Antal invånare: 123,1 miljoner (2025)
Huvudstad: Tokyo
Det gamla kejsarlandet Japan, som i århundraden undvek kontakt med yttervärlden, växte under 1900-talet fram som en modern industrination. Dess politiska maktambitioner, med erövringskrig över stora delar av Östasien, nådde ett abrupt slut med atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 1945, som satte punkt för andra världskriget. Då påtvingades landet en pacifistisk författning. Sedan krigsslutet har Japan byggt upp en av världens starkaste ekonomier. På senare år har dock landet brottats med trög ekonomisk tillväxt och växande spänningar i Östasien.
Befolkning
Japans födelsetal har länge dalat, och 2005 noterades för första gången i fredstid en liten befolkningsminskning. Om trenden fortsätter väntas invånarantalet mer än halveras till år 2100. Andelen invånare som är födda i utlandet är låg jämfört med många andra länder.
Det är inte helt klarlagt till vilken språkgrupp japanskan bör räknas. Men den har vissa likheter i grammatik och struktur med koreanskan. För 1500 år sedan hämtade japanerna skriftspråk och lånord från Kina. I en vanlig nutida japansk text kan hälften av tecknen vara kinesiska. På senare år har också allt fler engelska lånord tagits in.
Religion
Japans två ledande religioner är shintoism och buddhism, och de flesta japaner utövar båda trots deras olikheter. Inte sällan används shintoceremonier vid födelse och bröllop och buddistiska riter vid begravningar och minneshögtider. Även kinesisk konfucianism har påverkat japanskt tänkande och handlande men ses mer som en morallära än som en religion.
Politiskt system
Japan är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Kejsardömet räknas som den äldsta monarkin i världen. Det konservativa LDP, som regerat sedan 2012, gick starkt framåt i valet 2026. Tack vare den populära Sanae Takaichi, landets första kvinnliga premiärminister, lyckades LDP och regeringspartnern Nippon Ishin säkra en supermajoritet i underhuset. Inrikespolitiken präglas av de mångåriga problemen med trög ekonomi och en åldrande befolkning.
Demokrati och rättigheter
Japan har ett demokratiskt styrelseskick med flerpartisystem, allmän rösträtt och val som genomförs under fria och rättvisa former. De mänskliga rättigheterna skyddas i lagstiftningen såväl som i praktiken. Ett problem är dock att kvinnor ännu inte har samma möjligheter som män på många områden i samhället, inte minst inom politiken och statsförvaltningen.
Utrikespolitik och försvar
Japans pacifistiska författning och säkerhetspakten med USA sätter ramarna för landets utrikes- och säkerhetspolitik. Men på senare år har det skett radikala förändringar. I dag tillåts väpnade insatser utomlands i kollektivt självförsvar medan försvaret vässas för att kunna möta de regionala hoten från Kinas maktambitioner och Nordkoreas kärnvapen.
Ekonomi
Japan var under många år världens näst största ekonomi efter USA. Kina tog dock 2010 över andraplatsen och i dag har Japan halkat ned till fjärde plats. Landet har sedan 1990 präglats av stora problem med svag tillväxt och hög statsskuld. En krympande befolkning och en ökande andel äldre innebär samtidigt en allt tyngre belastning på ekonomin.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Japans geografi >
Utbildning
I Japan värderas utbildning högt och de flesta barn går i förskola innan de vid sex års ålder börjar den nioåriga obligatoriska grundskolan. Därefter fortsätter nästan alla elever till det treåriga gymnasiet. Utbildningen präglas efter de första sex skolåren av hård konkurrens, betygsjakt och ett intensivt pluggande.
Kultur
Strävan efter harmoni, skönhet och stram enkelhet präglar många av Japans kulturyttringar. Traditionella trädgårdar och bostäder ska till hela sin uppbyggnad utstråla dessa egenskaper. I det klassiska japanska rummet är färgerna få och utstuderat samstämda och möbleringen sparsam.
Sociala förhållanden
Välfärdssystemet i Japan är väl utbyggt. Men Japan släpar efter andra utvecklade industriländer när det gäller jämställdhet mellan könen, trots att grundlagen förbjuder könsdiskriminering. Kvinnans ställning är traditionellt svag och näringsliv och höga samhällsposter domineras av män. Löneklyftan mellan män och kvinnor är större än i jämförbara länder.