M
Bild: SO-rummet.se

Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.

Sveriges väg till demokrati

Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.

Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.

Sveriges väg till demokrati

Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.

En "vänster" bestående av liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt, medan "högern" ville bromsa utvecklingen. Inför valet 1909 genomförde en högerregering en kompromiss som gav alla män utom de fattigaste lika rösträtt till andra kammaren i riksdagen, medan rösträtten till den första kammaren förblev inkomstgraderad (det rådde en slags maktdelning mellan de båda kamrarna).

ANNONS

ANNONS

Vid första världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt, men starka krafter verkade för en tyskvänlig politik.

Ett bevingat uttryck...

1928 myntade den blivande statsministern Per Albin Hansson ett nytt politiskt uttryck om Sverige - folkhemmet. Det skedde vid det socialdemokratiska partiets kongress. Egentligen hade flera andra personer använt det ordet tidigare, men det var i och med Per Albin Hanssons tal som ordet blev bevingat.

Livsmedelsbristen under kriget ledde till omfattande demonstrationer och kravaller våren 1917. Högerregeringen tvingades därmed att avgå. En koalition (tillfällig allians) mellan liberaler och socialdemokrater lade nu fram ett förslag till allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor, men förslaget kunde inte drivas igenom förrän första världskrigets slut, då uppror och oroligheter ute i Europa (bl.a. ryska revolutionen) övertygade högern om att ge upp sitt motstånd i rösträttsfrågan.

Den 24 maj 1919 blev Sverige en parlamentarisk demokrati med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Konflikter mellan arbetsgivare och arbetare

1909 infördes allmän rösträtt i Sverige för män, men det dröjde till 1921 års val innan även kvinnor fick rösta. En stor del av folket ville förända samhället och göra det mer jämlikt. Många av dem röstade därför på Socialdemokraterna som vann det påföljande valet. Det socialdemokratiska arbetarpartiet fick därefter stort inflytande över svensk politik under hela 1900-talet.

Men 1920-talet var en orolig period i svensk politik. En rad regeringar med svagt stöd i riksdagen avlöste varandra. Den politiska krisen var delvis en följd av starka motsättningar mellan arbetsgivare och arbetare som rådde på den svenska arbetsmarknaden.

Under 1920-talet var Sverige drabbat av lågkonjunktur med hög arbetslöshet som följd. Detta avspeglades på arbetsmarknaden där arbetsgivarna försökte hålla nere lönerna medan arbetarna organiserade sig i fackförbund som förde deras talan i kampen om bättre arbetsvillkor. Sverige var nu ett av de mest strejk- och konfliktbenägna länderna i Västeuropa.

Kulmen i arbetsmarknadskonflikten nåddes i maj 1931 då militär öppnade eld mot ett fredligt demonstrationståg i Ådalen. Hädelsen resulterade i fem döda och flera skadade och kom att rubriceras som "Skotten i Ådalen".

Demonstrationståget i Ådalen
Våren 1931 i Ådalen i Ångermanland. Ett demonstrationståg på väg för att stödja arbetarna vid en industri som nyligen fått sina löner sänkta och gått ut i strejk. Militär hade kallats till platsen för att stoppa demonstrationståget. När demonstranterna inte stannade öppnade militären eld. Fem personer dödades omedelbart och flera skadades... Efter dödsskjutningarna 1931 har militär aldrig satts in vid liknande demonstrationer i Sverige,

Det svenska folkhemmet

I början av 1930-talet tog Socialdemokraterna återigen makten med Per Albin Hansson som statsminister. Genom att Socialdemokraterna ingick i en koalition med Bondeförbundet bildades en stark parlamentarisk grund för regeringspolitiken. Socialdemokraterna styrde därefter Sverige nästan oavbrutet fram till 1976 års borgerliga valseger.

Det var under den här tiden som det svenska folkhemmet växte fram. Idéerna bakom folkhemmet har ofta kallats för ”den svenska modellen” och byggde på en rad sociala reformer. Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet.

ANNONS

ANNONS

Men för att få in pengar till folkhemsbygget måste först staten, arbetsgivarna och fackföreningarna komma överens och samverka så att produktionen inom industrin ökade.

Enighet uppstår mellan arbetsmarknadens parter - unikt för sin tid

I mitten av 1930-talet vände konjunkturen uppåt. På den svenska arbetsmarknaden skedde nu stora förändringar.

Tiden fram till 1930-talet hade präglats av regelbundna konflikter på arbetsmarknaden. Men i samband med Saltsjöbadsavtalet 1938 kom detta att ändras. LO (arbetarnas fackförbund) och SAF (arbetsgivarnas fackförbund) slöt då ett avtal om hur de skulle tillgodose sina intressen och hur konflikter skulle lösas i framtiden. Därmed inleddes ett utpräglat samarbetsklimat på arbetsmarknaden som blev typiskt svenskt och unikt i tiden.

Samförståndet mellan arbetsgivare och arbetare på arbetsmarknaden blev från och med nu en hörnsten i den svenska ekonomins utveckling och i folkhemsbygget.

Sverige under andra världskriget

Trots att de nordiska länderna förklarade sig neutrala vid andra världskrigets utbrott gick de olika öden till mötes. Finland försvarade sig mot Sovjetunionen under vinterkriget 1939-1940 och deltog senare på Tysklands sida i kriget på östfronten.

Danmark och Norge ockuperades av Tyskland. Bara Sverige lyckades hålla sig utanför kriget. Men det skedde till priset av åtskilliga avsteg från neutraliteten. Bland annat godkände regeringen att tyska trupper transporterades på svenska järnvägar. Staten censurerade också under lång tid kritik mot Tyskland och Hitler i de svenska tidningarna och i kulturlivet.

Bild: Holger.Ellgaard
Del av Rinkeby utanför Stockholm. 1965 beslutade riksdagen att 100 000 nya lägenheter per år skulle byggas under tio år. Målet var att bygga en miljon bostäder för att komma till rätta med bostadsbristen, avskaffa trångboddheten och höja bostadsstandarden. Under perioden revs många vackra gamla hus runt om i Sveriges städer för att lämna plats åt mer (för sin tid) moderna byggen.

Sverige blir ett av världens rikaste länder

Efter andra världskriget gick det bra för svensk industri och ekonomi. Den svenska industrin var intakt eftersom Sverige lyckats hålla sig utanför kriget. Dessutom rådde stor efterfrågan på alla möjliga råvaror och varor i samband med uppbyggnaden av det svårt sargade Europa under 1950- och 1960-talen. Därmed genomgick den svenska industrin de s.k. rekordåren. Företag som Volvo, SKF, ASEA och LM Ericsson blev stora namn på världsmarknaden. Det fanns också gott om arbete. Sverige blev därigenom ett av världens rikaste industriländer.

Det svenska välfärdssamhället

Det var nu som de sociala reformerna som lade grunden till det "svenska folkhemmet" genomfördes. Den offentliga sektorn utvidgades. Runt om i landet byggdes mängder med nya offentliga inrättningar. Detta ledde bland annat till att sjukvården och skolväsendet byggdes ut och förbättrades.

För att komma till rätta med städernas trångboddhet och för att kunna förse folk som flyttade från landsbygden till städerna med bostäder, genomförde staten en av folkhemspolitikens största satsningar - miljonprogrammet - som gick ut på att alla i Sverige skulle få rätt till en modern bostad. I städerna och dess förorter byggdes därför mängder med nya bostäder. Funktionalitet fick råda över det estetiska varför många fina äldre bostäder revs och ersattes med massproducerade - och för sin tid - moderna fastigheter. Det rådde stor framstegsoptimism i Sverige.

På 1960-talet började också allt fler av landets kvinnor arbeta utanför hemmet. Den svenska ”hemmafrun” blev därefter allt mer ovanlig.

ANNONS

Sverige blir en del av det globala samhället - folkhemmet monteras ned

Den långa fredsperioden från 1800-talet fortsatte under hela 1900-talet. Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget. Men under 1980-talet hade världen förändrats. Berlinmuren föll och kalla kriget tog slut. Arbetslösheten ökade i Europa. Det gamla Sverige gick över i ett nytt där det sociala välfärdssystemet och folkhemstanken inte längre var något som kunde tas för givet.

Den ökade globaliseringen har medfört att Sverige blivit mer sammanlänkat med resten av världen, framförallt med utvecklingen i de europeiska länderna. Sveriges inrikes- och utrikespolitik kan därför inte längre styras på samma oberoende sätt som tidigare.

Idag är Sverige en del av värld som hålls samman av snabba telekommunikationer och stora internationella organisationer.

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Folkhemmet

LÄS MER: Sverige under andra världskriget

LÄS MER: Den svenska välfärden

LÄS MER: Näringslivet och jobben (artikelserie)

Intressanta fakta om 1900-talets Sverige

Visste du att:

  • Den 4 maj 1917 tågade 1800 kvinnor i Norrköping till rådhuset och protesterade mot den dåliga livsmedelsförsörjningen. Efter demonstrationen stormade kvinnorna bagerier och köttbutiker. Poliserna som först försökte hejda demonstranterna gav så småningom upp. Det var en av många våldsamma händelser som inträffade i Sverige under våren 1917. Det var brist på livsmedel och kraftigt stigande priser som gav upphov till oro i Sverige. Även i Stockholm utbröt det svåra hungerkravaller. Ridande polis tvingades skingra demonstrerande arbetare med blanka sablar.
  • Den 12 mars 1932 påträffades den svenske finansmannen Ivar Kreuger död i sin bostad i Paris. Kreuger låg i sängen med en pistol i handen. Han efterlämnade ett brev där han förklarade att han ”Var trött på livet och affärerna.” När Kreuger stod på toppen av sin karriär kontrollerade han två tredjedelar av världsproduktionen av tändstickor. Dödsbudet slog ned som en bomb i affärskretsar och snart var Kreugerkraschen ett faktum. Det visade sig att koncernen befann sig på randen av en konkurs när Kreuger dog.
  • Under 1930-talet begärde svenska och schweiziska myndigheter av Tyskland att de skulle sätta en röd stämpel i judiska resenärers pass.  Den direkta orsaken var inte att trakassera judar, men man trodde att judiska turister skulle försöka stanna kvar i Sverige.
  • 1938 orsakade författaren Lubbe Nordström en skandalsuccé med sina föredrag i radio om ”Landsbygdens bostadsproblem” där han åkte runt i landet och tittade efter hur det svenska folket bodde och levde. Han skrev också en bok som han kallade Lort-Sverige, och det han avslöjade var att det fanns fattigdom, förfall, löss och skrämmande dåliga bostäder runt om i Sverige. Lubbe fick mycket uppskattning för att han avslöjade de dåliga förhållanden som fanns på många håll, men en del kritiker ansåg att han svartmålade landet.
  • Den 3 september 1967 klockan 06.00 gick Sverige över till högertrafik. Sveriges övergång till högertrafik var den största reform på trafikens område, som genomförts någon gång någonstans. Direkt engagerade i övergången till högertrafik var 8000 poliser och militärpoliser. Dessutom medverkade 100 000 vägledare från föreningar och skolor. Redan 1718 införde Karl XII högertrafik. Men 1734, när Fredrik av Hessen var kung, infördes vänstertrafik. 1955 hade vi folkomröstning om höger- eller vänstertrafik, 82,9 procent av de röstande vände sig mot högertrafiken. Trots detta beslutade riksdagen 1963 om övergång till högertrafik.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några stora förändringar som ägde rum i Sverige under 1900-talet.
     
  2. Varför infördes allmän rösträtt i Sverige 1919? Nämn några orsaker.
     
  3. Varför förekom det så många konflikter mellan arbetare och arbetsgivare på 1920-talet?
     
  4. Vad hände i Ådalen 1931?
     
  5. Förklara vad som menas med det svenska folkhemmet.
     
  6. Varför var Saltsjöbadsavtalet 1938 en viktig händelse i Sveriges ekonomiska historia?
     
  7. Vilken roll hade Sverige under andra världskriget?
     
  8. Hur kunde Sverige bli ett av världens rikaste länder efter andra världskriget?
     
  9. Nämn några typiska drag för det svenska välfärdssamhället.
     
  10. Varför började välfärdssamhället "falla sönder" under 1980-talet och 1990-talet?

Ta reda på:

  1. Vilka länder räknas som de rikaste i världen idag? På vilken plats ligger Sverige?

Diskutera:

  1. I texten nämns bl.a. folkhemmet och det svenska välfärdssamhället. Vad är välfärd för dig? Lever vi i ett välfärdssamhälle idag? Motivera.

 

Litteratur:
Den svenska historien, del 14 – Från storstrejken 1909 till folkhemspolitik, Bonnier Lexikon AB, 1993
Den svenska historien, del 15 – Våra dagars Sverige, Bonnier Lexikon AB, 1993
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 24 november 2019
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010
Spara som favorit

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sverige under 1900-talet

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag
Gymnasiet

För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Demokrati 100

av: Kungliga biblioteket
Högstadiet, Gymnasiet

I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.

+ Läs mer

Politisk propaganda då och nu

av: Stockholmskällan
Högstadiet

Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?

+ Läs mer

Artiklar om Sverige under 1900-talet

M

Höstlovet - skollovet som aldrig varit ett riktigt lov

av: Folke Schimanski
2019-10-27

Visste du att höstlovet från början kallades potatislovet? Så var det faktiskt, om man nu egentligen kan kalla det för "lov". Höstlovet eller läslovet som det numera kallas utgör idag en välbehövlig andningspaus för både elever och lärare, även om lärarna till skillnad mot eleverna oftast inte är lediga. Men höstlovet har inte alltid varit förknippat med "rekreation" för skolbarn och är väl egentligen inte det idag heller, i alla fall inte om man som elev ägnar tiden åt vad regeringen planerat att den ska ägnas till. I den här artikeln berättar Folke Schimanski om höstlovets (och potatisens) historia...

+ Läs mer

M

Rekordåren i Sverige under efterkrigstiden

av: Herman Lindqvist
2019-08-18

Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordåren efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973-1974. På svenska kullager rullade svensk kvalitet ut över världen. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla världsdelar. Svenska telefoner ställdes upp i nybyggda huvudstäder. En svensk, Dag Hammarskjöld, styrde FN. Och de flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-02

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg för steg har rösträtten, valbarheten och andra politiska rättigheter utökats och blivit mer jämlika. I dag har alla svenska medborgare från 18 års ålder rösträtt i riksdagsval...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-01

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Migration, demokrati och globalisering

av: Riksdagsförvaltningen
2019-04-26

Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att både kvinnor och män har rösträtt, oavsett hur rika eller fattiga de är. Men hur ska beslut fattas när så många av världens problem är globala? Och var ska man ha rösträtt i en värld där så många människor rör sig över nationsgränserna?

+ Läs mer

Podcast om Sverige under 1900-talet

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1980-1989

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-18

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1970-1979

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-10

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.

+ Läs mer

Länkar om Sverige under 1900-talet

Sortera efter:
S

Sveriges historia, del 12: Välfärdens tid - 1900-talet

I det här avsnittet (43 min) beskrivs Sverige under 1900-talet. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Kategorier:
Sverige under 1900-talet
Taggar:
Folkhemmet
Dokumentär och film
Sveriges demokratisering
Spara som favorit
S
Radio icon
45:00

Vetenskapsradion Historia: Rösträtt inte något för alla

Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Sveriges demokratisering. Hur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan? Tobias Svanelid undersöker grupperna som kom att stå utanför Sveriges viktiga demokratireform.

Kategorier:
Sverige under 1900-talet
Demokratins historia
Taggar:
Sveriges demokratisering
Riksdagens och regeringens historia
Radioprogram
Hjalmar Branting
Spara som favorit
M
Radio icon
55:00

P3 Historia: Branting, Edén och Gustav V – revolutionshot, reform och vägen till rösträtten

Avsnitt (55 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om historien om hur svenskarna fick rösträtt. Under några skälvande månader år 1918, där revolution, krig och en dödlig epidemi hotade togs ett av de största stegen för svensk demokrati och jämställdhet...

Kategorier:
Sverige under 1900-talet
Demokratins historia
Taggar:
Radioprogram
Sveriges demokratisering
Riksdagens och regeringens historia
Hjalmar Branting
Gustav V
Spara som favorit

ANNONS

ANNONS

S
Radio icon
65:00

P3 Dokumentär om: Folkomröstningen och striden om kärnkraften

Avsnitt (65 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om folkomröstningen och striden om kärnkraften. Linje 1, linje 2 eller linje 3? Det var frågan som svenska folket skulle svara på i mars 1980. Kärnkraftens framtid skulle avgöras. Politikerna skulle slippa den där våta filten som legat över inrikespolitiken hela 70-talet. Producerat av: Erik Hedtjärn..

Kategorier:
Sverige under 1900-talet
Taggar:
Kärnkraft
Radioprogram
Spara som favorit
S
Radio icon
75:00

P3 Dokumentär om: Svenska kärnvapenprogrammet

Avsnitt (75 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om det svenska kärnvapenprogrammet. I slutet av andra världskriget presenterades ett nytt vapen för omvärlden; atombomben. Det skulle ändra förutsättningarna för framtida krig men också vara en av hörnstenarna i den efterföljande kapprustningen mellan USA och dåvarande Sovjetunionen...

Kategorier:
Sverige under 1900-talet
Taggar:
Kärnvapen
Svensk neutralitetspolitik
Radioprogram
Spara som favorit
S
Radio icon
83:00

P3 Dokumentär om: Stig Wennerström

Avsnitt (83 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om spionen Stig Wennerström. Det var ett chockat Sverige som 1963 vaknade upp till nyheten att en svensk flygöverste vid namn Stig Wennerström avslöjats som sovjetisk spion. I en tid då det kalla kriget pågick för fullt var det en skandal, inte minst när det framgick att verksamheten hade pågått i minst 15 år utan att åtgärder hade vidtagits mot den höge officeren...

Kategorier:
Sverige under 1900-talet
Kända personer 1914-1991
Taggar:
Underrättelsetjänst
Sovjetunionen
Radioprogram
Spara som favorit
S
Radio icon
81:00

P3 Dokumentär om: Rasbiologiska institutet

Avsnitt (81 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om svensk rasbiologi och rasbiologiska institutet i Uppsala. Carl Von Linné blev världskänd när han kategoriserade i växtriket. Men i Linnés fotspår följde även andra svenskar som var övertygade om att de kunde använda samma metoder för att kategorisera bland människor. Skallar mättes och gravar plundrades, allt i vetenskapens namn. Under 1800-talet sitter vetenskapsmännen runt om i världen och försöker komma underfund med varifrån de olika raserna och folkslagen härstammar ifrån...

Kategorier:
Sverige under 1900-talet
Rasism och främlingsfientlighet
Taggar:
Radioprogram
Rasbiologi
Spara som favorit
S
Radio icon
72:00

P3 Dokumentär om: Amaltheaattentatet - Sveriges första politiska bomb

Avsnitt (72 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Amaltheadådet - Sveriges första politiska bomb. I Sverige 1908 råder en hätsk stämning mellan arbetare och arbetsgivare. På grund av de dåliga arbetsförhållandena har Sveriges alla hamnarbetare gått ut i strejk. Arbetsgivarna sätter hårt mot hårt och tar in strejkbrytare från England...

Kategorier:
Sverige under 1900-talet
Taggar:
Terrorism
Arbetsmarknadskonflikter
Radioprogram
Spara som favorit
S

Folkhemsdrömmar

Artikel på Riksarkivets webbplats där du kan läsa om folkhemmet ur ett genusperspektiv. Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, har skrivit ett flertal böcker som tar upp genuskonflikten i uppbyggandet av det Per Albin Hanssonska ”folkhemmet”. I fokus står den socialdemokratiska regeringens politik på 1930- och 40-talen samt ”socialingenjörerna” makarna Myrdals idéer och influenser på samtiden under samma tidsperiod...

Kategorier:
Sverige under 1900-talet
Kvinnohistoria och genushistoria
Taggar:
Folkhemmet
Genus och genusperspektiv
Spara som favorit
S

Välfärd för alla? Om utanförskap i folkhemmet

Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om diskriminering i det svenska folkhemmet. Alla samhällen, i alla tider, har haft sin organisation och sina tankar om hur man vill komma till rätta med sjukdom, fattigdom och andra sociala problem. På vilket sätt och för vilka medel man har tagit hand om de som behöver hjälp skiljer sig också från plats till plats och från tid till tid...

Kategorier:
Sverige under 1900-talet
Romernas historia
Taggar:
Folkhemmet
Mobbning och kränkningar
Minoriteter
Spara som favorit
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

SO-rummet kategori typ

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

SO-rummet kategori typ

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

SO-rummet kategori typ

Sverige under andra världskriget

Sverige gick en svår balansgång under andra världskriget men lyckades förbli neutralt och undvika kriget.

SO-rummet kategori typ

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

SO-rummet kategori typ

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

SO-rummet kategori typ

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

SO-rummet kategori typ

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

SO-rummet kategori typ

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

SO-rummet kategori typ

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

SO-rummet kategori typ

Fakta om Sverige

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

SO-rummet kategori typ

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

SO-rummet kategori typ

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

SO-rummet tag typ

Statsministrar

Här hittar du material som handlar om olika svenska statsministrar genom historien.

SO-rummet tag typ

Olof Palme

Olof Palme (1927-1986) är en av Sveriges mest kända och internationellt ryktbara politiker genom...

SO-rummet tag typ

Folkhemmet

Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal...

SO-rummet tag typ

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

SO-rummet tag typ

Ivar Kreuger

Ivar Kreuger (1880-1932) var en civilingenjör och finansman som under 1920-talet byggde upp en...

SO-rummet tag typ

Arbetsmarknadskonflikter

En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...

SO-rummet tag typ

Svensk neutralitetspolitik

Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...

SO-rummet tag typ

Per Albin Hansson

Per Albin Hansson (1885-1946) var socialdemokratisk partiledare efter Hjalmar Branting 1925, och...

SO-rummet tag typ

Estoniakatastrofen

Natten till den 29 september 1994 inträffade den så kallade Estoniakatastrofen. Passagerarfartyget...

SO-rummet tag typ

Storstrejken 1909

1898 slöt sig arbetarnas fackföreningar runt om i landet samman i Landsorganisationen (LO). I...

SO-rummet tag typ

Ellen Key

Författarinnan, pedagogen, kvinnosakskämpen och visionären Ellen Key (1849-1926) är kanske mest...

SO-rummet tag typ

Fackföreningarnas framväxt

Arbetarna organiserar sig Sveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...

SO-rummet tag typ

Den svenska modellen

Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att...

SO-rummet tag typ

Hjalmar Branting

Hjalmar Branting (1860-1925) var socialdemokratins förste ledare, riksdagsman från 1897,...

SO-rummet tag typ

Miljonprogrammet

Miljonprogrammet var ett bostadspolitiskt program som genomfördes av socialdemokraterna 1965-1974...

SO-rummet tag typ

Tage Erlander

Tage Erlander (1901-1985) var socialdemokratisk politiker och statsminister. Han blev...

SO-rummet tag typ

Saltsjöbadsavtalet

Saltsjöbadsavtalet var ett historiskt avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för...

SO-rummet tag typ

Skotten i Ådalen

Skotten i Ådalen eller Ådalshändelserna som incidenten också kallas var oroligheter i samband med...

SO-rummet tag typ

Palmemordet

Palmemordet är en av de mest uppskakande händelserna i modern svensk politisk historia. Olof Palme...

SO-rummet tag typ

Lort-Sverige

Lort-Sverige är ett uttryck som myntades av författaren Ludvig "Lubbe" Nordström under en...

SO-rummet tag typ

Gustav V

Gustav V (1858-1950) var svensk kung från 1907 och son till Oscar II och Sofia. Han var länge...

SO-rummet tag typ

Folkrörelser

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...