Antal invånare: 2,4 miljoner (2025)
Huvudstad: Chisinau
Republiken Moldavien ligger inklämd mellan de större grannländerna Rumänien och Ukraina. Landet räknas som ett av Europas fattigaste. Politiskt är Moldavien delat mellan Rysslandsvänliga och provästliga krafter. Den autonoma regionen Transnistrien kontrolleras av proryska separatister. Mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina har Moldavien fått status som kandidatland av EU.
Befolkning och språk
Moldaviens befolkning har minskat sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Det beror på låga födelsetal i kombination med höga dödstal samt utvandring. En majoritet av invånarna är moldavier/rumäner, men det finns betydande minoriteter av ryssar och ukrainare.
Moldavier och rumäner talar i stort sett samma språk. I ett försök att bryta moldaviernas band till Rumänien beslutade den sovjetiske ledaren Josef Stalin på 1940-talet att moldaviernas språk skulle kallas moldaviska i stället för rumänska. Det kyrilliska alfabetet ersatte det latinska. Ord av slaviskt ursprung infördes i språket. Under den politiska avspänningen i slutet av 1980-talet genomfördes en språkreform och det latinska alfabetet återinfördes. Numera skiljer sig det språk som talas i Moldavien från standardrumänskan främst genom de slaviska lånorden.
Religion
Religionsfrihet råder enligt Moldaviens författning, men en särskild religionslag innebär vissa inskränkningar. Bland annat är ”kränkande missionerande” förbjudet.
Den ortodoxa kyrkan har en stark ställning i samhället.
Politiskt system
Författningen från 1994 stadgar att Moldavien ska vara en odelbar och neutral stat där de mänskliga rättigheterna respekteras.
Landet tillämpar ett parlamentariskt styre. Presidenten är statschef och överbefälhavare och väljs från och med 2016 direkt av folket för en mandatperiod på fyra år. Under perioden 2000–2016 utsågs presidenten av parlamentet, men det författningstillägg som låg till grund för detta revs upp av författningsdomstolen 2016.
Presidenten utnämner premiärministern (regeringschefen) och därefter övriga ministrar på dennes förslag. Regeringen måste dock godkännas av parlamentet.
Parlamentet har en kammare med 101 ledamöter, vilka utses i allmänna val för en mandatperiod på fyra år.
I landet finns två autonoma regioner: Transnistrien (Dnestrrepubliken) och Gagauzien. Transnistriens status har varit omtvistad sedan Moldaviens självständighet 1991, medan Gagauzien blev en autonom region genom ett författningstillägg 2003. Partipolitiken karaktäriseras av hårda motsättningar mellan Rysslandsorienterade och EU-vänliga partier.
Demokrati och rättigheter
Moldaviens politiska institutioner påverkas av särintressen och samhället genomsyras av korruption. Landet brister i respekten för de mänskliga rättigheterna. Rättsväsendet kan inte garantera medborgarna en rättvis behandling och i fängelserna förekommer misshandel och tortyr. De senaste valen har betecknats som i stort sett fria och rättvisa, även om anmärkningar har förekommit på exempelvis vallängder och lagar för partifinansiering.
Utrikespolitik och försvar
Författningen föreskriver att Moldavien är neutralt. De viktigaste utrikespolitiska frågorna berör landets relationer till Rumänien, Ryssland och EU. I takt med att Moldavien närmar sig EU sedan ett par årtionden tillbaka har förhållandet till Ryssland försämrats markant. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har oron vuxit för att Moldavien ska dras in i kriget.
Moldavien har sedan självständigheten 1991 varit beroende av Ryssland för sin energiförsörjning och export.
Ekonomi
Moldavien har haft en relativt snabb ekonomisk tillväxt sedan millennieskiftet, men den har skett från en mycket låg nivå. Landet hör till Europas fattigaste, med stora sociala och ekonomiska klyftor i samhället. Jordbruk och livsmedelsindustri är viktiga näringar.
Den industri som finns är beroende av jordbruksproduktionen och domineras av tillverkning av livsmedel och jordbruksredskap. Vin och rosenolja går på export.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Moldaviens geografi >
Utbildning
Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har utbildningssystemet omformats och anpassats till europeisk standard. Nästan alla barn börjar numera skolan, och de allra flesta fullföljer de nio första åren.
Kultur
Den moldaviska kulturen har påverkats av influenser från Rumänien, Turkiet och Ryssland/Sovjetunionen. Folkliga traditioner har ett starkt genomslag, särskilt inom musiklivet.
Sociala förhållanden
Moldavien är ett av Europas fattigaste länder. Bara Ukraina och Kosovo hamnar lägre mätt i BNP per invånare. Levnadsvillkoren är hårda för stora grupper i samhället, även om situationen har förbättrats sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 och de flesta invånare numera har bostad och tillräckligt med mat.