L
Kategori

Det är jordens inre krafter som bygger upp ojämnheterna på jordskorpan, medan de yttre krafterna nöter ner den.

Jordens inre och yttre krafter

I det här avsnittet förklaras jordens inre krafter och relaterade begrepp som plattektonik, vulkaner och jordskalv. Vi kommer också titta på jordens yttre krafter i form av vittring och erosion. Här berörs även människans inverkan på miljön.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader. De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan.

I det här avsnittet förklaras jordens inre krafter och relaterade begrepp som plattektonik, vulkaner och jordskalv. Vi kommer också titta på jordens yttre krafter i form av vittring och erosion. Här berörs även människans inverkan på miljön.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Jordens inre och yttre krafter omformar hela tiden jordens yta. De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader. De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan.

ANNONS

Jordens inre - jordskorpan, manteln och kärnan

Jorden bildades för cirka 5 miljarder år sedan.

Jordskorpan som vi lever på är klotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några kilometer upp till 70 kilometer. Jordskorpan är tunnast under haven, där medeltjockleken är 8 kilometer. Under kontinenterna är medeltjockleken 35 kilometer.

Under jordskorpan finns ett tjockare skikt som kallas för manteln. Den övre delen av manteln är fast, men ju längre ner man kommer blir manteln mjukare och delvis flytande. Den smälta, flytande massan kallas magma.

Ungefär halvvägs in mot jordens mitt börjar kärnan. Här blir jorden helt flytande, men i den inre delen av kärnan är trycket så stort att innehållet består av fast järn. Längst inne i kärnan är det ca 4 000 grader varmt.

Jordens inre
Bild: Linuxerist
Jorden i genomskärning som visar jordskorpan (brun), manteln (röd), flytande/yttre kärnan (orange) och fasta/inre kärnan (gul).

De inre krafterna

Det är jordens inre krafter som bygger upp ojämnheterna på jordskorpan. Det är dessa krafter som skapar de berg som finns på jorden. De främsta inre krafterna är vulkaner och jordskalv.

Men för att förstå hur vulkaner och jordbävningar uppstår måste vi först titta lite mer på jordskorpan och hur den sitter ihop.

Kontinentalplattor och kontinentaldrift

Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar ihop som bitar i ett pussel. Senast pusslet var helt bildades superkontinenten Pangea som gick i bitar för omkring 250 miljoner år sedan.

Det var den tyske geologen Alfred Wegener som år 1912 lade fram teorin att jordens kontinenter en gång i tiden hade bildat en enda landmassa. Wegener döpte denna superkontinent till Pangea (som nämndes ovan), som är ett grekiskt ord som betyder "allt land". Kontinenterna drev sedan långsamt isär under hundratals miljoner år. Denna kontinentaldrift pågår ständigt.

ANNONS

ANNONS

Numera anser forskarna att Pangea har existerat flera gånger, det är en del av jordens geologiska puls. Om några hundra miljoner år sluts cirkeln återigen och Pangea återbildas. Wegeners teori om Pangea förklarar många levande och utdöda växt- och djurarters spridningsmönster. Många sötvattensfiskar i Sydamerika har till exempel nära släktingar i Afrika. Det beror på att Afrika har suttit ihop med Sydamerika.

Pangea med världens nuvarande länder. Jordens utseende förändras ständigt allteftersom kontinentalplattorna glider isär eller krockar med varandra.

Jordskorpan och översta delen av manteln är uppdelad i flera s.k. kontinentalplattor som rör sig i förhållande till varandra. Nu färdas jordens plattor över jordklotet med en hastighet av 1 till 15 centimeter per år.

Genom tidsåldrarna kan kontinenterna röra sig långa sträckor. Afrika låg en gång på Sydpolens plats medan delar av dagens USA låg över Nordpolen. Nordsjöns olja har skapats i tropikerna och dessa lager av naturtillgångar har sedan vandrat till sin nuvarande plats.

Jordskalv

Jorden drabbas av ungefär 850 000 jordskalv (jordbävningar) per år. De flesta av dem är så svaga att bara känsliga mätinstrument som kallas seismografer kan uppfatta dem. Några få av dem har samma kraft som 10 000 atombomber och orsakar svåra skador.

Orsaken till jordskalven är att jordens plattor rör sig mot varandra. Ibland fastnar plattorna hårt i varandra och lagrar då enorma mängder rörelseenergi. När plattorna lossnar uppstår kraftiga jordskalv.

Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F. Richter (1900-1985). Skalan är ”öppen”, vilket innebär att det inte finns några lägsta eller högsta värden. Men i praktiken blir inga jordskalv starkare än 9,0.

Skalan är konstruerad så att om värdet ökar med ett heltalssteg är skalvet tio gånger kraftigare. Ett skalv med värdet 6 är tio gånger starkare än ett med värdet 5. Ett skalv med värdet 7 på Richterskalan är hundra gånger starkare än ett på 5 (10x10).

Vid jordbävningen i San Francisco 1989 hoppade Stilla havsplattan fram nära två meter och skalvet mätte 7,1 på Richterskalan.

ANNONS

2004 drabbades Indonesien, Thailand och Sri Lanka samt några andra länder av en våldsam tsunami. Jordbävningen vid Indonesien som låg bakom den väldiga flodvågen hade styrkan 9,0 på Richterskalan.

Forskarna har svårt att förutsäga jordskalv. Men ibland finns det tecken som märks före ett jordskalv. Djur kan uppträda egendomligt. Hundar ylar och fiskar kan komma upp till ytan. En orsak kan vara att djuren har mer utvecklad hörsel än människan. Andra tecken på ett kommande jordskalv kan vara att gaser tränger upp ur jorden.

ANNONS

I USA tror forskarna att ett fruktansvärt jordskalv kan inträffa i den så kallade San Andreasförkastningen i Kalifornien. Förkastningen (en lång djup spricka i berggrunden) sträcker sig från Alaska till Kalifornien. Denna djupa spricka i jordskorpan ligger mellan två av jordens plattor.

Vulkaner

Vulkaner hittar man i sprickzonerna där jordskorpans plattor möts. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva.

De flesta vulkanerna hittar man på havets botten. Stilla havets botten är översållat med ca 10 000 vulkaner. 75 procent av jordklotets aktiva vulkaner ligger i ”Eldringen”. Ringen sträcker sig i en båge i utkanten av Stilla havet längs Asiens, Nordamerikas och Sydamerikas kuster. Här stöter kontinentalplattorna ihop (se karta).

Vulkaner är vår planets säkerhetsventiler. När trycket blir för stort i jordens inre öppnas ”ventilen”, och lava, glödande aska, stenar och gaser kommer ut ur öppningen, som är en spricka i berggrunden.

Magman som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och 1200 grader. När magman kommer ut ur en vulkan kallar man den för lava.

Namnet ”vulkan” är taget från romarnas eldgud.

ANNONS

Olika vulkaner

Det finns olika typer av vulkaner. Sköldvulkaner kallas det när magman är lättflytande och breder sig över ett stort område. Dessa vulkaner har ofta ett lugnt utbrott och sådana vulkaner kan man hitta på Island och Hawaii.

De vanligaste vulkanerna är kägelvulkaner. Där är magman mera trögflytande och den stelnar snabbare till berg. Kägelvulkanerna blir därför i regel mer konformade än sköldvulkaner och kan ha våldsamma utbrott.

De yttre krafterna

De viktigaste yttre krafterna är vittring samt erosion som orsakas av vatten, is och vind. Även människan kan fungera som en yttre kraft.

De yttre krafterna bryter ner jordytan med en meter på 22 000 år. Om enbart de yttre krafterna skulle få verka skulle de förvandla hela jorden till en jämn slätt på 20 miljoner år. Att så inte sker beror naturligtvis på att de inre krafterna ständigt bygger upp nya höjder och berg.

Vittring

Ordet vittring betyder "nedbrytning av bergarter" och de kan vara av två olika slag: mekanisk vittring och kemisk vittring.

Exempel på mekanisk vittring är frostsprängning och solsprängning. Frostsprängning uppstår när vatten kommer in i sprickor i berget och sedan fryser till is. Eftersom vatten utvidgar sig då det fryser till is, spränger isen stenen. Solsprängning uppstår vid kraftiga temperaturväxlingar. Efter en kall natt kommer solen med värme, då uppstår det spänningar i berget som kan brytas sönder. Solsprängning förekommer främst i ökentrakter.

Kemisk vittring äger rum i kalkberggrund. I regnvatten finns det små mängder kolsyra. Denna kolsyra löser upp kalkstenen och skapar underjordiska grottor. Ett exempel på en sådan grotta är Lummelundagrottan på Gotland.

Erosion

Vattnet är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Ett bra exempel är floden Huang He (Gula floden) i Kina. Huang He flyter genom ett område i norra Kina med mycket bördig jord och för med sig massor av slam som gör dess vatten lerfärgat. Därför kallas den för Gula floden. Av den jord som varje år förs ut i havet från Gula floden skulle man kunna bygga en meter hög och en meter tjock mur som gick 23 varv runt jorden.

Gula floden i norra Kina.

När is i form av t.ex. en glaciär rör på sig så tar den också med sig löst material och ibland även stora stycken av berget. Denna form av erosion kallas för glacialerosion.

Även vindar fungerar som en nedbrytande kraft mot jordytan. Vinderosionen har på många platser förstärkts kraftigt av mänsklig påverkan. Detta gäller framförallt i områden med lite eller ingen växtlighet som skyddar marken. Till exempel platser som har varit utsatta för överbetning av boskap. Vinden kan där föra bort lösa jordavlagringar och transportera dem långa sträckor. I sådana områden kan en öken uppstå och breda ut sig. Berg drabbas också av vinderosion då sandpartiklar som blåser med vinden nöter mot stenen.

Människan som yttre kraft

Människans verksamhet fungerar ibland som en yttre kraft som påverkar landskapet. När vi odlar för hårt i vissa områden kan jordförstöring uppkomma.

Ett bra exempel på det är i USA på 1930-talet då ett alltför hårt utnyttjande av åkerjorden resulterade i att jordstormar uppstod. Jorden blåste då iväg långa sträckor, vilket innebar en katastrof för många bönder.

Ett annat exempel är där bönder har huggit ner skogarna på Himalayas sluttningar för att få bränsle. Det har inneburit att de kraftiga monsunregnen fått det lättare att transportera bort bördig åkerjord från de branta markerna.

Människan kan också orsaka kemisk vittring genom utsläpp från industrier och kraftverk. I röken finns det svavel som förenar sig med syre och vatten. Dessa ämnen bildar svavelsyra som fräter sönder kalksten som då förvandlas till gips.

Ett varnande exempel är den vackra katedralen i Köln i Tyskland. Den håller på att vittra sönder på grund av kemisk vittring som är orsakad av oss människor.

LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

LÄS MER: Lätta fakta om Pompeji

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Erosion: Nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av en mekanisk eller kemisk vittring. Erosion kan till exempel orsakas av vind, rinnande vatten, vågor och glaciärer.

Jordskalv eller jordbävning: När marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln.

Kontinentaldrift: Är förflyttningen av jordens kontinentalplattor i förhållande till varandra.

Kontinentalplattor: Delar av jordskorpan och allra översta delen av manteln. Plattorna är ungefär 100 km tjocka och rör sig ständigt i förhållande till varandra - de glider isär, krockar och skaver mot varandra. Därför har kontinenternas utseende också ständigt förändrats.

Pangea: Den superkontinent där jordens landområden var förenade till en stor sammanhängande landmassa. Pangea splittrades när kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter.

Plattektonik: En geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift.

Richterskalan: En skala som används för att ange styrkan hos jordbävningar.

Vittring: En yttre kraft som mekaniskt och kemiskt bryter ner bergarter till mindre partiklar som sten, grus, sand, eller lera. Erosion kan sedan föra bort materialet.

Vulkan: En öppning i jordskorpan där het magma tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
 

ANNONS

Två katastrofala vulkanutbrott i modern tid

Det största vulkanutbrott man känner till i historisk tid inträffade år 1883 på vulkanön Krakatau mellan Java och Sumatra. Utbrottet kunde höras på 480 mils avstånd och klippblock slungades 55 kilometer upp i luften. Vid utbrottet utplånades allt liv på ön.

Det bildades en väldig flodvåg (tsunami) som gick jorden runt och passerade Godahoppsudden efter 12 timmar samt Kap Horn 17 timmar efter katastrofen. Mer än 40 000 människor dödades av vågen och hundratals byar jämnades med marken.

På ett ställe hade ett fartyg slungats 2,5 kilometer upp i en floddal och fastnat där 10 meter över havsytan. Explosionen anses ha varit 26 gånger så kraftig som det största atombombsprovet som genomförts på jorden. Vulkanaska efter Krakataus utbrott höll sig svävande i luften i flera år och minskade solljuset. De efterföljande fyra åren efter utbrottet var ovanligt kalla.

1902 fick vulkanen Mount Pelée på ön Martinique i Västindien ett våldsamt utbrott. Massor av lava sprutade ut ur vulkanen och dessa massor störtade ner från vulkanen med en hastighet av 160 km/tim. Orsaken till denna snabba hastighet var att lavan strömmade på sin egen gasbädd, en så kallad ”glödmolnslavin” bildades. Inom loppet av några få sekunder dödade lavan staden S:t Pierres 36 000 invånare.

Av stadens invånare överlevde endast två. Den ene var en fånge som satt i en underjordisk cell i stadshuset, efter tre dagar räddades han. Med tiden fick han anställning på en amerikansk cirkus där han visades upp som ett underverk.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. När bildades jorden?
     
  2. Beskriv jordskorpan.
     
  3. Vilka olika skikt består vårt jordklot av?
     
  4. Vad menas med:

         a) Pangea

         b) Kontinentalplattor

         c) Kontinentaldrift
     
  5. Vad gör jordens inre och yttre krafter?
     
  6. Vilka är de inre krafterna?
     
  7. Varför blir det jordskalv?
     
  8. Vad för instrument mäter styrkan hos jordskalv och vad kallas skalan den mäts i?
     
  9. Kan man förutsäga jordskalv?
     
  10. Var finns de flesta av jordens vulkaner?
     
  11. Vilka olika slags vulkaner finns det och vilken är den viktigaste skillnaden mellan dem?
     
  12. På vilket sätt är vulkaner ”säkerhetsventiler”?
     
  13. Förklara uttrycken magma och lava
     
  14. Vilka är de yttre krafterna?
     
  15. Förklara uttrycket solsprängning.
     
  16. Förklara uttrycket kemisk vittring.
     
  17. Nämn två exempel där människan fungerar som en yttre kraft.

Diskutera:

  1. Vilka yttre och inre krafter finns det spår av i det svenska landskapet?
     

 

Litteratur:
Jan Lundqvist, Geologi: processer - utveckling - tillämpning, Studentlitteratur AB, 2006
Loretta Barnard, Geologica - klimat, kontinenter, vulkaner, floder, öknar, H. F. Ullmann, 2008
John W Harrington, Kontinenternas dans, Forum, 1988
Bra Böckers Lexikon 2000 - del 24 och 25, Bokförlaget Bra Böcker AB, 1999


FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, SO-lärare och författare

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 4-6, åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplan för Geografi 1.

Sidan uppdaterad: 12 november 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Jordens inre och yttre krafter

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om den senaste istiden

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2023-03-27

Den senaste istiden började för 110 000 år sedan. Klimatet blev allt kallare och glaciärerna växte varje år tills de bildade ett sammanhängande istäcke. Isen hade sin största utbredning för 22 000 år sedan. Då var den 3-4 kilometer tjock och täckte stora delar av norra halvklotet. Hela Skandinavien låg under isen som sträckte sig ända ner i Tyskland...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om Alperna

av: Carsten Ryytty
2021-09-26

Alperna är Europas största och högsta bergskedja. Alperna sträcker sig i en 1 200 km lång båge från medelhavskusten i sydöstra Frankrike, genom Schweiz, norra Italien, sydligaste Tyskland, norra Slovenien och större delen av Österrike. På sitt bredaste ställe mäter Alperna 250 km. Hela ytvidden är 180 000 km² (Sveriges yta är 450 000 km²)...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om jordbävningar

av: Carsten Ryytty
2016-10-30

Varje minut skakas någon del av jorden av två jordskalv. Det blir ca 850 000 jordskalv per år. De flesta är så svaga att bara känsliga mätinstrument, så kallade seismografer kan uppfatta dem. Några få har samma kraft som 10 000 atombomber och orsakar svåra skador...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om kontinentaldrift

av: Carsten Ryytty
2015-09-23

Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar ihop som bitar i ett pussel. När pusslet var helt senast så bildades superkontinenten Pangea. Men Pangea gick i bitar för omkring 250 miljoner år sedan när kontinenterna återigen gled isär...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om öknar

av: Carsten Ryytty
2015-09-09

En av världens högsta temperaturer uppmättes den 10 juli 1913 i ökenområdet Furnace Creek (Death Valley, Kalifornien) - som hade 56,7 grader i skuggan. Öknar kännetecknas av låg nederbörd och - med undantag för köldöknarna - hög dagstemperatur och stor temperaturvariation över dygnet på grund av den låga luftfuktigheten...

+ Läs mer

M

Orkaner - ett fruktat väderfenomen

av: Carsten Ryytty
2014-02-18

De mest dödsbringande av alla sorters oväder är de tropiska orkanerna. När en orkan dragit fram över ett område efterlämnar den förödelse och död...

+ Läs mer

Podcast om Jordens inre och yttre krafter

SO-rummet podcast icon
L

Kontinenter och världsdelar

av: Mattias Axelsson
2022-02-01

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom skillnaden mellan kontinenter och världsdelar.

+ Läs mer

Länkar om Jordens inre och yttre krafter

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Ge

Växtlighet och vatten

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...

Ge

Klimat

Om skillnaden mellan väder och klimat, jordens klimatzoner, olika naturliga faktorer som påverkar klimatet samt...

Ge

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Relaterade taggar

Ge
jordskalv

Jordbävningar

Jordskorpan som vi lever på är jordklotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några...

Ge
vulkanutbrott

Vulkaner

En vulkan är en öppning i jordskorpan där magma (smält berg) och gaser väller ut från jordens inre...

Ge
istäcke på jorden

Istider

Istider är geologiska perioder i jordens historia då stora delar av kontinenternas yta varit täckta...

Ge
Vind

Vindar

Vindar är luft som rör sig. Att vindar uppstår beror ytterst på solstrålarnas värme. Luft rör sig...

Ge
regn

Nederbörd

Nederbörd är regn, snö eller hagel - vatten som i olika form faller från himlen. All nederbörd...

Ge
våg

Tsunami

Tsunami (ett japanskt ord) är en lång och snabb havsvåg som ibland uppstår i samband med...

Ge
Plattektonik

Plattektonik

Jordskorpan sitter inte ihop i ett enda stycke. Den består av många olika bitar som ligger bredvid...

Hi
Jordbävningen i Lissabon

Jordbävningen i Lissabon

Jordbävningskatastrofen i Lissabon den 1 november 1755 skördade tusentals offer. Samtiden kallade...