Antal invånare: 0,4 miljoner (2024)
Huvudstad: Reykjavík
Island utgör en nordlig del av Atlantiska centralryggen, en vulkanisk bergskedja som löper från norr till söder på Atlantens botten. Från Island till Grönland i väster är det knappt 30 mil, och Färöarna ligger drygt 40 mil mot sydöst.
Landet är till ytan ungefär lika stort som Lappland. Islands sönderbrutna berggrund är uppbyggd av basalt, tuff och yngre lager av lava. I söder är kusten flack, medan den annars ofta är brant och sönderskuren av fjordar samt omgiven av småöar. Inlandet utgörs av en högplatå med en del högre bergstoppar.
Drygt en tiondel av Islands yta täcks av is i form av glaciärer, jöklar. Vatnajökull är Europas största glaciär. Island har gott om älvar, vattenfall och sjöar. Mývatn är en berömd fågelsjö. I en del vattendrag inträffar våldsamma översvämningar, så kallade jökellopp, när is- och vattenmassor frigörs ur jöklarna, ibland till följd av vulkanutbrott.
Det isländska landskapet är nästan trädlöst med gräsmarker, fjällhedar och myrar. Numera finns bara rester kvar av forntidens skogar av fjällbjörk. Svedjebruk och skogsavverkning har medfört jorderosion, och i inlandet finns stora ökenliknande områden av grus och sten där inga växter kan gro.
Island ligger på skarven mellan två kontinentalplattor som sakta rör sig åt var sitt håll och släpper upp glödhet magma från jordmanteln. Jordbävningar är vanliga, riktigt svåra inträffar med 80 till 100 års mellanrum.
Ibland blir följderna katastrofala. 1783 spydde Lakagígar ut mer lava än någon annan vulkan i världen i historisk tid, och de giftiga gaserna och askmolnen orsakade missväxt och hungersnöd på Island. Andra välkända isländska vulkaner är Hekla, Katla, Krafla och Askja. Hekla är i Sverige känd som Häcklefjäll, som i medeltida folktro var en förmodad nedgång till helvetet. Under våldsamma vulkanutbrott på havsbottnen sydväst om Vestmannaeyjar (Västmannaöarna) 1963 steg en helt ny ö, Surtsey, upp ur havet.
Av landets många vulkaner är ett 30-tal ännu aktiva. Under de senaste århundradena har något utbrott inträffat i genomsnitt vart femte år. 2010 och 2011 fick vulkanerna Eyjafjallajökull respektive Grímsvötn utbrott som spred askmoln över stora delar av Europa. I början av 2020-talet inleddes även vulkanisk aktivitet på halvön Reykjanes, för första gången på flera århundraden. Vid de senaste utbrotten i slutet av 2023 och i början av 2024 hotades staden Grindavík, sydväst om Reykjavik, och evakueringar skedde.
På Island finns också hundratals heta källor. Ångorna syns bland annat vid Reykjavík, något som gett huvudstaden dess namn, "Rökviken". Det finns även gejsrar och källor med kokande gyttja och svavel.
Klimat
Island ligger strax söder om polcirkeln, men tack vare Golfströmmen har landet ett relativt milt klimat med svala somrar och inte alltför kalla vintrar.
De flesta hamnar är isfria året om. Vissa år orsakar drivis från Grönland kraftiga temperatursänkningar. En ständig ström av lågtryck från väster ger blåsigt och växlingsrikt väder. Sydöstra Island får mest regn, medan nordkusten är torrare.
Sedan omkring hundra år tillbaka smälter Islands glaciärer. Det finns exempel på markområden som har varit istäckta i nästan 500 år men som nu är synliga. Vatnajökull (se Geografi) smälter snabbare än andra glaciärer, och dess kilometertjocka istäcke beräknas krympa med en meter om året.
Islands viktigaste naturresurser är de rikliga fiskbestånden och stor tillgång till vattenkraft. Landet har också gott om geotermisk energi (jordvärme), men har däremot inga större mineraltillgångar.
Island har ovärderliga resurser i form av mark, vatten och luft med begränsad miljöpåverkan. Miljöorganisationer har dock protesterat mot vattenkraftsutbyggnaden, särskilt mot kraftverket Kárahnjúkar i östra Island som togs i bruk 2008.
Tidigare sökte man efter olja och fossilgas (naturgas) utanför kusten, men all exploatering har upphört och regeringen vill i stället införa ett förbud mot olje- och gasutvinning i Islands ekonomiska zon.
Förnybara energikällor så som vattenkraft och jordvärme står för omkring 90 procent av behovet och ger Island en relativt miljövänlig energianvändning. Runt 10 procent av energiförsörjningen täcks av importerat bränsle, i huvudsak diesel till fiskeflottan och bensin till bilar.
Bara runt en procent av Islands yta är uppodlad, medan en femtedel av landytan används som betesmark. Lantbruket är främst inriktat på djuruppfödning. Fisket är en huvudnäring och Island har utökat sin fiskezon vid flera tillfällen, vilket har skapat konflikter med andra länder.
Bönderna ägnar sig främst åt uppfödning av får, hästar, getter och nötkreatur. Island är i stort sett självförsörjande på mjölk och kött. Djuruppfödningen sker i naturlig miljö med förbud mot hormontillsatser och genmodifiering. Ullindustrin var tidigare betydande men har gått tillbaka på grund av låga ullpriser. I gengäld har uppfödning av svin, och konsumtion av fläskkött, ökat. Exporten av de berömda islandshästarna är en viktig näring.
Island är omgivet av näringsrika vatten. Fisket svarade ännu på 1990-talet för närmare tre fjärdedelar av exporten. Andelen har därefter gradvis minskat, men fiskenäringen har fortfarande stor ekonomisk betydelse. Närmare var åttonde islänning var anställd inom fiskenäringen 1990, men omfattningen har minskat under 2000-talet. Island är världsledande på datateknologi för fiske och fiskförädling. På moderna trålare sker förädling, packning och infrysning av fisk ombord.
Av den totala fiskfångsten exporteras runt 95 procent.
God tillgång på vattenkraft och jordvärme gör att Island kan ha låga elpriser, vilket har nyttjats till satsningar på elkrävande industrier, till exempel aluminiumframställning. Med hjälp av utländska investeringar i branschen har Island utvecklats till en av världens största aluminiumproducenter.
Islands säregna natur lockar många utländska turister, framför allt under sommaren. Nästan alla turister besöker Reykjavík, och många vill även uppleva de heta och mineralrika källorna (särskilt Blå lagunen), glaciärerna, norrskenet och vildmarken på östra Island.
Ett omtyckt inslag i turismen är valsafari eller valskådning, främst utanför staden Húsavík i norr. Den tusen år gamla tingsplatsen Þingvellir, fyra mil nordöst om Reykjavík, tillhör de mest besökta sevärdheterna.
Besök Landguiden och läs mer om Island.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Använd Landguidens båda fakta- och statistikavsnitt och jämför länder med varandra utifrån olika ämnen och indikatorer.
Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att prata om Islands geografi och politik.
Julia, Mattias och Kristoffer börjar en Norden-special med att gå igenom det viktigaste i Nordens geografi och politik och en del om nordiska samarbeten.
Genomgång (6:02 min) av SO-läraren Therese Blom Olsson som berättar om Nordens befolkning.
Genomgång (5:08 min) av SO-läraren Therese Blom Olsson som berättar om Nordens natur och klimat.
Pedagogisk genomgång (3:47 min) som riktar sig till mellanstadiet där det berättas om Norden och dess geografi.
I Landguiden hittar du massor av fakta om Island. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.
På Kilroy Travels webbplats hittar du en del lättsam information som berör de europeiska ländernas geografi.
Albatros Travels webbplats där du bl.a. kan läsa kortfattat om Europas länders geografi.
Norden.org är en webbplats om Norden där du bland annat kan läsa om Nordens natur, befolkning, kultur, politik, näringsliv och ekonomi. Här finns också enkla fakta om de enskilda länderna. Webbplatsen drivs av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.
På Vetamix webbplats kan du se en kort pedagogisk film (4:04 min) om den nordiska naturen, hur den ser ut och varför den ser ut som den gör i de olika länderna. Det berättas också om klimatet vi lever i. Vetamix är en finlandssvensk skolsajt för elever och dig som undervisar.
På Globalis webbplats kan du läsa kortfattat om Island ur olika perspektiv. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Island ur olika perspektiv. Island är en republik omfattande ön med samma namn samt därtill hörande mindre öar. Island ligger i norra Atlanten mellan Grönland och Brittiska öarna, precis söder om norra polcirkeln. Trots detta läge har landet ett mildare vinterklimat än norra Sverige...
Vagabond.se är en reseportal där du hittar nyheter, guider, aktuella reportage och information om olika resmål över hela världen. På webbplatsen finns även ett hundratal reseguider till olika länder och städer runt om i världen.
Regeringskansliets faktasidor om Europa och Centralasien. Här redogörs kortfattat för de afrikanska ländernas historia, samhälle och Sveriges förbindelser med dem.
Få en helhetsbild av Islands historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...
Aktuell samhällsfakta om Island. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
