Det svenska Ostindiska kompaniet gjorde långa handelsresor till Indien och Kina. På bilden syns ostindiefararen Cron Prins Gustaf ligga för ankar utanför Stockholms hamn.
Efter de stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet ökade den europeiska fjärrhandeln. Spanska skepp korsade Atlanten och nådde Amerika, där spanjorerna erövrade de mäktiga indianrikena i kontinentens inre. Portugiserna öppnade en ny sjöväg till Indien runt Afrika.
Mängder av europeiska skepp seglade nu över världshaven och stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.
Att bedriva fjärrhandel till sjöss var en riskfylld verksamhet som kunde ge enorma vinster, men också medföra katastrofala förluster. Under 1600- och 1700-talen blev det därför vanligt att köpmän slöt sig samman och bildade handelsbolag för att fördela kostnader och risker.
De mest kända handelsbolagen var de västindiska och ostindiska kompanierna som uppstod i flera europeiska länder vid den här tiden. Dessa stora handelskompanier hade ofta många fartyg i sin ägo och gjorde långa handelsresor till de västindiska öarna, Indien och Kina.
I samband med reformationen i början av 1500-talet ändrades de medeltida bestämmelserna om förbud för kristna att ta ut ränta på utlånade pengar. Religionen, protestantismen i Nordeuropa, anpassades därmed för att passa ihop med samhällets ekonomiska behov. De nya räntereglerna gjorde det nu lättare att komma över kapital som kunde investeras i handel och affärsverksamhet.
Den växande fjärrhandeln över haven bidrog också till att köpmännen i Europa kunde öka sina rikedomar. Den ekonomiska verksamheten antog därmed en mera kapitalistisk prägel. Bankirhus knöt nu samman nätet av handelsstäder och lånade ut stora penningsummor till furstarna.
Den ökande handeln och de gamla hantverksskråna räckte inte för att tillgodose den växande stadsbefolkningen med varor. Många handelsmän började därför intressera sig för produktion av varor. Överskott av kapital från handeln investerades i material och olika redskap. Redskap och material lånades därefter ut till folk på landsbygden i syfte att framställa varor av olika slag. Dessa arbetare fick sedan betalt av handelsmännen som slutligen sålde de färdiga produkterna i sina butiker i staden.
Detta nya sätt att framställa varor mot lön kom att kallas hemindustri. I samband med hemindustrins framväxt lades också en av grunderna till kapitalismen som längre fram i tiden skulle sätta sin prägel på Europas ekonomi.
Under nya tiden dominerades det ekonomiska tänkandet i Europa av en merkantilistisk lära som kan sammanfattas med tron på att handel endast medförde vinst för den ene och förlust för den andre. Enligt detta tankesätt skulle man sälja dyrt och köpa billigt. Staten skulle därför helst importera så lite varor som möjligt och fylla på statskassan genom export. En följd av det här var i allmänhet att staten inrättade skyddstullar, importförbud och annat för att öka exportöverskottet.
Samtidigt förlades en stor del av det egna landets produktion till s.k. manufakturer - en tidig form av fabriker med tillverkningsindustri som ofta drevs av staten eller gavs stöd från staten. Manufakturerna blev en viktig beståndsdel i den merkantilistiska handelspolitiken som genomsyrade tidens ekonomi.
Nya tiden var en övergångsperiod mellan det gamla medeltida ekonomiska systemet och kapitalismen. I slutet av perioden hade den sparsamme köpmannen som klokt återinvesterade sina vinster, alltmer blivit ett ideal, även om adelsmannen som levde i överflöd och över sina tillgångar fortfarande utgjorde en mer eftertraktad livsstil.
LÄS MER: Livet på landet och i staden 1500-1776
LÄS MER: Ostindiska kompaniet
LÄS MER: De stora upptäckternas tid
LÄS MER: Nationalekonomiska teorier
LÄS MER: Riksbankens historia
Bankväsende: Systemet med banker där pengar sparas, lånas ut och används för investeringar.
Export: När ett land säljer varor till andra länder. Alltså, utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.
Fjärrhandel: Långdistanshandel - handel mellan avlägsna platser eller länder.
Handelskompani: Ett företag som organiserar och bedriver handel, ofta över stora avstånd.
Handelsstad: En stad där mycket handel sker, ofta med varor från både när och fjärran.
Hemindustri: När varor tillverkas i människors hem istället för i fabriker.
Import: Köp och införsel av varor över en gräns - från ett annat land.
Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, maskiner, fastigheter och skepp.
Kapitalism: Ett ekonomiskt system där privatpersoner eller företag äger och styr handel och produktion.
Manufakturer: En enklare form av tillverkningsindustri som stod utanför skråordningen, ofta med outbildad arbetskraft. Manufakturerna var ett mellanting mellan hantverksmässig tillverkning och fabriksdrift.
Merkantilism: Idéer om att handel medför vinst för den ene och förlust för den andre. Man bör därför undvika att importera varor, men att exportera är bra. Alltså, ett ekonomiskt tänkande där staten vill öka sin rikedom genom att sälja mer än den köper.
Navigation: Konsten att styra ett fartyg över havet med hjälp av kartor och olika navigeringsinstrument.
Produktion: Tillverkning
Ränta: Extra pengar man betalar för att få låna pengar, eller får för att man lånar ut. Ränta betalas av den som lånar pengar, till den som lånar ut pengarna, vanligtvis banker.
Skyddstull: En avgift på importerade varor för att skydda landets egna produkter från konkurrens.
Skrån: Ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, ämbeten, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Skråväsendet innebär också att bara de som var medlemmar i ett skrå fick ägna sig åt yrket.
Tull: En skatt (avgift) som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område. Tullar krävs på importerade varor för att skydda landets egna produkter från konkurrens (eftersom de importerade varorna då blir dyrare när tullavgifter läggs på priset).
S Nationalekonomins tidiga historia i SverigeNationalekonomi som vetenskapligt skolämne som slog igenom med Sveriges första professur i hushållning (grekiska oeconomia) vid Uppsala universitet 1741. Tjänsten, som tilldelades Anders Berch, var ett medvetet drag av den dåvarande hattregimen för att främja sin ekonomiska lära, merkantilismen.Universitetens rop på akademisk frihet kom i andra hand när statsnyttan under frihetstiden ansågs kräva det. Berch hade 1747 skrivit boken Inledning till allmänna hushållningen. Denna blev den första akademiska läroboken i ämnet på svenska och innehöll både allmänna lärosatser och avsnitt om vikten av laglydighet, eldsläckningens konst och barnmorskornas betydelse. En annan betydande svensk nationalekonom var affärsmannen från Sundsvall Anders Nordencrantz (född Bachmansson). Han lyfte fram det praktiska livets köpmän (som kallades "närande", medan nästan alla andra grupper var "tärande") och betonade vikten av folklig uppfostran till sunt ekonomiskt beteende. Nationalekonomin växte fram från 1500-talet som läran om statens förvaltning och finansiella system. Först senare började den privata sfären att ägnas något intresse.
|
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Obs! I avsnittet Slaveriet och triangelhandeln, Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild samt Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776 finns mer fakta som berör handeln under nya tiden.
Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 9 - Världshandel och kulturkrockar (1500 - 1750), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Tiden Athena, 1996
David Christian, Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia, Fri tanke, 2018
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.). Texten i faktarutan om "Nationalekonomins tidiga historia i Sverige" är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia.
Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.
Lektionen belyser dåtidens lyx och världshandel under 1700-talet utifrån skriftliga källor kopplat till skeppet Vrouw Maria.
Lektionen utgår från det svenska örlogsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.
Lästid 9 minuter
Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...
Lästid 4 minuter
Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...
Lästid 7 minuter
I mitten av 1500-talet ökade pälshandeln mellan Ryssland och England och engelska fartyg gick regelbundet till Vita havskusten. Den ryske tsaren Ivan IV (1530-1584) ville gärna hålla noggrann kontroll över handeln och samtidigt utvidga sitt välde österut. Ivan drömde dels om att behärska hela Sibirien, dels om att kontrollera en väg till Kina. Den av tsaren utsände kosacken Jermaks erövringar av Sibirien kan liknas vid conquistadorernas framfart i Amerika. I båda fallen lade en liten grupp välbeväpnade män under sig enorma landområden och besegrade fiender som var överlägsna i antal men saknade eldvapen...
Lästid 3 minuter
Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka. Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung...
Lästid 12 minuter
”I tio år förbereddes detta stora företag och tio timmar användes till dess huvudsakliga mål”. Så skrev en tysk forskare sedan en rysk expedition år 1741 till sist nått sitt mål och från Sibirien ankrat vid en ö i norra Nordamerika. Men expeditionens ledare Vitus Bering gav redan efter några timmar order om att segla tillbaka trots alla år och ansträngningar forskningsfärden kostat. Trots misslyckandet i Nordamerika ledde Berings upptäckter i Sibirien till att Ryssland till slut lyckades uppfylla en många hundra år gammal dröm...
Lästid 3 minuter
Bergsbruket i Sverige inleddes på 1000-talet med koppar- (Falun, Åtvidaberg) och järnbrytning (Utö, Bergslagen). Järnbrytningen fick sitt verkliga genombrott under 1100- och 1200-talen. Den tredje stora metallen, silver, blev en viktig produkt först mot medeltidens slut (Sala). Dessförinnan hade alltsedan tidig järnålder malm hämtats ur myrar, och myrmalmsutvinningen fortsatte parallellt med gruvdriften under hela medeltiden.
På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om det svenska krigsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.
På webbplatsen Vrak.se (som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer) kan du läsa om lyx och världshandel under 1700-talet utifrån skriftliga källor kopplat till skeppet Vrouw Maria.
I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser och så vidare om skatter. Sedan mitten av 1500-talet har vi en rik dokumentation av olika skatter som inbetalats till staten. Dessa användes framförallt till kungens underhåll och de krig som landet deltog i. Fogdar placerades ute i landet för att administrera och driva in skatterna. Dessa arkiv berättar folkets historia, du får insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, t.ex. alkohol- och tobaksbruk. Från att skatterna under 1500-talet i huvudsak gällde jord och säd uppstod nya behov och efterhand tillkom en mängd olika skatter till bl.a. kommun och landsting.
Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Ostindiska kompaniet. År 1731 startades det framgångsrika svenska Ostindiska kompaniet för att via sjöfart bedriva handel med Östasien. Så, hur kom det svenska handelskompaniet att bli så lyckosamt?
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om skråväsendet i Sverige. I Sveriges för det mesta små och obetydliga städer fanns det intill 1800-talet olika typer av hantverkare. De allra minsta städerna hade kanske bara några enstaka skomakare, skräddare och tunnbindare. Men i de större städerna var antalet större och diversifieringen mera utvecklad: där kunde man rent av hitta guldsmeder, perukmakare och urmakare. Skråväsendet, ett tyskt regleringssystem, hade importerats till Sverige och på allvar börjat införas i Stockholm under 1400-talet...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om Falu koppargruva och dess historia. Geologiska undersökningar visar att brytning av kopparmalm har förekommit i Tiskasjöberget vid Falun ända sedan 700-talet. Den äldsta urkunden rörande gruvan är från år 1288 – ett bytesbrev som bekräftar att biskop Peter i Västerås köpt en åttondel i det som då kallades Kopparberget...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om Louis de Geer och vallonerna. På Gamla torget i Norrköping står sedan 1945 Carl Milles staty över Louis de Geer. Den är försedd med inskriptionen »den svenska industrins fader«. Det fanns förvisso industriidkare i Sverige före de Geer, men hans insatser innebar ett så markant lyft för svensk industri att de markerar ett epokskifte...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om kvinnorna Bruhns företagande på 1700-talet. Efter hallrättens (1739) första 20 år hade elva kvinnor tagit tillfället i akt och beviljats tillstånd för att driva eget tapetmakeri. Historikern Mia Elisabeth Skott berättar om två av dem, mor och dotter Bruhn...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om manufakturer. Från slutet av 1600-talet tillkom i de allra största städerna – till en början enbart Stockholm – en ny organisationsform inom varuproduktionen: de så kallade manufakturerna. De omgavs snart av ett eget juridiskt regelverk...
Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om manufakturer i Stockholm 1740. En manufaktur är en slags fabrik fast i mindre skala, och tekniskt inte så avancerad. Staten gav ekonomiskt stöd till den som ville starta manufakturtillverkning. Man ville nämligen stödja svenska varor så att importen kunde minska...
Läxhjälpsfilm (12:54 min) där två SO-lärare berättar handelns utveckling under medeltiden och nya tiden.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1600- och 1700-talen som var porslinets glansperiod i Europa. Då importerades inte bara serviser utan också möbler och hela inredningar gjorda av det hårda keramiska materialet. En Kinavurm följde – liksom intensiva försök att knäcka porslinets gåta.
En genomgång (20:24 min) av merkantilismens historiska bakgrund och hur den såg ut då med styrkor, svagheter och konsekvenser med dagens protektionism. Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.
Lättförståelig genomgång (9:01 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om ekonomi och handel under frihetstiden. Här får du veta mer om Ostindiska kompaniet, järnbruken och merkantilismens idéer. Filmen passar bra för mellanstadiet.
På Hans Högmans hemsida kan du läsa om den svenska tullens historia. Tullen eller Tullverket är en statlig myndighet som har till uppgift att kontrollera flödet av varor in och ut ur Sverige. De skall se till att korrekta tullar, skatter och andra avgifter tas in samt att restriktioner för in- och utförsel följs. Myndigheten har en mycket lång historia...
Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).
Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...
Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...
Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.
Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Slavhandeln (1600-1800) över Atlanten mellan Europa, Afrika och Amerika (triangelhandeln) berövade miljontals människor...
Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...
Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...
Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...
Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...
Merkantilism är ett samlingsnamn på de ekonomiska idéer som dominerade i Europa under 1600-talet...
Svenska Ostindiska kompaniet (SOIC) var ett handelskompani från Göteborg som bildades 1731 och...
Kring mitten av 1600-talet kom ett par tusen valloner till Sverige. De hade flyttat från...
Louis de Geer (1587-1652) var en affärsman från Nederländerna och en av 1600-talets stora...
Karl XI:s reduktion och förmyndarräfst var den indragning av adelns gods till kronan som ägde rum...
Manufakturer var statsstödda fabriker utanför skråsystemet. Några av de mest kända var belägna i...
Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu...
Johan Palmstruch från Riga startade 1656 den första svenska affärsbanken, Stockholms Banco. När...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
