Några av världens äldsta kulturer uppstod för tusentals år sedan längs floden Indus. Det område som i dag utgör Pakistan har under historiens lopp formats av perser, greker, indier, araber, turkar, afghaner och britter. Den kulturella mångfalden medförde att islam var den enda sammanhållande faktorn i den stat som utropades 1947.
Dagens pakistanska statsbildning är ung men området har en urgammal historia.
Jordbruket på Indusslätten började utvecklas redan 10 000 år f Kr. Där uppstod den så kallade Induskulturen, som kulminerade cirka 2500-1700 f Kr. Rika fynd från denna tid har gjorts vid utgrävningar i Mohenjo-Daro och Harappa.
På 500- och 400-talen f Kr nådde Perserriket in i området. Perserna besegrades av Alexander den store och de följande seklen dominerade den indiska Maurya-dynastin och olika centralasiatiska statsbildningar.
Vid slutet av 600-talet e Kr anlände islam genom araberna. Turkiska och afghanska invasioner följdes 1526 av det indiska mogulväldet, som nådde sin höjdpunkt i början av 1700-talet.
Sepoyupproret
Brittiska ostindiska kompaniet lade från 1600-talet under sig stora delar av Indien. Punjab och Sind erövrades på 1840-talet och efter det så kallade sepoyupproret 1857-1858 blev Indien en brittisk kronkoloni.
Upproret krossades men tanken på indisk självständighet hade slagit rot och 1885 bildades självständighetsrörelsen Indiska nationalkongressen. Muslimerna fick dock svårt att känna sig hemma i den hinduiskt dominerade organisationen och bildade 1906 Muslimska förbundet. Dess syfte var till en början främst att bevaka muslimernas intressen. I självständighetskampen stod Muslimska förbundet länge sida vid sida med Indiska nationalkongressen.
Självständighet
År 1930 förde poeten Muhammad Iqbal fram tanken på en muslimsk stat i nordvästra Indien. En muslimsk student i Storbritannien föreslog namnet Pakistan. Idén fick han från de områden som borde ingå i staten: P=Punjab, a=afghan (Khyber Pakhtunkhwa), k=Kashmir, s=Sind, tan=Baluchistan. (Ett "i" lades in för att underlätta uttalet). "Pakistan" betyder dessutom "de renas (=renlärigas, rättrognas) land". Under sin ledare Muhammad Ali Jinnah antog Muslimska förbundet 1940 kravet på ett självständigt Pakistan, i vilket också östra Bengalen föreslogs ingå.
Som en följd av detta utropades två stater när kolonin Brittiska Indien blev fri. Den 14 augusti 1947 förklarade Pakistan sin självständighet och en dag senare bildades Indiska unionen. I Pakistan blev Muslimska förbundets ledare Jinnah generalguvernör – i praktiken statschef.
Läs i Landguiden om Pakistans historia från 1947 och framåt.
FÖRFATTARE
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om