Det svenska Ostindiska kompaniet gjorde långa handelsresor till Indien och Kina. På bilden syns ostindiefararen Götheborg III utanför Tullhuset, i ett dimmigt Göteborg.

Ekonomi och handel 1500-1776

Upptäcktsresor och ökad fjärrhandel

Efter de stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet ökade den europeiska fjärrhandeln. Spanska skepp korsade Atlanten och nådde Amerika, där spanjorerna erövrade de mäktiga indianrikena i kontinentens inre. Portugiserna öppnade en ny sjöväg till Indien runt Afrika.

Mängder av europeiska skepp seglade nu över världshaven och stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.

Handeln fick städerna att växa

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete.

Upptäcktsresor och ökad fjärrhandel

Mängder av europeiska skepp seglade nu över världshaven och stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.

Handeln fick städerna att växa

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete.

I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran. Råvaror och nya handelsvaror skeppades in i de europeiska hamnarna och kolonialmakternas handelsstäder växte sig större i takt med att allt fler handelsskepp korsade haven.

De väst- och ostindiska handelskompanierna

Att bedriva fjärrhandel till sjöss var en riskfylld verksamhet som kunde ge enorma vinster, men också medföra katastrofala förluster. Under 1600- och 1700-talen blev det därför vanligt att köpmän slöt sig samman och bildade handelsbolag för att fördela kostnader och risker.

Bild: SO-rummet.se

"Ostindiefararen Finland i storm". Del av en marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.

De mest kända handelsbolagen var de västindiska och ostindiska kompanierna som uppstod i flera europeiska länder vid den här tiden. Dessa stora handelskompanier hade ofta många fartyg i sin ägo och gjorde långa handelsresor till de västindiska öarna, Indien och Kina.

LÄS MER: Ostindiska kompaniet

Bankväsendet växer sig starkare

I samband med reformationen i början av 1500-talet ändrades de medeltida bestämmelserna om förbud för kristna att ta ut ränta på utlånade pengar. Religionen, protestantismen i Nordeuropa, anpassades därmed för att passa ihop med samhällets ekonomiska behov. De nya räntereglerna gjorde det nu lättare att komma över kapital som kunde investeras i handel och affärsverksamhet.

Den växande fjärrhandeln över haven bidrog också till att köpmännen i Europa kunde öka sina rikedomar. Den ekonomiska verksamheten antog därmed en mera kapitalistisk prägel. Bankirhus knöt nu samman nätet av handelsstäder och lånade ut stora penningsummor till furstarna.

LÄS MER: Riksbankens historia

Hemindustrin gav upphov till en bättre arbetsfördelning

Den ökande handeln och de gamla hantverksskråna räckte inte för att tillgodose den växande stadsbefolkningen med varor. Många handelsmän började därför intressera sig för produktion av varor. Överskott av kapital från handeln investerades i material och olika redskap. Redskap och material lånades därefter ut till folk på landsbygden i syfte att framställa varor av olika slag. Dessa arbetare fick sedan betalt av handelsmännen som slutligen sålde de färdiga produkterna i sina butiker i staden.

Detta nya sätt att framställa varor mot lön kom att kallas hemindustri. I samband med hemindustrins framväxt lades också en av grunderna till kapitalismen som längre fram i tiden skulle sätta sin prägel på Europas ekonomi.

Bild: SO-rummet.se

Hemindustrin var en industriell verksamhet där arbetsgivaren (förläggaren) delade ut arbete som utfördes av arbetare i hemmen istället för i fabriker.

Merkantilismen - nya tidens ekonomiska lära

Under nya tiden dominerades det ekonomiska tänkandet i Europa av en merkantilistisk lära som kan sammanfattas med tron på att handel endast medförde vinst för den ene och förlust för den andre. Enligt detta tankesätt skulle man sälja dyrt och köpa billigt. Staten skulle därför helst importera så lite varor som möjligt och fylla på statskassan genom export. En följd av det här var i allmänhet att staten inrättade skyddstullar, importförbud och annat för att öka exportöverskottet.

Samtidigt förlades en stor del av det egna landets produktion till s.k. manufakturer - en tidig form av fabriker med tillverkningsindustri som ofta drevs av staten eller gavs stöd från staten. Manufakturerna blev en viktig beståndsdel i den merkantilistiska handelspolitiken som genomsyrade tidens ekonomi.

Nya tiden var en övergångsperiod mellan det gamla medeltida ekonomiska systemet och kapitalismen. I slutet av perioden hade den sparsamme köpmannen som klokt återinvesterade sina vinster, alltmer blivit ett ideal, även om adelsmannen som levde i överflöd och över sina tillgångar fortfarande utgjorde en mer eftertraktad livsstil.

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1500-1776

LÄS MER: De stora upptäckternas tid

LÄS MER: Nationalekonomiska teorier

Användbara begrepp

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Fjärrhandel: Långdistanshandel - handel mellan avlägsna platser.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, maskiner, fastigheter och skepp.

Manufakturer: En enklare form av tillverkningsindustri som stod utanför skråordningen, ofta med outbildad arbetskraft. Manufakturerna var ett mellanting mellan hantverksmässig tillverkning och fabriksdrift.

Merkantilism: Idéer om att handel medför vinst för den ene och förlust för den andre. Man bör därför undvika att importera varor, men att exportera är bra.

Produktion: Tillverkning

Ränta: Priset/kostnaden för lån av pengar. Ränta betalas av den som lånar pengar, till den som lånar ut pengarna, vanligtvis banker.

Skrån: Ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, ämbeten, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Skråväsendet innebär också att bara de som var medlemmar i ett skrå fick ägna sig åt yrket.

Tull: En skatt (avgift) som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Visste du att:

Världens största och tyngsta mynt är den svenska tiodalern av koppar från 1644. De exemplar som finns kvar väger 19,7 kilo och mäter 70x30 centimeter.

Johan Palmstruch från Riga startade 1656 den första svenska affärsbanken, Stockholms Banco. När företaget 1661 fick ont om kontanter började man ge ut en sorts skuldförbindelser tryckta i olika valörer. Därmed kom sedeln till Sverige. Trots att hans bank tillverkade egna pengar gick affärerna dåligt och 1668 gick banken i konkurs, och själva bankdirektören dömdes till döden, men benådades senare. Samma år startade riksdagen Sveriges Riksbank som idag är världens äldsta bank.

S Nationalekonomins tidiga historia i Sverige

Nationalekonomi som vetenskapligt skolämne som slog igenom med Sveriges första professur i hushållning (grekiska oeconomia) vid Uppsala universitet 1741. Tjänsten, som tilldelades Anders Berch, var ett medvetet drag av den dåvarande hattregimen för att främja sin ekonomiska lära, merkantilismen.Universitetens rop på akademisk frihet kom i andra hand när statsnyttan under frihetstiden ansågs kräva det.

Berch hade 1747 skrivit boken Inledning till allmänna hushållningen. Denna blev den första akademiska läroboken i ämnet på svenska och innehöll både allmänna lärosatser och avsnitt om vikten av laglydighet, eldsläckningens konst och barnmorskornas betydelse.

En annan betydande svensk nationalekonom var affärsmannen från Sundsvall Anders Nordencrantz (född Bachmansson). Han lyfte fram det praktiska livets köpmän (som kallades "närande", medan nästan alla andra grupper var "tärande") och betonade vikten av folklig uppfostran till sunt ekonomiskt beteende.

Nationalekonomin växte fram från 1500-talet som läran om statens förvaltning och finansiella system. Först senare började den privata sfären att ägnas något intresse.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför ökade världshandeln över haven under 1500-talet?
Beskriv kort varför handeln fick städerna att växa.
Varför bildades det stora handelskompanier (som t.ex. Ostindiska kompaniet) i många europeiska länder?
Vilka viktiga förändringar skedde inom bankväsendet under den nya tiden? Hur påverkade det handeln?
Beskriv hur den s.k. hemindustrin fungerade. Nämn även hur du tror att hemindustrin påverkade handeln. Var det bra eller dåligt för handeln? Varför?

Ta reda på:

Vilka länder i Europa hade Västindiska eller Ostindiska handelskompanier?

Diskutera:

På vilket sätt hör hemindustrin ihop med kapitalismens utveckling?
Hur fungerade merkantilismen? Fundera också på om merkantilismen var bra eller dålig för den internationella handeln. Varför?
Hur påverkades världshandeln av koloniseringen? Vilka fördelar fick de europeiska stormakterna genom att äga kolonier?

Obs! I avsnittet Slaveriet och triangelhandeln, Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild samt Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776 finns mer fakta som berör handeln under nya tiden.

Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 9 - Världshandel och kulturkrockar (1500 - 1750), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Tiden Athena, 1996

Text: Robert de Vries (red.). Texten i faktarutan om "Nationalekonomins tidiga historia i Sverige" är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia.

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 16 september 2020

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

Artiklar om Ekonomi och handel 1500-1776

Vallonernas betydelse för svensk järnindustri

av: Torbjörn Nilsson

2020-01-07

Under 1600-talet var Nederländerna – dagens Belgien och Holland – Europas ekonomiska kraftcentrum. Amsterdam framstod som tidens stora handelsstad dit internationellt kapital sökte sig. Inom järnindustrin var Nederländerna ledande med sin avancerade teknik och sina moderna produktionsformer. Vallonien, det fransktalande området mot gränsen till Frankrike, blev en guldgruva också för Sverige. Härifrån rekryterades ett par tusen yrkesarbetare, företagare och köpmän – vallonerna – som genom sin insats för bruksnäringen i vårt land kan sägas vara den mest lönsamma importen någonsin...

+ Läs mer

Byggboom, byråkrati och statlig kontroll i 1600-talets Sverige

av: Herman Lindqvist

2019-03-05

Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till. Av stor ekonomisk betydelse var också grundandet av många nya städer. Under perioden 1605-1680 tillkom inte mindre än 28 stycken i det nuvarande Sverige...

+ Läs mer

Nya Lödöse under 1500-talet - handelsstad och Sveriges utpost i väst

av: Imelda Bakunic Fridén och Christina Toreld

2018-07-24

Under 1500-talet såg Sveriges gränser annorlunda ut mot vad de gör idag. Det var bara en mindre yta av västkusten som tillhörde dåtidens Sverige. Bohuslän, Halland och Skåne tillhörde det dansk-norska riket. Mellan den bohuslänska och halländska kusten fanns ett mindre kustområde som tillhörde Sverige och där låg även den enda stora staden, Nya Lödöse - Sveriges utpost i väst...

+ Läs mer

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

av: Herman Lindqvist

2018-02-18

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...

+ Läs mer

Falu koppargruva - den svenska stormaktens hjärta

av: Herman Lindqvist

2017-10-19

Falu koppargruva var den svenska stormaktens hjärta, tills den rasade 1687. Under 1600-talet var den landets största arbetsplats med mer än tusen arbetare anställda. För dem rådde emellertid ingen stormaktstid. Deras slit var omänskligt tungt och hårt och förenat med ständiga risker...

+ Läs mer

Länkar om Ekonomi och handel 1500-1776

Sortera efter:

Fakta om manufakturerna

Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om manufakturer. Från slutet av 1600-talet tillkom i de allra största städerna – till en början enbart Stockholm – en ny organisationsform inom varuproduktionen: de så kallade manufakturerna. De omgavs snart av ett eget juridiskt regelverk...

Kategorier:

Ekonomi och handel 1500-1776

Taggar:

Manufakturer

Spara som favorit

Manufakturer i Stockholm under frihetstiden

Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om manufakturer i Stockholm 1740. En manufaktur är en slags fabrik fast i mindre skala, och tekniskt inte så avancerad. Staten gav ekonomiskt stöd till den som ville starta manufakturtillverkning. Man ville nämligen stödja svenska varor så att importen kunde minska...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Taggar:

Manufakturer

Stockholms historia

Spara som favorit

12:06

Tidigmodern tid i Europa

Genomgång (12:06 min) där historialäraren Max Gullberg ger en kort sammanfattning av den nya tidens huvudlinjer. Här berättas snabbt om renässansens idéer, upptäcktsresorna, reformationen, handel och nationalstaternas framväxt.

Kategorier:

Nya tidens huvudlinjer

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Reformationen

Ekonomi och handel 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Upptäckare och upptäcktsresor

Absolutism

Spara som favorit

12:54

Handel under medeltiden och nya tiden

Läxhjälpsfilm (12:54 min) där två SO-lärare berättar handelns utveckling under medeltiden och nya tiden.

Kategorier:

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel 1500-1776

Slaveri och triangelhandel

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Sjöfart

Spara som favorit

3:56

Kortfattat om merkantilismen

Kort genomgång (3:56 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om merkantilismen. Vad var merkantilismen egentligen?

Kategorier:

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel 1776-1914

Taggar:

Spara som favorit

2:36

Kortfattat om skråväsendet

Kort genomgång (2:36 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om skråväsendet. Vad var skråväsendet egentligen?

Kategorier:

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel 1776-1914

Taggar:

Spara som favorit

Gustav Vasas fogdar - centralmaktens förlängda arm

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift där du kan läsa om kungen, fogdarna och riket - lokalförvaltning och statsbyggande under tidig Vasatid.

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Taggar:

Skatter och skatteväsen

Gustav Vasa

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Skatter

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Ekonomi och handel 1776-1914

Sverige under 1900-talet

Ekonomi och handel 1914-1991

Sveriges historia

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Skatter och skatteväsen

Samhällsstatistik

Källvärdering och källkritik

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Porslinsfeber: Europas jakt på det vita guldet

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1600- och 1700-talen som var porslinets glansperiod i Europa. Då importerades inte bara serviser utan också möbler och hela inredningar gjorda av det hårda keramiska materialet. En Kinavurm följde – liksom intensiva försök att knäcka porslinets gåta.

Kategorier:

Livet på landet och i staden 1500-1776

Ekonomi och handel 1500-1776

Taggar:

Mat och dryck

Hantverk

Spara som favorit

20:24

Merkantilism och protektionism

En genomgång (20:24 min) av merkantilismens historiska bakgrund och hur den såg ut då med styrkor, svagheter och konsekvenser med dagens protektionism. Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.

Kategorier:

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomisk historia

Nationalekonomiska teorier

Taggar:

Flipped Classroom

Dokumentär och film

Merkantilism

Spara som favorit

9:01

Frihetstiden: Ekonomi och handel

Lättförståelig genomgång (9:01 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om ekonomi och handel under frihetstiden. Här får du veta mer om Ostindiska kompaniet, järnbruken och merkantilismens idéer. Filmen passar bra för mellanstadiet.

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Ekonomi och handel 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

Tullens historia

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om den svenska tullens historia. Tullen eller Tullverket är en statlig myndighet som har till uppgift att kontrollera flödet av varor in och ut ur Sverige. De skall se till att korrekta tullar, skatter och andra avgifter tas in samt att restriktioner för in- och utförsel följs. Myndigheten har en mycket lång historia...

Kategorier:

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel 1776-1914

Taggar:

Skatter och skatteväsen

Spara som favorit

Hantverk under 1700-talet

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om hantverk och yrken under 1700-talet. Under 1700-talet ökade hantverkarklassen i antal och deras inflytande likaså. I Vänersborg utgjorde man 20% av befolkningen och inte mindre än 34 hantverk representerades...

Kategorier:

Frihetstidens Sverige

Livet på landet och i staden 1500-1776

Ekonomi och handel 1500-1776

Taggar:

Hantverk

Arbetsliv

Skråväsendet

Spara som favorit

Kinesisk porslintillverkning

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om Kinesisk porslintillverkning och handeln med Europa. Traditionen att tillverka porslin i Kina har en drygt 3000-årig tradition. Under 1600-talet fick Europa upp ögonen för det kinesiska porslinets höga kvaliteter...

Kategorier:

Ekonomi och handel 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

Mått och vikt under 1700-talet

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om 1700-talets mått och vikt. Före 1878 hade vi system för mått och vikt vilka i vissa fall hade rötter ner i medeltiden...

Kategorier:

Ekonomi och handel 1500-1776

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

Loading content ...