Antal invånare: 71,6 miljoner (2025)
Huvudstad: Bangkok
Den buddistiska monarkin Thailand är det enda av Sydostasiens länder som aldrig har varit koloniserat. Under de senaste årtiondena har Thailand omvandlats från ett jordbruksland till en exportorienterad industrination. Thailand har periodvis styrts av militären, och däremellan av bräckliga civila regeringar. Militärkupperna har varit många, den senaste skedde 2014.
Befolkning
Thailands befolkning är en av de mest homogena i Sydostasien. De allra flesta invånarna talar thaispråk och bekänner sig till theravadabuddismen. Inom den thaitalande befolkningen finns dock regionala skillnader, och i landet ryms också flera etniska minoriteter. Befolkningen är koncentrerad till Bangkok och slättlandet norr om huvudstaden.
Thailändska, eller thai, utgörs av fyra ganska olika dialekter som geografiskt följer landets fyra huvudregioner.
Religion
En stor majoritet av befolkningen bekänner sig till theravadabuddismen, som genomsyrar samhällslivet och kulturen. Monarkin och staten har historiskt alltid haft starka band till religionen. Kungen måste enligt författningen vara buddist, men han ska samtidigt värna alla religioner.
Politiskt system
Thailand är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Kungens befogenheter är begränsade men har ökat efter den nuvarande monarkens tillträde 2016. Thailand återgick formellt till civilt styre 2019 efter att ha styrts av militären sedan en kupp 2014. Militären har behållit politiskt inflytande och i inrikespolitiken står militärtrogna och demokrativänliga krafter motvarandra. Sedan 2025 är nationalisten Anutin Charnvirakul premiärminister. Hans konservativa Thailändsk stolthet segrade i nyvalet 2026 och leder nuvarande regering.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
Thailand återgick formellt till civilt styre 2019 efter att ha styrts av en militärjunta sedan kuppen 2014. Militären har dock på olika sätt behållit ett inflytande över politiken. Även kungahuset, där tronen ärvs, har större makt än vad författningen föreskriver. Banden mellan militären och hovet är starka. Den kungalojala författningsdomstolen är ett viktigt redskap för att kväsa misshagliga politiker och partier, liksom de stränga majestätslagarna som utnyttjas för att kuva politisk opposition och hindra oönskad rapportering.
Utrikespolitik och försvar
Thailand har alltid fört en pragmatisk utrikespolitik och anpassat sig till nya situationer. Landet kan beskrivas som nationalistiskt med en skepsis mot utländsk inblandning i politiken. Efter andra världskriget har utrikespolitiken varit utpräglat västvänlig, samtidigt som Thailand under senare år har närmat sig Kina. Thailand värnar samarbetet med andra sydostasiatiska länder, men har en allvarlig gränskonflikt med Kambodja.
Ekonomi
Den thailändska ekonomin är tudelad i en jordbruksberoende landsbygd och de industrialiserade städerna med Bangkok i spetsen. Tillväxten drivs i första hand på av en stor export, som framställs av den moderna industrin. Omfattande turism ger ett viktigt bidrag till ekonomin, men turistnäringen har bara långsamt återhämtat sig efter pandemin i början av 2020-talet.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Thailands geografi >
Utbildning
Thailand har under de senaste årtiondena satsat på att höja den allmänna utbildningsnivån hos befolkningen. Andelen läskunniga är numera bland de högsta i Asien, även om skillnaderna är stora mellan äldre och yngre thailändare. Många vuxna har bara gått några år i skolan, om ens det.
Kultur
En stark nationell kultur, djupt präglad av buddismen, har vuxit fram under 750 år av nästan obruten självständighet. Besökare slås ofta av de praktfulla templen i alla städer och större byar.
Sociala förhållanden
Många thailändare har fått bättre levnadsvillkor under de två, tre senaste årtiondena. Det märks i statistiken över medellivslängd och näringsintag. Men inkomstfördelningen är skev och fattigdomen är fortfarande utbredd bland bergsfolk och bönder i norr och nordöst samt i de muslimska områdena i söder.