M

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-talet hade Sverige blivit ett välfärdssamhälle.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.

Sveriges väg till demokrati

Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.

Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.

Sveriges väg till demokrati

Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.

ANNONS

Ett bevingat uttryck...

1928 myntade den blivande statsministern Per Albin Hansson ett nytt politiskt uttryck om Sverige - folkhemmet. Det skedde vid det socialdemokratiska partiets kongress. Egentligen hade flera andra personer använt det ordet tidigare, men det var i och med Per Albin Hanssons tal som ordet blev bevingat.

En "vänster" bestående av liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt, medan "högern" ville bromsa utvecklingen. Inför valet 1909 genomförde en högerregering en kompromiss som gav alla män utom de fattigaste lika rösträtt till andra kammaren i riksdagen, medan rösträtten till den första kammaren förblev inkomstgraderad (det rådde en slags maktdelning mellan de båda kamrarna).

Vid första världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt, men starka krafter verkade för en tyskvänlig politik.

Livsmedelsbristen under kriget ledde till omfattande demonstrationer och kravaller våren 1917. Högerregeringen tvingades därmed att avgå. En koalition (tillfällig allians) mellan liberaler och socialdemokrater lade nu fram ett förslag till allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor, men förslaget kunde inte drivas igenom förrän första världskrigets slut, då uppror och oroligheter ute i Europa (bl.a. ryska revolutionen) övertygade högern om att ge upp sitt motstånd i rösträttsfrågan.

Den 24 maj 1919 blev Sverige en parlamentarisk demokrati med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Konflikter mellan arbetsgivare och arbetare

1909 infördes allmän rösträtt i Sverige för män, men det dröjde till 1921 års val innan även kvinnor fick rösta. En stor del av folket ville förända samhället och göra det mer jämlikt. Många av dem röstade därför på Socialdemokraterna som vann det påföljande valet. Det socialdemokratiska arbetarpartiet fick därefter stort inflytande över svensk politik under hela 1900-talet.

Men 1920-talet var en orolig period i svensk politik. En rad regeringar med svagt stöd i riksdagen avlöste varandra. Den politiska krisen var delvis en följd av starka motsättningar mellan arbetsgivare och arbetare som rådde på den svenska arbetsmarknaden.

Under 1920-talet var Sverige drabbat av lågkonjunktur med hög arbetslöshet som följd. Detta avspeglades på arbetsmarknaden där arbetsgivarna försökte hålla nere lönerna medan arbetarna organiserade sig i fackförbund som förde deras talan i kampen om bättre arbetsvillkor. Sverige var nu ett av de mest strejk- och konfliktbenägna länderna i Västeuropa.

ANNONS

Kulmen i arbetsmarknadskonflikten nåddes i maj 1931 då militär öppnade eld mot ett fredligt demonstrationståg i Ådalen. Hädelsen resulterade i fem döda och flera skadade och kom att rubriceras som "Skotten i Ådalen".

Demonstrationståget i Ådalen — Våren 1931 i Ådalen i Ångermanland. Ett demonstrationståg på väg för att stödja arbetarna vid en industri som nyligen fått sina löner sänkta och gått ut i strejk. Militär hade kallats till platsen för att stoppa demonstrationståget. När demonstranterna inte stannade öppnade militären eld. Fem personer dödades omedelbart och flera skadades... Efter dödsskjutningarna 1931 har militär aldrig satts in vid liknande demonstrationer i Sverige,

Det svenska folkhemmet

I början av 1930-talet tog Socialdemokraterna återigen makten med Per Albin Hansson som statsminister. Genom att Socialdemokraterna ingick i en koalition med Bondeförbundet bildades en stark parlamentarisk grund för regeringspolitiken. Socialdemokraterna styrde därefter Sverige nästan oavbrutet fram till 1976 års borgerliga valseger.

Det var under den här tiden som det svenska folkhemmet växte fram. Idéerna bakom folkhemmet har ofta kallats för ”den svenska modellen” och byggde på en rad sociala reformer. Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet.

Men för att få in pengar till folkhemsbygget måste först staten, arbetsgivarna och fackföreningarna komma överens och samverka så att produktionen inom industrin ökade.

Enighet uppstår mellan arbetsmarknadens parter - unikt för sin tid

I mitten av 1930-talet vände konjunkturen uppåt. På den svenska arbetsmarknaden skedde nu stora förändringar.

Tiden fram till 1930-talet hade präglats av regelbundna konflikter på arbetsmarknaden. Men i samband med Saltsjöbadsavtalet 1938 kom detta att ändras. LO (arbetarnas fackförbund) och SAF (arbetsgivarnas fackförbund) slöt då ett avtal om hur de skulle tillgodose sina intressen och hur konflikter skulle lösas i framtiden. Därmed inleddes ett utpräglat samarbetsklimat på arbetsmarknaden som blev typiskt svenskt och unikt i tiden.

Samförståndet mellan arbetsgivare och arbetare på arbetsmarknaden blev från och med nu en hörnsten i den svenska ekonomins utveckling och i folkhemsbygget.

Sverige under andra världskriget

Trots att de nordiska länderna förklarade sig neutrala vid andra världskrigets utbrott gick de olika öden till mötes. Finland försvarade sig mot Sovjetunionen under vinterkriget 1939-1940 och deltog senare på Tysklands sida i kriget på östfronten.

Danmark och Norge ockuperades av Tyskland. Bara Sverige lyckades hålla sig utanför kriget. Men det skedde till priset av åtskilliga avsteg från neutraliteten. Bland annat godkände regeringen att tyska trupper transporterades på svenska järnvägar. Staten censurerade också under lång tid kritik mot Tyskland och Hitler i de svenska tidningarna och i kulturlivet.

Bild: Holger.Ellgaard

Del av Rinkeby utanför Stockholm. 1965 beslutade riksdagen att 100 000 nya lägenheter per år skulle byggas under tio år. Målet var att bygga en miljon bostäder för att komma till rätta med bostadsbristen, avskaffa trångboddheten och höja bostadsstandarden. Under perioden revs många vackra gamla hus runt om i Sveriges städer för att lämna plats åt mer (för sin tid) moderna byggen.

Sverige blir ett av världens rikaste länder

Efter andra världskriget gick det bra för svensk industri och ekonomi. Den svenska industrin var intakt eftersom Sverige lyckats hålla sig utanför kriget. Dessutom rådde stor efterfrågan på alla möjliga råvaror och varor i samband med uppbyggnaden av det svårt sargade Europa under 1950- och 1960-talen. Därmed genomgick den svenska industrin de s.k. rekordåren. Företag som Volvo, SKF, ASEA och LM Ericsson blev stora namn på världsmarknaden. Det fanns också gott om arbete. Sverige blev därigenom ett av världens rikaste industriländer.

Det svenska välfärdssamhället

Det var nu som de sociala reformerna som lade grunden till det "svenska folkhemmet" genomfördes. Den offentliga sektorn utvidgades. Runt om i landet byggdes mängder med nya offentliga inrättningar. Detta ledde bland annat till att sjukvården och skolväsendet byggdes ut och förbättrades.

För att komma till rätta med städernas trångboddhet och för att kunna förse folk som flyttade från landsbygden till städerna med bostäder, genomförde staten en av folkhemspolitikens största satsningar - miljonprogrammet - som gick ut på att alla i Sverige skulle få rätt till en modern bostad. I städerna och dess förorter byggdes därför mängder med nya bostäder. Funktionalitet fick råda över det estetiska varför många fina äldre bostäder revs och ersattes med massproducerade - och för sin tid - moderna fastigheter. Det rådde stor framstegsoptimism i Sverige.

På 1960-talet började också allt fler av landets kvinnor arbeta utanför hemmet. Den svenska ”hemmafrun” blev därefter allt mer ovanlig.

Sverige blir en del av det globala samhället - folkhemmet monteras ned

Den långa fredsperioden från 1800-talet fortsatte under hela 1900-talet. Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget. Men under 1980-talet hade världen förändrats. Berlinmuren föll och kalla kriget tog slut. Arbetslösheten ökade i Europa. Det gamla Sverige gick över i ett nytt där det sociala välfärdssystemet och folkhemstanken inte längre var något som kunde tas för givet.

Den ökade globaliseringen har medfört att Sverige blivit mer sammanlänkat med resten av världen, framförallt med utvecklingen i de europeiska länderna. Sveriges inrikes- och utrikespolitik kan därför inte längre styras på samma oberoende sätt som tidigare.

Idag är Sverige en del av värld som hålls samman av snabba telekommunikationer och stora internationella organisationer.

LÄS MER: Sveriges politiska historia 1905-1995

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Folkhemmet

LÄS MER: Sverige under andra världskriget

LÄS MER: Den svenska välfärden

LÄS MER: Näringslivet och jobben (artikelserie)

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1980-1989

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1970-1979

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1960-1969

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1950-1959

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1940-1949

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1930-1939

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1920-1929

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1910-1919

PODCAST: Sveriges nittonhundratal: 1900-1909

ANNONS

Intressanta fakta om 1900-talets Sverige

Visste du att:

Den 4 maj 1917 tågade 1800 kvinnor i Norrköping till rådhuset och protesterade mot den dåliga livsmedelsförsörjningen. Efter demonstrationen stormade kvinnorna bagerier och köttbutiker. Poliserna som först försökte hejda demonstranterna gav så småningom upp. Det var en av många våldsamma händelser som inträffade i Sverige under våren 1917. Det var brist på livsmedel och kraftigt stigande priser som gav upphov till oro i Sverige. Även i Stockholm utbröt det svåra hungerkravaller. Ridande polis tvingades skingra demonstrerande arbetare med blanka sablar.

Den 12 mars 1932 påträffades den svenske finansmannen Ivar Kreuger död i sin bostad i Paris. Kreuger låg i sängen med en pistol i handen. Han efterlämnade ett brev där han förklarade att han ”Var trött på livet och affärerna.” När Kreuger stod på toppen av sin karriär kontrollerade han två tredjedelar av världsproduktionen av tändstickor. Dödsbudet slog ned som en bomb i affärskretsar och snart var Kreugerkraschen ett faktum. Det visade sig att koncernen befann sig på randen av en konkurs när Kreuger dog.

Under 1930-talet begärde svenska och schweiziska myndigheter av Tyskland att de skulle sätta en röd stämpel i judiska resenärers pass. Den direkta orsaken var inte att trakassera judar, men man trodde att judiska turister skulle försöka stanna kvar i Sverige.

1938 orsakade författaren Lubbe Nordström en skandalsuccé med sina föredrag i radio om ”Landsbygdens bostadsproblem” där han åkte runt i landet och tittade efter hur det svenska folket bodde och levde. Han skrev också en bok som han kallade Lort-Sverige, och det han avslöjade var att det fanns fattigdom, förfall, löss och skrämmande dåliga bostäder runt om i Sverige. Lubbe fick mycket uppskattning för att han avslöjade de dåliga förhållanden som fanns på många håll, men en del kritiker ansåg att han svartmålade landet.

Den 3 september 1967 klockan 06.00 gick Sverige över till högertrafik. Sveriges övergång till högertrafik var den största reform på trafikens område, som genomförts någon gång någonstans. Direkt engagerade i övergången till högertrafik var 8000 poliser och militärpoliser. Dessutom medverkade 100 000 vägledare från föreningar och skolor. Redan 1718 införde Karl XII högertrafik. Men 1734, när Fredrik av Hessen var kung, infördes vänstertrafik. 1955 hade vi folkomröstning om höger- eller vänstertrafik, 82,9 procent av de röstande vände sig mot högertrafiken. Trots detta beslutade riksdagen 1963 om övergång till högertrafik.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn några stora förändringar som ägde rum i Sverige under 1900-talet.
Varför infördes allmän rösträtt i Sverige 1919? Nämn några orsaker.
Varför förekom det så många konflikter mellan arbetare och arbetsgivare på 1920-talet?
Vad hände i Ådalen 1931?
Förklara vad som menas med det svenska folkhemmet.
Varför var Saltsjöbadsavtalet 1938 en viktig händelse i Sveriges ekonomiska historia?
Vilken roll hade Sverige under andra världskriget?
Hur kunde Sverige bli ett av världens rikaste länder efter andra världskriget?
Nämn några typiska drag för det svenska välfärdssamhället.
Varför började välfärdssamhället "falla sönder" under 1980-talet och 1990-talet?

Ta reda på:

Vilka länder räknas som de rikaste i världen idag? På vilken plats ligger Sverige?

Diskutera:

I texten nämns bl.a. folkhemmet och det svenska välfärdssamhället. Vad är välfärd för dig? Lever vi i ett välfärdssamhälle idag? Motivera.

Litteratur:
Den svenska historien, del 14 – Från storstrejken 1909 till folkhemspolitik, Bonnier Lexikon AB, 1993
Den svenska historien, del 15 – Våra dagars Sverige, Bonnier Lexikon AB, 1993
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 4 december 2022

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Sverige under 1900-talet

Riksdagen under 500 år – från kungamakt till folkstyre

av: Sveriges riksdag

Mellanstadiet

Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.

+ Läs mer

Nyanländ för 100 år sedan

av: Stockholmskällan

Högstadiet

Tre personer på tre minuter - dramatisera ett historiskt möte med nyanlända Stockholmare

+ Läs mer

Studera en historisk källa om en politisk aktör

av: Stockholmskällan

Gymnasiet

Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.

+ Läs mer

Kunskap är makt, organisation ger styrka!

av: Arkiv Gävleborg

Högstadiet

Varför ville kvinnorna i Gävle ha en egen fana?

+ Läs mer

Övningar i historisk källkritik

av: Stockholmskällan

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Träna dina elever i källkritisk analys med hjälp av historiskt material från arkiv, museer och bibliotek!

+ Läs mer

Maja och Annas förbjudna kärlek

av: Västerbottens museum

Högstadiet

Vad hände om två kvinnor blev kära i varandra i början av 1900-talet?

+ Läs mer

Artiklar om Sverige under 1900-talet

M

Revolutionen i Stockholm som inte blev av

av: Magnus Västerbro

2023-03-18

Våren 1917 var Sverige bara en gnista ifrån en explosion. Eftersom regeringen vägrat att under det stora världskriget kapa banden med Tyskland, hade Storbritannien satt landet i karantän, vilket lett till omfattande livsmedelsbrist, och efter en misslyckad potatisskörd, till regelrätt hunger. Samtidigt krävde en allt mer högljudd arbetarrörelse demokratiska reformer: lika rösträtt för män och kvinnor och ett slutgiltigt avskaffande av monarkins makt...

+ Läs mer

S

Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

av: Linnea Granath m.fl.

2023-02-06

Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle. För hundra år sedan hade kvinnor betydligt sämre villkor än i dag. I den här artikeln får du följa kampen för ett mer jämställt samhälle från 1800-talet fram till idag...

+ Läs mer

S

Arbetsmiljö förr och idag

av: Johanna Lindell m.fl.

2023-01-30

De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...

+ Läs mer

M

Städningens historia i Sverige

av: Jane Fredlund

2022-07-14

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en fruktlös kamp som kostade mycken möda. Städningens historia genom tiderna rör sig framförallt om hur de på olika sätt försökte hålla golven rena. Det var inte lätt för brädgolven var ojämna med springor emellan. Vad bestod då smutsen på golven av? Jo, i gamla tiders torp- eller bondstuga kunde det vara spottloskor, snor, pipaska, vedspill, döda flugor, råttlort, urin, ulltussar, hyvelspån, diverse matrester, blod. Höns och andra mindre husdjur, som tidvis vistades inomhus, bidrog till nedsmutsningen...

+ Läs mer

M

Det svenska försvaret under 1900-talet

av: Armémuseum

2022-06-25

Riksdagens beslut att bygga en fast försvarsanläggning i Norrland 1901 var ett resultat av en ny strategi för hur Sverige skulle försvaras. Ett fientligt anfall skulle hejdas redan vid gränsen. Ett sådant försvar krävde starka befästningar vid landets gränser och väldigt många soldater. Den nya värnpliktiga massarmén möjliggjorde det senare. Den svenska riksdagen beslutade 1901 att avveckla den indelta armén och införa allmän värnplikt. Det innebar en förstärkning av försvaret och fullt utbyggt skulle värnpliktsförsvaret bestå av 600 000 soldater. Utbildningen omfattade alla män mellan 21 och 40 år och den totala övningstiden var 240 dagar...

+ Läs mer

M

Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

av: Armémuseum

2022-06-17

1900-talet är förmodligen det blodigaste århundradet i mänsklighetens historia men för Sveriges del var det en fredlig period. Vi förklarade oss alliansfria i fred och neutrala i krig. Sverige lyckades genom en svår balansgång stå utanför de båda världskrigen och behålla alliansfriheten under det efterföljande kalla kriget...

+ Läs mer

Podcast om Sverige under 1900-talet

M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson

2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Läs mer

M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer

2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Läs mer

M

Sveriges nittonhundratal: 1980-1989

av: Julia, Mattias och Kristoffer

2018-04-18

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.

+ Läs mer

Länkar om Sverige under 1900-talet

Sortera efter:

25:31

Folkhemmet 1932-1976

Webbföreläsning (25:31 min) av historieläraren Hans Strömhäll om folkhemsperioden i svensk historia, 1932-1976. Här berättas om storpolitiska händelser, inhemsk politik och kulturella företeelser.

Kategorier:

Sverige under andra världskriget

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Svenska samlingsregeringen under andra världskriget

Svensk neutralitetspolitik

Sverige under kalla kriget

Arbetsrättsreformer

Dokumentär och film

Flipped Classroom

Alva och Gunnar Myrdal

Oljekrisen 1973

Spara som favorit

Dröm om demokrati

Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.

Serien Dröm om demokrati

Lärarhandledning

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Demokratins historia

Demokratins grunder

Sveriges politiska system

Politiska partier i Sveriges riksdag

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Demokratiska system och olika statsskick

Rättssystemet och domstolarna

Media och påverkan

Mänskliga rättigheter

Taggar:

Dokumentär och film

Censur och yttrandefrihet

Propaganda

Sveriges demokratisering

Allmänna val och valrörelser

Spara som favorit

24:57

Fakta om Olof Palme

Avsnitt (24:57 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om Olof Palme, Sveriges internationellt mest kända statsminister. Vi följer hans politiska och personliga resa från Stockholms överklass till att personifiera den svenska socialdemokratin. Och vi får höra varför han var så kontroversiell, älskad och hatad samt hur två pistolskott ändade hans liv den 28 februari 1986.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Kända personer 1914-1991

Taggar:

Radioprogram

Olof Palme

Palmemordet

Spara som favorit

ANNONS

3:26

Snabbkoll på demokrati och välfärd

Avsnitt (3:26 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om demokrati och välfärd (för åk 7-9). Özz Nûjen berättar om hur Sveriges syn på demokrati och välfärd har förändrats från det vi fick allmän och lika rösträtt fram tills idag.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Taggar:

Dokumentär och film

Folkhemmet

Spara som favorit

9:36

Sverige under mellankrigstiden

Pedagogisk genomgång (9:36 min) där SO-läraren Mattias Axelsson berättar om Sverige under mellankrigstiden. Här berörs bl.a. industrialiseringen, skotten i Ådalen, kohandeln, Saltsjöbadsavtalet och början på folkhemsbygget.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Arbetsmarknadskonflikter

Skotten i Ådalen

Sveriges industrialisering

Spara som favorit

23:06

Sveriges demokratisering: Folkrörelserna

Läxhjälpsfilm (23:06 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om folkrörelserna. Vilka var folkrörelserna och vad kämpade de för? Här berörs väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen samt nämner idrottsrörelsen och kvinnorörelsen. I samband med nykterhetsrörelsen granskas också alkoholstatistik, och du får veta mer om motboken och Systembolaget.

Kategorier:

Sverige under 1800-talet

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Spara som favorit

15:10

Stora svenska arbetsmarknadskonflikter: Sundsvallsstrejken, storstrejken och skotten i Ådalen

Läxhjälpsfilm (15:10 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om fackföreningar, arbetsgivarföreningar, arbetarrörelsen, Sundsvallsstrejken, storstrejken, skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet.

Kategorier:

Sverige under 1800-talet

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Arbetsmarknadskonflikter

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)

Landsorganisationen (LO)

Arbetarrörelsen

Sundsvallsstrejken 1879

Storstrejken 1909

Skotten i Ådalen

Saltsjöbadsavtalet

Sveriges demokratisering

Spara som favorit

26:41

Sveriges demokratisering: Politik och folkhem

Läxhjälpsfilm (26:41 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om politiken i Sverige från 1930-talet och framåt: socialdemokraternas långa period vid makten, folkhemsbygget, samlingsregeringen och Sverige under andra världskriget, de radikala 60- och 70-talen, utmaningarna från 1970-talet och framåt, energiförsörjning och politiska växlingar efter 1976.

Kategorier:

Sverige under andra världskriget

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Spara som favorit

19:55

Sveriges demokratisering: Arbetsmarknadskonflikter och politik

Läxhjälpsfilm (19:55 min) där SO-läraren Lena Tegström arbetsmarknadskonflikter och politik under 1900-talet. Här berörs strejker, politik och folkhemsbygge från 1879 och fram till idag.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Arbetsmarknadskonflikter

Storstrejken 1909

Arbetarrörelsen

Landsorganisationen (LO)

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)

Sveriges demokratisering

Fackföreningarnas framväxt

Spara som favorit

Så fick vi kvinnlig rösträtt i Sverige

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om kvinnlig rösträtt i Sverige. 2021 fick Sverige sin första kvinnliga statsminister – Magdalena Andersson. Samma år var det hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Men vägen fram var lång och snårig...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Kvinnohistoria och genushistoria

Demokratins historia

Taggar:

Genus och genusperspektiv

Rösträttsfrågan

Spara som favorit

Skotten i Ådalen 1931 - vägen till tragedi

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om skotten i Ådalen 1931. De så kallade Ådalshändelserna inträffade när en utdragen arbetskonflikt i Ångermanland ledde fram till en blodig uppgörelse där militären öppnade eld mot ett demonstrationståg. Vad låg bakom skotten i Ådalen? Kunde den tragiska händelsen ha undvikits?

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Skotten i Ådalen

Arbetsmarknadskonflikter

Spara som favorit

59:00

Signe Bergman - och systrarna i rösträttskampen

Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Signe Bergman och andra orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Kända personer 1914-1991

Demokratins historia

Taggar:

Berömda kvinnor

Genus och genusperspektiv

Rösträttsfrågan

Sveriges demokratisering

Radioprogram

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Skatter

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Ekonomi och handel 1776-1914

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Sveriges historia

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Skatter och skatteväsen

Samhällsstatistik

Källvärdering och källkritik

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

19:37

Sveriges demokratisering förklarad

Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.

Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Kategorier:

Sverige under 1800-talet

Sverige under 1900-talet

Demokratins historia

Taggar:

Dokumentär och film

Sveriges demokratisering

Representationsreformen 1865-1866

Spara som favorit

De expanderande städerna - stadsbyggnad och miljonprogram

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om stadsbyggnad och miljonprogram i Sverige under efterkrigstiden. Den fortsatta urbaniseringen från mitten av 1960-talet och framåt skapade nya förutsättningar för planeringen av detaljhandelns struktur och lokalisering, men var givetvis även avgörande för stadsplaneringen och det ökade bostadsbyggandet...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Miljonprogrammet

Folkhemmet

Spara som favorit

Loading content ...