Politiskt system
Slovenien är en parlamentarisk demokrati med en president som mest har representativa plikter. Parlamentet består av två kamrar: den direktvalda nationalförsamlingen och det indirekt valda nationalrådet. Regeringskoalitionerna har varit bräckliga med skifte av samarbetspartner och prägel av personmotsättningar.
Presidenten som är statschef och överbefälhavare har rätt att regera genom dekret om nationalförsamlingen inte har möjlighet att sammanträda, på grund av exempelvis krig. Presidenten utses i allmänna val för en femårsperiod och kan väljas om en gång.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Utrikespolitik och försvar
Efter självständigheten 1991 var det huvudsakliga målet för den slovenska utrikespolitiken att integrera landet i västvärlden. Slovenien blev medlem av både EU och försvarsalliansen Nato 2004. Vissa slitningar har förekommit med främst Kroatien, men över lag är relationerna goda med grannländerna.
Ekonomi
Slovenien sågs länge som "bäst i klassen" av de tidigare kommunistländer som kom med i EU 2004 och var det första av dem som kvalificerade sig för att byta valuta till euro. Den globala finanskrisen 2008 slog dock hårt mot landet som också drogs med i skuldkrisen i eurozonen 2012. Trots de senaste årens problem är Slovenien fortfarande ett av Öst- och Centraleuropas rikaste länder.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Sloveniens geografi >
Utrikeshandel
Importen var länge större än exporten men 2013 vände det och handelsbalansen har därefter varit positiv. Maskiner, elektronik och fordonsdelar är de viktigaste handelsvarorna.
Största handelspartner är numera Tyskland och Italien.
Sociala förhållanden
Slovenerna har högst levnadsstandard i östra och centrala Europa och ligger även före ”gamla” EU-länder som Portugal och Grekland. Välfärdssystemet är väl utbyggt.
Besök Landguiden och läs mer om Slovenien.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
