S

Skaparguden Brahma har fyra ansikten, ett åt varje väderstreck för att kunna orientera sig innan han börjar sitt skaparverk.

Hinduismens grunder

Ingen början - inget slut

Enligt hinduiskt tänkande är världens utveckling cyklisk - världen uppstår, utvecklas och går under i ständigt återkommande perioder. Världen har inte skapats ur intet, som det uppfattas i andra religioner, utan ursubstansen till världsalltet (universum) finns hos det gudomligt eviga, alltet. Det är detta eviga som i gestalt av skaparguden Brahma med bestämda intervall utvecklar nya världsallt för att därefter dra tillbaka världsalltet i sig själv. Tiden mellan världsallten, den långa "natt" då världen är upplöst, kallas Brahmanatt.

Ett enda världsallt existerar under en för människan ofattbart lång tidrymd. Denna tidrymd kallar hinduerna för kalpa. Den är så lång att man har använt en metafor (liknelse) för att beskriva den:

Ingen början - inget slut

Enligt hinduiskt tänkande är världens utveckling cyklisk - världen uppstår, utvecklas och går under i ständigt återkommande perioder. Världen har inte skapats ur intet, som det uppfattas i andra religioner, utan ursubstansen till världsalltet (universum) finns hos det gudomligt eviga, alltet. Det är detta eviga som i gestalt av skaparguden Brahma med bestämda intervall utvecklar nya världsallt för att därefter dra tillbaka världsalltet i sig själv. Tiden mellan världsallten, den långa "natt" då världen är upplöst, kallas Brahmanatt.

Ett enda världsallt existerar under en för människan ofattbart lång tidrymd. Denna tidrymd kallar hinduerna för kalpa. Den är så lång att man har använt en metafor (liknelse) för att beskriva den:

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Atman: betecknar själen eller jaget, det gudomliga i människan.

Bhagavadgita: Ett diktverk som skrevs omkring år 300 f.Kr. Bhagavadgita betyder den Höges sång. I dikten berättas om guden Krishna och den osjälviska kärleken bhakti.

Brahma: Skaparguden

Brahman: Världssjälen, det opersonliga gudomliga. Målet för den enskilde själen, atman, är att få återförena sig med brahman.

Kalpa: Den tidrymd ett enda världsallt existerar.

Karma: Betyder "gärning" (handling) eller "frukten av gärningarna".

Karmas lag: Lagen om orsak och verkan, sådd och skörd. När människan dör, bestämmer de handlingar hon gjort i livet om hennes återfödelse blir bra eller dålig.

Maya: Betyder sken, illusion. Ordet används om sinnenas värld, som är en illusion till skillnad från den sanna verkligheten.

Moksha: Befrielse från kretsloppet, samsara. Målet för den egna själen, atman är att bli fri från återfödelse och få uppgå i världssjälen (brahman).

Reinkarnation: Återfödelse, själavandring.

Samsara: Återfödelsens kretslopp. När en människa dör förintas hennes kropp, men hennes själ (atman) lever vidare i nya gestalter.

Yoga: Betyder förening och är beteckning för olika frälsningsvägar. Yogasystemet är en metod att få kropp och själ under kontroll i syfte att fullständigt frigöra sig från alla illusioner och förena den egna själen med det gudomliga. Härigenom blir man fri från kretsloppet (samsara).

"Föreställ er ett berg av hårdast tänkbara sten, mycket högre än någon av Himalayas toppar, och antag att en människa med ett stycke mjuk sidenduk bara en gång vart hundrade år kommer och så lätt som möjligt vidrör det stora berget med sidentyget. Den tid det skulle ta för henne att nöta bort hela berget skulle vara ungefär samma längd som en kalpa."

Den cykliska utvecklingen, då materien utvidgar sig och drar sig samman, sker med sträng lagbundenhet. Ingenting kan rubba den. Hinduerna kallar denna lagbundenhet som styr utvecklingen för dharma. Ordet betyder "det som är fast och bestämt". Dharma är tingens grundnatur, deras eget sätt att verka.

Tiden går i cirklar

Hinduernas syn på världens utveckling påverkar deras tidsuppfattning. I västerlandet tänker vi oss tiden som en rät linje - den rör sig från det förgångna in i nutid och fortsätter mot framtiden. Vi kan rita en tidslinje från vänster till höger och få en bild av tidens gång.

Indiernas tidsuppfattning är cyklisk. Det betyder att tiden tänks gå i cirklar utan början eller slut. Tidsåldrar kan tänkas sammanlänkade till kedjor, som i sin tur hänger ihop i en svindlande oändlighet. Livet pulserar i dessa återfödelsens kedjor. Begrepp som förr och nu, före och efter, har en annan innebörd i österländskt tänkande. Människan känner att hon finns med i ett kosmiskt sammanhang. Tanken på döden blir inte skrämmande. En människas ålder är inte så betydelsefull. Det uppfattas t.ex. inte som något egendomligt att Dalai Lama, den tibetanska buddhismens överhuvud, var mycket ung när han installerades i sitt ämbete. Sin kvalificering för det heliga uppdraget anses han ha fullgjort i en kedja av tidigare liv.

Alltet (brahman) = allt det gudomliga

Det gudomligt eviga eller alltet kallas brahman. Enligt hinduiskt tänkande kan detta eviga uppenbara sig i många olika former. Men det gudomliga är egentligen ett - allt är lika med brahman.

I en av hinduismens heliga texter, Upanishaderna, finns en berättelse som försöker förklara vad brahman är. Det är berättelsen om en son, som efter att ha blivit undervisad i de heliga skrifterna, återvänder till sin far, stolt över sin lärdom. Han visar sig emellertid sakna den viktigaste kunskapen, nämligen kunskapen om vad gud är. Fadern undervisar honom och säger bl a:

"Se, här år en knippa salt, lägg det i vatten och kom tillbaka till mig i morgon bitti." Han gjorde så. Då sa fadern till honom: "Hämta mig saltet som du lade i vatten igår eftermiddag." Han trevade efter det, men fann det inte, det var som försvunnet. "Smaka nu på vattnet på en sida. Hur smakar det?" - "Salt." - "Smaka på andra sidan. Hur smakar det?" - "Salt." - "Smaka mitt i vattnet! Hur smakar det?" - "Salt." - "Drick något av det och sätt dig hos mig." Han gjorde så och sa: "Saltsmaken är fortfarande kvar." Då sa fadern till honom: I sanning, min käre, även i din kropp märker du inte det varande, men ändå finns det. Och detta fina är det som utgör alltets väsen, det är det verkliga, det är själen, detta är du."

En hindu finner brahman (den gudomliga beståndsdelen i tillvaron) överallt. Hela naturen är genomsyrad av denna världssjäl: människor, djur och växter. Den här tanken - om den innersta hemlighetsfulla gemenskapen mellan allt levande - uttrycks i orden "Detta är du" (Tat twam asi).

Den värld som vi uppfattar med våra sinnen är enligt hinduisk uppfattning inte den sanna verkligheten. Sinnenas värld är ingenting annat än en illusion, maya, som döljer den andliga och sanna verkligheten. Enligt hinduiskt tänkande finns den sanna verkligheten inom oss själva.

ANNONS

ANNONS

Sinnenas värld präglas av mångfald och olikhet. Den andliga verkligheten präglas av enhet - allt är lika med brahman.

Men för att kunna uppfattas av människan måste det gudomliga uppträda i många olika former. Detta visas genom hinduismens alla gudar - som egentligen är olika sidor av brahman och därför en och samma gud.

Kroppen är ett skal

Allt i naturen förändras - det uppstår, dör och återföds. Det gäller också människan. Hennes kropp är något som föds, växer och dör. Den lever under en kort period. Men i varje människa finns något som inte dör utan som är evigt och oförstörbart - hennes själ, atman. Den är som en gnista som har sprungit ut från världssjälen (brahman).

När kroppen - som bara är ett skal - dör, lever det som är gudomligt vidare och söker sig till en ny livsform. Liksom människan tar av sig sina utslitna kläder och tar på sig nya, så klär sig själen i nya skal. Allt levande är en del av världssjälen. Att födas, dö och åter födas i all oändlighet kallas reinkarnation (själavandring).

AUM (OM) är två sanskritbokstäver som utgör det viktigaste och heligaste bland hinduismens ord. AUM är en gudomlig princip och en symbol för livets innersta mening.

Själen måste bli fri

Hinduerna tänker sig ofta de olika livsformerna som steg i en lång trappa. Det finns högre och lägre livsformer. Människan strävar uppåt mot högre livsformer. Hennes utveckling beror på hennes karma, dvs hennes gärningar.

Karmas lag är lagen om orsak och verkan, om sådd och skörd - "vad man sår ska man också skörda". Karmas lag är tillvarons stora grundlag och fungerar lika konsekvent som en naturlag. Man tänker sig att alla handlingar som en människa utför i livet summeras efter döden. Blir resultatet gott, återföds människans själ i en högre livsform. Men blir summan av hennes handlingar dålig, återföds själen i en lägre livsform, t.ex. som ett djur eller i värsta fall som en okroppslig ande. Läran om karma är gemensam inte bara för Indiens folk utan för en stor del av av Asiens befolkning.

Målet för människan är att bli fri från återfödelsens kretslopp, samsara, och att få uppgå i det gudomliga (brahman). Då först får man evig ro. Denna befrielse kallas moksha.

ANNONS

ANNONS

Yoga - olika vägar till befrielse

För att nå befrielse (moksha) gäller det att inse att det egna jaget (atman) är en del av det odödliga, gudomliga världsalltet (brahman). Detta är inte lätt, utan kräver undervisning och övning.

Det finns många uppfattningar om hur man kan nå moksha. Man brukar skilja mellan fyra vägar, som sammanfattas i begreppet yoga. I vanligt tal använder vi ofta yoga som beteckning för vissa kroppsliga övningar. Men i hinduisk tradition är yoga ett bredare begrepp. Ordet betyder egentligen "förena" eller "förening". Yoga innebär en teknik att "förena" människans atman med brahman (det gudomliga).

  • Kärlekens eller hängivelsens väg (bhaktiyoga) är den vanligaste av de fyra vägarna. Den vädjar till känslan och sätter kärleken till gud högre än något annat. Bhakti är människans osjälviska tjänande kärlek till gud.
  • Kunskapens väg (jnana yoga) är inte tillgänglig för alla. Den är utpräglat intellektuell och betraktas som en väg för den som nått långt genom god karma. Med hjälp av tänkande och logisk slutledning gäller det att få kunskap om hur verkligheten är utformad. Det gäller att inse sambandet mellan det egna jaget och det gudomliga. När människan ser detta klart, kan hon uppnå en total identitet med brahman.
  • Gärningarnas väg (karma yoga) är de rätta handlingarnas väg. Varje arbete människan utför blir heligt om det utförs till guds ära. Men människans handlingar måste göras av osjälviska motiv. Hon ska göra det för att hon älskar gud och vill förhärliga gud. Om människan utför själviska handlingar, skapar hon en slags hinna omkring sig, som hindrar kontakten med det gudomliga. Den som älskar gud vill göra gott, och goda handlingar är ett led på vägen till befrielse.
  • De andliga övningarnas väg (raja yoga) innebär att man ska lära sig att "koppla bort" kroppen för att helt koncentrera sig på sitt inre liv. Det gäller att utestänga allt som kan distrahera själen och sedan söka en intensiv upplevelse av det gudomliga. Mest omtyckt är att sitta i lotusställning med korslagda ben. Ryggraden ska vara fullständigt upprätt och händerna vila på knäna. Ögonen ska vara halvöppna och blicken riktad på en fast punkt. Det sägs att det inte finns någon annan ställning i vilken kroppen under så lång tid kan hålla sig både stilla och klarvaken. Syftet är att genom meditation flytta sig bortom "livets fasad" och upptäcka den verklighet som är gud själv. Denna väg kan inte leda till den slutliga befrielsen utan är endast ett förstadium till någon av de ovannämnda vägarna.

LÄS MER: Hinduismen

LÄS MER: Hinduismens historia

LÄS MER: Vardagsliv och samhället inom hinduismen

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad anser hinduerna om världens "skapelse"?
     
  2. Vad menas med uttrycket Brahmanatt?
     
  3. Hur skiljer sig hinduisk tidsuppfattning från den västerländska?
     
  4. Vad uttrycks med orden "Detta är du" (Tat twam asi)?
     
  5. Vad tror hinduer om livet och döden?
     
  6. Vilket är det slutliga målet för själen?
     
  7. Hinduerna känner flera vägar till slutlig befrielse för själen. Beskriv några av dessa vägar.

 

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop) och Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare).
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

Sidan uppdaterad: 11 augusti 2020
Ursprungligen publicerad: 2 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Hinduismens grunder

Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor

av: Mångkulturellt centrum
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.

+ Läs mer

Artiklar om Hinduismens grunder

M

Hinduismens viktigaste heliga skrifter

av: Lennart Koskinen m.fl.
2020-08-06

Ingen religion har så många heliga skrifter som hinduismen. Som samlingsnamn för en del av denna litteratur använder man ordet Veda, som betyder vetande. Vedalitteraturen är skriven på sanskrit och anses ha tillkommit mellan åren 1500 och 400 f.Kr...

+ Läs mer

L

Hinduismens viktigaste gudar

av: Carsten Ryytty
2015-05-03

Det finns miljontals gudar inom hinduismen. Det finns gudar som bara dyrkas i en enda by. Andra är kända i hela Indien. Man brukar tala om tre huvudgudar och dessa är Brahma, Vishnu och Shiva...

+ Läs mer

Podcast om Hinduismens grunder

SO-rummet podcast icon
S

Att jämföra religioner (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Hinduismens grundtankar

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-18

Julia, Kristoffer och Mattias går igenom hinduismens grundtankar och berättar om reinkarnation, karma, kastsystemet och mycket annat.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Världsreligionernas gudsuppfattning

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-02

Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?

+ Läs mer

Länkar om Hinduismens grunder

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hinduismen

Hinduismen är Indiens största religion och en av världsreligionerna. En central tanke är tron på reinkarnation och att...

Hinduismens historia

Hinduismen brukar kallas världens äldsta religion. Kulturella influenser från olika erövrare har lett till att lärans...

Vardagsliv och samhället inom hinduismen

Vardagsliv och religion i det indiska samhället. Här kan du läsa om kulten i hemmet, tempelbesök, olika regler i...

Relaterade taggar

Reinkarnation

Reinkarnation eller själavandring är tron på att själen/jaget återföds i en ny kropp efter döden,...

Gudssyn eller gudsbild

En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...