Antal invånare: 2,6 miljoner (2022)
Huvudstad: Chisinau
Republiken Moldavien ligger inklämd mellan de större grannländerna Rumänien och Ukraina. Landet räknas som Europas fattigaste. Politiskt är Moldavien delat mellan Rysslandsvänliga och provästliga krafter. Sedan 2009 har landet styrts av EU-vänliga mitten-högerpartier. Mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina har Moldavien fått status som kandidatland av EU. Ett problem utgör den autonoma regionen Transnistrien som kontrolleras av proryska separatister.
Befolkning
Moldaviens befolkning har minskat sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Minskningen beror dels på utvandring, dels på att dödstalen de allra flesta år har överskridit födelsetalen. En klar majoritet av invånarna är moldaver, men det finns betydande minoriteter av ryssar och ukrainare.
Religion
Religionsfrihet råder enligt Moldaviens författning, men en särskild religionslag innebär vissa inskränkningar. Bland annat är ”kränkande missionerande” förbjudet.
Den ortodoxa kyrkan har en stark ställning i samhället.
Politiskt system
Moldavien är en parlamentarisk republik, där presidenten och parlamentet delar den verkställande makten. I landet finns två autonoma regioner: Transnistrien (Dnestrrepubliken) och Gagauzien. Transnistriens status har varit omtvistad sedan Moldaviens självständighet 1991, medan Gagauzien blev en autonom region genom ett författningstillägg 2003. Partipolitiken karaktäriseras av hårda motsättningar mellan Rysslandsorienterade och EU-vänliga partier.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Moldavien hör till de länder i Europa som presterar sämst när det gäller mänskliga rättigheter. De politiska institutionerna påverkas negativt av särintressen och samhället genomsyras av korruption. Rättsväsendet kan långt ifrån garantera medborgarna en rättvis behandling och i fängelserna förekommer misshandel och tortyr.
Utrikespolitik och försvar
De viktigaste frågorna i moldavisk utrikespolitik berör landets relationer till Rumänien, Ryssland och EU. I takt med att Moldavien har närmat sig EU har relationerna till regeringen i Moskva försämrats. När Rysslands inledde sitt storskaliga angrepp på Ukraina 2022 växte oron för att även Moldavien skulle dras in i kriget.
Moldavien har sedan självständigheten 1991 varit beroende av Ryssland för sin energiförsörjning och export.
Ekonomi
Moldavien har haft en relativt snabb ekonomisk tillväxt sedan millennieskiftet, men den har skett från en mycket låg nivå. Det tillhör ännu Europas fattigaste länder, med stora sociala och ekonomiska klyftor i samhället. Jordbruk samt livsmedelsindustri och export är viktiga näringar. Korruption är ett omfattande problem som skadar den ekonomiska utvecklingen.
Den industri som finns är beroende av jordbruksproduktionen och domineras av tillverkning av livsmedel och jordbruksredskap. Vin och rosenolja går på export.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Moldaviens geografi >
Utbildning
Det moldaviska utbildningssystemet ändrades i grunden när landet blev självständigt från Sovjetunionen 1991. Moldaviska (rumänska) ersatte ryska som dominerande undervisningsspråk och den kommunistiska ideologin togs bort ur läroplanen. Språkfrågan har dock fortsatt att vara ett känsligt ämne ända in på 2010-talet.
Sociala förhållanden
År 2014 levde drygt en tiondel av den moldaviska befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen. Även om de flesta invånare numera har bostad och tillräckligt med mat är levnadsvillkoren svåra. Det är ont om bränsle vintertid för att värma upp bostäderna med.
Besök Landguiden och läs mer om Moldavien.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
