M

Karl Marx (1818-1883) var en tysk judisk nationalekonom och samhällsfilosof som bidrog till att utveckla den kommunistiska läran. Marxismen innehåller bl.a. idéer om hur den kommunistiska ideologin ska omsättas i praktiken.

Marxism

Grundar sig på Karl Marx idéer

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx (1818-1883) och hans medarbetare Friedrich Engels (1820-1895) idéer. De flesta av marxismens filosofiska idéer är förenliga med kommunismens ideologi.

Den marxistiska ideologin förespråkar ett kommunistiskt samhälle där resurserna fördelas rättvist bland folket. Men för att införa kommunismen i världens alla länder, måste folket - arbetarna - göra revolution i sina hemländer.

En samhällskritisk humanism

Lenin blev den förste ledaren som genom ryska revolutionen 1917 omsatte marxismen idéer i handling.

Grundar sig på Karl Marx idéer

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx (1818-1883) och hans medarbetare Friedrich Engels (1820-1895) idéer. De flesta av marxismens filosofiska idéer är förenliga med kommunismens ideologi.

Den marxistiska ideologin förespråkar ett kommunistiskt samhälle där resurserna fördelas rättvist bland folket. Men för att införa kommunismen i världens alla länder, måste folket - arbetarna - göra revolution i sina hemländer.

En samhällskritisk humanism

Lenin blev den förste ledaren som genom ryska revolutionen 1917 omsatte marxismen idéer i handling.

ANNONS

ANNONS

Karl Marx var starkt kritisk mot kapitalism i alla dess slag och ansåg att den leder till ökande ekonomiska skillnader i form av att vissa får det bättre medan det stora flertalet blir fattigare. Marxismen är kritisk mot en sådan utveckling och hyllar istället ideal som jämlikhet och solidaritet.

Marxismen kan betraktas som en samhällskritisk form av humanism. Precis som andra humanistiska livsåskådningar ställer marxismen människan i centrum, även om den är mer intresserad av stora grupper (människan som kollektiv) än av enskilda individer.

Människan i industrisamhället

Marxismens humanistiska karaktär framträder tydligast i Marx teori om alienation, d.v.s. människans främlingskap i industrisamhället.

Marx tecknar bilden av människan som en aktiv, skapande och social varelse, ständigt i färd med att förbättra sina levnadsvillkor. Men detta har hon ingen möjlighet att göra i industrisamhällets serieproduktion och monotona arbetsmoment.

Några nyckelbegrepp inom marxismen

  • Profit
  • Klasskamp
  • Revolution
  • Proletariatets diktatur
  • Det kommunistiska samhället

Marx kom i sin analys av industrisamhället i mitten av 1800-talet fram till att kapitalisternas och industriägarnas hunger efter profit och vinst skulle skärpa motsättningarna mellan de som ägde fabrikerna och produktionsmedlen och de som arbetade och ingenting ägde. De rika skulle bli rikare och de fattiga ännu fattigare, trots att det var på arbetarnas slit som kapitalisterna skapade sina rikedomar. Till slut skulle arbetarna (proletärerna) inte finna sig i detta längre och göra uppror - revolution - och ta makten i egna händer. Tillsammans skulle arbetarna sedan skapa det kommunistiska samhället.

ANNONS

ANNONS

Religion och etik

Marxismen är ateistisk, d.v.s. man tar avstånd från tanken att det finns en gud.

Gud har inte skapat människan - utan människan har skapat gud.

Religion är folkets opium, sa Marx, en smärtstillande drog i en hård värld. Lenin - den ryska revolutionens ledare - omformulerade senare uttrycket till att religion är ett opium för folket.

LÄS MER: Marxismen, del 1: Människan [Fördjupning]

LÄS MER: Marxismen, del 2: Samhället [Fördjupning]

LÄS MER: Marxismen, del 3: Verkligheten [Fördjupning]

LÄS MER: Karl Marx

LÄS MER: Kommunism

LÄS MER: Religionskritik

Användbara begrepp

Alienation brukar tolkas som en upplevelse av främlingskap i tillvaron.

Arbete i betydelsen skapande verksamhet är en mänsklig rättighet.

Bas är den del av varje samhälle som utgörs av samhällets ekonomiska struktur, särskilt ägandeförhållandena.

Dialektik är en utvecklingsprocess eller ett sätt att resonera där motsatserna leder över i en syntes som slår över i sin motsats osv.

Dialektiska lagar är de lagbundenheter som sammanfattar tillvarons beskaffenhet och utveckling. De viktigaste är:

  • lagen om motsatsernas enhet och kamp
  • lagen om kvantitetens övergång i kvalitet
  • lagen om negationens negation.

Dialektiska teser är teser om tillvarons beskaffenhet. Viktigast är den organiska tesen och den materialistiska tesen.

Friedrich Engels (1820-1895) var en tysk samhällsfilosof som tillsammans med Marx lade den teoretiska grunden till marxismen, bl.a. genom skrifterna Det kommunistiska manifestet och Das Kapital.

Historien genomlöper tre övergripande stadier:

  • Urkommunismen, det förhistoriska stadiet då ingen äger något.
  • Klassamhällenas epok då några få äger.
  • Det kommunistiska slutstadiet då alla äger allting tillsammans.

Klassamhällets epok består i sin tur av tre steg: slavsamhälle, feodalism och kapitalism. Mellanstadiet som leder över till kommunismen kallas proletariatets diktatur.

Kapitalet är en bok som skrevs av Marx och Engels. Det är den kanske mest kända sammanfattningen av marxismens ekonomiska teorier.

Kapitalism är det sista av klassamhällets stadier.

Karl Marx (1818-1883) var en tysk judisk samhällsfilosof och nationalekonom som har gett namn åt marxismen.

Klassamhälle är den period i mänsklighetens historia då samhällena är uppdelade i klasser som antingen äger eller inte äger produktionsmedel.

Maoism är beteckning på det kommunistiska system som skapades av Mao Zedong i Kina.

Mervärde är skillnaden mellan en varas material och tillverkningskostnader och dess pris före försäljning.

Primärklasser är ägande och icke-ägande klasser i ett klassamhälle, t.ex. slavägare och slavar, feodalherrar och livegna, kapitalister och arbetare.

Produktionsförhållanden är de ägandeförhållanden och därav följande ekonomiska förhållanden som råder i ett bestämt samhälle.

Produktionssätt är produktivkrafter och produktionsförhållanden.

Produktivkrafter är den tekniska utvecklingen samt människors kunnande, erfarenhet och arbetsförmåga i ett bestämt historiskt läge.

Proletariatets diktatur är den mellanperiod som råder innan det kommunistiska idealsamhället kan förverkligas.

Revolution är den samhällsomvälvning som leder över från ett samhälle till ett annat. Revolutionen kan, men behöver inte, innebära en väpnad uppgörelse.

Sekundärklasser är de klasser som varken är ägande (med anställda som producerar mervärde) eller ickeägande (producerar mervärde åt någon annan). Sekundärklassen utgörs t.ex. av intellektuella, bönder och tjänstemän.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vem var Karl Marx?
     
  2. Vad är går marxismen ut på (vad är kärnan)?
     
  3. Betonar marxismen människan som kollektiv eller som enskilda individer? Motivera.
     
  4. Karl Marx var deterministisk (något som är förutbestämt) när det gäller synen på samhällets utveckling. Hur trodde Marx - som levde i i 1800-talets industrisamhälle - att förändringen i samhället skulle komma att drivas igenom?
     
  5. Vad ansåg Marx om religionens roll i samhället?

Ta reda på:

  1. Vad hände i Ryssland 1917 och vad har det för koppling till marxismen?

Diskutera:

  1. Marxismen som (förenklat uttryckt) ligger som grund för kommunismen har haft stor betydelse för den politiska utvecklingen i världen under 1900-talet. Vilka av Marx idéer tycker du fortfarande är aktuella? Eller anser du att inga av hans idéer längre är aktuella? Motivera.

 

Litteratur:
Carl Bråkenhielm, Världsbild och mening, Bokförlaget Nya Doxa, 2001
Jonathan Wolff, Introduction to political philosophy, University College London, 1996
Per Månsson (red), Moderna samhällsteorier - traditioner, riktningar och teoretiker, Prisma, 2004
 

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums Gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 30 september 2021
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Marxism

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 1: Människan

av: Lennart Koskinen
2021-09-30

Del 1 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens människosyn. Den marxistiska människosynen kan sammanfattas i tre mänskliga egenskaper: människan är skapande, människan är social och människan är medveten. Enligt marxismens uppfattning är det först när klassamhället har försvunnit som människan kan upprättas och bli det hon enligt naturen borde vara...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 2: Samhället

av: Lennart Koskinen
2021-09-30

Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 3: Verkligheten

av: Lennart Koskinen
2021-09-30

Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...

+ Läs mer

Podcast om Marxism

SO-rummet podcast icon
M

Liberalism, konservatism och socialism - politiska ideologier

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-18

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.

+ Läs mer

Länkar om Marxism

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Socialism

Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...

Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...

Historiebruk

Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...

Relaterade taggar

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Karl Marx

Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och...

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Vladimir Lenin

Vladimir Lenin (1870-1924) var en kommunistisk teoretiker och politiker som ledde de revolutionära...

Ryska revolutionens orsaker

Den ryska revolutionen 1917 bestod egentligen av två större händelser som skedde i Ryssland samma...

Historiesyn

All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...

Rosa Luxemburg

Rosa Luxemburg (1871-1919) föddes i Polen, ett land som då var uppdelat mellan Ryssland, Österrike...