Mayakulturen blomstrade i Belize fram till 900-talet, då den av okänd anledning började falla sönder. De första européerna kom på 1500-talet. Småningom tog engelsmännen kontroll över området, som blev kolonin Brittiska Honduras. I mitten av 1900-talet började krav på självständighet växa fram. Kolonin fick inre självstyre 1964 och namnet ändrades till Belize 1973.
Mayafolket levde kvar i området på 1500-talet när européer, främst spanjorer, anlände. Ursprungsbefolkningen bekämpade de spanska kolonisatörerna men försvagades efterhand av sjukdomar som européerna förde med sig.
På 1600-talet fick spanjorerna konkurrens av engelska pirater, som slog sig ned vid kusten. Enligt legenden gav en av piraterna, Peter Wallace, av spanjorerna kallad "Ballis", namn åt floden Belize.
Engelsmännen skaffade sig slavar från Afrika som sattes att avverka kampeschträd, vars röda färgämne användes i den engelska ullindustrin.
Spaniens och Englands konflikt om området pågick fram till slutet av 1700-talet, då Spanien gav upp. I början av 1800-talet gjorde både Mexiko och Guatemala anspråk på territoriet. Britterna stod dock emot alla påtryckningar och 1862 blev Belize en brittisk koloni med namnet Brittiska Honduras. 1871 upphöjdes området till kronkoloni.
Kolonins främsta exportvaror var kampeschträ och mahogny. När priserna på dessa varor sjönk kraftigt försvagades den lokala vita elitens ställning och kapitalstarka bolag från London köpte upp mark. 1875 bildades Belize Estate and Produce Company, som kom att äga halva landet och dominera ekonomin i över hundra år. I slutet av 1800-talet började välbeställda afrikanskättade kreoler kräva politiska rättigheter, men inte förrän i slutet av 1920-talet släpptes de in i kolonins lagstiftande församling.
Under den världsomfattande ekonomiska depressionen på 1930-talet upphörde mahognyexporten nästan helt och arbetslösheten steg kraftigt. Då hade bara de rikaste två procenten av befolkningen rösträtt. Arbetarorganisationer som ställde krav på politisk delaktighet bildades.
På 1940-talet växte en nationaliströrelse fram som krävde självständighet från Storbritannien. 1950 ombildades rörelsen till det vänsterinriktade Folkets förenade parti (PUP) och under dess påtryckningar infördes rösträtt för läs- och skrivkunniga vuxna 1954. Samma år hölls val till parlamentet och PUP vann en överlägsen seger över Nationella partiet (NP), det koloniala etablissemangets parti.
Läs i Landguiden om Belizes historia från 1964 och framåt.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
