Berlinmuren

Berlinmuren blev med tiden ett monument för kalla kriget och kom i västvärlden att stå som symbol för kommunistisk diktatur och ofrihet i öst.

Berlinmuren öppnades den 9 november 1989 och började därefter rivas. Tyskland återförenades den 3 oktober 1990.

Fördjupning

Berlinmurens uppförande kom som en överraskning för Berlins befolkning när östtyska soldater, poliser och arbetare natten mellan den 12 och 13 augusti 1961 började spärra av gränsen med taggtråd och provisoriska hinder. Senare byggdes muren ut till ett hårt bevakat gränssystem med betongmurar, vakttorn och beväpnade gränsvakter.

Samtidigt började den östtyska regimen att omgärda Västberlin med taggtråd och stänga av tillfartsleder och vägar mellan den östra och västra delen av staden.

Före murens tillkomst hade gränsen mellan Öst- och Västberlin varit relativt lätt att passera, och berlinarna hade kunnat promenera eller ta tunnelbanan över till den andra sidan. Nu stängdes gränsövergångarna och alla fönster i byggnaderna vid gränsen murades igen. Allteftersom tiden gick revs också byggnader intill gränsen på den östtyska sidan så att man lättare kunde bevaka zonen intill muren. Samtidigt kompletterades muren med ytterligare vakttorn, diken, minfält och automatiska övervakningsanordningar.

Orsaken till Berlinmurens uppförande var att Östtyskland höll på att förlora många invånare, främst unga och välutbildade medborgare. I och med detta hotades hela Östtysklands och det kommunistiska systemets överlevnad. Från 1949 till 1961 hade 2,7 miljoner människor lämnat Östtyskland via Berlin och flytt till väst. Nu stoppades detta. Hädanefter var en flykt över eller under muren förenad med livsfara. Trots detta lyckades omkring 5 000 personer fly till Västberlin fram till murens fall den 9 november 1989. Beräkningar visar samtidigt att minst 140 personer dödades eller dog i direkt samband med Berlinmuren och DDR:s gränssystem.

För DDR:s ledning var flykten till väst ett stort problem. När många unga, utbildade och yrkeskunniga människor lämnade landet förlorade staten både arbetskraft och framtidstro. Muren byggdes därför för att stoppa den egna befolkningen från att lämna landet, även om regimen påstod att muren skulle skydda Östtyskland mot fiender från väst. De östtyska ledarna gav den därför namnet "den antifascistiska skyddsvallen".

För många människor i västvärlden, och för många instängda östtyskar, blev Berlinmuren en tydlig symbol för järnridån, alltså gränsen mellan det kommunistiska östblocket och länderna i väst. Muren blev på så sätt en symbol för ofrihet och för de kommunistiska diktaturer som växte fram i Östeuropa under kalla kriget.

När muren öppnades den 9 november 1989 blev det en av kalla krigets mest kända vändpunkter. Människor från öst och väst möttes vid gränsövergångarna, klättrade upp på muren och började hacka loss bitar av den. Mindre än ett år senare, den 3 oktober 1990, återförenades Tyskland.

L  LÄS MER: Lätta fakta om Berlinmuren

M  LÄS MER: Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget

M  LÄS MER: Kalla kriget

M  LÄS MER: Järnridån

S  LÄS MER: Berlins historia

M  PODCAST: Delningen av Tyskland efter andra världskriget

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
Bra Böckers lexikon 2000, band 2, Bra Böcker AB, 1995

FÖRFATTARE

Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
Webbplats: Poetzsch Historica