Sharia betyder på arabiska "lagen av Gud" och är ett begrepp inom islam som avser texter i främst Koranen och sunna vilka ligger till grund för islamisk rätt.
Efter Muhammeds död år 632 växte rättssystemet för den muslimska världen fram och tog fast form. På 900-talet fastställdes sharia, lagen. Rättslärda hade då under ett par århundraden arbetat med tolkningen av Koranen och vad profeten Muhammed hade sagt och gjort.
Sharia är ett strängt rättssystem, men det är sällan de strängaste straffen tillämpas.
Sharia kan sägas vara utformad på följande grunder: Koranen, Sunna, Qiyas och Idjma.
Koranen är islams heliga skrift. Där finns Allahs vilja uppenbarad för Muhammed. Koranen anses av troende muslimer vara evig, ofelbar och därmed omöjlig att ifrågasätta.
Koranen innehåller 114 kapitel, suror. Dess helighet markeras dels med den vördnad med vilken boken hanteras, dels med en konstnärlig utformning av handstil och tryck.
Sunna är den heliga seden som bygger på handlingar och yttranden av Muhammed och hans fyra närmaste släktingar. Sunna har stor betydelse för en rätt tolkning av Koranen. I frågor där inget sägs i Koranen söks svaren i Sunna, som finns nedtecknad i den litteratur som kallas hadith-samlingarna.
Ibland tillämpas qiyas. Det är slutsatser som dras från något liknande fall.
Idjma, "konsensus", kallas en uppfattning som åberopar en sed som med tiden blivit allmänt accepterad i fråga om tolkningen av Koranen och sunna. Genom att tillämpa idjma försöker man finna en samstämmig mening och finna en lösning som kan ses som accepterad sed inom islam.
Genom sin tro på Koranen anser sig troende muslimer vara vägledda människor. I sharia finns detaljerade regler för människans privatliv och för det politiska, ekonomiska och sociala livet i samhället. Lagen reglerar sådant som stöld, våldsbrott, arvsfrågor, äktenskap, hur människan ska behandla sin nästa och hur hon ska visa barmhärtighet. Det finns också anvisningar om hur män och kvinnor bör klä sig, om sexuella frågor, om hur djur ska behandlas, om matvanor, om att köpa och sälja, om att ta emot gäster, leda en regering etc.
Sharia påverkar också nöjeslivet. Det råder i princip förbud mot att servera och förtära alkohol, mot hasardspel, prostitution och pornografi. Men absoluta förbud gäller inte i alla muslimska länder. Egypten, Marocko och Tunisien exempelvis nöjer sig med en intensiv propaganda mot alkohol.
Sharia delar i princip upp människans handlingar i fem kategorier:
Utöver sharias vägledning finns moraliska värderingar i nästan alla suror i Koranen. Där talas om uppriktighet, ärlighet, medlidande, mod, uppskattning och vänlighet. Vidare uppmanas människan att inte skada någon medmänniska, att ärligt fullfölja alla sina åtaganden, att arbeta för sitt uppehälle och att göra rätt för sig i olika sammanhang.
Straffreglerna i sharia kan vara mycket stränga. Straffet ska både verka avskräckande och syfta till att straffa brottslingen. Om straffen är för milda anser Koranen att brottsligheten kan öka och hederliga människor råka illa ut eller känna sig otrygga. Att avväga straffets grad och art är därför enligt troende muslimer en svår fråga som endast Gud kan klara.
De finns olika sätt att tolka och tillämpa sharia. Därför finns det också olika shariaskolor.
I modern tid har de flesta muslimska stater utvecklat ett lagsystem vid sidan av den religiösa lagen. Ju mer tekniskt komplicerat samhället blir och ju mer internationella kontakter som kommer till stånd desto mer ökar behovet av ett lagsystem vid sidan av sharia eller en anpassning av sharia. På många håll, t.ex. i Egypten och Tunisien, finns dels en privaträtt med sharia, dels en offentlig rätt som är inspirerad av islams principer. Men i t.ex. Saudiarabien, Pakistan och Iran utgör sharia den enda lagen.
Det som framförallt skiljer den religiösa lagen från de sekulära (offentliga) lagarna är lagstiftaren. Sharia är enligt islam Guds lag. Den är därför fri från mänsklig egoism och i alla stycken ofelbar och rättvis. När människan följer sharia underkastar hon sig Gud. Den sekulära lagen har stiftats av människor och har därmed brister. Här underkastar sig människan andra människors verk, där hänsyn till andra faktorer än de religiösa utgångspunkterna kan ha tagits.
Synen på män och kvinnor inom islams rättssystem (sharia)Inom sharia (islams religiösa rättssystem) har män och kvinnor olika rättslig status. Detta betyder att de inte är lika inför lagen. Inom islamisk rätt är alltså förhållandet mellan män och kvinnor olika när det gäller skyldigheter och rättigheter i samhället. Generellt kan man säga att män betraktas som en grad högre än kvinnor, eftersom de är familjens överhuvud och det är på dem plikten att försörja familjen vilar. Det medför i teorin att om en kvinna skaffar sig ett arbete utanför hemmet behöver hon inte använda sina personliga inkomster till familjens försörjning. Men eftersom de flesta muslimer lever i fattiga länder används i regel även kvinnans inkomster till familjens försörjning. I många muslimska länder innebär familjers patriarkala (mansstyrda) strukturer även att kvinnor undertrycks. De flesta muslimska länder vilar i grunden på en sekulär (icke-religiös) lagstiftning. I dessa länder påverkar sharia i stort sett bara familjelagstiftningen. Det religiösa rättssystemet kan också påverka hur såväl stater som enskilda troende muslimer förhåller sig till frågor som rör mänskliga rättigheter. Ett exempel är just tanken på jämställdhet mellan könen, något som vissa religiöst lärde inte accepterat och inte heller stater som Iran och Saudiarabien. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det i muslimska länder finns aktiva kvinnorörelser som verkar för jämställdhet. Det är därför fel att sätta likhetstecken mellan muslimska män och kvinnoförtryck. Arvsreglerna är olika för män och kvinnor. De står i allt väsentligt att finna i Koranen. Lagarna förutsätter ett patriarkaliskt samhälle och gynnar i arvsfrågor den manliga sidan av släkten som, enligt sharia, också har ansvaret för familjens försörjning. Det är stora skillnader på kvinnors status och situation inom det enorma geografiska område som den muslimska världen utgör. Det blir tydligt om man jämför en muslimsk överklasskvinnans liv i Kairo med hur livet gestaltar sig för en fattig kvinna från landsbygden i östra Turkiet. En annan aspekt är att mångfalden av tolkningar på specifika områden idag har medfört att sharia - tydligare än tidigare - blir till något lokalt, dvs, en tolkning av sharia gäller för ett begränsat geografiskt område. |
LÄS MER: Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem
LÄS MER: Koranen
LÄS MER: Politisk islam
LÄS MER: Islams grunder
LÄS MER: Att leva som muslim i vardagen
Allah: Det arabiska namnet för Gud.
Hadith: Den nedtecknade islamiska berättelse och tradition som utgår från Muhammeds sätt att leva (som förebild) samt hans handlingar och ord i olika situationer.
Imam: Religiös ledare inom islam.
Islam: Att lyda Guds vilja - att låta sig vägledas av Gud.
Koranen: Islams heliga skrift, en urkund, författad av Muhammed och bygger hans uppenbarelser som är en skildring av Guds (Allahs) budskap till mänskligheten. Originalet finns i himlen. Skrevs ursprungligen ner på arabiska och ska därför helst läsas på arabiska. Läs mer om Koranen >
Muslim: Person som bekänner sig till islam.
Profet: Person som kommer med budskap från Gud. Islams viktigaste profet heter Muhammed.
Sharia: Lagar för samhället, baserade på islam.
Sira: De olika muslimska biografierna som handlar om profeten Muhammed. Tillsammans med haditherna utgör siralitteraturen grunden för sunna.
Sunna: Den normerande seden inom islam som baseras på utsagor och handlingar som Muhammed - enligt traditionen - ska ha sagt och gjort. Sunna fungerar som vägledning för troende muslimer. Vad som är sunna hittar man i haditherna och sira.
Urkund: Skrift som ligger som grund för en religion - en originalskrift, t.ex. Koranen.
Frågor till texten:
Ta reda på:
FÖRFATTARE
Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) och Åke Magnusson (läromedelsförfattare)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).
Faktarutan "Synen på män och kvinnor inom islams rättssystem (sharia)" är skriven av Leif Stenberg, professor i islamologi, Institute for the Study of Muslim Civilisations, Aga Khan University
Webbplats: Dr Leif Stenberg, Institute for the Study of Muslim Civilisations
Wikipedia: Leif Stenberg
Islam är i högsta grad en levande religion som hela tiden tolkas och nytolkas i alla de länder där muslimer försöker leva efter sin religions bud. Detta gäller inte minst islams matregler - tolkningar av vad som är haram (förbjudet) och halal (tillåtet)...
Det islamiska rättssystemet började utformas på 700- och 800-talen. Under århundradena har sharia formats i samspel med dels utvecklingen inom olika samhällen, dels tagit något olika skepnad beroende på tid och plats. Sharia finns inte i form av en lagbok utan i en rad olika texter, handböcker och samlingar. En grundtanke är att sharia ska vara ett system av regler som ger en muslim vägledning gällande religiösa förhållanden, samhällsliv, familjerätt och privatliv. Regelsystemet har genom tiderna utvecklats åt något olika håll. Det finns olika rättsskolor (eller s.k. riter) inom islam. En viktig poäng är att det inte är en fast ”lag”, utan ett rättssystem som avser att ge den enskilde muslimen en väg att följa i livet. De senaste århundradenas snabba samhällsutveckling har medfört att antalet tolkningar av sharia har ökat. Idag har de flesta länder med en muslimsk majoritetsbefolkning ett rättsväsende som utformats genom lagar, domstolar och rättspraxis, det vill säga som inte byggts på religion. Islam kan dock influera lagstiftningen, speciellt på familjerättens område.
I det på uppenbarelsen vilande rättssystemet (sharia) har män och kvinnor olika rättslig status. Detta betyder att de inte är lika inför lagen. Inom islamisk rätt är alltså förhållandet mellan män och kvinnor olika både vad det gäller skyldigheter och rättigheter i samhället. Samma gäller även mäns och kvinnors rättigheter och skyldigheter inom äktenskapet...
Vi är vana vid att fläskkött inte självklart kan serveras till vem som helst, men varför riktades historiens bannstråle mot just grisen, detta renliga husdjur som ger ovanligt mycket kött för insatsen?
Matreglerna varierar inom de fem världsreligionerna. Kristendomen och buddhismen saknar i stort sett matregler. Flest bestämmelser gällande matvanor finns inom judendomen och islam...
Genomgång (4:26 min) där gymnasieläraren Joni Stam belyser slöjdebatten och vad islam säger om slöjan.
Kortfattad genomgång (5:07 min) där religionskunskapsläraren Evald Hemström berättar om traditionell och modern islam, samt slöjan och sharialagarna.
Avsnitt (18:07 min) från UR:s programserie Religionskunskap förklarad där du kan lära dig mer om islams historia. Islam är idag världens näst största religion, med runt 1,8 miljarder utövare i hela världen. Det är också den yngsta av de tre religioner som ibland kallas abrahamitiska. Inom islam ser man profeten Muhammed som den som, efter Moses och Jesus, kom med den slutgiltiga och fullbordade tolkningen av Guds budskap. Så hur gick det till när Muhammed blev den siste profeten? Vad utmärker islam? Och hur har religionen utvecklats under dess 1400-åriga historia?
Genomgång (2:57 min) där SO-Sture reder ut några viktiga begrepp inom islam. Här berättas om: sharia, sunni, shia, moské, minaret, fundamentalism, Koranen, sura, islams fem pelare, Mekka, halal, haram
Sjätte avsnittet (27:41 min) av Världens religioner - islam, med Christer Hedin, religionshistoriker.
Genomgång (12:32 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega redogör för några viktiga begrepp kring världsreligionen islam. Här förklaras kortfattat bl.a. följande: lära, urkund, tolkning, konvertera, rit, Koranen, Allah, moské, profet, Mekka, ramadan, sunnimuslimer, shiamuslimer, minaret, vallfärd, sharia, sura, sunna, Medina, shirk, hadither, imam, kalif, jihad, islam, kaba, m.m.
Läxhjälpsfilm (9:11) för högstadiet där SO-läraren Laila Westergren berättar om islams uppkomst och religionens huvuddrag. Här berörs Muhammeds liv, de fem pelarna, Koranen, Sharia, islams spridning, etc.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om enighet och splittring bland världens muslimer. Världens muslimer är en blandad skara. Men i en ny internationell undersökning visar de sig också förenas i en djup tro och en oväntat positiv inställning till den muslimska rätten, sharia...
Artikel i den katolska kulturtidningen Signum där islamexperten Peter Heine ger en överblick över den islamiska rättens källor, metoder och moderna problem.
Islam är en monoteistisk religion som grundades av profeten Muhammed på 600-talet e.Kr. Islam är idag utbredd över hela...
Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.
Koranen är islams heliga skrift och består av Muhammeds uppenbarelser som är en skildring av Guds (Allahs) budskap till...
I det här avsnittet kan du läsa om islams tre största riktningar: sunni, shia och ahmadiya.
Samhällsordningen i de muslimska länderna är starkt påverkad av islam. De politiska, ekonomiska och sociala...
Muhammed (ca 570 - 632) räknas som grundare av världsreligionen islam. Han föddes i staden Mekka på...