Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!
En bonde som sålt sina varor på torgmarknaden och som nu är på väg mot en av stadsportarna innan de stänger för natten. Stockholm och Visby är de städer i Sverige som bevarat mest av sin medeltida bebyggelse. I Gamla stan finns fortfarande trånga gränder och gamla stenhus från medeltiden.
Trångbott i stadens centrum
I medeltidens städer bodde människorna tätt intill varandra. Mitt i staden fanns ett torg. Där låg rådhuset och andra viktiga byggnader som stadens största kyrka och några av köpmännens hus.
Bebyggelsen var ofta tät längs huvudgatorna och runt torget. Där var husen lite högre och smala för att många skulle få plats. Utanför dessa områden låg husen glesare. Från torget gick smala och krokiga gator och gränder. Husen där var mindre och hade ibland gaveln mot gatan.
Det var vanligt att den övre våningen var byggd så att den stack ut över den undre för att få mer plats. Det gällde särskilt städerna som hade stadsmur. Där innanför var det begränsat med plats eftersom det var dyrt att bygga långa stadsmurar.
ANNONS
ANNONS
I städerna fanns ingen gatubelysning, så gatorna var mörka på kvällarna. När det blev mörkt stannade folk helst hemma.
Medeltidens städer var renare än man kan tro
Torget var vanligtvis belagt med sten medan resten av stadens gator bestod av trampad jord. Men för att hålla den värsta smutsen och vätan borta fanns träplankor eller trottoarer att gå på, särskilt i stadens centrum. Det var inte förrän i slutet av medeltiden som det blev vanligt med stenbelagda gator. Då blev gatorna renare, och det blev lättare att ta sig fram.
I städerna fanns inga riktiga toaletter, avloppssystem eller soptunnor. Men avfallet (soporna) var mycket mindre än idag. Nästan allt återanvändes eller komposterades. Även toalettfrågan löstes på olika sätt. I städerna fanns latriner (stora kärl för avföring) som tömdes regelbundet. Innehållet användes som gödsel på åkrarna.
Under medeltiden infördes också lagar för att förbättra renligheten. Varje husägare fick ansvar för att hålla rent framför sitt eget hus och att se till att sopor och avföring togs bort. Brott mot renhållningslagarna bestraffades med höga böter.
Alla städer var såklart inte likadana. Vissa städer uppfattades som rena och välskötta, medan andra hade problem med lukt och smuts. Men i de flesta städer fanns det fungerande lösningar för avfall och renhållning.
Trots allt arbete med renhållning spreds ändå sjukdomar snabbt i de tätbebyggda städerna.
Bild: SO-rummet.se I städerna fanns en vaktstyrka som patrullerade gatorna på dagar och nätter. På kvällen, när aftonklockan slog, samlades vakterna vid vakthuset. Sen gick de runt i stadens alla delar under hela natten. Varje timme skulle de ropa ut om allt var lugnt, så att stadsborna tryggt kunde sova vidare. En av vakternas viktigaste uppgift var att vakta mot eldsvåda. Trä var det vanligaste byggnadsmaterialet och många hus hade halm eller torv på taket. Eldsvådor kunde därför sprida sig snabbt. Vakterna skulle också fungera som poliser och hindra bråk, inbrott och andra brott mot lagen.
Stadsborna saknade ofta rent dricksvatten
Ett stort hälsoproblem var dricksvattnet. I medeltidens städer var floder och sjöar mycket viktiga. De som saknade egen vattenbrunn fick hämta sitt dricksvatten där. Men dit gick också ofta smutsvatten från toaletter, hushåll och arbetsplatser. Floden blev alltså både vattenkran och avlopp. Dricksvattnet blev därför ibland förorenat, och människor som drack det kunde bli sjuka eller till och med dö.
En del städer försökte lösa problemet genom att samla upp regnvatten, bygga vattenledningar eller anställa vattenbärare.
Medeltidens människor tvättade sig ganska ofta. Särskilt noga var de med händerna som tvättades i en skål innan man åt. Några bestick användes sällan. Folk åt med händerna.
I städerna fanns vanligtvis flera badstugor dit invånarna kunde gå och tvätta kroppen eller raka sig. Men badstugorna kunde också vara smutsiga och bli ställen som spred smittor.
ANNONS
ANNONS
Det var alltid stor brandrisk
I de medeltida städerna var nästan alla hus byggda av trä och låg ofta tätt ihop. I husen eldades det både till matlagning och för att få värme. Det var därför viktigt att aldrig slarva med elden.
Det hände ofta att hus eller hela städer brann ner. I städerna fanns därför noggranna regler som gällde eldning.
En av stadsvakternas viktigaste uppgifter var att se till att alla följde eldningsreglerna, särskilt på nätterna. Om det började brinna var det viktigt att snabbt väcka alla i staden så att de kunde hjälpa till att släcka branden eller sätta sig i säkerhet. Det gjordes genom att ringa i kyrkklockorna.
Ord och begrepp:
Avfall: Sånt som blir över och slängs, till exempel skräp och gamla matrester.
Avloppssystem: Rör och ledningar som leder bort smutsigt vatten och kiss/bajs från hus.
Eldningsregler: Regler för hur man får elda, så att det inte elden sprider sig och det börjar brinna okontrollerat.
Förorenat: När något är smutsigt eller farligt att dricka eller äta, till exempel vatten som blandats med avfall.
Gavel: Den korta sidan av ett hus.
Gränd: En mycket smal gata mellan husen.
Gödsel: Kiss och bajs som används för att få växter att växa bättre.
Komposteras: När gammal mat och växter bryts ner och blir till jord som man kan odla i.
Latrin: Stort kärl (behållare) där människor la sin avföring (bajs).
Rådhus: En viktig byggnad där stadens ledare hade möten och bestämde saker.
Stadsmur: En tjock mur som byggdes runt staden för att skydda den.
Stadsvakt: Vakter/soldater som höll ordning i staden och såg till att regler följdes.
Trampad jord: Jord som blivit hård och jämn för att många har gått på den.
Uppgifter och frågor
Frågor på texten:
Hur såg husen ofta ut längs huvudgatorna och runt torget?
Varför byggdes övervåningar ibland så att de stack ut över den undre våningen?
Vad gjorde man för att hålla gatorna någorlunda rena?
Nämn några sätt som avfall och toalettavfall togs om hand i städerna.
Varför var det ofta problem att hitta rent dricksvatten i en stad?
Vad gjorde stadsvakterna för att minska risken för bränder?
Varför kunde badstugor ibland vara farliga trots att de användes för att tvätta sig?
Fundera på:
Skulle du vilja pröva på att bo i en medeltida stad under en månad? Varför eller varför inte?
Vad tror du skulle vara den största utmaningen med att leva i en medeltida stad?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009 Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994 Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994 Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003 Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003 Yvonne Hirdman m.fl., Kvinnohistoria: Om kvinnors villkor från Antiken till våra dagar, Sveriges utbildningsradios förlag AB, 1999
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Artikelserie om
Sverige under medeltiden, del 2: Städer, handel, rättsväsen och politik
Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...
Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...
Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...
Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...
På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...
