Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!
En bonde som sålt sina varor på torgmarknaden och som nu är på väg mot en av stadsportarna innan de stänger för natten. Stockholm och Visby är de städer i Sverige som bevarat mest av sin medeltida bebyggelse. I Gamla stan finns fortfarande trånga gränder och gamla stenhus från medeltiden.
Trångbott i stadens centrum
I medeltidens städer bodde människorna tätt intill varandra. Mitt i staden fanns ett torg. Där låg rådhuset och andra viktiga byggnader som stadens största kyrka och några av köpmännens hus.
Bebyggelsen var ofta tät längs huvudgatorna och runt torget. Där var husen lite högre och smala för att många skulle få plats. Utanför dessa områden låg husen glesare. Från torget gick smala och krokiga gator och gränder. Husen där var mindre och hade ibland gaveln mot gatan.
Det var vanligt att den övre våningen var byggd så att den stack ut över den undre för att få mer plats. Det gällde särskilt städerna som hade stadsmur. Där innanför var det begränsat med plats eftersom det var dyrt att bygga långa stadsmurar.
ANNONS
ANNONS
I städerna fanns ingen gatubelysning, så gatorna var mörka på kvällarna. När det blev mörkt stannade folk helst hemma.
Medeltidens städer var renare än man kan tro
Torget var vanligtvis belagt med sten medan resten av stadens gator bestod av trampad jord. Men för att hålla den värsta smutsen och vätan borta fanns träplankor eller trottoarer att gå på, särskilt i stadens centrum. Det var inte förrän i slutet av medeltiden som det blev vanligt med stenbelagda gator. Då blev gatorna renare, och det blev lättare att ta sig fram.
I städerna fanns inga riktiga toaletter, avloppssystem eller soptunnor. Men avfallet (soporna) var mycket mindre än idag. Nästan allt återanvändes eller komposterades. Även toalettfrågan löstes på olika sätt. I städerna fanns latriner (stora kärl för avföring) som tömdes regelbundet. Innehållet användes som gödsel på åkrarna.
Under medeltiden infördes också lagar för att förbättra renligheten. Varje husägare fick ansvar för att hålla rent framför sitt eget hus och att se till att sopor och avföring togs bort. Brott mot renhållningslagarna bestraffades med höga böter.
Alla städer var såklart inte likadana. Vissa städer uppfattades som rena och välskötta, medan andra hade problem med lukt och smuts. Men i de flesta städer fanns det fungerande lösningar för avfall och renhållning.
Trots allt arbete med renhållning spreds ändå sjukdomar snabbt i de tätbebyggda städerna.
Bild: SO-rummet.se I städerna fanns en vaktstyrka som patrullerade gatorna på dagar och nätter. På kvällen, när aftonklockan slog, samlades vakterna vid vakthuset. Sen gick de runt i stadens alla delar under hela natten. Varje timme skulle de ropa ut om allt var lugnt, så att stadsborna tryggt kunde sova vidare. En av vakternas viktigaste uppgift var att vakta mot eldsvåda. Trä var det vanligaste byggnadsmaterialet och många hus hade halm eller torv på taket. Eldsvådor kunde därför sprida sig snabbt. Vakterna skulle också fungera som poliser och hindra bråk, inbrott och andra brott mot lagen.
Stadsborna saknade ofta rent dricksvatten
Ett stort hälsoproblem var dricksvattnet. I medeltidens städer var floder och sjöar mycket viktiga. De som saknade egen vattenbrunn fick hämta sitt dricksvatten där. Men dit gick också ofta smutsvatten från toaletter, hushåll och arbetsplatser. Floden blev alltså både vattenkran och avlopp. Dricksvattnet blev därför ibland förorenat, och människor som drack det kunde bli sjuka eller till och med dö.
En del städer försökte lösa problemet genom att samla upp regnvatten, bygga vattenledningar eller anställa vattenbärare.
Medeltidens människor tvättade sig ganska ofta. Särskilt noga var de med händerna som tvättades i en skål innan man åt. Några bestick användes sällan. Folk åt med händerna.
I städerna fanns vanligtvis flera badstugor dit invånarna kunde gå och tvätta kroppen eller raka sig. Men badstugorna kunde också vara smutsiga och bli ställen som spred smittor.
ANNONS
ANNONS
Det var alltid stor brandrisk
I de medeltida städerna var nästan alla hus byggda av trä och låg ofta tätt ihop. I husen eldades det både till matlagning och för att få värme. Det var därför viktigt att aldrig slarva med elden.
Det hände ofta att hus eller hela städer brann ner. I städerna fanns därför noggranna regler som gällde eldning.
En av stadsvakternas viktigaste uppgifter var att se till att alla följde eldningsreglerna, särskilt på nätterna. Om det började brinna var det viktigt att snabbt väcka alla i staden så att de kunde hjälpa till att släcka branden eller sätta sig i säkerhet. Det gjordes genom att ringa i kyrkklockorna.
Ord och begrepp:
Avfall: Sånt som blir över och slängs, till exempel skräp och gamla matrester.
Avloppssystem: Rör och ledningar som leder bort smutsigt vatten och kiss/bajs från hus.
Eldningsregler: Regler för hur man får elda, så att det inte elden sprider sig och det börjar brinna okontrollerat.
Förorenat: När något är smutsigt eller farligt att dricka eller äta, till exempel vatten som blandats med avfall.
Gavel: Den korta sidan av ett hus.
Gränd: En mycket smal gata mellan husen.
Gödsel: Kiss och bajs som används för att få växter att växa bättre.
Komposteras: När gammal mat och växter bryts ner och blir till jord som man kan odla i.
Latrin: Stort kärl (behållare) där människor la sin avföring (bajs).
Rådhus: En viktig byggnad där stadens ledare hade möten och bestämde saker.
Stadsmur: En tjock mur som byggdes runt staden för att skydda den.
Stadsvakt: Vakter/soldater som höll ordning i staden och såg till att regler följdes.
Trampad jord: Jord som blivit hård och jämn för att många har gått på den.
Uppgifter och frågor
Frågor på texten:
Hur såg husen ofta ut längs huvudgatorna och runt torget?
Varför byggdes övervåningar ibland så att de stack ut över den undre våningen?
Vad gjorde man för att hålla gatorna någorlunda rena?
Nämn några sätt som avfall och toalettavfall togs om hand i städerna.
Varför var det ofta problem att hitta rent dricksvatten i en stad?
Vad gjorde stadsvakterna för att minska risken för bränder?
Varför kunde badstugor ibland vara farliga trots att de användes för att tvätta sig?
Fundera på:
Skulle du vilja pröva på att bo i en medeltida stad under en månad? Varför eller varför inte?
Vad tror du skulle vara den största utmaningen med att leva i en medeltida stad?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009 Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994 Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 2 - Från Birger jarl till Kalmarunionen, Bonnier Lexikon AB, 1994 Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003 Jan Melin m.fl., Sveriges historia - koncentrerad uppslagsbok, Prisma, 2003 Yvonne Hirdman m.fl., Kvinnohistoria: Om kvinnors villkor från Antiken till våra dagar, Sveriges utbildningsradios förlag AB, 1999
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Artikelserie om
Sverige under medeltiden, del 2: Städer, handel, rättsväsen och politik
På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...
Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...
Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...
I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...
Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...
Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...
