M

Munk- och nunneidealet värderas högt inom buddhismen eftersom munkar och nunnor anses ha nått långt i vägen till upplysning.

Vardagsliv och samhället inom buddhismen

Den buddhistiska kulten

Den som reser i buddhistiska länder ser överallt människor som utövar sin kult. Denna sker framförallt i templen och det finns många och praktfulla tempel i buddhistiska länder. I templet finns buddhabilder som buddhisten vänder sig till, ofta med gåvor av frukt och blommor. Tempelbesökaren mediterar kanske också och reciterar böner och heliga texter.

För buddhister är andakten vid husaltaret av stor betydelse. Det är viktigt att i stillhet få meditera över något som är aktuellt. Det kan vara Buddhas ord om metta-karuna - det kärleksfulla medlidandet - eller det kan vara meditation över en vän, en lärare, ett världsproblem eller över egna svagheter eller framtida yrkesval.

Den buddhistiska kulten

Den som reser i buddhistiska länder ser överallt människor som utövar sin kult. Denna sker framförallt i templen och det finns många och praktfulla tempel i buddhistiska länder. I templet finns buddhabilder som buddhisten vänder sig till, ofta med gåvor av frukt och blommor. Tempelbesökaren mediterar kanske också och reciterar böner och heliga texter.

För buddhister är andakten vid husaltaret av stor betydelse. Det är viktigt att i stillhet få meditera över något som är aktuellt. Det kan vara Buddhas ord om metta-karuna - det kärleksfulla medlidandet - eller det kan vara meditation över en vän, en lärare, ett världsproblem eller över egna svagheter eller framtida yrkesval.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Lekman: En person som INTE är munk/nunna eller prästvigd.

Munkar och nunnor: Vägen till upplysning och nirvana är så svår att man måste bli munk eller nunna för att klara den. Detta synsätt gäller i synnerhet inom theravadabuddhismen (de äldstes skola). Att vara munk eller nunna är den högsta av alla existensformer. Buddha var också enligt traditionen mycket noga med att det skulle vara munkar som förde hans lära vidare. Munkens och nunnans levnadssätt är ett ideal för alla människor eftersom de anses ha kommit längst på vägen mot nirvana.

Reliker: Kvarlevor av heliga personers kroppar (t.ex. Buddha eller ett helgon). Reliker kan också vara ägodelar eller sådant som har varit i beröring med den heliga personen.

Sangha: I Östasien syftar sangha i regel på den buddhistiska gemenskapen av munkar och/eller nunnor. Bland västvärldens buddhister kan begreppet ibland syfta på hela den buddhistiska gemenskapen (inkl. munkar, nunnor och lekmän).

Stupa: En halvklotformig byggnad där buddhareliker bevaras.

Åttafaldiga vägen är den väg som leder till duhkhas upphävande: rätt insikt, rätt liv, rätt beslut, rätt strävan, rätt tal, rätt minne, rätt handling och rätt försjunkenhet (försjunken = kontemplativ, meditativ).

Gudar förnekas inte i buddhismen - Gudar, demoner och andar förekommer både i litteraturen och i de många templen. Men det är Buddha själv, mästaren, som främst är föremål för vördnad. Till honom vänder man sig i kulten. Det finns en särskild fest i april-maj som firas till minne av hans födelse och upplysning. Den kallas vesakfesten. På flera platser säger man sig förvara reliker från Buddha, t.ex. tänder eller hårstrån. Till dessa orter kommer skaror av pilgrimer. De deltar i processioner kring stupan, relikgraven och mediterar över Buddhas lära.

I buddhistiska länder påverkar religionen mycket starkt människornas vardagsliv. Samtidigt är religionens politiska inflytande inte lika stort som det är i t.ex. Indien. Stora politiska förändringar har kunnat genomföras utan att den buddhistiska religionens ställning har försvagats.

Hur bör en buddhist leva?

De som inte är munkar eller nunnor
För dem som inte är munkar eller nunnor gäller fem grundläggande livsregler.

  • Att inte döda. Man ska inte avsiktligt döda eller skada något levande väsen. Regeln gäller också onda tankar och ovänligt tal.
  • Att inte stjäla. Det gäller att inte på ett oriktigt sätt skaffa sig något som man inte äger. Regeln riktar sig egentligen mot själva begäret.
  • Att leva kyskt. Här gäller det att tygla sin lust till utsvävningar och njutningar. För gifta betyder regeln att en man bör hålla sig till sin hustru och hustrun till sin man. Redan tanken på andra strider mot regeln.
  • Att inte ljuga. Människor ska inte heller bedra eller förtala varandra. Allt tal och skrift bör präglas av goda tankar.
  • Att inte använda berusningsmedel. Den som blir berusad kan inte leva medvetet.

Reglerna är inte formulerade "Du ska" eller "Du ska inte". De är inte avsedda som ett tvång utan är tänkta som en hjälp när buddhisten på egen hand söker sig fram längs den åttafaldiga vägen. Enligt buddhismen kan man inte tvinga någon till ett rätt levnadssätt. Medkänsla eller kärleksfullt medlidande (metta-karuna) ska prägla buddhistens förhållande till medmänniskorna. När man gör goda gärningar mot människor och djur (hit hör bl.a. ickevåld) bidrar man till att minska lidandet (duhkha).

De som är munkar och nunnor
För munkar och nunnor gäller ytterligare några regler utöver dem som lekmän bör följa, t.ex.:

  • att inte äta något efter kl 12 på dagen.
  • att inte delta i dans, teaterföreställningar eller Iiknande nöjen.
  • att inte använda prydnader, parfym eller smycken.
  • att inte använda bekväma sängar.
  • att inte äga pengar.

Nunnor har vid sidan av dessa ännu fler regler.

Enkelt förklarat kan man säga att buddhismen handlar om att försöka följa Buddhas lära om den åttafaldiga vägen, oavsett om man är nunna, munk eller lekman.

ANNONS

ANNONS

Sangha

Munk- och nunneväsendet spelar stor roll inom buddhismen. Munkar och nunnor anses ha nått längre än lekmän i religiös utveckling. Munk- och nunneidealet hålls därför högt av alla.

Buddha själv grundade den första munkorden och sände ut munkar för att undervisa om läran. Även en kvinnlig klosterorden grundades på Buddhas tid.

Överallt i buddhistiska samhällen i Sydostasien ser man munkar i orange eller saffransgula dräkter och med rakade huvuden. Munkarna är oftast inte knutna till ett och samma kloster utan vandrar mellan olika. De lever i celibat (avhållsamhet från sexuella relationer) och i frivillig fattigdom - de får endast äga fem ting: radband, sil, rakkniv, nål och tiggarskål. Det är andra människors uppgift att sörja för att munkar och nunnor får mat.

Buddhistmunkar
Bild: Sasint
I buddhistiska kulturer anses det vara en religiös plikt och heder för lekmän att få skänka av sitt ris till en munk eller nunna.

Inom theravadabuddhismen (de äldstes skola) i Sydostasien är nunnetraditionen i stort sett utdöd. I vissa av dessa länder är istället de flesta "nunnorna" invigda med endast ett fåtal regler vilket gör att de inte fullt ut är nunnor, men inte heller vanliga lekmän. Idag görs dock på många ställen i Sydostasien (inom theravadabuddhismen) försök till att återuppliva nunnetraditionen.

Nunnetraditioner är istället utbredd i länder där mahayana (den stora vagnen) är den rådande formen av buddhism (se karta).

I buddhistiska kulturer är det vanligt att man vid 12 års ålder upptas som novis (nybörjare) och efter att ha fyllt 20 år vigs till munk. Åldern som krävs för att genomgå dessa ceremonier kan variera i olika länder. De flesta återvänder dock till det vanliga livet efter novistiden.

Ogifta kvinnor kan vanligtvis inte bli noviser förrän vid 20 års ålder, och gifta kvinnor måste genomgå en prövotid innan de kan upptas inom klosterväsendet som nunnor.

Nunnorna är underställda munkarna. Någon jämlikhet mellan munkar och nunnor existerar inte. Som nunna ges kvinnor möjlighet till religiös och intellektuell karriär, men i administrativa sysslor såsom tempeltjänst och andra ceremoniella angelägenheter är de underställda munkarna. Nunnor måste därtill följa fler klosterregler än munkarna (även om vissa av dessa regler är tillkomna för att skydda nunnorna).

Munkarna leder rituella handlingar t.ex. vid begravningar och bröllop. De ordnar fester i kloster och tempel och deltar i processioner. I klostren ägnar de sig bland annat åt undervisning av barn och ungdomar. Deras största betydelse ligger dock i att de representerar de buddhistiska livsidealen och visar vägen till nirvana.

Munkar och nunnor ägnar mycket tid åt studier, undervisning och meditation. Socialt sett har de en mycket aktad ställning. Det sista steget på den åttafaldiga vägen, "rätt försjunkande", anses svårt att klara av om man inte drar sig undan från yrkes- och familjeliv.

LÄS MER: Buddhismen (huvudtexten)

LÄS MER: Buddhismens grunder

LÄS MER: Buddhism och politik

Buddhistiska högtider

Buddhistiska högtidsdagar utgörs främst av ny- och fullmånedagar. Buddha föreslog att dessa skulle vara bikt- och fastedagar.

Vesakfesten är den viktigaste högtiden. Den firas i april-maj till minne av Buddhas födelse och upplysning.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilken betydelse har kulten för buddhister?
     
  2. Varför är de buddhistiska buden formulerade "Att inte..
     
  3. Ett rätt sinnelag är utmärkande för buddhistisk etik. Ge exempel på ett sådant sinnelag, dvs tankar och känslor som är rätta eller orätta.
     
  4. Varför spelar munk- och nunneväsendet en så stor roll i buddhistiska samhällen?

Fundera på:

  1. Fundera över vilken skillnad det eventuellt kan vara mellan buddhistiska bud och kristna bud.

Ta reda på:

  1. Lever buddhister enligt läran? Fråga en buddhist - om du känner till någon - eller läs om buddhisters levnadssätt.

 

Text: Lennart Koskinen, Sören Levén, Börje Andersson och Åke Magnusson.
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

Sidan uppdaterad: 7 september 2020
Ursprungligen publicerad: 10 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Vardagsliv och samhället inom buddhismen

Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor

av: Mångkulturellt centrum
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.

+ Läs mer

Artiklar om Vardagsliv och samhället inom buddhismen

L

Munkar och nunnor inom buddhismen

av: Ingvar Svanberg
2020-09-04

Munk- och nunneidealet värderas högt inom buddhismen eftersom munkar och nunnor anses ha nått långt i vägen till upplysning. Det ger hög status åt familjen om en av sönerna väljer att bli munk, så det finns givetvis en viss press på pojkarna (som kan bli noviser redan vid 12 års ålder). På vissa håll är munkväsendet så utvecklat att i stort sett alla familjer har en medlem som tillhör ett kloster. Vanligtvis kan ogifta kvinnor inte bli noviser förrän vid 20 års ålder. Någon jämlikhet mellan munkar och nunnor finns inte...

+ Läs mer

S

Buddhism och politik

av: Kristin Olson
2019-06-11

Engagerade buddhister har olika syn på hur människor bäst påverkas men förenas av att de tycker att vissa saker i samhället behöver förändras. Många försöker då få de styrande att ändra sig i en mer humanistiskt riktning. Frågan är vad det innebär idag. Har buddhismen en särskild politisk färg?

+ Läs mer

S

Makt och medkänsla – reportage om engagerad buddhism

av: Kristina Olson
2019-06-03

En präst i Japan brevväxlar med självmordsbenägna för att hjälpa dem att hitta livslusten i ett krävande samhälle. Samtidigt lyckas en kvinnlig aktivist i Indien driva igenom att alla barn i ett enormt slumområde blir vaccinerade. I Thailand arbetar en buddhistisk nunna enträget för att kvinnor ska kunna bli andliga ledare på samma sätt som män. Det här är tre exempel på företrädare för en rörelse som kallas engagerad buddhism. I en nyutkommen bok med titeln Makt och medkänsla berättar de för biståndsarbetaren och f.d. journalisten Kristin Olson om sitt arbete för att förändra världen...

+ Läs mer

L

Världsreligionernas syn på döden och begravning

av: Carl-Henrik Larsson
2018-04-13

Inom judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen förekommer olika sätt att se på döden samt vilka begravningsritualer som ska tillämpas. I den här artikeln presenteras några enkla fakta om världsreligionernas syn på vad som händer efter livet och hur de döda ska hanteras.

+ Läs mer

L

Lätta fakta om världsreligionernas matregler

av: Carsten Ryytty
2016-02-07

Matreglerna varierar inom de fem världsreligionerna. Kristendomen och buddhismen saknar i stort sett matregler. Flest bestämmelser gällande matvanor finns inom judendomen och islam...

+ Läs mer

Länkar om Vardagsliv och samhället inom buddhismen

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Buddhismen

Buddhismen grundades på 500-talet f.Kr i norra Indien av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit...

Buddhismens grunder

Buddhismens lära betonar att det främst är genom etiska handlingar (karma) som buddhisten kan nå upplysning (nirvana)....

Buddhismens historia

Buddhismen har sina rötter i hinduismen och är uppkallad efter sin grundare Siddharta Gautama som föddes under 400-...

Olika riktningar inom buddhismen

Efter Buddhas död utbröt tvister mellan hans lärjungar om hur man skulle tolka läran. Med tiden blev åsiktsskillnaderna...

Zenbuddhism

Zenbuddhismen finns framförallt i Japan och betonar mycket starkt meditation som en väg till befrielse (satori). "Zen"...

Lamaism

Lamaism, eller tibetansk buddhism som den också kallas, växte fram i Tibet på 600-talet e.Kr och är en speciell form av...

Relaterade taggar

Buddha

Buddhismen uppkom i nordöstra Indien på 400-talet f.Kr. Grundaren hette Siddharta Gautama (ca 490-...