M

Det svenska Ostindiska kompaniet gjorde långa handelsresor till Indien och Kina. På bilden syns ostindiefararen Götheborg III utanför Tullhuset, i ett dimmigt Göteborg.

Ekonomi och handel 1500-1776

Upptäcktsresor och ökad fjärrhandel

Efter de stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet ökade den europeiska fjärrhandeln. Spanska skepp korsade Atlanten och nådde Amerika, där spanjorerna erövrade de mäktiga indianrikena i kontinentens inre. Portugiserna öppnade en ny sjöväg till Indien runt Afrika.

Mängder av europeiska skepp seglade nu över världshaven och stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.

Handeln fick städerna att växa

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete.

Upptäcktsresor och ökad fjärrhandel

Efter de stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet ökade den europeiska fjärrhandeln. Spanska skepp korsade Atlanten och nådde Amerika, där spanjorerna erövrade de mäktiga indianrikena i kontinentens inre. Portugiserna öppnade en ny sjöväg till Indien runt Afrika.

Mängder av europeiska skepp seglade nu över världshaven och stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.

Handeln fick städerna att växa

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete.

I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran. Råvaror och nya handelsvaror skeppades in i de europeiska hamnarna och kolonialmakternas handelsstäder växte sig större i takt med att allt fler handelsskepp korsade haven.

De väst- och ostindiska handelskompanierna

Att bedriva fjärrhandel till sjöss var en riskfylld verksamhet som kunde ge enorma vinster, men också medföra katastrofala förluster. Under 1600- och 1700-talen blev det därför vanligt att köpmän slöt sig samman och bildade handelsbolag för att fördela kostnader och risker.

Bild: SO-rummet.se

"Ostindiefararen Finland i storm". Del av en marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.

De mest kända handelsbolagen var de västindiska och ostindiska kompanierna som uppstod i flera europeiska länder vid den här tiden. Dessa stora handelskompanier hade ofta många fartyg i sin ägo och gjorde långa handelsresor till de västindiska öarna, Indien och Kina.

LÄS MER: Ostindiska kompaniet

Bankväsendet växer sig starkare

I samband med reformationen i början av 1500-talet ändrades de medeltida bestämmelserna om förbud för kristna att ta ut ränta på utlånade pengar. Religionen, protestantismen i Nordeuropa, anpassades därmed för att passa ihop med samhällets ekonomiska behov. De nya räntereglerna gjorde det nu lättare att komma över kapital som kunde investeras i handel och affärsverksamhet.

Den växande fjärrhandeln över haven bidrog också till att köpmännen i Europa kunde öka sina rikedomar. Den ekonomiska verksamheten antog därmed en mera kapitalistisk prägel. Bankirhus knöt nu samman nätet av handelsstäder och lånade ut stora penningsummor till furstarna.

Hemindustrin gav upphov till en bättre arbetsfördelning

Den ökande handeln och de gamla hantverksskråna räckte inte för att tillgodose den växande stadsbefolkningen med varor. Många handelsmän började därför intressera sig för produktion av varor. Överskott av kapital från handeln investerades i material och olika redskap. Redskap och material lånades därefter ut till folk på landsbygden i syfte att framställa varor av olika slag. Dessa arbetare fick sedan betalt av handelsmännen som slutligen sålde de färdiga produkterna i sina butiker i staden.

Detta nya sätt att framställa varor mot lön kom att kallas hemindustri. I samband med hemindustrins framväxt lades också en av grunderna till kapitalismen som längre fram i tiden skulle sätta sin prägel på Europas ekonomi.

Bild: SO-rummet.se

Hemindustrin var en industriell verksamhet där arbetsgivaren (förläggaren) delade ut arbete som utfördes av arbetare i hemmen istället för i fabriker.

Merkantilismen - nya tidens ekonomiska lära

Under nya tiden dominerades det ekonomiska tänkandet i Europa av en merkantilistisk lära som kan sammanfattas med tron på att handel endast medförde vinst för den ene och förlust för den andre. Enligt detta tankesätt skulle man sälja dyrt och köpa billigt. Staten skulle därför helst importera så lite varor som möjligt och fylla på statskassan genom export. En följd av det här var i allmänhet att staten inrättade skyddstullar, importförbud och annat för att öka exportöverskottet.

Samtidigt förlades en stor del av det egna landets produktion till s.k. manufakturer - en tidig form av fabriker med tillverkningsindustri som ofta drevs av staten eller gavs stöd från staten. Manufakturerna blev en viktig beståndsdel i den merkantilistiska handelspolitiken som genomsyrade tidens ekonomi.

Nya tiden var en övergångsperiod mellan det gamla medeltida ekonomiska systemet och kapitalismen. I slutet av perioden hade den sparsamme köpmannen som klokt återinvesterade sina vinster, alltmer blivit ett ideal, även om adelsmannen som levde i överflöd och över sina tillgångar fortfarande utgjorde en mer eftertraktad livsstil.

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1500-1776

LÄS MER: De stora upptäckternas tid

LÄS MER: Nationalekonomiska teorier

Användbara begrepp

Fjärrhandel: Långdistanshandel - handel mellan avlägsna platser.

Ränta: Priset/kostnaden för lån av pengar. Ränta betalas av den som lånar pengar, till den som lånar ut pengarna, vanligtvis banker.

Produktion: Tillverkning

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, maskiner, fastigheter och skepp.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Tull: En skatt (avgift) som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Skrån: Ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, ämbeten, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Skråväsendet innebär också att bara de som var medlemmar i ett skrå fick ägna sig åt yrket.

Manufakturer: En enklare form av tillverkningsindustri som stod utanför skråordningen, ofta med outbildad arbetskraft. Manufakturerna var ett mellanting mellan hantverksmässig tillverkning och fabriksdrift.

Merkantilism: Idéer om att handel medför vinst för den ene och förlust för den andre. Man bör därför undvika att importera varor, men att exportera är bra.

Visste du att:

Världens största och tyngsta mynt är den svenska tiodalern av koppar från 1644. De exemplar som finns kvar väger 19,7 kilo och mäter 70x30 centimeter.

Johan Palmstruch från Riga startade 1656 den första svenska affärsbanken, Stockholms Banco. När företaget 1661 fick ont om kontanter började man ge ut en sorts skuldförbindelser tryckta i olika valörer. Därmed kom sedeln till Sverige. Trots att hans bank tillverkade egna pengar gick affärerna dåligt och 1668 gick banken i konkurs, och själva bankdirektören dömdes till döden, men benådades senare. Samma år startade riksdagen Sveriges Riksbank som idag är världens äldsta bank.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför ökade världshandeln över haven under 1500-talet?
Beskriv kort varför handeln fick städerna att växa.
Varför bildades det stora handelskompanier (som t.ex. Ostindiska kompaniet) i många europeiska länder?
Vilka viktiga förändringar skedde inom bankväsendet under den nya tiden? Hur påverkade det handeln?
Beskriv hur den s.k. hemindustrin fungerade. Nämn även hur du tror att hemindustrin påverkade handeln. Var det bra eller dåligt för handeln? Varför?

Ta reda på:

Vilka länder i Europa hade Västindiska eller Ostindiska handelskompanier?

Diskutera:

På vilket sätt hör hemindustrin ihop med kapitalismens utveckling?
Hur fungerade merkantilismen? Fundera också på om merkantilismen var bra eller dålig för den internationella handeln. Varför?
Hur påverkades världshandeln av koloniseringen? Vilka fördelar fick de europeiska stormakterna genom att äga kolonier?

Obs! I avsnittet Slaveriet och triangelhandeln, Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild samt Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776 finns mer fakta som berör handeln under nya tiden.

Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 9 - Världshandel och kulturkrockar (1500 - 1750), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Tiden Athena, 1996

Text: Robert de Vries (red.)

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 15 maj 2019

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Ekonomi och handel 1500-1776

M

Nya Lödöse under 1500-talet - handelsstad och Sveriges utpost i väst

av: Imelda Bakunic Fridén och Christina Toreld

2018-07-24

Under 1500-talet såg Sveriges gränser annorlunda ut mot vad de gör idag. Det var bara en mindre yta av västkusten som faktiskt tillhörde dåtidens Sverige. Bohuslän, Halland och Skåne tillhörde det dansk-norska riket. Mellan den bohuslänska och halländska kusten fanns ett mindre kustområde som tillhörde Sverige och där låg även den enda stora staden, nämligen Nya Lödöse - Sveriges utpost i väst...

+ Läs mer

L

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

av: Herman Lindqvist

2018-02-18

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...

+ Läs mer

L

Falu koppargruva - den svenska stormaktens hjärta

av: Herman Lindqvist

2017-10-19

Falu koppargruva var den svenska stormaktens hjärta, tills den rasade 1687. Under 1600-talet var den landets största arbetsplats med mer än tusen arbetare anställda. För dem rådde emellertid ingen stormaktstid. Deras slit var omänskligt tungt och hårt och förenat med ständiga risker...

+ Läs mer

M

Vad har kolonialismen betytt för världen?

av: Hans Thorbjörnsson

2017-09-12

Kapitalismen anses ha varit den viktigaste drivkraften bakom kolonialismen. Pengar som tjänades i kolonierna stannade inte kvar där utan gick till Europa eller Nordamerika. Handeln med slavar var länge ett särskilt otäckt exempel, liksom den engelska och amerikanska opiumhandeln till Kina...

+ Läs mer

L

De stora upptäckternas tid

av: Hans Thorbjörnsson

2016-02-27

De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att det fanns mäktiga riken långt borta i öster, i Asien. Men hur gick det till när européerna fann sjövägen till Indien? Och hur upptäcktes ”den nya världen” – de på 1400-talet okända kontinenterna Nordamerika och Sydamerika?

+ Läs mer

Länkar om Ekonomi och handel 1500-1776

Sortera efter:

S

12:06

Tidigmodern tid i Europa

Genomgång (12:06 min) där historialäraren Max Gullberg ger en kort sammanfattning av den nya tidens huvudlinjer. Här berättas snabbt om renässansens idéer, upptäcktsresorna, reformationen, handel och nationalstaternas framväxt.

Kategorier:

Ekonomi och handel 1500-1776

Upptäcktsresor och ökad fjärrhandel

Handeln fick städerna att växa

Upptäcktsresor och ökad fjärrhandel

Handeln fick städerna att växa

ANNONS

ANNONS

De väst- och ostindiska handelskompanierna

Bankväsendet växer sig starkare

Hemindustrin gav upphov till en bättre arbetsfördelning

ANNONS

ANNONS

Merkantilismen - nya tidens ekonomiska lära

Uppgifter och frågor

Läs mer om

Kartor

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Ekonomi och handel 1500-1776

Länkar om Ekonomi och handel 1500-1776

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Relaterade taggar