M

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-talet hade Sverige blivit ett välfärdssamhälle.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.

Sveriges väg till demokrati

Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.

Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.

Sveriges väg till demokrati

Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.

En "vänster" bestående av liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt, medan "högern" ville bromsa utvecklingen. Inför valet 1909 genomförde en högerregering en kompromiss som gav alla män utom de fattigaste lika rösträtt till andra kammaren i riksdagen, medan rösträtten till den första kammaren förblev inkomstgraderad (det rådde en slags maktdelning mellan de båda kamrarna).

Vid första världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt, men starka krafter verkade för en tyskvänlig politik.

Ett bevingat uttryck...

1928 myntade den blivande statsministern Per Albin Hansson ett nytt politiskt uttryck om Sverige - folkhemmet. Det skedde vid det socialdemokratiska partiets kongress. Egentligen hade flera andra personer använt det ordet tidigare, men det var i och med Per Albin Hanssons tal som ordet blev bevingat.

Livsmedelsbristen under kriget ledde till omfattande demonstrationer och kravaller våren 1917. Högerregeringen tvingades därmed att avgå. En koalition (tillfällig allians) mellan liberaler och socialdemokrater lade nu fram ett förslag till allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor, men förslaget kunde inte drivas igenom förrän första världskrigets slut, då uppror och oroligheter ute i Europa (bl.a. ryska revolutionen) övertygade högern om att ge upp sitt motstånd i rösträttsfrågan.

Den 24 maj 1919 blev Sverige en parlamentarisk demokrati med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Konflikter mellan arbetsgivare och arbetare

1909 infördes allmän rösträtt i Sverige för män, men det dröjde till 1921 års val innan även kvinnor fick rösta. En stor del av folket ville förända samhället och göra det mer jämlikt. Många av dem röstade därför på Socialdemokraterna som vann det påföljande valet. Det socialdemokratiska arbetarpartiet fick därefter stort inflytande över svensk politik under hela 1900-talet.

Men 1920-talet var en orolig period i svensk politik. En rad regeringar med svagt stöd i riksdagen avlöste varandra. Den politiska krisen var delvis en följd av starka motsättningar mellan arbetsgivare och arbetare som rådde på den svenska arbetsmarknaden.

Under 1920-talet var Sverige drabbat av lågkonjunktur med hög arbetslöshet som följd. Detta avspeglades på arbetsmarknaden där arbetsgivarna försökte hålla nere lönerna medan arbetarna organiserade sig i fackförbund som förde deras talan i kampen om bättre arbetsvillkor. Sverige var nu ett av de mest strejk- och konfliktbenägna länderna i Västeuropa.

Kulmen i arbetsmarknadskonflikten nåddes i maj 1931 då militär öppnade eld mot ett fredligt demonstrationståg i Ådalen. Hädelsen resulterade i fem döda och flera skadade och kom att rubriceras som "Skotten i Ådalen".

Demonstrationståget i Ådalen — Våren 1931 i Ådalen i Ångermanland. Ett demonstrationståg på väg för att stödja arbetarna vid en industri som nyligen fått sina löner sänkta och gått ut i strejk. Militär hade kallats till platsen för att stoppa demonstrationståget. När demonstranterna inte stannade öppnade militären eld. Fem personer dödades omedelbart och flera skadades... Efter dödsskjutningarna 1931 har militär aldrig satts in vid liknande demonstrationer i Sverige,

Det svenska folkhemmet

I början av 1930-talet tog Socialdemokraterna återigen makten med Per Albin Hansson som statsminister. Genom att Socialdemokraterna ingick i en koalition med Bondeförbundet bildades en stark parlamentarisk grund för regeringspolitiken. Socialdemokraterna styrde därefter Sverige nästan oavbrutet fram till 1976 års borgerliga valseger.

Det var under den här tiden som det svenska folkhemmet växte fram. Idéerna bakom folkhemmet har ofta kallats för ”den svenska modellen” och byggde på en rad sociala reformer. Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet.

Men för att få in pengar till folkhemsbygget måste först staten, arbetsgivarna och fackföreningarna komma överens och samverka så att produktionen inom industrin ökade.

Enighet uppstår mellan arbetsmarknadens parter - unikt för sin tid

I mitten av 1930-talet vände konjunkturen uppåt. På den svenska arbetsmarknaden skedde nu stora förändringar.

Tiden fram till 1930-talet hade präglats av regelbundna konflikter på arbetsmarknaden. Men i samband med Saltsjöbadsavtalet 1938 kom detta att ändras. LO (arbetarnas fackförbund) och SAF (arbetsgivarnas fackförbund) slöt då ett avtal om hur de skulle tillgodose sina intressen och hur konflikter skulle lösas i framtiden. Därmed inleddes ett utpräglat samarbetsklimat på arbetsmarknaden som blev typiskt svenskt och unikt i tiden.

Samförståndet mellan arbetsgivare och arbetare på arbetsmarknaden blev från och med nu en hörnsten i den svenska ekonomins utveckling och i folkhemsbygget.

Sverige under andra världskriget

Trots att de nordiska länderna förklarade sig neutrala vid andra världskrigets utbrott gick de olika öden till mötes. Finland försvarade sig mot Sovjetunionen under vinterkriget 1939-1940 och deltog senare på Tysklands sida i kriget på östfronten.

Danmark och Norge ockuperades av Tyskland. Bara Sverige lyckades hålla sig utanför kriget. Men det skedde till priset av åtskilliga avsteg från neutraliteten. Bland annat godkände regeringen att tyska trupper transporterades på svenska järnvägar. Staten censurerade också under lång tid kritik mot Tyskland och Hitler i de svenska tidningarna och i kulturlivet.

Bild: Holger.Ellgaard

Del av Rinkeby utanför Stockholm. 1965 beslutade riksdagen att 100 000 nya lägenheter per år skulle byggas under tio år. Målet var att bygga en miljon bostäder för att komma till rätta med bostadsbristen, avskaffa trångboddheten och höja bostadsstandarden. Under perioden revs många vackra gamla hus runt om i Sveriges städer för att lämna plats åt mer (för sin tid) moderna byggen.

Sverige blir ett av världens rikaste länder

Efter andra världskriget gick det bra för svensk industri och ekonomi. Den svenska industrin var intakt eftersom Sverige lyckats hålla sig utanför kriget. Dessutom rådde stor efterfrågan på alla möjliga råvaror och varor i samband med uppbyggnaden av det svårt sargade Europa under 1950- och 1960-talen. Därmed genomgick den svenska industrin de s.k. rekordåren. Företag som Volvo, SKF, ASEA och LM Ericsson blev stora namn på världsmarknaden. Det fanns också gott om arbete. Sverige blev därigenom ett av världens rikaste industriländer.

Det svenska välfärdssamhället

Det var nu som de sociala reformerna som lade grunden till det "svenska folkhemmet" genomfördes. Den offentliga sektorn utvidgades. Runt om i landet byggdes mängder med nya offentliga inrättningar. Detta ledde bland annat till att sjukvården och skolväsendet byggdes ut och förbättrades.

För att komma till rätta med städernas trångboddhet och för att kunna förse folk som flyttade från landsbygden till städerna med bostäder, genomförde staten en av folkhemspolitikens största satsningar - miljonprogrammet - som gick ut på att alla i Sverige skulle få rätt till en modern bostad. I städerna och dess förorter byggdes därför mängder med nya bostäder. Funktionalitet fick råda över det estetiska varför många fina äldre bostäder revs och ersattes med massproducerade - och för sin tid - moderna fastigheter. Det rådde stor framstegsoptimism i Sverige.

På 1960-talet började också allt fler av landets kvinnor arbeta utanför hemmet. Den svenska ”hemmafrun” blev därefter allt mer ovanlig.

Sverige blir en del av det globala samhället - folkhemmet monteras ned

Den långa fredsperioden från 1800-talet fortsatte under hela 1900-talet. Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget. Men under 1980-talet hade världen förändrats. Berlinmuren föll och kalla kriget tog slut. Arbetslösheten ökade i Europa. Det gamla Sverige gick över i ett nytt där det sociala välfärdssystemet och folkhemstanken inte längre var något som kunde tas för givet.

Den ökade globaliseringen har medfört att Sverige blivit mer sammanlänkat med resten av världen, framförallt med utvecklingen i de europeiska länderna. Sveriges inrikes- och utrikespolitik kan därför inte längre styras på samma oberoende sätt som tidigare.

Idag är Sverige en del av värld som hålls samman av snabba telekommunikationer och stora internationella organisationer.

LÄS MER: Sveriges demokratisering

LÄS MER: Folkhemmet

LÄS MER: Sverige under andra världskriget

LÄS MER: Den svenska välfärden

LÄS MER: Näringslivet och jobben (artikelserie)

Intressanta fakta om 1900-talets Sverige

Visste du att:

Den 4 maj 1917 tågade 1800 kvinnor i Norrköping till rådhuset och protesterade mot den dåliga livsmedelsförsörjningen. Efter demonstrationen stormade kvinnorna bagerier och köttbutiker. Poliserna som först försökte hejda demonstranterna gav så småningom upp. Det var en av många våldsamma händelser som inträffade i Sverige under våren 1917. Det var brist på livsmedel och kraftigt stigande priser som gav upphov till oro i Sverige. Även i Stockholm utbröt det svåra hungerkravaller. Ridande polis tvingades skingra demonstrerande arbetare med blanka sablar.

Den 12 mars 1932 påträffades den svenske finansmannen Ivar Kreuger död i sin bostad i Paris. Kreuger låg i sängen med en pistol i handen. Han efterlämnade ett brev där han förklarade att han ”Var trött på livet och affärerna.” När Kreuger stod på toppen av sin karriär kontrollerade han två tredjedelar av världsproduktionen av tändstickor. Dödsbudet slog ned som en bomb i affärskretsar och snart var Kreugerkraschen ett faktum. Det visade sig att koncernen befann sig på randen av en konkurs när Kreuger dog.

Under 1930-talet begärde svenska och schweiziska myndigheter av Tyskland att de skulle sätta en röd stämpel i judiska resenärers pass. Den direkta orsaken var inte att trakassera judar, men man trodde att judiska turister skulle försöka stanna kvar i Sverige.

1938 orsakade författaren Lubbe Nordström en skandalsuccé med sina föredrag i radio om ”Landsbygdens bostadsproblem” där han åkte runt i landet och tittade efter hur det svenska folket bodde och levde. Han skrev också en bok som han kallade Lort-Sverige, och det han avslöjade var att det fanns fattigdom, förfall, löss och skrämmande dåliga bostäder runt om i Sverige. Lubbe fick mycket uppskattning för att han avslöjade de dåliga förhållanden som fanns på många håll, men en del kritiker ansåg att han svartmålade landet.

Den 3 september 1967 klockan 06.00 gick Sverige över till högertrafik. Sveriges övergång till högertrafik var den största reform på trafikens område, som genomförts någon gång någonstans. Direkt engagerade i övergången till högertrafik var 8000 poliser och militärpoliser. Dessutom medverkade 100 000 vägledare från föreningar och skolor. Redan 1718 införde Karl XII högertrafik. Men 1734, när Fredrik av Hessen var kung, infördes vänstertrafik. 1955 hade vi folkomröstning om höger- eller vänstertrafik, 82,9 procent av de röstande vände sig mot högertrafiken. Trots detta beslutade riksdagen 1963 om övergång till högertrafik.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn några stora förändringar som ägde rum i Sverige under 1900-talet.
Varför infördes allmän rösträtt i Sverige 1919? Nämn några orsaker.
Varför förekom det så många konflikter mellan arbetare och arbetsgivare på 1920-talet?
Vad hände i Ådalen 1931?
Förklara vad som menas med det svenska folkhemmet.
Varför var Saltsjöbadsavtalet 1938 en viktig händelse i Sveriges ekonomiska historia?
Vilken roll hade Sverige under andra världskriget?
Hur kunde Sverige bli ett av världens rikaste länder efter andra världskriget?
Nämn några typiska drag för det svenska välfärdssamhället.
Varför började välfärdssamhället "falla sönder" under 1980-talet och 1990-talet?

Ta reda på:

Vilka länder räknas som de rikaste i världen idag? På vilken plats ligger Sverige?

Diskutera:

I texten nämns bl.a. folkhemmet och det svenska välfärdssamhället. Vad är välfärd för dig? Lever vi i ett välfärdssamhälle idag? Motivera.

Litteratur:
Den svenska historien, del 14 – Från storstrejken 1909 till folkhemspolitik, Bonnier Lexikon AB, 1993
Den svenska historien, del 15 – Våra dagars Sverige, Bonnier Lexikon AB, 1993
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 8 juli 2020

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Lärarmaterial om Sverige under 1900-talet

Arbetsmiljö - så funkar det

av: Arena Skolinformation

Gymnasiet

Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.

+ Läs mer

Jämställdhet i arbetslivet

av: Arena Skolinformation

Gymnasiet

På lika villkor - Jämställdhet genom livet tar ett helhetsgrepp kring området jämställdhet, med fokus på arbetslivet. För att få förståelse för villkoren i arbetslivet måste strukturer på samhällsnivå synas så väl som val på det personliga planet. Med detta nya undervisningsmaterial hoppas Arena Skolinformation att elever ska göra medvetna val i sitt kommande arbetsliv.

+ Läs mer

Fördjupning i arbetslivet

av: Arena Skolinformation

Gymnasiet

Syftet med det här materialet är att erbjuda fördjupande uppgifter i samhällsfrågor kopplade till arbetsliv och arbetsmarknad. Det handlar till exempel om hur den svenska välfärden vuxit fram, hur jämställd den svenska arbetsmarknaden är med mera.

+ Läs mer

Artiklar om Sverige under 1900-talet

S

Svensk nazism under mellankrigstiden

av: Stig Hadenius

2020-07-08

Hitlers och det nationalsocialistiska arbetarpartiets framgångar i Tyskland ledde till att det i en rad länder bildades besläktade partier. Sverige var inget undantag, men här blev nazismen som politisk riktning inte särskilt framgångsrik...

+ Läs mer

M

Invandring till Sverige under 1900-talet

av: Stig Hadenius

2020-07-06

Under mellankrigstiden var invandringen till Sverige blygsam men blev dock omdiskuterad, framför allt i samband med frågan om i vilken utsträckning judiska flyktingar skulle tas emot i landet. Från andra världskriget och under resten av 1900-talet förekom det en mycket omfattande invandring till Sverige, först från de nordiska länderna och Baltikum, senare även från andra europeiska länder och under 1980- och 1990-talen från såväl europeiska som utomeuropeiska länder...

+ Läs mer

S

Kristendomens tillbakagång i Sverige började med industrialiseringen

av: Jan Arvid Hellström

2020-05-28

I Sverige har kristen tro nästan alltid varit en landsbygdsreligion. Gudstjänst, trosföreställningar, riter, bildspråk, traditioner - praktiskt taget allt har formats i lantlig miljö. När industrialiseringen av Sverige påbörjades flyttade de flesta människorna från landsbygden till tätorterna. Det var i samband med urbaniseringen som den kristna tron upphörde att vara samhällets och människornas sammanhållande band...

+ Läs mer

M

Höstlovet - skollovet som aldrig varit ett riktigt lov

av: Folke Schimanski

2019-10-27

Visste du att höstlovet från början kallades potatislovet? Så var det faktiskt, om man nu egentligen kan kalla det för "lov". Höstlovet eller läslovet som det numera kallas utgör idag en välbehövlig andningspaus för både elever och lärare, även om lärarna till skillnad mot eleverna oftast inte är lediga. Men höstlovet har inte alltid varit förknippat med "rekreation" för skolbarn och är väl egentligen inte det idag heller, i alla fall inte om man som elev ägnar tiden åt vad regeringen planerat att den ska ägnas till. I den här artikeln berättar Folke Schimanski om höstlovets (och potatisens) historia...

+ Läs mer

M

Rekordåren i Sverige under efterkrigstiden

av: Herman Lindqvist

2019-08-18

Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordåren efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973-1974. På svenska kullager rullade svensk kvalitet ut över världen. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla världsdelar. Svenska telefoner ställdes upp i nybyggda huvudstäder. En svensk, Dag Hammarskjöld, styrde FN. Och de flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen...

+ Läs mer

Podcast om Sverige under 1900-talet

M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer

2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Läs mer

M

Sveriges nittonhundratal: 1980-1989

av: Julia, Mattias och Kristoffer

2018-04-18

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.

+ Läs mer

M

Sveriges nittonhundratal: 1970-1979

av: Julia, Mattias och Kristoffer

2018-04-10

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.

+ Läs mer

Länkar om Sverige under 1900-talet

Sortera efter:

S

Kommendörkaptenen om U 137-dramat

Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om U 137 och ubåtsdramat utanför Karlskrona 1981. Kommendörkapten Karl Andersson befann sig mitt i händelsernas centrum under U 137-dramat. Han skötte kontakten mellan den sovjetiska ubåtsbesättningen och Sveriges regering.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Sverige under kalla kriget

U 137

Spara som favorit

S

Sovjetiska ubåten U 137

På Öppet arkivs webbplats kan du se ett samtida samhällsmagasin (58 min) med reportage och debatt om den grundstötta sovjetiska u-båten U 137.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Dokumentär och film

Sverige under kalla kriget

U 137

Spara som favorit

S

Wikipedia om: folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Svenska EU-omröstningen 1994. Den 13 november 1994 genomfördes en rådgivande folkomröstning om EU-medlemskap i Sverige. 52,3 procent röstade för ett medlemskap, 46,8 procent röstade emot och 0,9 procent röstade blankt. Efter folkomröstningen gick Sverige med i Europeiska unionen (EU) 1 januari 1995...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Svenska EU-omröstningen

Folkomröstningar

Spara som favorit

M

Storstrejken blev ingen seger för facket

På SR:s webbplats hittar du en artikel och ett radioprogram (ca 6 min) om storstrejken 1909. Den 4 augusti 1909 utbröt den största strejken i Sveriges historia. Storstrejken 1909 skakade ett Sverige som led av en djup lågkonjunktur med konkurser, avskedanden av anställda , kortad arbetstid och lägre löner. Den politiska och sociala oron ökade och efter arbetsgivarnas hot om stor-lockout utlyste LO en generalstrejk. 300 000 arbetare lade ned arbetet, men storstrejken blev ingen seger för facket, tvärt om...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Fackföreningarnas framväxt

Storstrejken 1909

Arbetsmarknadskonflikter

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)

Landsorganisationen (LO)

Arbetarrörelsen

Spara som favorit

S

Storstrejken 1909 - arbetsmarknadsparternas första stora kraftmätning

Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om storstrejken 1909. Till skillnad från vid tidigare strejker stod två centralt organiserade parter mot varandra under storstrejken. På arbetarnas sida fanns LO, som samlade landets viktigaste fackförbund, under ledning av Herman Lindqvist. På den andra sidan stod det relativt nybildade SAF, som leddes av Hjalmar von Sydow...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)

Landsorganisationen (LO)

Arbetsmarknadskonflikter

Storstrejken 1909

Spara som favorit

S

Storstrejken 1909

På Stockholmskällans webbplats hittar du både en kort faktatext samt en film (19 min) om storstrejken 1909. Storstrejken 1909 var kulmen på år av konflikter mellan arbetsgivare och arbetare. Arbetsgivarna, som var organiserade i Svenska arbetsgivarföreningen (SAF), ville ha ett femårigt rikstäckande avtal som för många arbetare innebar en sänkt lön. Arbetarnas organisation, Landsorganisationen (LO), ville ha ettåriga avtal och högre löner...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Dokumentär och film

Arbetsmarknadskonflikter

Landsorganisationen (LO)

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)

Storstrejken 1909

Spara som favorit

S

Om strejkbrytarna i Ådalen 1931

På webbplatsen Arbetets marknad kan du läsa om skotten i Ådalen 1931 och vad konflikten handlade om.

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Skotten i Ådalen

Spara som favorit

S

Skotten i Ådalen skakade Sverige

Artikel i tidningen Arbetare, där du kan läsa om skotten i Ådelen. Händelserna i Ådalen i maj 1931 är, 85 år efteråt, på vissa sätt närvarande i samhällsdebatten, trots att aspekter av det som skedde tycks ha fallit i glömska. Arbetaren återpublicerar här historikern Roger Johanssons radaressä från 2006, 75 år efter skotten, där han går till botten med händelserna och deras efterspel...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Skotten i Ådalen

Arbetsmarknadskonflikter

Spara som favorit

S

Miljonprogrammet

Faktatext på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om miljonprogrammet. 1965 bestämde riksdagen att vi skulle bygga en miljon nya bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Miljonprogrammet skulle bygga bort den stora bostadsbristen med moderna bostäder till rimliga priser. En tvårumslägenhet skulle inte kosta mer än en femtedel av vad någon som arbetade i fabrik tjänade...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Spara som favorit

M

Natten då Estonia förliste - räddningsuppdrag under extrema förhållanden

Artikel på Försvarsmaktens webbplats där du kan läsa om Estoniakatastrofen och räddningsaktionen under stormen. Den 28 september 1994 skedde den största fredstida fartygsolyckan någonsin i nordiska farvatten. 852 passagerare och besättningsmän omkom när Estonia sjönk. 137 personer överlevde olyckan...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Estoniakatastrofen

Olyckor och katastrofer

Spara som favorit

S

Ubåtsjakter i Sverige under 1980-talet

Artikel på Försvarsmaktens webbplats där du kan läsa om ubåtsjakternas 1980-tal. I början av 1980-talet gick en sovjetisk ubåt på grund i Karlskrona skärgård. Händelsen blev snart en världsnyhet och i Sverige blev kalla kriget ytterst närvarande. Örjan Sterner och Lars Nordenberg var båda yrkesverksamma inom flottan under den här tiden och minns ett 1980-tal fullt av ubåtsjakt...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

U 137

Sverige under kalla kriget

Spara som favorit

M

Värnpliktens historia i Sverige

Artikel på Försvarsmaktens webbplats där du kan läsa om värnplikten i Sverige från 1901 till 2010.

Kategorier:

Sverige under andra världskriget

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Svensk neutralitetspolitik

Sverige under kalla kriget

Spara som favorit

S

Svenska flygvapnets dödliga facit

Artikel i tidningen Militär historia där Ulf Eneroth berättar om olyckor och dödsfall inom flygvapnet i skuggan av kalla kriget. 75 haverier och 46 döda. Svenska flygvapnet satte bottenrekord under 15 månader på 1960-talet. En tid då förluster förtegs och materiel- och ledarskapsbrister skylldes på flygarna. Ulf Eneroth har granskat en bortglömd del av svenska kallakrigshistorien...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Sverige under kalla kriget

Flygkrig

Flygvapnets historia

Spara som favorit

S

Parlamentarismen och bondetåget

Faktatext på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om bondetåget 1914. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? "Demokrati" betyder "folkstyre". Den politik som de flesta röstar på ska också styra landet. Så funkar parlamentarismen. Senaste gången som majoriteten i riksdagen blev överkörda var vid Bondetåget 1914. Den gången försökte kung Gustav V föra en annan politik än den folkvalda regeringen...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Bondetåget

Spara som favorit

S

Striden om ATP

Artikel på Företagskällans webbplats där du kan läsa om ATP-striden. Även om många av de välfärdsreformer som genomfördes i Sverige under efterkrigsdecennierna till stor del präglades av konsensus mellan de politiska partierna och samtidigt hade ett brett stöd även från näringslivet och dess organisationer, fanns det undantag. Den allra mest konfliktfyllda tvistefrågan, som utvecklades till en följetong i svensk ekonomisk politik, var införandet av tjänstepensioner, något som brukar kallas ATP-striden (av termen allmän tilläggspension)...

Kategorier:

Sverige under 1900-talet

Taggar:

Arbetsrättsreformer

Folkhemmet

Landsorganisationen (LO)

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)

Folkomröstningar

Spara som favorit

Loading content ...