Sharia - lagen

• Koranen
• Sunna
• Qiyas
• Idjma

Koranen är islams heliga skrift. Där finns Allahs vilja uppenbarad för Muhammed. Koranen anses av troende muslimer vara evig, ofelbar och därmed omöjlig att ifrågasätta.

Koranen innehåller 114 kapitel, suror. Dess helighet markeras dels med den vördnad med vilken boken hanteras, dels med en konstnärlig utformning av handstil och tryck.

Sunna är den heliga seden som bygger på handlingar och yttranden av Muhammed och hans fyra närmaste släktingar. Sunna har stor betydelse för en rätt tolkning av Koranen. I frågor där inget sägs i Koranen söks svaren i Sunna, som finns nedtecknad i den litteratur som kallas hadith-samlingarna.

Ibland tillämpas qiyas. Det är slutsatser som dras från något liknande fall.

Idjma, "konsensus", kallas en uppfattning som åberopar en sed som med tiden blivit allmänt accepterad i fråga om tolkningen av Koranen och sunna. Genom att tillämpa idjma försöker man finna en samstämmig mening och finna en lösning som kan ses som accepterad sed inom islam.

Den vägledda människan

Genom sin tro på Koranen anser sig troende muslimer vara vägledda människor. I sharia finns detaljerade regler för människans privatliv och för det politiska, ekonomiska och sociala livet i samhället. Lagen reglerar sådant som stöld, våldsbrott, arvsfrågor, äktenskap, hur människan ska behandla sin nästa och hur hon ska visa barmhärtighet. Det finns också anvisningar om hur män och kvinnor bör klä sig, om sexuella frågor, om hur djur ska behandlas, om matvanor, om att köpa och sälja, om att ta emot gäster, leda en regering etc.

Sharia påverkar också nöjeslivet. Det råder i princip förbud mot att servera och förtära alkohol, mot hasardspel, prostitution och pornografi. Men absoluta förbud gäller inte i alla muslimska länder. Egypten, Marocko och Tunisien exempelvis nöjer sig med en intensiv propaganda mot alkohol.

Sharia delar i princip upp människans handlingar i fem kategorier:

• Det obligatoriska, t.ex. de fem religiösa plikterna.

• Det rekommenderade, t.ex. extra böner och allmosor (gåvor till fattiga).

• Det neutrala, t.ex. yrkesval och val av bostadsort.

• Det förkastliga, t.ex. abort, bedrägeri, att äta för mycket.

• Det förbjudna, t.ex. äktenskapsbrott, att dricka alkohol, att äta viss mat (exempelvis fläsk).

Utöver sharias vägledning finns moraliska värderingar i nästan alla suror i Koranen. Där talas om uppriktighet, ärlighet, medlidande, mod, uppskattning och vänlighet. Vidare uppmanas människan att inte skada någon medmänniska, att ärligt fullfölja alla sina åtaganden, att arbeta för sitt uppehälle och att göra rätt för sig i olika sammanhang.

Straffreglerna i sharia kan vara mycket stränga. Straffet ska både verka avskräckande och syfta till att straffa brottslingen. Om straffen är för milda anser Koranen att brottsligheten kan öka och hederliga människor råka illa ut eller känna sig otrygga. Att avväga straffets grad och art är därför enligt troende muslimer en svår fråga som endast Gud kan klara.

De finns olika sätt att tolka och tillämpa sharia. Därför finns det också olika shariaskolor.