Politiskt system
Moldavien är en parlamentarisk republik, där presidenten och parlamentet delar den verkställande makten. I landet finns två autonoma regioner: Transnistrien (Dnestrrepubliken) och Gagauzien. Transnistriens status har varit omtvistad sedan Moldaviens självständighet 1991, medan Gagauzien blev en autonom region genom ett författningstillägg 2003. Partipolitiken karaktäriseras av hårda motsättningar mellan Rysslandsorienterade och EU-vänliga partier.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Utrikespolitik och försvar
De viktigaste frågorna i moldavisk utrikespolitik berör landets relationer till Rumänien, Ryssland och EU. I takt med att Moldavien har närmat sig EU har relationerna till regeringen i Moskva försämrats.
Ekonomi
Moldavien har haft en relativt snabb ekonomisk tillväxt sedan millennieskiftet, men den har skett från en mycket låg nivå. Det tillhör ännu Europas fattigaste länder, med stora sociala och ekonomiska klyftor i samhället. Jordbruk samt livsmedelsindustri och export är viktiga näringar. Korruption är ett omfattande problem som skadar den ekonomiska utvecklingen.
Den industri som finns är beroende av jordbruksproduktionen och domineras av tillverkning av livsmedel och jordbruksredskap. Vin och rosenolja går på export.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Moldaviens geografi >
Utrikeshandel
Moldavien är beroende av sin utrikeshandel, eftersom hemmamarknaden är liten. Sedan 1992 uppvisar landet ett underskott i handelsbalansen, det vill säga importen är större än exporten.
Sociala förhållanden
År 2014 levde drygt en tiondel av den moldaviska befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen. Även om de flesta invånare numera har bostad och tillräckligt med mat är levnadsvillkoren svåra. Det är ont om bränsle vintertid för att värma upp bostäderna med.
Besök Landguiden och läs mer om Moldavien.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
