiska uträkningar förklara och förutspå en rad fysikaliska fenomen och landvinningar som först långt efter hans död skulle bli verklighet. Maxwell gjorde också en hel del mer jordnära upptäckter och framställde exempelvis världens första färgfotografi. Einstein höll honom högt i ära och förklarade att ingen forskare sedan Isaac Newton gjort lika mycket för fysikens utveckling som Maxwell...
Michael Faraday - elektricitetens utforskare
Att utarbeta matematiska formler var ingenting för Michael Faraday som hellre visade resultaten av sina experiment genom att slänga en kolhink full med kol och några eldtänger mot en stor magnet. När de fastnade där, dånade åhörarnas skrattsalvor genom salen. Trots sin svaghet för sådana lustigheter var Faraday noggrann i sina experiment. Han visade att magnetism och elektricitet kunde skapa varandra och lade därmed grunden till den utveckling som gjort att vi idag tar elektriciteten som en naturlig – och nödvändig – del av vardagen...
Pasteur och Koch - bakteriologins grundare
När bakterierna upptäcktes i slutet av 1600-talet tog det nästan 200 år innan de kopplades ihop med sjukdomar hos människor och djur. Inte heller hade någon klart fört sig att det var bakterier och andra små organismer som fick kött och annat att ruttna. Fransmannen Louis Pasteur och tysken Robert Koch var de första som kopplade ihop bakterier och sjukdomar. De kom också på metoder att odla bakterier och kunde därmed framställa vaccin och botemedel. Pasteur kom också på ett sätt att hejda världens dödligaste sjukdom- en sjukdom som bara en person någonsin sägs ha överlevt...
Marie Curie - hur de strålande ämnena upptäcktes
En av många stora upptäckter som gjorts av en slump är radioaktivitet, ett ord som idag har en både kuslig och vardaglig klang. Upptäckten öppnade nya vägar inom vetenskapen och ledde till att forskaren Marie Curie blev en av de mycket få personer som fått två Nobelpris, ett i kemi och ett i fysik. Idag vet vi att radioaktivitet är farlig men det visste inte Marie Curie och hennes kolleger. Under sin forskning kokade de bland annat radioaktiv malm i en stor gryta, trots att stanken var så vidrig att det måste vara korsdrag för att de inte skulle svimma. Till slut blev de ämnen hon upptäckt sin upptäckares död...
Morse, Henry, Vail och den elektriska telegrafen
Ända sedan de första samhällena uppstod har människor försökt sända meddelanden till varandra och inte bara för nöjes skull. Att vara först med att veta något viktigt ger en makt som har skapat härskare, avgjort fältslag och gjort människor till miljonärer. Budskap som har kommit fram för sent eller inte alls har tvingat kungar från tronen, drivit arméer på flykt och störtat finansmän. Det var först med den elektriska telegrafen som mänskligheten fick ett verkligt snabbt och pålitligt system. Amerikanen Samuel Morse har fått äran av att uppfinna telegrafen trots att han hade flera föregångare och medhjälpare som gjorde avgörande insatser...
Konservatismen - fördjupning
I den politiska historien har konservatismen stått som motpol till både liberalismen och socialismen, vilka betraktas som radikala ideologier som vill förändra samhället i grunden och föra det bort från dess naturliga ordning. Konservatismen för sin del värnar den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet, och det som visat sig hållbart och meningsfullt över många generationer. Man motsätter sig alla storskaliga samhällsprojekt och politiska ”skrivbordsmodeller”, eftersom man inte tror att någon människa någonsin kan hitta en samhällsmodell som är bäst för alla. Konservatismen är också kulturbevarande och traditionalistisk. Man värnar om både nationell kultur och den västerländska civilisationen, vilken anses bygga på arvet från antikens grekiska filosofi och romerska statsbyggarkonst samt den kristna värdegrunden...
Tro och vetande - vad är kunskap (sant)?
När man talar om tro och vetande gäller det i regel en jämförelse mellan religiös tro (som man har, trots att säkra objektiva bevis helt saknas) och vetande grundat på absolut säkra bevis. Men går det att bevisa att Gud inte finns? Om Gud finns är han av en natur som inte går att undersöka. Han (om det nu är en han eller hon eller någon som saknar kön) är bortom tid och rum. Därför går det inte att bevisa Guds existens. På samma sätt går det heller inte att bevisa att Gud inte finns. Vi har ingen kunskap om Gud. Men vad är egentligen kunskap (och med säkerhet sant)? Religions- och filosofiläraren Leif Löwegren hjälper dig få klarhet i det hela...
Att vara människa
Människan är en rationell varelse. Vi har möjligheten att kunna tänka och reflektera över vår egen livssituation och eftersom möjligheten finns kan vi inte undgå att göra det. En kunskap och en förmåga på ont och gott. Detta är livsåskådningens och filosofins utgångspunkt. Genom alla tider har människor över hela världen reflekterat över tillvaron. Dessa tankar har med tiden utvecklats och sammanställts till olika livsfilosofier eller religioner som förts vidare från generation till generation, antingen skriftligt eller muntligt...
Charles Goodyear och gummits tidiga historia
- Om ni får se en man som har gummimössa, gummirock, gummiskor och en börs utan ett öre - då är det Charlie Goodyear, hette det i New York i slutet av 1830-talet. Goodyear var besatt av tanken på att göra gummi användbart. De gummikläder han låtit tillverka smälte ihop på sommaren och frös sönder på vintern. Han arbetade med sin idé i åratal och hade så ont om pengar att hans barn fick gå och fiska för att få mat. Till slut kom han på lösningen av misstag och trodde att alla problem var över – men det var då de började på allvar...
Slaget vid Leipzig 1813 - Karl Johans helomvändning och Napoleons fall
Slaget vid Leipzig i oktober 1813 var dåtidens största europeiska fältslag. Nästan 450 000 soldater deltog i vad som kallats ”die grösse Völkerschlacht” (det stora folkslaget). Vardera sidan – Napoleon och hans bundsförvanter respektive den stora antifranska alliansen – förlorade cirka 35 000 man i stupade. Trots att Napoleon inte helt besegrades, utan slog till reträtt, innebar slaget att han sedermera fick ge upp kejsarkronan. För Sveriges nye kronprins Karl Johan, Napoleons förre marskalk Jean Baptiste Bernadotte, innebar deltagandet mot Napoleon höjdpunkten på den nya utrikespolitik som han fört sitt nya hemland in i...
Royal Suédois – svenskt regemente i fransk tjänst
När regementets fanor och standar brändes av franska soldater vid en ceremoni utanför kyrkan S:t Nicolas i april 1792 sattes punkt för en hundraårig episod i svensk militärhistoria. Royal Suédois, det svenska regementet i fransk tjänst, upplöstes som ett led i den franska revolutionens nationalistiska strävanden. Att svenskar – liksom britter, holländare, skottar med flera – tjänstgjorde i andra länders arméer hade varit naturligt under 1600- och 1700-talens internationaliserade krig men framstod som suspekt för den nya tidens revolutionära och nationella strömningar...