Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget.
Sverige under 1900-talet
Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.
Sveriges väg till demokrati
Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.
Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.
Sveriges väg till demokrati
Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.
En "vänster" bestående av liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt, medan "högern" ville bromsa utvecklingen. Inför valet 1909 genomförde en högerregering en kompromiss som gav alla män utom de fattigaste lika rösträtt till andra kammaren i riksdagen, medan rösträtten till den första kammaren förblev inkomstgraderad (det rådde en slags maktdelning mellan de båda kamrarna).
1928 myntade den blivande statsministern Per Albin Hansson ett nytt politiskt uttryck om Sverige - folkhemmet. Det skedde vid det socialdemokratiska partiets kongress. Egentligen hade flera andra personer använt det ordet tidigare, men det var i och med Per Albin Hanssons tal som ordet blev bevingat.
Livsmedelsbristen under kriget ledde till omfattande demonstrationer och kravaller våren 1917. Högerregeringen tvingades därmed att avgå. En koalition (tillfällig allians) mellan liberaler och socialdemokrater lade nu fram ett förslag till allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor, men förslaget kunde inte drivas igenom förrän första världskrigets slut, då uppror och oroligheter ute i Europa (bl.a. ryska revolutionen) övertygade högern om att ge upp sitt motstånd i rösträttsfrågan.
1909 infördes allmän rösträtt i Sverige för män, men det dröjde till 1921 års val innan även kvinnor fick rösta. En stor del av folket ville förända samhället och göra det mer jämlikt. Många av dem röstade därför på Socialdemokraterna som vann det påföljande valet. Det socialdemokratiska arbetarpartiet fick därefter stort inflytande över svensk politik under hela 1900-talet.
Men 1920-talet var en orolig period i svensk politik. En rad regeringar med svagt stöd i riksdagen avlöste varandra. Den politiska krisen var delvis en följd av starka motsättningar mellan arbetsgivare och arbetare som rådde på den svenska arbetsmarknaden.
Under 1920-talet var Sverige drabbat av lågkonjunktur med hög arbetslöshet som följd. Detta avspeglades på arbetsmarknaden där arbetsgivarna försökte hålla nere lönerna medan arbetarna organiserade sig i fackförbund som förde deras talan i kampen om bättre arbetsvillkor. Sverige var nu ett av de mest strejk- och konfliktbenägna länderna i Västeuropa.
Kulmen i arbetsmarknadskonflikten nåddes i maj 1931 då militär öppnade eld mot ett fredligt demonstrationståg i Ådalen. Hädelsen resulterade i fem döda och flera skadade och kom att rubriceras som "Skotten i Ådalen".
Våren 1931 i Ådalen i Ångermanland. Ett demonstrationståg på väg för att stödja arbetarna vid en industri som nyligen fått sina löner sänkta och gått ut i strejk. Militär hade kallats till platsen för att stoppa demonstrationståget. När demonstranterna inte stannade öppnade militären eld. Fem personer dödades omedelbart och flera skadades... Efter dödsskjutningarna 1931 har militär aldrig satts in vid liknande demonstrationer i Sverige,
Det svenska folkhemmet
I början av 1930-talet tog Socialdemokraterna återigen makten med Per Albin Hansson som statsminister. Genom att Socialdemokraterna ingick i en koalition med Bondeförbundet bildades en stark parlamentarisk grund för regeringspolitiken. Socialdemokraterna styrde därefter Sverige nästan oavbrutet fram till 1976 års borgliga valseger.
Det var under den här tiden som det svenska folkhemmet växte fram. Idéerna bakom folkhemmet har ofta kallats för ”den svenska modellen” och byggde på en rad sociala reformer. Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet.
Men för att få in pengar till folkhemsbygget måste först staten, arbetsgivarna och fackföreningarna komma överens och samverka så att produktionen inom industrin ökade.
Enighet uppstår mellan arbetsmarknadens parter - unikt för sin tid
I mitten av 1930-talet vände konjunkturen uppåt. På den svenska arbetsmarknaden skedde nu stora förändringar.
Tiden fram till 1930-talet hade präglats av regelbundna konflikter på arbetsmarknaden. Men i samband med Saltsjöbadsavtalet 1938 kom detta att ändras. LO (arbetarnas fackförbund) och SAF (arbetsgivarnas fackförbund) slöt då ett avtal om hur de skulle tillgodose sina intressen och hur konflikter skulle lösas i framtiden. Därmed inleddes ett utpräglat samarbetsklimat på arbetsmarknaden som blev typiskt svenskt och unikt i tiden.
Samförståndet mellan arbetsgivare och arbetare på arbetsmarknaden blev från och med nu en hörnsten i den svenska ekonomins utveckling och i folkhemsbygget.
Danmark och Norge ockuperades av Tyskland. Bara Sverige lyckades hålla sig utanför kriget. Men det skedde till priset av åtskilliga avsteg från neutraliteten. Bland annat godkände regeringen att tyska trupper transporterades på svenska järnvägar. Staten censurerade också under lång tid kritik mot Tyskland och Hitler i de svenska tidningarna och i kulturlivet. Läs mer om Sverige under andra världskriget >
Sverige blir ett av världens rikaste länder
Efter andra världskriget gick det bra för svensk industri och ekonomi. Den svenska industrin var intakt eftersom Sverige lyckats hålla sig utanför kriget. Dessutom rådde stor efterfrågan på alla möjliga råvaror och varor i samband med uppbyggnaden av det svårt sargade Europa under 1950- och 1960-talen. Därmed genomgick den svenska industrin de s.k. rekordåren. Företag som Volvo, SKF, ASEA och LM Ericsson blev stora namn på världsmarknaden. Det fanns också gott om arbete. Sverige blev därigenom ett av världens rikaste industriländer.
ANNONS
Det svenska välfärdssamhället
Det var nu som de sociala reformerna som lade grunden till det "svenska folkhemmet" genomfördes. Den offentliga sektorn utvidgades. Runt om i landet byggdes mängder med nya offentliga inrättningar. Detta ledde bland annat till att sjukvården och skolväsendet byggdes ut och förbättrades.
Del av Rinkeby utanför Stockholm. 1965 beslutade riksdagen att 100 000 nya lägenheter per år skulle byggas under tio år. Målet var att bygga en miljon bostäder för att komma till rätta med bostadsbristen, avskaffa trångboddheten och höja bostadsstandarden. Under perioden revs många vackra gamla hus runt om i Sveriges städer för att lämna plats åt mer (för sin tid) moderna byggen.
För att komma till rätta med städernas trångboddhet och för att kunna förse folk som flyttade från landsbygden till städerna med bostäder, genomförde staten en av folkhemspolitikens största satsningar - miljonprogrammet - som gick ut på att alla i Sverige skulle få rätt till en modern bostad. I städerna och dess förorter byggdes därför mängder med nya bostäder. Funktionalitet fick råda över det estetiska varför många fina äldre bostäder revs och ersattes med massproducerade - och för sin tid - moderna fastigheter. Det rådde stor framstegsoptimism i Sverige.
På 1960-talet började också allt fler av landets kvinnor arbeta utanför hemmet. Den svenska ”hemmafrun” blev därefter allt mer ovanlig.
Sverige blir en del av det globala samhället - folkhemmet monteras ned
Den långa fredsperioden från 1800-talet fortsatte under hela 1900-talet. Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget. Men under 1980-talet hade världen förändrats. Berlinmuren föll och kalla kriget tog slut. Arbetslösheten ökade i Europa. Det gamla Sverige gick över i ett nytt där det sociala välfärdssystemet och folkhemstanken inte längre var något som kunde tas för givet.
Den ökade globaliseringen har medfört att Sverige blivit mer sammanlänkat med resten av världen, framförallt med utvecklingen i de europeiska länderna. Sveriges inrikes- och utrikespolitik kan därför inte längre styras på samma oberoende sätt som tidigare.
Idag är Sverige en del av värld som hålls samman av snabba telekommunikationer och stora internationella organisationer.
Intressanta fakta om 1900-talets Sverige
Visste du att:
Den 4 maj 1917 tågade 1800 kvinnor i Norrköping till rådhuset och protesterade mot den dåliga livsmedelsförsörjningen. Efter demonstrationen stormade kvinnorna bagerier och köttbutiker. Poliserna som först försökte hejda demonstranterna gav så småningom upp. Det var en av många våldsamma händelser som inträffade i Sverige under våren 1917. Det var brist på livsmedel och kraftigt stigande priser som gav upphov till oro i Sverige. Även i Stockholm utbröt det svåra hungerkravaller. Ridande polis tvingades skingra demonstrerande arbetare med blanka sablar.
Den 12 mars 1932 påträffades den svenske finansmannen Ivar Kreuger död i sin bostad i Paris. Kreuger låg i sängen med en pistol i handen. Han efterlämnade ett brev där han förklarade att han ”Var trött på livet och affärerna.” När Kreuger stod på toppen av sin karriär kontrollerade han två tredjedelar av världsproduktionen av tändstickor. Dödsbudet slog ned som en bomb i affärskretsar och snart var Kreugerkraschen ett faktum. Det visade sig att koncernen befann sig på randen av en konkurs när Kreuger dog.
Under 1930-talet begärde svenska och schweiziska myndigheter av Tyskland att de skulle sätta en röd stämpel i judiska resenärers pass. Den direkta orsaken var inte att trakassera judar, men man trodde att judiska turister skulle försöka stanna kvar i Sverige.
1938 orsakade författaren Lubbe Nordström en skandalsuccé med sina föredrag i radio om ”Landsbygdens bostadsproblem” där han åkte runt i landet och tittade efter hur det svenska folket bodde och levde. Han skrev också en bok som han kallade Lort-Sverige, och det han avslöjade var att det fanns fattigdom, förfall, löss och skrämmande dåliga bostäder runt om i Sverige. Lubbe fick mycket uppskattning för att han avslöjade de dåliga förhållanden som fanns på många håll, men en del kritiker ansåg att han svartmålade landet.
Den 3 september 1967 klockan 06.00 gick Sverige över till högertrafik. Sveriges övergång till högertrafik var den största reform på trafikens område, som genomförts någon gång någonstans. Direkt engagerade i övergången till högertrafik var 8000 poliser och militärpoliser. Dessutom medverkade 100 000 vägledare från föreningar och skolor. Redan 1718 införde Karl XII högertrafik. Men 1734, när Fredrik av Hessen var kung, infördes vänstertrafik. 1955 hade vi folkomröstning om höger- eller vänstertrafik, 82,9 procent av de röstande vände sig mot högertrafiken. Trots detta beslutade riksdagen 1963 om övergång till högertrafik.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Nämn några stora förändringar som ägde rum i Sverige under 1900-talet.
Varför infördes allmän rösträtt i Sverige 1919? Nämn några orsaker.
Varför förekom det så många konflikter mellan arbetare och arbetsgivare på 1920-talet?
Vad hände i Ådalen 1931?
Förklara vad som menas med det svenska folkhemmet.
Varför var Saltsjöbadsavtalet 1938 en viktig händelse i Sveriges ekonomiska historia?
Vilken roll hade Sverige under andra världskriget?
Hur kunde Sverige bli ett av världens rikaste länder efter andra världskriget?
Nämn några typiska drag för det svenska välfärdssamhället.
Varför började välfärdssamhället "falla sönder" under 1980-talet och 1990-talet?
Ta reda på:
Vilka länder räknas som de rikaste i världen idag? På vilken plats ligger Sverige?
Diskutera:
I texten nämns bl.a. folkhemmet och det svenska välfärdssamhället. Vad är välfärd för dig? Lever vi i ett välfärdssamhälle idag? Motivera.
Litteratur: Den svenska historien, del 14 – Från storstrejken 1909 till folkhemspolitik, Bonnier Lexikon AB, 1993 Den svenska historien, del 15 – Våra dagars Sverige, Bonnier Lexikon AB, 1993
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009 Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
Text: Robert de Vries (red.) Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
Stockholm styrs sedan 1971 av kommunfullmäktige. Mellan 1861 och 1971 hette det stadsfullmäktige. Där sitter folkvalda politiker som bestämmer över utvecklingen i kommunen. När de vill förändra någonting skriver de motioner - texter med förslag på hur förändringen ska gå till.
På lika villkor - Jämställdhet genom livet tar ett helhetsgrepp kring området jämställdhet, med fokus på arbetslivet. För att få förståelse för villkoren i arbetslivet måste strukturer på samhällsnivå synas så väl som val på det personliga planet. Med detta nya undervisningsmaterial hoppas Arena Skolinformation att elever ska göra medvetna val i sitt kommande arbetsliv.
Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.
Syftet med det här materialet är att erbjuda fördjupande uppgifter i samhällsfrågor kopplade till arbetsliv och arbetsmarknad. Det handlar till exempel om hur den svenska välfärden vuxit fram, hur jämställd den svenska arbetsmarknaden är med mera.
Katarina Taikon fick inte gå i skolan, men blev känd författare och kämpade för romernas rättigheter i samhället. Hon skrev böckerna om Katitzi. Böckerna bygger på hennes egna upplevelser...
1933 förklarade Arthur Gütt som ansvarig för den tyska steriliseringslagen i Tyskland att det var nödvändigt att ingripa mot utbredningen av "de mindervärdiga". Budskapet var: "Det kostar staten miljoner att livnära sinnessjuka och asociala. Särskilt kostsamma är barn med speciella behov..."
Fram till 1965 fanns det en lag mot lösdriveri i Sverige. Den som var arbetslös eller saknade bostad kunde bli gripen och dömd för lösdriveri. Lösdrivarna fick tvångsarbeta på arbetsinrättningar...
Svensk rasforskning är ett ganska bortglömt kapitel, trots att den har en lång tradition. I den här artikeln kan du läsa om svensk rasbiologi under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och om statens ambition att bevara den svenska folkrasen.
Vad krävs för en fungerande demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Det har varierat över tid vilka som setts lämpliga att få vara med och bestämma. 1919 beslutade riksdagen om "allmän och lika rösträtt för män och kvinnor", ett viktigt år i Sveriges demokratihistoria...
Det demokratiska samhälle och de rättigheter vi har idag är resultatet av människors kamp. Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper. Människor som genom sina handlingar eller sin kamp flyttat fram gränserna för vad som är möjligt och som vunnit rättigheter för sig själva och andra. Att vara kvinna och kämpa i en manlig värld var en utmaning. Många kvinnliga pionjärer mötte motstånd både för sina åsikter och för att de var just kvinnor...
1917 var revolutionen nära i Sverige. Det kokade och jäste intill våra gränser och inom landet blev situationen alltmer kritisk. Det fanns tusentals svältande och arbetslösa svenskar som bokstavligt talat inte hade något att förlora, för vilka revolutionen stod som ett hopp...
Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter, vilket också visade sig under den svåra ekonomiska krisen 1867-1868 då dåliga väderförhållanden ledde till uteblivna skördar och massvält...
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under uppfinningarnas århundrade rullade cykeln, tåget och bilen ut på räls och vägar och gjorde att människan kunde färdas fortare än hästen...
Från ca 1980 har industrin blivit högteknologisk och mer IT-styrd. En stor del av personalen sitter framför sina datorskärmar, för att ta reda på exakt hur kunderna vill ha sina varor. Maskinerna styrs av datorer. Det gäller att vara flexibel – snabbt kunna ändra tillverkning och service...
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
På historieläraren Lars Hammaréns webbplats kan du läsa en essä i PDF-format (8 sid) om den svenska välfärdsstatens uppgång, utveckling och dess skick idag.
Faktatexter som handlar om Sveriges demokratisering. Här finns också en tillhörande lärarhandledning som består av olika klassrumsövningar. Webbplatsen drivs av Kungliga biblioteket.
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT: Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot? Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.
Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om hungerkravallerna 1917 då matbrist och ransonering ledde till upplopp i hela landet. Under första världskriget rådde livsmedelsbrist och hunger i Sverige. Våren 1917 fick folk nog av dyrtid och ransoneringar och kravaller bröt ut över hela landet. En revolution var nära.
Genomgång (23:09 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en översikt av händelser som bidragit till Sveriges demokratiseringsprocess mellan åren 1723-1919. Fokus ligger på den politiska händelseutvecklingen under 1800-talet och början av 1900-talet.
Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet. Till exempel skolmaterial om demokratins genombrott, en valingång med riksdagsquiz och övningar kopplat till riksdagsarbetet – och snart även en unik möjlighet att uppleva riksdagen digitalt!
På Polismuseets hemsida presenteras några av de rättsfall som skakat Sverige under 1900-talet. Här berättas om Alfred Ander - den sista avrättningen, Piperska smällen, Salaligan, Aspelinfallet, Norrmalmstorgsdramat, lasermannen och mordet på Anna Lindh.
På Polismuseets hemsida hittar du fakta om det svenska polisväsendets historia. Fram till mitten på 1800-talet var det bland andra militären som höll ordning i svenska städer. Sedan 1850-talet har vi en en yrkeskår som kallas för polis. Här kan du läsa om polisyrkets framväxt och förändring från slutet av 1700-talet och framåt.
Temasida på Stockholmskällans webbplats där du hittar massor av material som berör Sveriges väg till demokrati. I Sverige infördes demokrati i många små steg. Den stora personliga frihet vi lever med idag skulle slå 1800-talets stockholmare med häpnad. Här hittar du källor som berättar om demokratiseringens historia.
Folk i rörelse lyfter fram arkivdokument ur föreningsarkiven, dokument som på olika vis speglar demokratins framväxt i Sverige fram till det demokratiska genombrottet runt 1920. Webbplatsen är ett läromedel som lyfter fram vissa dokument ur föreningsarkiven, dokument som på olika vis skildrar demokratins framväxt i Sverige. Olika teman är politiska rörelser, nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och arbetarrörelsen. Ett exempel är propagandeskrifter från den första folkomröstningen i Sverige.
1850 kunde man bli landsförvisad för sina åsikter. 1922 genomfördes den första folkomröstningen.
Lort-Sverige av Ludvig Nordström var egentligen en serie radioreportage som trycktes 1938 . Han beskrev och gjorde kända de fattiga förhållandena i Sverige under 1930-talet.
I den här databasen på Kungliga bibliotekets webbplats kan du bläddra i digitaliserade bamla dagstidningar från 1800-talet och framåt. Här finns massor av användbara originalkällor att använda i skolan.
Historiska lönedatabasen (HILD) innehåller den viktigaste svenska officiella lönestatistiken för åren 1865–1990. HILD innehåller tabeller med digitaliserade lönedata (excel-filer) och originaltabellerna som skannade bilder (pdf-filer). Statistiken är uppdelad efter ekonomisk sektor/näringsgren, län/storstäder, yrke/anställningskategori och kön. Databasen drivs av Göteborgs universitet.
I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när flickor fick utbildning. Innan folkskolan kom 1842 fanns få utbildningsmöjligheter för lärdomstörstande flickor. Ett växande missnöje med denna orättvisa drev på utvecklingen av en ny skolform. Flickskolan blev en viktig språngbräda för ett självständigt yrkesliv och fick stor betydelse för kvinnorörelsen...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om bondetåget 1914 som utmanade regeringen. I februari 1914 samlades 30 000 bönder vid Stockholms slott för att uppvakta kungen i försvarsfrågan. Gustaf V:s tal fick regeringen att avgå och den spirande demokratin att gå i stå...
Att känna den egna historien gör det lättare att förstå vad som händer i världen idag. Kolla in @Uniontounion:s crashcourse i sveriges fackliga historia och hur den hör samman med globalt fackligt arbete idag.
På Filmarkivets webbplats hittar du korta journalfilmer om hur det var i Sverige under första världskriget. Folkhushållningen, det vill säga försörjningen av Sveriges befolkning med livsmedel och andra förnödenheter, sattes på hårda prov under första världskriget. Handelsimporten försvårades av de krigförande ländernas åtgärder, till exempel genom ententens handelsblockader eller centralmakternas ubåtskrig. För att bemöta den alltmer ansträngda livsmedelssituationen…
Avsnitt (44 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917 i första världskrigets Sverige. Våren 1917 ställde sig hundratusentals svenskar och krävde fred, demokrati – och potatis. Tobias Svanelid vandrar längs Södermalms gator tillsammans med historikern Håkan Blomqvist för att berätta om potatisrevolutionärerna på Södermalm som orsakade upplopp och förde landet nära revolutionens brant...
