Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget.
Sverige under 1900-talet
Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.
Sveriges väg till demokrati
Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.
Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.
Sveriges väg till demokrati
Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.
En "vänster" bestående av liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt, medan "högern" ville bromsa utvecklingen. Inför valet 1909 genomförde en högerregering en kompromiss som gav alla män utom de fattigaste lika rösträtt till andra kammaren i riksdagen, medan rösträtten till den första kammaren förblev inkomstgraderad (det rådde en slags maktdelning mellan de båda kamrarna).
1928 myntade den blivande statsministern Per Albin Hansson ett nytt politiskt uttryck om Sverige - folkhemmet. Det skedde vid det socialdemokratiska partiets kongress. Egentligen hade flera andra personer använt det ordet tidigare, men det var i och med Per Albin Hanssons tal som ordet blev bevingat.
Livsmedelsbristen under kriget ledde till omfattande demonstrationer och kravaller våren 1917. Högerregeringen tvingades därmed att avgå. En koalition (tillfällig allians) mellan liberaler och socialdemokrater lade nu fram ett förslag till allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor, men förslaget kunde inte drivas igenom förrän första världskrigets slut, då uppror och oroligheter ute i Europa (bl.a. ryska revolutionen) övertygade högern om att ge upp sitt motstånd i rösträttsfrågan.
1909 infördes allmän rösträtt i Sverige för män, men det dröjde till 1921 års val innan även kvinnor fick rösta. En stor del av folket ville förända samhället och göra det mer jämlikt. Många av dem röstade därför på Socialdemokraterna som vann det påföljande valet. Det socialdemokratiska arbetarpartiet fick därefter stort inflytande över svensk politik under hela 1900-talet.
Men 1920-talet var en orolig period i svensk politik. En rad regeringar med svagt stöd i riksdagen avlöste varandra. Den politiska krisen var delvis en följd av starka motsättningar mellan arbetsgivare och arbetare som rådde på den svenska arbetsmarknaden.
Under 1920-talet var Sverige drabbat av lågkonjunktur med hög arbetslöshet som följd. Detta avspeglades på arbetsmarknaden där arbetsgivarna försökte hålla nere lönerna medan arbetarna organiserade sig i fackförbund som förde deras talan i kampen om bättre arbetsvillkor. Sverige var nu ett av de mest strejk- och konfliktbenägna länderna i Västeuropa.
Kulmen i arbetsmarknadskonflikten nåddes i maj 1931 då militär öppnade eld mot ett fredligt demonstrationståg i Ådalen. Hädelsen resulterade i fem döda och flera skadade och kom att rubriceras som "Skotten i Ådalen".
Våren 1931 i Ådalen i Ångermanland. Ett demonstrationståg på väg för att stödja arbetarna vid en industri som nyligen fått sina löner sänkta och gått ut i strejk. Militär hade kallats till platsen för att stoppa demonstrationståget. När demonstranterna inte stannade öppnade militären eld. Fem personer dödades omedelbart och flera skadades... Efter dödsskjutningarna 1931 har militär aldrig satts in vid liknande demonstrationer i Sverige,
Det svenska folkhemmet
I början av 1930-talet tog Socialdemokraterna återigen makten med Per Albin Hansson som statsminister. Genom att Socialdemokraterna ingick i en koalition med Bondeförbundet bildades en stark parlamentarisk grund för regeringspolitiken. Socialdemokraterna styrde därefter Sverige nästan oavbrutet fram till 1976 års borgerliga valseger.
Det var under den här tiden som det svenska folkhemmet växte fram. Idéerna bakom folkhemmet har ofta kallats för ”den svenska modellen” och byggde på en rad sociala reformer. Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet.
Men för att få in pengar till folkhemsbygget måste först staten, arbetsgivarna och fackföreningarna komma överens och samverka så att produktionen inom industrin ökade.
Enighet uppstår mellan arbetsmarknadens parter - unikt för sin tid
I mitten av 1930-talet vände konjunkturen uppåt. På den svenska arbetsmarknaden skedde nu stora förändringar.
Tiden fram till 1930-talet hade präglats av regelbundna konflikter på arbetsmarknaden. Men i samband med Saltsjöbadsavtalet 1938 kom detta att ändras. LO (arbetarnas fackförbund) och SAF (arbetsgivarnas fackförbund) slöt då ett avtal om hur de skulle tillgodose sina intressen och hur konflikter skulle lösas i framtiden. Därmed inleddes ett utpräglat samarbetsklimat på arbetsmarknaden som blev typiskt svenskt och unikt i tiden.
Samförståndet mellan arbetsgivare och arbetare på arbetsmarknaden blev från och med nu en hörnsten i den svenska ekonomins utveckling och i folkhemsbygget.
Danmark och Norge ockuperades av Tyskland. Bara Sverige lyckades hålla sig utanför kriget. Men det skedde till priset av åtskilliga avsteg från neutraliteten. Bland annat godkände regeringen att tyska trupper transporterades på svenska järnvägar. Staten censurerade också under lång tid kritik mot Tyskland och Hitler i de svenska tidningarna och i kulturlivet.
Sverige blir ett av världens rikaste länder
Efter andra världskriget gick det bra för svensk industri och ekonomi. Den svenska industrin var intakt eftersom Sverige lyckats hålla sig utanför kriget. Dessutom rådde stor efterfrågan på alla möjliga råvaror och varor i samband med uppbyggnaden av det svårt sargade Europa under 1950- och 1960-talen. Därmed genomgick den svenska industrin de s.k. rekordåren. Företag som Volvo, SKF, ASEA och LM Ericsson blev stora namn på världsmarknaden. Det fanns också gott om arbete. Sverige blev därigenom ett av världens rikaste industriländer.
Det var nu som de sociala reformerna som lade grunden till det "svenska folkhemmet" genomfördes. Den offentliga sektorn utvidgades. Runt om i landet byggdes mängder med nya offentliga inrättningar. Detta ledde bland annat till att sjukvården och skolväsendet byggdes ut och förbättrades.
Del av Rinkeby utanför Stockholm. 1965 beslutade riksdagen att 100 000 nya lägenheter per år skulle byggas under tio år. Målet var att bygga en miljon bostäder för att komma till rätta med bostadsbristen, avskaffa trångboddheten och höja bostadsstandarden. Under perioden revs många vackra gamla hus runt om i Sveriges städer för att lämna plats åt mer (för sin tid) moderna byggen.
För att komma till rätta med städernas trångboddhet och för att kunna förse folk som flyttade från landsbygden till städerna med bostäder, genomförde staten en av folkhemspolitikens största satsningar - miljonprogrammet - som gick ut på att alla i Sverige skulle få rätt till en modern bostad. I städerna och dess förorter byggdes därför mängder med nya bostäder. Funktionalitet fick råda över det estetiska varför många fina äldre bostäder revs och ersattes med massproducerade - och för sin tid - moderna fastigheter. Det rådde stor framstegsoptimism i Sverige.
På 1960-talet började också allt fler av landets kvinnor arbeta utanför hemmet. Den svenska ”hemmafrun” blev därefter allt mer ovanlig.
Sverige blir en del av det globala samhället - folkhemmet monteras ned
Den långa fredsperioden från 1800-talet fortsatte under hela 1900-talet. Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget. Men under 1980-talet hade världen förändrats. Berlinmuren föll och kalla kriget tog slut. Arbetslösheten ökade i Europa. Det gamla Sverige gick över i ett nytt där det sociala välfärdssystemet och folkhemstanken inte längre var något som kunde tas för givet.
Den ökade globaliseringen har medfört att Sverige blivit mer sammanlänkat med resten av världen, framförallt med utvecklingen i de europeiska länderna. Sveriges inrikes- och utrikespolitik kan därför inte längre styras på samma oberoende sätt som tidigare.
Idag är Sverige en del av värld som hålls samman av snabba telekommunikationer och stora internationella organisationer.
Den 4 maj 1917 tågade 1800 kvinnor i Norrköping till rådhuset och protesterade mot den dåliga livsmedelsförsörjningen. Efter demonstrationen stormade kvinnorna bagerier och köttbutiker. Poliserna som först försökte hejda demonstranterna gav så småningom upp. Det var en av många våldsamma händelser som inträffade i Sverige under våren 1917. Det var brist på livsmedel och kraftigt stigande priser som gav upphov till oro i Sverige. Även i Stockholm utbröt det svåra hungerkravaller. Ridande polis tvingades skingra demonstrerande arbetare med blanka sablar.
Den 12 mars 1932 påträffades den svenske finansmannen Ivar Kreuger död i sin bostad i Paris. Kreuger låg i sängen med en pistol i handen. Han efterlämnade ett brev där han förklarade att han ”Var trött på livet och affärerna.” När Kreuger stod på toppen av sin karriär kontrollerade han två tredjedelar av världsproduktionen av tändstickor. Dödsbudet slog ned som en bomb i affärskretsar och snart var Kreugerkraschen ett faktum. Det visade sig att koncernen befann sig på randen av en konkurs när Kreuger dog.
Under 1930-talet begärde svenska och schweiziska myndigheter av Tyskland att de skulle sätta en röd stämpel i judiska resenärers pass. Den direkta orsaken var inte att trakassera judar, men man trodde att judiska turister skulle försöka stanna kvar i Sverige.
1938 orsakade författaren Lubbe Nordström en skandalsuccé med sina föredrag i radio om ”Landsbygdens bostadsproblem” där han åkte runt i landet och tittade efter hur det svenska folket bodde och levde. Han skrev också en bok som han kalladeLort-Sverige, och det han avslöjade var att det fanns fattigdom, förfall, löss och skrämmande dåliga bostäder runt om i Sverige. Lubbe fick mycket uppskattning för att han avslöjade de dåliga förhållanden som fanns på många håll, men en del kritiker ansåg att han svartmålade landet.
Den 3 september 1967 klockan 06.00 gick Sverige över till högertrafik. Sveriges övergång till högertrafik var den största reform på trafikens område, som genomförts någon gång någonstans. Direkt engagerade i övergången till högertrafik var 8000 poliser och militärpoliser. Dessutom medverkade 100 000 vägledare från föreningar och skolor. Redan 1718 införde Karl XII högertrafik. Men 1734, när Fredrik av Hessen var kung, infördes vänstertrafik. 1955 hade vi folkomröstning om höger- eller vänstertrafik, 82,9 procent av de röstande vände sig mot högertrafiken. Trots detta beslutade riksdagen 1963 om övergång till högertrafik.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Nämn några stora förändringar som ägde rum i Sverige under 1900-talet.
Varför infördes allmän rösträtt i Sverige 1919? Nämn några orsaker.
Varför förekom det så många konflikter mellan arbetare och arbetsgivare på 1920-talet?
Vad hände i Ådalen 1931?
Förklara vad som menas med det svenska folkhemmet.
Varför var Saltsjöbadsavtalet 1938 en viktig händelse i Sveriges ekonomiska historia?
Vilken roll hade Sverige under andra världskriget?
Hur kunde Sverige bli ett av världens rikaste länder efter andra världskriget?
Nämn några typiska drag för det svenska välfärdssamhället.
Varför började välfärdssamhället "falla sönder" under 1980-talet och 1990-talet?
Ta reda på:
Vilka länder räknas som de rikaste i världen idag? På vilken plats ligger Sverige?
Diskutera:
I texten nämns bl.a. folkhemmet och det svenska välfärdssamhället. Vad är välfärd för dig? Lever vi i ett välfärdssamhälle idag? Motivera.
Litteratur: Den svenska historien, del 14 – Från storstrejken 1909 till folkhemspolitik, Bonnier Lexikon AB, 1993 Den svenska historien, del 15 – Våra dagars Sverige, Bonnier Lexikon AB, 1993
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009 Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
Text: Robert de Vries (red.) Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordåren efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973-1974. På svenska kullager rullade svensk kvalitet ut över världen. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla världsdelar. Svenska telefoner ställdes upp i nybyggda huvudstäder. En svensk, Dag Hammarskjöld, styrde FN. Och de flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen...
Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg för steg har rösträtten, valbarheten och andra politiska rättigheter utökats och blivit mer jämlika. I dag har alla svenska medborgare från 18 års ålder rösträtt i riksdagsval...
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att både kvinnor och män har rösträtt, oavsett hur rika eller fattiga de är. Men hur ska beslut fattas när så många av världens problem är globala? Och var ska man ha rösträtt i en värld där så många människor rör sig över nationsgränserna?
Demokratins genombrott i Sverige inträffade under åren 1918–1922. Ett första avgörande steg togs av riksdagen en sen decembernatt 1918. Första världskriget hade just avslutats. Hela världen tycktes slitas mellan den nya tidens motpoler: stad ställdes mot land, jordbruk mot industri, höger mot vänster och demokratiska reformer mot revolutionärt våld...
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
I det här avsnittet (43 min) beskrivs Sverige under 1900-talet. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Sveriges demokratisering. Hur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan? Tobias Svanelid undersöker grupperna som kom att stå utanför Sveriges viktiga demokratireform.
Avsnitt (55 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om historien om hur svenskarna fick rösträtt. Under några skälvande månader år 1918, där revolution, krig och en dödlig epidemi hotade togs ett av de största stegen för svensk demokrati och jämställdhet...
Avsnitt (75 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Estoniakatastrofen. Den 28 september 1994 förliser passagerarfärjan Estonia på Östersjön. 852 människor omkommer och den värsta fartygsolyckan i svensk historia är därmed ett faktum...
Avsnitt (77 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om ubåtshotet. Den svenska kusten är lång, 270 mil närmare bestämt. Perfekt för fiske och transporter men bland skärgårdarna är det också lätt att köra vilse, eller gömma sig...
Avsnitt (65 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om folkomröstningen och striden om kärnkraften. Linje 1, linje 2 eller linje 3? Det var frågan som svenska folket skulle svara på i mars 1980. Kärnkraftens framtid skulle avgöras. Politikerna skulle slippa den där våta filten som legat över inrikespolitiken hela 70-talet. Producerat av: Erik Hedtjärn..
Avsnitt (75 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om det svenska kärnvapenprogrammet. I slutet av andra världskriget presenterades ett nytt vapen för omvärlden; atombomben. Det skulle ändra förutsättningarna för framtida krig men också vara en av hörnstenarna i den efterföljande kapprustningen mellan USA och dåvarande Sovjetunionen...
Avsnitt (77 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om den ekonomiska krisen som drabbade Sverige under 1990-talet. Den 19 november 1992 faller den svenska kronan. Det blir början till slutet för en av de värsta ekonomiska kriser som Sverige någonsin genomgått...
Avsnitt (83 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om spionen Stig Wennerström. Det var ett chockat Sverige som 1963 vaknade upp till nyheten att en svensk flygöverste vid namn Stig Wennerström avslöjats som sovjetisk spion. I en tid då det kalla kriget pågick för fullt var det en skandal, inte minst när det framgick att verksamheten hade pågått i minst 15 år utan att åtgärder hade vidtagits mot den höge officeren...
Avsnitt (81 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om svensk rasbiologi och rasbiologiska institutet i Uppsala. Carl Von Linné blev världskänd när han kategoriserade i växtriket. Men i Linnés fotspår följde även andra svenskar som var övertygade om att de kunde använda samma metoder för att kategorisera bland människor. Skallar mättes och gravar plundrades, allt i vetenskapens namn. Under 1800-talet sitter vetenskapsmännen runt om i världen och försöker komma underfund med varifrån de olika raserna och folkslagen härstammar ifrån...
Avsnitt (89 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Skotten i Ådalen. Det är den 14 maj 1931 och i Ådalen har arbetarna klätt upp sig, höjt de röda fanorna och bildat ett tre kilometer långt demonstrationståg. Men under kavajerna svider ilskan...
Avsnitt (72 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Amaltheadådet - Sveriges första politiska bomb. I Sverige 1908 råder en hätsk stämning mellan arbetare och arbetsgivare. På grund av de dåliga arbetsförhållandena har Sveriges alla hamnarbetare gått ut i strejk. Arbetsgivarna sätter hårt mot hårt och tar in strejkbrytare från England...
Avsnitt (71 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Palmemordet. Den 28 februari 1986 mördas Sveriges statsminister Olof Palme mitt i centrala Stockholm. Skotten på Sveavägen skakar om en hel nation...
Artikel på Riksarkivets webbplats där du kan läsa om folkhemmet ur ett genusperspektiv. Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, har skrivit ett flertal böcker som tar upp genuskonflikten i uppbyggandet av det Per Albin Hanssonska ”folkhemmet”. I fokus står den socialdemokratiska regeringens politik på 1930- och 40-talen samt ”socialingenjörerna” makarna Myrdals idéer och influenser på samtiden under samma tidsperiod...
Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om diskriminering i det svenska folkhemmet. Alla samhällen, i alla tider, har haft sin organisation och sina tankar om hur man vill komma till rätta med sjukdom, fattigdom och andra sociala problem. På vilket sätt och för vilka medel man har tagit hand om de som behöver hjälp skiljer sig också från plats till plats och från tid till tid...
