Konservatism

Konservatismen uppstod i motstånd mot franska revolutionen 1789 och de efterföljande Napoleonkrigen i Europa. Konservatismens grundare heter Edmund Burke. Men Burke hittade inte på konservatismen själv, utan pusslade ihop filosofi från både medeltiden och antikens Grekland. Det har förmodligen alltid funnits konservativa - även om de inte själva alltid vet om att de är konservativa, eller för den delen har hört talas om Edmund Burke. Det konservativa förhållningssätt och den slags konservativa åskådning som Burke gav uttryck för finns helt naturligt i många människor. Men det är inte så enkelt att det kan beskrivas med bara ett ord eller en kort mening.

Många tror att konservativa bara säger nej till allting. Konservatismen är emot mycket av det som liberalismen och socialismen står för, men inte bara för att vara emot. Konservatismen strävar efter en annan utvecklingsriktning än både liberalismen och socialismen, och liberaler och socialister säger nej lika mycket till konservativa förslag som de konservativa säger nej till liberalernas och socialisternas förslag.

Konservatismen bygger mer än andra politiska ideologier på värden istället för på idéer. I olika länder har människor olika uppfattningar om vad som är mer eller mindre värdefullt och meningsfullt. Konservatismen vill skydda och utveckla sådana värden och för att kunna göra det anser konservatismens förespråkare att vi människor behöver agera moraliskt och ta personligt ansvar. Därutöver måste det finnas en stark men liten stat som upprätthåller ordningen i samhället. De konservativa är dessutom för att det egna landet ska ha ett starkt militärt försvar och en effektiv polismakt, och en skola som uppfostrar alla till att bli självständiga människor.

Ett fritt samhälle med trygghet och kultur

Alla människor är olika enligt konservatismen, och detta ser man som någonting bra och fint. Konservatismen anser också att det inte finns någon människa som är perfekt, och att vi alla är en blandning av gott och ont inom oss. Men alla människor har också alltid möjligheten att välja mellan gott och ont. Mobbaren, liksom brottslingen, är enligt konservatismen en sämre människa än offret därför att han/hon väljer det onda samtidigt som han/hon ofta vet precis vad som är gott och ont och varför man borde välja det goda.

För de konservativa är det också viktigt med samhällsgemenskap. Välfungerande familjer och grannskap där folk bryr sig om varandra är minst lika viktigt som att alla talar samma språk och har vissa högtider och traditioner som den absoluta merparten i samhället firar och uppmärksammar. Genom att ha en gemenskap tillsammans där alla har ungefär samma uppfattning om vad som är gott och ont, rätt och fel, kan vi alla leva i fred och frihet och hjälpas åt att göra samhället bättre tillsammans.  

Konservatismen eftersträvar ett samhälle där människor kan leva i frihet tillsammans, utan att staten behöver styra. Och där hederliga, ansvarstagande medborgare vet att de skyddas och att de ohederliga och oansvariga hålls tillbaka, samtidigt som de som är duktigare och som tar ett större ansvar än andra blir belönade.