Marxismen kan betraktas som en samhällskritisk form av humanism. Precis som andra humanistiska livsåskådningar ställer marxismen människan i centrum, även om den är mer intresserad av stora grupper (människan som kollektiv) än av enskilda individer.
Människan i industrisamhället
Marxismens humanistiska karaktär framträder tydligast i Marx teori om alienation, d.v.s. människans främlingskap i industrisamhället.
Marx tecknar bilden av människan som en aktiv, skapande och social varelse, ständigt i färd med att förbättra sina levnadsvillkor. Men detta har hon ingen möjlighet att göra i industrisamhällets serieproduktion och monotona arbetsmoment.
Några nyckelbegrepp inom marxismen
- Profit
- Klasskamp
- Revolution
- Proletariatets diktatur
- Det kommunistiska samhället
Marx kom i sin analys av industrisamhället i mitten av 1800-talet fram till att kapitalisternas och industriägarnas hunger efter profit och vinst skulle skärpa motsättningarna mellan de som ägde fabrikerna och produktionsmedlen och de som arbetade och ingenting ägde. De rika skulle bli rikare och de fattiga ännu fattigare, trots att det var på arbetarnas slit som kapitalisterna skapade sina rikedomar. Till slut skulle arbetarna (proletärerna) inte finna sig i detta längre och göra uppror - revolution - och ta makten i egna händer. Tillsammans skulle arbetarna sedan skapa det kommunistiska samhället.
Religion och etik
Marxismen är ateistisk, d.v.s. man tar avstånd från tanken att det finns en gud.
Gud har inte skapat människan - utan människan har skapat gud.
Religion är folkets opium, sa Marx, en smärtstillande drog i en hård värld. Lenin - den ryska revolutionens ledare - omformulerade senare uttrycket till att religion är ett opium för folket.
Litteratur:
Carl Bråkenhielm, Världsbild och mening, Bokförlaget Nya Doxa, 2001
Jonathan Wolff, Introduction to political philosophy, University College London, 1996
Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums Gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
