Antal invånare: 12,2 miljoner (2025)
Huvudstad: Juba
Sydsudan blev en självständig stat den 9 juli 2011 när Sudan klövs i en nordlig och en sydlig del. Delningen föregicks av en dramatisk folkomröstning som ledde till den historiska förändringen av Afrikas karta. Det hopp om en bättre tillvaro som invånarna bar på efter årtionden av krig mot norra Sudan grusades snart. Tiden efter självständigheten har präglats av maktkamp och inbördeskrig. Trots att landet har gott om olja lever folkmajoriteten i svår fattigdom.
Befolkning
Sydsudans befolkning är indelad i ett 60-tal större folkgrupper, varav de nilotiska dinka, nuer och shilluk är störst. Etniska och religiösa motsättningar var en drivkraft såväl i krigen mellan nord och syd före landets delning 2011 som i det sydsudanesiska inbördeskriget 2013-2015.
Sydsudans övergångsförfattning stadgar att engelska är officiellt språk men erkänner samtliga lokala språk. Engelskan som gemensamt umgängesspråk har varit en symbol för motståndet mot de försök att arabisera södern som gjordes av centralregeringen i norr före självständigheten.
Religion
De allra flesta sydsudaneser är kristna eller anhängare av inhemska, traditionella religioner med inslag av andetro och förfädersdyrkan. Ofta har utövandet av religionerna inslag från varandra. I landet finns också en liten minoritet av muslimer.
Politiskt system
Förbundsstaten Sydsudan är en republik med presidentstyre. Den blev en självständig stat 2011 och är världens yngsta land. Tiden som suverän nation har dominerats av maktkamper, inbördeskrig och återkommande våldsutbrott. Striderna har omöjliggjort social och ekonomisk utveckling. Sydsudan saknar en permanent författning och har inte inrättat några starka politiska institutioner. En samlingsregering mellan krigets två parter har försökt styra landet, men efter nya strider från 2025 har den brutit samman.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Demokrati har inte utvecklats i Sydsudan efter självständigheten 2011. Ett politiskt parti, den gamla gerillarörelsen SPLM, dominerar. Rättsväsen och annan förvaltning genomsyras av korruption. I inbördeskrigets spår har grova brott mot civilbefolkningen begåtts av alla parter.
Utrikespolitik och försvar
Det krigshärjade Sydsudan är helt beroende av stöd från omvärlden för sin existens. Viktiga bilaterala kontakter är USA och Kina. Relationerna till USA har försämrats sedan 2013 på grund av övergrepp på civila som inbördeskrigets parter misstänks för. Olösta gränstvister präglar förhållandet till Sudan.
Ekonomi
Sydsudans ekonomi grundas på olja och bistånd, men för den enskilde invånaren är oftast boskapsskötsel och odling för eget bruk en förutsättning för överlevnad. Det krigshärjade landet är ett av världens minst utvecklade och hjälpbehoven utifrån är enorma.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Sydsudans geografi >
Utbildning
En mycket låg utbildningsnivå hos befolkningen är ett av Sydsudans största samhällsproblem och ett hinder för ekonomisk utveckling. Den svåra situationen är ett resultat av decennier av krig då de flesta skolbyggnader raserats och undervisning ofta varit omöjlig att bedriva.
Kultur
Sydsudans många olika folkgrupper har en rik hantverkstradition. Musiken spelar en stor roll i samhället. När den nya nationen föddes 2011 fick den även en ny nationalsång – som utsågs i en musiktävling.
Sociala förhållanden
Det krigshärjade Sydsudan är ett av världens fattigaste länder, nästan helt i avsaknad av fungerande infrastruktur och samhällsservice. Människorna får förlita sig på odling och boskapsskötsel för eget bruk eller på livsmedelsbistånd för sin överlevnad. Värst är det för de miljontals människor som befinner sig på flykt.