M
Kategori

Det egyptiska riket var ett prästkungadöme där farao vid sidan av att vara kung också var överstepräst.

Egyptisk mytologi

Den egyptiska mytologin var en religion i forntidens Egypten som existerade i omkring 3 000 år. Egyptierna tillbad många olika gudar och trodde på ett liv efter döden.

Egyptierna trodde på ett liv efter döden

Forntidens egyptier trodde att människan hade två själar - Ka och Ba. Ka var livskraften som skapades vid födelsen och Ba var själen. Det var viktigt att den döda kroppen bevarades väl så att Ka och Ba kunde återförenas med kroppen och ge den evigt liv efter döden.

Den egyptiska mytologin var en religion i forntidens Egypten som existerade i omkring 3 000 år. Egyptierna tillbad många olika gudar och trodde på ett liv efter döden.

Egyptierna trodde på ett liv efter döden

Forntidens egyptier trodde att människan hade två själar - Ka och Ba. Ka var livskraften som skapades vid födelsen och Ba var själen. Det var viktigt att den döda kroppen bevarades väl så att Ka och Ba kunde återförenas med kroppen och ge den evigt liv efter döden.

ANNONS

Egyptierna trodde att de skulle få leva ett rikt och bekvämt liv i dödsriket. De döda begravdes med olika tillhörigheter och förnödenheter som skulle hjälpa dem i dödsriket. Fattiga människor fick nöja sig med att begravas i kistor av trä eller säv ute i öknen där den heta ökensanden snabbt torkade ut kropparna. Med sig i graven fick de mat, redskap, smycken och andra tillhörigheter som kunde tänkas komma till användning i livet efter detta.

Var man rik eller en betydande person så balsamerades kroppen och lades i en kista som ställdes tillsammans med den avlidnes ägodelar i särskild gravkammare. Bland sakerna som kunde behövas i det eviga livet efter döden fanns ibland mat, kläder, redskap, prydnadsföremål, smycken och modeller av olika slag som kunde föreställa allt från bagerier, verkstäder o.s.v. till människofigurer som t.ex. föreställde skrivare och präster. Ingen ville arbeta i livet efter detta. Därför placerade man också små figurer som föreställde tjänare och tjänarinnor i gravkamrarna. De kallades schabtis och skulle lyda guden Osiris befallningar.

Ibland kunde den döde läggas i en träkista som placerades i en sarkofag (en stor stenkista) som skulle skydda från gravplundrare och vilda djur.

De döda balsamerades

Förutom sina ägodelar så behövde den avlidne även sin kropp i dödsriket. Det bästa sättet att bevara kroppen var genom balsamering. Balsamering är en behandling som långsamt torkar ut den döda kroppen och förhindrar att den börjar ruttna. En balsamerad kropp kallas mumie. Att balsamera en död kropp var tidskrävande och kunde ta flera månader.

Balsameringsprästerna tog först ut hjärnan och de inre organen (levern, lungorna, magsäcken och tarmarna - inte hjärtat) och lade dem i fyra små stenkärl. Stenkärlen placerades sedan i graven bredvid mumien.

Kroppen tvättades med palmvin och runt den packades natron, ett slags salt. Natronet drog åt sig kroppsvätskorna och kroppen fick ligga och torka i 40 dagar. Efter torkningen stoppades mumiens håligheter fulla med linnedukar, sågspån, sand och kryddor för att den skulle återfå sin form. Konstgjorda ögon sattes i ögonhålorna och kroppen smordes in med oljor.

Det tog cirka 15 dagar att svepa kroppen i linnelindor som var doppade i kåda. Mellan lagren av linnelindor lade prästerna magiska besvärjelser och amuletter så att kroppen skulle bevaras på ett säkert sätt. Man trodde att amuletterna skulle föra lycka med sig i nästa liv.

En dödsmask lades över mumiens huvud. De kungliga maskerna var av guld, andras masker var gjorda av linne eller papyrus som målades för att likna guld.

ANNONS

ANNONS

Den sista och viktigaste ritualen före gravöppningen var munöppningsceremonin. Prästen vidrörde mumiens mun med rituella instrument och stänkte vatten på den. Detta gjordes för att den döde skulle kunna andas, tala, äta och dricka i dödsriket.

Balsameringsprästerna arbetade i speciella balsameringsverkstäder. Där förvarade de även alla specialverktyg och all annan utrustning. Prästerna arbetade så fort de kunde och för att göra den illaluktande luften behagligare tände de rökelse under arbetet. Den ansvarige balsameringsprästen bar en schakalmask för att likna Anubis, gravarnas och balsameringskonstens gud.

Dödsriket var ett paradis men vägen dit var farofylld

Dödsriket var en idealupplaga av Egypten dit alla ville komma efter döden. Vägen dit var lång och hade den döde varit hederlig blev han eller hon insläppt av Osiris.

Anubis för in den döde i De två sanningarnas sal där Osiris (till höger) avgör om porten till dödsriket ska öppnas eller inte.

Vägen till dödsriket troddes vara ett land fullt av faror. Därför fick den döde med sig en bok i graven, Dödsboken, som innehöll magiska besvärjelser och anvisningar om färden till dödsriket. Med kunskap om faror, fiender och lösenord kunde den döde komma fram till De två sanningarnas sal.

När den döde kom fram till dödsriket tog den stränge domaren Anubis emot i De två sanningarnas sal. Där blev den döde utfrågad och hjärtat vägdes mot Sanningens fjäder. Den som hade varit en hederlig människa blev insläppt av Osiris i döds riket. Hade den döde däremot varit ohederlig och hjärtat vägde för lätt, så kastades kroppen till monstret Ammit, "Slukaren av de döda". De som inte hade varit hederliga fick därmed inte komma in i dödsriket.

Prästerna och kulten

De gamla egyptierna trodde att gudarnas andar bodde i templen. Många människor var därför anställda för att sköta dessa byggnader. Några av dessa var prästerna som såg efter templen och skötte de religiösa ceremonierna. Tempelprästerna hade högt anseende i det forna Egypten.

Gudastatyn fanns i ett inre heligt rum i templet. Tre gånger om dagen bar översteprästen mat och dryck till det heliga rummet där gudastatyn stod. För varje måltid tvättades och sminkades statyn och kläddes i nya rena kläder. När översteprästen lämnade det heliga rummet, förseglade han dörren med ett sigill av lera. Det var bara farao och översteprästen som fick gå in i det heliga rummet. Andra människor kunde lämna nedskrivna böner utanför templen, men de fick aldrig se gudastatyn. Vid högtidliga tillfällen placerade prästerna gudastatyn i ett heligt skrin och bar den i procession runt templet.

Kvinnor fick delta i gudstjänsterna. De uppträdde med sång, dans och akrobatik i tempelgångarna för att glädja gudarna. Vid gudstjänsterna användes en skramla (en sistrum) som instrument. Den var en symbol för gudinnan Hathor.

Översteprästerna var alltid män och de representerade farao. De övervakade också andra präster som utförde de dagliga sysslorna i templen. Prästerna levde efter stränga renhetsregler, de badade fyra gånger om dagen, rakade sina huvuden och kroppar och bar fina, vita linnekläder.

Gudarna

De gamla egyptierna hade en stark tro på en gudavärld som styrde allt från solen till månen och från kärlek till krig. Därför var religionen en viktig del i egyptiernas liv.

Den egyptiska mytologin innehöll många olika sorters gudar. En del gudar dyrkades i hela landet, men de flesta var lokala gudar som dyrkades i mindre tempel.

Många gudar avbildades som djur eller som människor med djur- eller fågelhuvud eller kropp. Gudarnas jordiska bostäder var templen. Där kunde bara farao, präster och prästinnor gå in.

Den viktigaste guden var Ra, skaparen av världen. Enligt den egyptiska mytologin var världen från början ett stort svart hav. Ur havet steg en kulle upp och på kullen växte en blå lotus. Lotusblomman öppnade sig och ur den steg Ra som började skapa allt.De gamla egyptierna trodde att guden Ra gjorde en resa över himlavalvet med sin båt varje dygn. Ungefär som om han befann sig på Nilens vatten. På natten seglade han istället bland andarna i den mörka underjorden och kom fram fört i samband med soluppgången varje dag.

ANNONS

ANNONS

Intressanta fakta om egyptisk religion

Visste du att:

  • De gamla egyptierna var övertygade om att deras själ levde vidare efter att hjärtat hade upphört att slå. Därför var det viktigt att balsamera kroppen när en person hade dött.
     
  • Pyramiderna var gravkamrar för de egyptiska faraonerna. Om faraonernas kroppar förstördes skulle solen slockna och jorden gå under, trodde egyptierna. Därför gällde det att bygga säkra gravar för de döda konungarna. När man byggde en pyramid började man med att bestämma läget. Den skulle ligga väster om Nilen, eftersom egyptierna trodde att dödsriket låg i väster där solen går ner.
     
  • Förr var platsen där pyramiderna ligger ett begravningsområde, som var heligt. Där fick bara prästerna vistas. En mur löpte runt hela området och det bevakades av speciella vakter. Det fanns risk för att gravplundrare skulle skända faraonernas gravar.
     
  • Det fanns flera olika metoder att balsamera en människa. Den dyraste och bästa metoden var avsedd för farao. Då skar en balsameringsmästare upp faraos kropp på ena sidan och tog ut inälvorna. Därefter tvättades den döda kroppen invändigt med palmvin. Hjärnan drogs ut genom näsan med hjälp av en järnhake. Man visste inget om hjärnans funktion, så den slängdes helt enkelt bort. Hjärtat sparades däremot och lämnades kvar i kroppen – man trodde att intelligensen satt i hjärtat. De inre organen balsamerades och placerades i stenkärl. Därefter sänkte man ner liket i salt. Det brukade ta ca 40 dagar att torka ut kroppen. Efter uttorkningen stoppades den tomma skallen upp med linnebindor. Kroppen gneds in med oljor, vars doft fortfarande kan kännas hos många mumier. Inlindningen kunde ta 15 dagar och det gick åt 150–500 meter linneremsor. Därmed hade man skapat en mumie av den döde faraons kropp.
     
  • Under medeltiden plundrade man de egyptiska gravkamrarna. Mumierna maldes ner till ett fint pulver som blandades ut i vätskor och gavs till patienter. Mumierna användes också till facklor eftersom de brann så bra.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Människorna i forntidens Egypten trodde på ett liv efter döden. Hur förberedde de sina döda för livet efter döden?
     
  2. Vad menas i texten med balsamering?
     
  3. Att komma till dödsriket var viktigt för människorna i forntidens Egypten. Hur gick det till? Vad hände med dem som inte släpptes in?
     
  4. Finns det några likheter mellan egypternas dödsrike och kristendomens himmelrike? Motivera.
     
  5. Vad hade översteprästerna för roll i det egyptiska samhället?
     
  6. Redogör kortfattat om de egyptiska gudarna. Varför var de viktiga för människorna? Hur avbildades de?
     

 

Litteratur:
Helmer Ringgren, Forntida religioner i Mellanöstern, Plus ultra, 1987
Ian Shaw, Ancient Egypt: A Very Short Introduction, Oxford University Press, 2004
Joseph Kaster, Mytologisk uppslagsbok, Tiden, 1995
Sarah Iles Johnston (red.), Religions of the Ancient World, Harvard University Press, 2004
George Hart, De gamla egyptiernas gudavärld - liten uppslagsbok, Valentin förlag, 2008

 

FÖRFATTARE

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.


 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Egyptisk mytologi

L

Pyramiderna

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2021-10-26

För flera tusen år sedan ansåg egyptierna att kroppen måste bevaras efter döden. De trodde att livet bara var ett förspel inför nästa liv. Eftersom nästa liv var evigt, gällde det att förbereda sig väl. Speciellt viktigt var det att bevara faraos, härskarens, kropp. Farao ansågs nämligen vara gudomlig. Egyptierna trodde att själen delades upp i flera delar efter döden. En del kallades ba och avbildades som en fågel med människohuvud. Ba kunde förflytta sig vart den ville men återvände till kroppen med jämna mellanrum, ungefär som en fågel till sitt bo. Om ba skulle kunna återvända, måste alltså kroppen finnas kvar. En annan del av själen kallades ka. Ka var den som tog emot de gåvor som lämnades till den döde...

+ Läs mer

S

Egyptiska civilisationen - från arkaisk tid till sentid

av: Lars Hammarén
2020-11-22

Den egyptiska civilisationen är den enda som i ålder kan mäta sig med sumerernas. Liksom i Sumer ledde behovet av konstbevattning till ett mer organiserat samarbete. Konstbevattningen i Nildalen började senare än i Mesopotamien men åtminstone mot slutet av 3000-talet f.Kr hade man börjat gräva kanaler. Efterhand skapades ett behov av reglering av floden. Städer med omgivande landsbygd bildade stadsstater som slogs ihop till mindre riken. Omkring 3000 f.Kr enades Egypten till en stat. Genom enandet möjliggjordes skapandet av en stark stat och en utveckling av den egyptiska civilisationen...

+ Läs mer

L

Jordbruk och pyramidbyggen i forntidens Egypten

av: Leif Löwegren
2016-04-26

Floden Nilen flyter genom öknen och har i alla tider försett Egypten med bördig jord. Varje år svämmar Nilen över av vattenmassor från bergen i östra Afrika. Detta gör att när floden drar sig tillbaka lämnar den kvar näringsriktigt slam som blir bördig åkermark...

+ Läs mer

M

Upptäckten av Tutankhamuns grav 1922

av: Wolfgang Wettengel och Martin von Falck
2012-12-15

1922 hittade arkeologen Howard Carter den egyptiske konungens gravkammare och alla dess fantastiska skatter – en händelse som väckte sensation i hela världen. Tutankhamuns historia fascinerar än idag. Hans mystiska, för tidiga död och unika arv har skapat en legend. I mer 3 000 år låg han okänd och oupptäckt i Konungarnas dal, tills Howard Carter hittade hans grav.

+ Läs mer

Länkar om Egyptisk mytologi

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Forntidens Egypten

Det egyptiska riket längs med Nilen varade i flera tusen år. Invånarna i forntidens Egypten styrdes av en farao som...

Re

Grekisk mytologi

Religionen som utövades i antikens Grekland innefattar den grekiska mytologin samt den kult och de ritualer som omgav...

Relaterade taggar

Hi
Egyptier med oxar

Flodkulturer

En flodkultur är en högkultur - en tidig civilisation - som uppstått kring ett flodsystem vars...

Re
Tor

Myter och sagor

Här ska vi kortfattat reda ut skillnaden mellan en myt och en saga, en åtskillnad som inte alltid...

Re
Jordglob

Världsbild

En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...

Hi
Karta

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Re
Kraken

Övernaturliga väsen

Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...

Re
Pyramiderna vid Giza.

Egyptens pyramider

Egyptens pyramider är de största byggnadsverk människan någonsin skapat förutom kinesiska muren....

Re
Ramses II

Mumier

De forntida egyptiska mumierna har beundrats i mer än 2 000 år. Under medeltiden utsatte européerna...