© 2026 SO-rummet.se
Bondeuppror blev under senmedeltiden en allt viktigare faktor i politiken. I samband med agrarkrisen (senmedeltidens jordbrukskris) blev bondeuppror vanliga i hela Västeuropa. Stora resningar ägde bland annat rum i Frankrike 1358 och i England 1381. Från Sverige kan Engelbrektsupproret och Erik Pukes uppror nämnas, liksom de resningar mot Kristian II 1521-1523 som förde Gustav Vasa till makten.
De västeuropeiska böndernas missnöje orsakades ytterst av ett ökat tryck från kungamakten, som i jordbrukskrisens spår på många håll försökte höja skatter och pålagor. I praktiken riktades deras missnöje dock ofta mot adeln, den enda överhet som de flesta hade i sin närhet. Bondeupproren kom därigenom att bidra till att försvaga det feodala systemet i Västeuropa.
De svenska bönderna var enligt lagen skyldiga att delta i hembygdens försvar och att hålla sig med vapen. I den kuperade och skogbevuxna terrängen hade de också bättre möjligheter att försvara sig mot bepansrade ryttarhärar än bönderna på kontinenten hade. Ledare som Karl Knutsson, Sturarna och Gustav Vasa förstod därför vikten av att stödja sig på väpnade grupper av bönder och andra vanliga människor. De svenska bonderesningarna blev med andra ord ofta en del av den politiska elitens interna maktkamper. Böndernas politiska perspektiv var begränsat till lokalsamhället och det egna landskapet, men deras missnöje kunde utnyttjas i rikspolitiken. Bönder från Uppland ställdes mot bönder från Bergslagen som vid Brunkeberg och Rotebro. Att deras stöd var nödvändigt säger mycket om den svenska allmogens politiska styrka och självständiga ställning.
Bondeupproren visar också att medeltidens bönder inte bara var passiva undersåtar, utan kunde organisera sig och påverka den politiska utvecklingen. När skatter, krig och hårdare kontroll slog mot deras vardag kunde de göra kraftigt motstånd. I Sverige fick bönderna dessutom särskilt stor betydelse eftersom de ofta var beväpnade och kunde bli viktiga i kampen mellan kungar, stormän och andra makthavare. Därför blev bondeupproren en viktig del av både Europas och Sveriges politiska utveckling under senmedeltiden.
ArmborstArmborst är ett bågvapen som började användas i Norden på 1100-talet men tycks ha blivit allmänt först under 1400-talet. Armborstet tillverkades ofta i hårdare material som ben, horn och metall. Det krävs ingen längre utbildning för att använda ett armborst, och det har relativt lång skottvidd och stor kraft, så att pilen kunde tränga igenom skydd och rustningar. Det blev därför ett viktigt vapen i de bondeuppror som från 1400-talet spelade en allt större roll i det politiska livet. Armborstet bidrog på så vis till att det organiserade våldet spreds till att fler grupper i samhället under senmedeltiden. |
Bondekriget som nästan blev en revolutionÅren 1524-1525 bröt ett enormt bondeuppror ut i stora delar av det tysk-romerska riket. Hundratusentals bönder, gruvarbetare och stadsbor protesterade mot höga avgifter, tvångsarbete och jordägarnas makt. Det blev det största folkliga upproret i Västeuropa före franska revolutionen. Upprorsmännen nöjde sig inte med att klaga. I dokumentet De tolv artiklarna skrev de ner sina viktigaste krav. De ville bland annat få välja sina egna präster, slippa orimligt tvångsarbete och få tillbaka rätten att använda skogar, betesmarker och vattendrag som jordägarna hade tagit kontroll över. Texten trycktes i tusentals exemplar och spreds snabbt mellan olika områden. På flera håll stormades borgar och kloster. Upprorsmännen bildade stora arméer, men de flesta saknade militär utbildning och bra vapen. Furstarna satte in yrkessoldater, kavalleri och kanoner. I slaget vid Frankenhausen i maj 1525 besegrades en stor bondearmé, och tusentals dödades under striden och jakten som följde. Sammanlagt kan omkring 80 000-100 000 människor ha dödats när upproret slogs ner. De flesta av böndernas krav genomfördes inte, men De tolv artiklarna har senare blivit kända som ett tidigt försök att formulera grundläggande rättigheter. |
M LÄS MER: Engelbrektsupproret
M LÄS MER: Dackefejden
M LÄS MER: Gustav Vasa – bondeupproren och riksbygget
S LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Den sista faktarutan är skriven av Robert de Vries (red.)
Källor till faktarutan:
https://www.history.ox.ac.uk/article/the-german-peasants-war-15241525
https://germanhistorydocs.org/en/from-the-reformations-to-the-thirty-years-war-1500-1648/grievances-and-demands-the-twelve-articles-of-the-swabian-peasants-february-27-march-1-1525
Här nedan hittar du material som kan relateras till senmedeltidens och 1500-talets bondeuppror.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 8 minuter
Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.
Lästid 4 minuter
Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...
Lästid 7 minuter
I slutet av 1300-talet växte missnöjet bland bönderna på det engelska godset Forncett i Norfolk. Höga skatter och tunga dagsverken hade lett till allt sämre levnadsvillkor för godsets arrendatorer. Efter att det uppkommit ett rykte om en eventuell arbetsvägran bland folket, blev godsförvaltaren William Gunnyld tvungen att utreda situationen...
Lästid 27 minuter
Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...
Lästid 6 minuter
La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär – som hade varit den främsta orsaken till upproret – fortsatte...
Lästid 12 minuter
Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var för höga och att kungen lade sig i allt möjligt. Det var många som också tyckte illa om hans hårda ingrepp mot kyrkan i samband med reformationen...
Lästid 8 minuter
Åren 1851-1864 skakades Kina av det förödande Taipingupproret, som är en av de blodigaste konflikterna som inträffat i historien. Under inbördeskrigets våldsorgier beräknas åtminstone 20 miljoner människor ha dött, allt som följd av den nyfrälste revolutionären Hong Xiuquans försök att skapa ett fredligt gudsrike på jorden. Ytterligare lika många tros ha dött av svält och missväxt i upprorets spår...
Lästid 16 minuter
I den föregående artikeln om Henrik VIII kunde vi på slutet läsa att kungen äntligen fick sin älskade Anne Boleyn. Detta blev möjligt tack vare att han bröt med den katolska kyrkan och lät utropa sig själv till den engelska kyrkans överhuvud. I den här avslutande artikeln ska vi dock få se att kärleken inte var beständig. Eller att den var det, men att föremålen växlade, som man brukar säga. Och det gällde i högsta grad för Henrik VIII...
Lästid 14 minuter
Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös – medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...
Lästid 4 minuter
Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....
Lästid 25 minuter
När Gustav Vasa steg upp på tronen som svensk kung var den politiska situationen långt ifrån problemfri. Det gällde främst att få till stånd fred, att ordna statsfinanserna, organisera styret av landet och bygga upp näringslivet samt att undvika religiös splittring som hotade genom reformationen. Trots stora problem och många konflikter var Gustav Vasa framgångsrik i ansträngningarna att stärka både kungamakten och riket. Under hans ledning lades grunden för den moderna svenska staten och inte utan skäl kallas han i historieskrivningen ofta för riksbyggmästaren...
Lästid 5 minuter
Midsommarafton 1434 kom revolten. Ilskna bergsmän och bönder brände fogdens borg i Borganäs, nära Borlänge. Upproret spreds över hela landet. Ledaren hette Engelbrekt Engelbrektsson. Detta var upprorens tid i hela Europa. Bönderna hade rest sig i bl.a. Frankrike, Tyskland och Böhmen. Nu var det Bergslagens tur...
Lästid 5 minuter
Där satt han nu, Gustav Vasa, som Sveriges kung. Det är så vi har lärt oss att se honom, som en sträng, men god landsfader. Hans samtid såg honom inte så, de var rädda för Gustav Vasa. Det är lätt att förstå varför...
Lästid 6 minuter
Under 1000-talet införlivades Tjeckien i det tysk-romerska kejsardömet. Tjeckerna tillhörde den slaviska kulturkretsen. Det tyska inflytandet växte starkt genom tyska kolonisters inflyttning. Emellertid fanns alltid en stark tjeckisk nationalkänsla...
Lästid 6 minuter
Såväl fina herrar som bönder var missnöjda med kungens allt större makt och hans hårda styre. Uppror bröt ut i Västergötland och Östergötland. De slogs ner och ledarna flydde eller avrättades. Då hade redan ett uppror slagits ner i Dalarna. Och fler följde...
Lästid 7 minuter
Den tredje och sista delen i artikelserien om Sveriges medeltid. Här kan du läsa om drottning Margareta och bildandet av Kalmarunionen, kampen mot Hansan om handeln i Norden, järnframställning i Bergslagen och om Engelbrektsupproret...
Lästid 12 minuter
I början av 1430-talet pyrde oron hos den svenska allmogen. Även de svenska stormännen kände sin makt hotad av den danske unionskungen Erik och hans utländska fogdar. Missnöjet blev snart så stort att bönderna gjorde uppror. Upprorets ledare hette Engelbrekt Engelbrektsson och händelsen har inom svensk historieskrivning fått namnet Engelbrektsupproret.
Lästid 5 minuter
I 1800-talets historieskrivning beskrivs Engelbrekt som en nationalhjälte. Engelbrektupproret vände sig förmodligen inte mot Kalmarunionen som sådan, utan hade sin spets riktad mot fogdeväldet. Men ändå kan man säga att hos allmogen och den framväxande borgarklassen började embryot till en svensk nationalkänsla långsamt utvecklas...
Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om senmedeltidens och Vasatidens bondeuppror. När den lågadlige bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson i juni 1434 höjde upprorsfanan mot unionskungen Eriks enväldiga regim gjorde han det i spetsen för Dalarnas väpnade allmoge, och dalkarlarna skulle under de följande 100 åren vid upprepade tillfällen spela en betydande roll i de talrika interna konflikter som satte sin prägel på svensk politik...
Avsnitt (19:02 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Vasatiden. Vasatiden räknas från att Gustav Vasa blir kung, 1521, till att kung Karl IX, Gustav Vasas yngste son, dör 1611. Vad händer i Sverige under den här tiden? Och, hur hade helt vanliga människor det?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa om klubbekriget som var ett bondeuppror i Finland vintern 1596-97. Namnet kan troligen härledas från böndernas primitiva beväpning. Detta uppror framstår som den mest omfattande folkresningen i en lång serie oroligheter som började på 1570-talet...
Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om de upproren mot reformationen i Sverige. Senmedeltiden var en mycket upprorisk och våldsam tid i Sverige. Uppror var ett normalt politiskt påtryckningsmedel, som riktade sig mot den allt starkare furstemakten och dess representanter. Väpnat motstånd syftade inte alltid till att fördriva eller avsätta regenten utan kunde helt enkelt vara ett sätt för undersåtarna att få gehör för sin vilja. Här uppstod ofta allianser mellan bönder och herremän, som agerade gemensamt mot fursten. Även på Gustav Vasas tid rasade upproren och nu blev religionen en mer framträdande faktor än tidigare. Under hans regering framkallades upproren delvis av de genomgripande religiösa förändringar som hade satts i gång. Senmedeltidens fromhetsliv krockade med helt nya tankar och ideal och med kungens hårdhänt genomförda reformer...
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Erik Puke och Pukefejden. Hur fängslades och dödades egentligen Erik Puke, ledaren för det uppror som brukar kallas Pukefejden? Det cirkulerar helt olika uppgifter i historisk litteratur. Det enda man verkar vara överens om är att Erik Puke till slut blev halshuggen...
Faktatext på sajten Grundskoleboken där du kan läsa om Dackefejden. Många bönder i Sverige var missnöjda med kungen. En anledning till folkets missnöje var de höga skatterna som främst bönderna tvingades betala. En annan var den att kungen sammankallade en herredag i Örebro 1540, där en ny arvsordning gjordes upp till kungens fördel. En av folkets värdefullaste rättigheter, den att själva få välja sin kung, avskaffades. Missnöjet jäste tills det fick en ledare år 1542...
Nils Dacke var den motvillige revolutionär som nära nog tog knäcken på Gustav Vasas landsbyggarprojekt. Smålänningen reste sig mot centralmakten och inbördeskriget har aldrig varit närmare i Sverige.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Dackefejden och 1500-talet? Läs Gustav Vasa – landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson, En avskyvärt elak man av Hans Hellström eller Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison
Hur gick det till när Gustav Eriksson blev kung Gustav den första av Sverige? Hans resa till toppen krävde en stor portion envishet och mod – men kantades också av våld, tyranni och maktfullkomlighet.
Vill du veta mer om Gustav Vasa och 1500-talet? Här följer tre lästips: Gustav Vasa – landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson; Sveriges historia 1350-1600, red Bo Eriksson och Dick Harrison; Margareta Regina – vid Gustav Vasas sida, en biografi över Margareta Leijonhufvud av Karin Tegenborg Falkdalen.
Genomgång (15:00 min) där SO-läraren Anders Larsson ger dig en kortfattad men bred introduktion till medeltiden i Norden med fokus på Sverige.
Föreläsning (15:00 min) där gymnasieläraren Anders Larsson ger en introduktion till i Nordens medeltid, mest Sverige.
Utförlig fakta om Engelbrekt Engelbrektsson och Engelbrektsupproret. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Engelbrektsupproret. Det mest kända upproret i svensk historia är Engelbrekts framgångsrika resning 1434. Men varför ägde det rum?
Avsnitt i pdf-format (13 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om Engelbrektsupproret. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbruket under medeltiden. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Andra delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruk och livet på landet 1500-1700. Från och med andra delen (skrolla ner) berättas om resenärer, befolkningsmängden, statsmakten, mängden människor, livsmedelsproduktionen, skatt och ränta, jordägande, mat och makt, bondeuppror, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Andra delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket under medeltiden. Här berättas om odlingsexpansionen, gården, åkerbruk, boskapsskötsel, samhällsomvandlingen, digerdöden, agrarkrisen, förändrat levnadssätt, böndernas ställning, skatter, bondeuppror, Europas befolkning, byarna, klostrens roll, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).
Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...
Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...
Engelbrektsupproret (1434-1436) leddes av Engelbrekt Engelbrektsson och riktade sig mot den...
Gustav Vasa, född 1496, var Sveriges kung från 1523 fram till sin död 1560. Under sin tid som...
Dackefejden pågick 1542-1543 och var ett svenskt bondeuppror i Småland med omnejd. Upproret...
Engelbrekt Engelbrektsson (död 1436) tillhörde en tysk bergsmannasläkt som hade levt i Norberg i...
Hans (1455-1513) var dansk, norsk och svensk (1497-1501) kung. Hans var son till Kristian I och...
Erik Nilsson Puke (död 1437) var riksråd och son till lagmannen Erik Nilsson i Uppland. Han anslöt...
Befrielsekriget (1520-1523) är den traditionella benämningen på upproret mot Kristian II, som...
Klubbekriget var ett bondeuppror i Österbotten i Finland från den 25 november 1596 till den 24...
Under perioden 1524-1533 inträffade tre uppror i Dalarna mot Gustav Vasas regim. Under...
Dalupproret 1743, eller Stora daldansen som det ibland kallas, var ett uppror där 4 500 bönder och...
